Specialpedagogiska implikationer

Undersökningen visar att studiemotivation hos elever är en mycket komplex process, där samspelet mellan olika faktorer måste vävas samman. Den grundskolan i Sverige innebär att

alla barn har skolplikt. Skolplikten gör att barn och ungdomar måste vara på skolan under ett visst antal dagar per år. Det uppfattas av vissa elever som skoltvång. Dessutom finns viss formulering i läroplanen som t ex att eleverna ska ta eget ansvar för sina studier och skolan ska t ex sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, tillsammans utgör de en diskurs. Diskurs är kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter (Wikipedien. 2010). Det kan också tas upp diskurser om hur studiemotivation hänger samman med könsföreställningar i skolans arbete.

På många skolor runtom i landet arbetas det mycket med de elever som ej uppnår målen. Man kan säga att högpresterade elever inte prioriteras tillräckligt mycket i specialpedagogiskt arbete då många andra barn behöver olika stöd för att utvecklas. Man ska inte glömma att alla elever har rätt att känna sig stimulerad för att utvecklas vidare under sin skolgång. Dessutom kan skolan involvera i sina specialpedagogiska åtgärder dessa elever genom att använda dem som ”hjälpkompisar”. Enligt undersökningen så mår visa av dessa elever bra och känner sig viktiga när de får tillfälle att hjälpa andra elever. Resultaten från studie i övrigt kan bli hjälp till skolan för att skapa en specialpedagogisk åtgärd i studiemotivations arbete för övriga elever på skolan.

4.4. Slutsatser och fortsatt forskning

Sammanfattningsvis kan jag lyfta fram resultaten från min studie som mycket givande och lärorika för ett fortsatt arbete inom skolan gällande studiemotivation hos elever. Mina lärdomar från mitt arbete är att skolans ledning och pedagoger tillsammans måste diskutera och söka mer kunskap om hur alla elevers studiemotivation kan öka och sen använda de kunskaperna i sitt vardagliga pedagogiska arbete. Jag kommer att varmt rekommendera litteraturen som jag använde i min studie.

Det är med spänning som jag ser fram emot att låta mina kollegor ta del av denna studie och se vilken skillnad det gör för vårt arbete med att få alla barn att trivas i skolan och glädjas över att få studera.

Referenslista

Eliasson, A., & Lindö, E.(1999). Det öppna lärorummet. (Elektronisk version). Stokholm: Liber.

Harris, A. R. (1991). Some ideas for motivating students. E- publicerad 2 mars 1991. http://www.virtualsalt.com/motivate.htm.

Haili, R., & Karlsson, H. (2008). Studiemotivation hos elever på omvårdnadsprogrammet:

En intervjustudie med elever om viktiga faktorer för studiemotivation. E- publicerad 7 aprila

2009. Stockholm: Stockholms universitet.

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:175193

Giotas (2002) Forskning om skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning nr 4/2002.

Giota, J. & Lundberg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan – omfattning, former

och konsekvenser. IPD-rapport 2007:3. Göteborg: Göteborgs universitet.

Giota, J.(2003). Många hinder på vägen. PM-pedagogiska magasinet, (nr 2/2003), sidor 1-4. E-publicerad 23 maj 2003

http://www.ped.gu.se/dokument/Asa/Publikationer/Joanna/Giota_PM_2003.pdf

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbet. (Elektronisk version). Stockholm: Liber. Lam, F (2005). Del 3: Motivation – en enklare definition. E- publicerad 19 december 2005 under idrottspsykologi: http://www.motionsguiden.se/Article.aspx?ArticleID=9.

Linder, A., & Breinhild Mortensen, S. (2008). Glädjens pedagogik. (1:4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, M., & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skulan. (1:4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Henderlong, J. & Lepper, MR (2002). Effekterna av beröm på barnens inneboende

motivation: En översikt och syntes. (Elektronisk version) Psykologiska Bulletin, 128, 774-

795.

Stukàt, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (1:9 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (1994). Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. (49 rapport) Stockholm:Skolverket. E – publicerad http://www.skolverket.se/publikationer?id=216 Utbildningsdepartement. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartement.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (Elektronisk version). Stockholm:Vetenskapsrådet.

Wadenströms, R. (2003). Hermeneutikens betingelser i en postmodern tid. Helsingfors universitet Pedagogiska institutionen forskningsraport 192 2003. E - publicerad

http://www.mv.helsinki.fi/home/wadenstr/artiklar/hermeneutik.htm.

Weiner, G., & Berge, B – M. (2001). Kön och kunskap. (1:7 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Nordahl, T., Sørlie, M – A., Manger, T., & Tveit, A. Att möta beteendeproblem bland barn

och ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. (1 upp.) Stockholm: Liber.

Robert A. Harris Bilaga nr 1.

Tydliga mål i undervisningen förklarat på ett entusiastiskt sätt av läraren. Lärarna bör

ägna mer tid åt att förklara exakt vad som förväntas av eleverna, vad de ska göra och varför ämnet är viktigt, intressant och givande.

• Elevernas behov måste tillgodses. Elevernas grundläggande behov kan identifieras

som frihet, att ha roligt, makt, känna överlevnad och kärlek. Tänk på att behovet av makt kan vara så enkelt för elever att de får bestämma/välja mellan att skriva två sidor istället för tre i en uppsats. Man ska utforma skolans pedagogiska verksamhet så att den uppfyller dessa behov istället för att alltid undvika och undertrycka dessa behov.

• Elevernas delaktighet. En av de viktigaste faktorerna till studiemotivaton är att låta

eleverna hjälpa till på lektionerna. När det gäller läxor, se till att det blir en hjälp till dig, som ett exempel: ”Skulle någon vilja hitta information för mig till nästa lektion”.

• Lär elever induktivt (exempelvis ett diagnostiskt test med alternativa svar). Det ökar

elevernas nyfikenhet och upptäcktsglädje.

• Energiska lärare som använder starka/positiva känslor i undervisningen ökar

studiemotivationen hos elever. Eleverna minns bättre om lärandet återföljs av starka känslor. Våga göra spännande och roliga saker. Var glad och kärleksfull, då ska eleverna lära sig lättare. Känslor kan skapas genom att göra något oväntat och chockerande, med beröm, och på många andra sätt.

• Grupparbete. Människor är flockdjur och gillar att arbeta som ett team. Ändå krävs

oftast induviduella insatser av elever. Kan man inte uppmuntra fördelarna med grupparbete där duktiga elever hjälper svaga elever? Det är också bra att uppmuntra elever att göra läxor tillsammans.

• Belöning. Elever som ännu inte har stark inneboende motivation att lära sig kan få

hjälp av subjektiva motivationsfaktorer i form av belöningar. Snarare än att kritisera ett oönskat beteende eller svar, belöna rätt beteende och svar. Kom ihåg att både barn och vuxna fortsätter eller upprepar beteenden som belönas. Och det viktiga är att yttre motivationsfaktorer kan, under en kort tid, producera inre motivation.

• Vård. Elever svarar med intresse och motivation till lärare som verkar mänskliga och

omsorgsfulla. Lärare kan bidra till att skapa dessa känslor genom att dela med sig delar av sig själva till elever, särskilt små berättelser om problem och misstag som de gjorde, antingen som barn eller senare. Ungdomar är också mycket osäkra, och de

välkomnar i hemlighet att vuxna tar upp att otrygghet och fel är gemensamma för alla. Eleverna kommer att då se en vuxen som verkar vara en ”riktig” person, som hade problem som ungdomar (eller senare) och överlevde dem.

• Göra inlärningen visuell. Redan innan ungdomarna har fötts upp i en videomiljö,

erkändes det att minnet ofta är kopplat till visuella bilder. På samma sätt kan vi ge ett bättre lärande genom att bifoga bilder till de idéer som vi ville förmedla. Använd ritningar, diagram, bilder, även tredimensionella objekt kan du ta med till klassen för att hjälpa eleverna förankra idén till en bild.

• Aktiv. En baseballmach är inte passiv (som är fallet för mycket lärande). Det krävs

både mental och fysisk aktivitet. Lärare bör sträva efter att alltid göra lärandet åtminstone mentalt aktivt och kanske ofta fysiskt aktivt också. Eleverna bör ansvara för att producera något, snarare än att bara sitta passivt och insupa föreläsningen. (Harris 1991)

Bilaga nr. 2.

2010-01-25

Malmö Högskola Lärarhögskola Överbryggande kurs i specialpedagogik

MALMÖ

Till vårdnadshavare för eleven...

Hej!

Jag kommer att genomföra en studieundersökning som ingår i min utbildning till

specialpedagog under Vårterminen 2010. Undersökningen handlar om studiemotivation hos högpresterande högstadieelever på skolan.

Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua sex elever varav tre av dem är flickor och tre pojkar. Eleverna har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen. De går i åk nio och befinner sig i två klasser. Med hjälp av frågor kommer jag att bygga upp en struktur för intervjun. Föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att jag ska kunna genomföra intervjun med deras barn. Eleverna som önskar vara anonyma kommer att få ett fingerat (påhittat) namn.

Därför önskar jag vårdnadshavarens underskrift för att ni godkänner den intervjun och ert önskemål om vilket namn ni vill att jag ska använda vid publikation av arbetet.

Det är självklart för mig att ni också önskar att ta del av resultaten som jag kommer att posta till er i juni 2010.

Stort tack för hjälpen!

Dubravka Radic, undervisande lärare på skolan

---

2010-01-11

Eleven...

Jag godkänner att min dotter/son medverkar i undersökningen och får intervjuas

--- --- Mamma (namn) Fader (namn)

Vi önskar att vår dotter/sonen har namn ... i rapporten.

Bilaga nr 3.

Intervjufrågorna

Jag höll mig till fasta intervjufrågor som var utgångspunkten i varje samtal:

• Att berömma

Vad får du beröm för på skolan och under lektionerna? Hur påverkar berömmelsen dig och din studiemotivation? När får du beröm i skolan och på lektionerna?

• Att belöna

Vad får du belöning för i skolan och på lektionerna?

Vad anser du att en belöning för arbete i skolan och på lektionerna är?

Hur påverkar belöningen dig och din studiemotivation? När får du belöning i skolan och på lektionerna?

• Allmänt (Uppföljande frågor om andra studiemotiverande faktorer) Vika faktorer anser du själv som mest viktiga för din studiemotivation? Hur är en bra lärare enligt dig?

På vilka andra sätt än att berömma och belöna, kan en lärare påverka din studiemotivation?