5.1 Inledning
Uppdraget avser rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta och utmatt-ningssyndrom. Uppdraget omfattar multimodala bedömningar inför reha-bilitering samt multimodal rehareha-bilitering (MMR) vid långvarig ospecifik smärta och utmattningssyndrom. Detta innebär att uppdraget ska utföras av team bestående av minst en läkare, en psykolog och en sjukgymnast i samarbete med patienten. Bedömning av patienter ska göras utifrån remis-ser och utredningar gjorda av husläkare eller annan specialistläkare. Upp-draget omfattar ett basuppdrag vars delar är obligatoriska och syftar till att uppnå målet för rehabiliteringen som är att patientens
funktions-/aktivitetsförmåga och livskvalitet ska öka. Uppdraget ska ses som en hel-het vars syfte är att bevara och återställa patienters hälsa.
Uppdraget utgör hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen inom andra linjens utbud som Stockholms läns landsting bedömer ska finnas för målgrupperna personer i långvarig ospecifik smärta med eller utan psykisk ohälsa samt för utmattningssyndrom. Vårdgivaren ska därmed särskilt ta hänsyn till den samsjuklighet som finns inom målgrupperna.
Verksamheten omfattar bedömning inför och planerad rehabilitering i öp-penvård. Verksamheten ligger inom ramen för Stockholms läns landstings ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen och ska ses som ett led i den hälso- och sjukvård som landstinget ska erbjuda åt dem som är bosatta inom Stockholms läns landsting. Vården ska organiseras så att patienten upple-ver den som en helhet med den övriga vården. Vårdgivaren avgör vilka me-toder som är lämpliga för utförande av uppdraget samt för att uppnå dess syfte. Dessa metoder måste dock stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska präglas av hög kvalitet, lättillgänglig-het samt professionellt bemötande och omhändertagande.
5.2 Målgrupp
5.2.1 Generell målgrupp
Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Stockholms län och kvar-skrivna.
Utöver ovan angivna målgrupp omfattar målgruppen följande patienter:
• Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG
883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghets-systemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län.
• Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Upp-dragsguiden.
• Asylsökande och Tillståndslösa som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå.
• Patienter från andra landsting/regioner enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård (se Uppdragsguiden) endast i den utsträckningen att Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal uppfylls.
5.2.2 Avgränsning av målgruppen
Målgruppen omfattar personer från 18 års ålder. Patienterna ska ha ge-nomgått allmänmedicinsk utredning för att utesluta tillstånd som kan be-handlas på annan specialistnivå.
Som komplettering till den kliniska bedömningen ska Vårdgivaren använda självskattningsinstrumenten ÖMPSQ och/eller SMBQ18. För målgruppen långvarig ospecifik smärta avgränsas uppdraget till de patienter som har mer än 105 poäng i Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire, ÖMPSQ, och kategoriserats till Typ B där MMR 2 (högre intensitetsnivå av MMR) föreskrivs. I detta uppdrag ska minst 80 % av patienterna uppnå 105 poäng (Typ B) i ÖMPSQ. Patienter som inte uppnår 105 poäng i ÖMPSQ kategoriseras till Typ A där MMR 1 (lägre intensitetsnivå av MMR) före-skrivs. Typ A betyder att patienterna i första hand ska tas om hand i pri-märvården.
För målgruppen stressrelaterad ohälsa avgränsas basuppdraget till patien-ter med allvarligt utmattningssyndrom, dvs. till ett värde lika med eller högre än 4,0 enligt SMBQ18 (Shirom Melamed Burnout Measure). Inklude-rade patienter ska till minst 80 % skatta värdet 4,0 i SMBQ18.
Uppdraget omfattar inte patienter som enbart har lätt till medelsvår psy-kisk ohälsa eller psykiatrisk sjukdom, det vill säga de målgrupper av patien-ter som omfattas av husläkaruppdraget respektive av specialistpsykiatrins uppdrag.
5.2.3 Prioritering av patientgrupper
Vårdgivaren ska se till att patienten behandlas inom ramen för vårdgaran-tin. Om detta inte är möjligt, ansvarar vårdgivaren för att patienten hänvi-sas till annan för uppdraget godkänd vårdgivare.
Vårdgivaren ska i detta uppdrag prioritera de som har störst behov av reha-bilitering, vilket särskilt gäller om resursbrist uppstår.
För äldre med stora och sammansatta vårdbehov, patienter med omfat-tande funktionsnedsättningar samt kroniskt sjuka personer ska särskilt eftersträvas kontinuitet i vårdkontakterna. För dessa ska även stöd till när-stående prioriteras.
5.3 Uppdraget
Vårdgivaren ska bedriva verksamheten i Stockholms län och avser i första hand befolkningen som är folkbokförd i länet, med hänvisning till 5.2.2. Vid överkapacitet och uppfyllande av vårdgarantikraven i Stockholm accepteras att vårdgivaren åtar sig utomlänspatienter och EU-medborgare.
Uppdraget omfattar ett basuppdrag vars delar är obligatoriskt för samtliga godkända verksamheter.
I basuppdraget ska ingå att utföra multimodala bedömningar inför rehabili-tering samt multimodal rehabilirehabili-tering vid långvarig ospecifik smärta, hu-vudsakligen MMR2 och vid behov MMR1. Vidare ska ingå multimodal re-habilitering vid utmattningssyndrom. Vårdgivaren ska genomföra rehabili-tering för minst 300 patienter per år. Riktvärde för antal bedömningar till remittenter ska vara 400 per år.
Multimodal rehabilitering innebär att flera professioner arbetar i team med bedömning samt med planerade och samordnade åtgärder under en viss bestämd tid och mot ett gemensamt mål. Målet ska definieras och följas upp tillsammans med patienten. I detta uppdrag ska teamet bestå av minst en läkare, en psykolog och en sjukgymnast. I teamet bör dessutom, bero-ende på patientens behov, någon eller några av följande professioner ingå;
arbetsterapeut, psykoterapeut, sjuksköterska och/eller socionom. Mål och innehåll ska dokumenteras i en individuell rehabiliteringsplan.
Varje patients individuella behov och resurser att klara vård och rehabilite-ring ska bedömas och tillgodoses. Patienten ska ges möjlighet att ha en ak-tiv roll och att delta som en fullvärdig partner i planering, beslut och ge-nomförande av rehabiliteringen. Transkulturella aspekter på smärta och utmattningssyndrom ska integreras i rehabiliteringen.
I bedömningen ska ingå minst ett teambesök och minst ett besök av vardera obligatorisk profession.
I rehabiliteringen ska ingå minst två teambesök, regelbundna konferenser med rehabiliteringsteamet samt enskilda och/eller gruppbesök av vardera obligatorisk profession. För patienter med långvarig smärta ska durationen på rehabiliteringen ske i enlighet med ”Indikationen för patienter med långvarig smärta”.
Vårdgivaren ska:
• bedöma patienter utifrån remisser och utredningar gjorda av husläkare eller annan specialistläkare och i multimodalt team ta ställning till ade-kvat rehabilitering
• upprätta en individuell rehabiliteringsplan för varje patient
• för patienter med långvarig smärta ska bedömningsinstrument ÖMPSQ användas vid in- och utskrivning
• för patienter med utmattningstillstånd ska bedömningsinstrument SMBQ18 användas vid in- och utskrivning
• för alla patienter ska bedömningsinstrumentet SF36 och EQ5D använ-das vid in och utskrivning samt vid 12 månader efter avslutad rehabili-tering
• genomföra multimodal rehabilitering MMR 2 och MMR 1 vid långvarig ospecifik smärta individuellt och i grupp
• genomföra multimodal rehabilitering vid utmattningssyndrom indivi-duellt och i grupp
• för patienter i arbetsför ålder ha fokus på aktivitetsförmåga i arbete och underlätta patientens kontakter med arbetsgivare/företagshälsovård
• för sjukskrivna patienter underlätta patientens kontakt med Försäk-ringskassa
• vid behov genomföra ett mindre antal återbesök som booster (uppfölj-ningsdos) som stöd för beteendeförändring
• svara för en sammanhängande vårdprocess i samband med rehabilite-ringen
• vid behov genomföra en enkel läkemedelsgenomgång för patienten
• svara för all medicinsk service inom uppdraget
• vid behov utföra enstaka hem/arbetsplatsbesök
• tillämpa hälsofrämjande och evidensbaserad metodik i linje med Social-styrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
• medverka till tidig upptäckt av våldsutsatta personer och följa rekom-mendationer från SLL:s kunskapscentrum om våld i nära relationer
• uppmärksamma riskbruk av alkohol och droger samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utifrån behov konsultera eller remittera till respektive mottagningar
• uppmärksamma läkemedelsmissbruk och utifrån behov konsultera eller remittera till respektive mottagningar
• på patientens begäran svara för utfärdandet av intyg till Försäkrings-kassan och övriga myndigheter
• utföra bedömningar i multimodalt team för ställningstagande för re-miss till ryggkirurgi
• återföra patienten till remittent med en individuell rehabiliteringsplan i remissvaret efter genomförd bedömning eller rehabilitering
5.3.1 Vårdprogram och riktlinjer
Vårdgivaren ska följa för Uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns i VISS (Vårdin-formation i Storstockholm), www.viss.nu, se Uppdragsguiden.
För detta uppdrag ska Vårdgivaren särskilt följa:
• Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta, Rapport 2011:02, SKL m.fl.
5.3.2 Samverkan
5.3.2.1 Samverkan för patientens bästa
Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän. Dokumenterade rutiner ska upprättas för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande.
5.3.2.2 Vårdkedjor
Vårdgivaren ska verka för att vårdkedjan är sammanhängande ur ett pati-ent- och närståendeperspektiv.
5.3.2.3 Vårdplanering
Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare.
5.3.2.4 Övergripande samverkansöverenskommelser
Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkans-överenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå.
5.4 Personal och kompetens
Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra Upp-draget i enlighet med Avtalet.
Vårdgivaren ska ha personal som har för Uppdraget adekvat utbildning och kompetens och som får den kompetensutveckling som krävs.
Vårdgivaren ansvarar för att varje behandlare utför minst 400 besök per år inom detta uppdrag för att upprätthålla kompetensen.
Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska.
Alla deltagare i MMR-team ska ha:
• grundläggande kunskap om multiprofessionellt teamarbete och ak-tiv patientmedverkan
• aktuell kunskap om den biopsykosociala modellen för långvariga tillstånd
• grundläggande kunskap om rehabilitering, psykosociala konsekven-ser och livsomställningsproceskonsekven-ser vid långvarig smärta och utmatt-ningssyndrom
• grundläggande kunskaper i KBT (kognitiv beteendeterapi) och rela-terade terapimetoder
• grundläggande kunskaper om Försäkringskassans rehabiliterings-kedja, sjukförsäkringssystem och försäkringsmedicin
Kompetenskrav för obligatoriska professioner i MMR2-team ska vara:
Läkarkompetenser:
• minst en legitimerad läkare med specialistkompetens i rehabilite-ringsmedicin alternativt annan lämplig specialitet såsom allmän-medicin med tilläggsspecialiteten smärta. En handlingsplan ska fin-nas för hur övriga läkare uppfyller kravet inom tre år efter avtalets start
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
och
• minst en legitimerad läkare med specialistkompetens i psykiatri. En handlingsplan ska finnas för hur övriga läkare uppfyller kravet inom tre år efter avtalets start
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna.
Psykologkompetens:
• Legitimerad psykolog med grundläggande utbildning i KBT (Steg 1) utbildning
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
Sjukgymnastkompetens:
• minst en legitimerad sjukgymnast med specialistkompetens enligt yrkesförbundet för smärta och smärtbehandling inom verksamhet-en. En handlingsplan ska finnas för hur övriga sjukgymnaster upp-fyller kravet inom tre år efter avtalets start
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
och/eller
• minst en legitimerad sjukgymnast med specialistkompetens enligt yrkesförbundet för reumatologi eller ortopedisk manuell terapi inom verksamheten. En handlingsplan ska finnas för hur övriga sjukgymnaster uppfyller kravet inom tre år efter avtalets start
• vidareutbildning i beteendemedicinska tillämpningar inom sjuk-gymnastik
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
Kompetenskrav för övriga professioner i MMR2-team ska vara:
Legitimerad arbetsterapeut:
• vidareutbildning inom områdena arbetsterapi och smärta
• dokumenterad kunskap i bedömning av aktivitetsförmåga, ergono-miska principer och aktivitetsträning för målgrupperna
• aktuell kunskap om gällande regelverk inom arbetsmiljö och arbets-skydd
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
Auktoriserad socionom:
• vidareutbildning inom psykosocialt behandlingsarbete vid rehabili-tering, särskilt i livsomställningsprocesser för individ och närstå-ende
• aktuell kunskap om samhällets välfärdsystem avseende arbetslivs-frågor och sociala villkor inklusive socialförsäkringssystemet, ar-betsförmedlingens och kommuners insatser i rehabiliteringskedjan
• utbildning i KBT steg 1
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
Legitimerad sjuksköterska:
• vidareutbildning i hälsoprocesser, hälsosamtal och egenvårdsarbete
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
Legitimerad psykoterapeut:
• utbildning med KBT-inriktning
• minst 2 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna
Kompetenskrav för MMR1-team:
• minst tre legitimerade sjukvårdsprofessioner, varav en läkare
• socionom ska vara auktoriserad om sådan ingår
• dokumenterad kunskap i rehabilitering för målgrupperna med sär-skild inriktning på beteendemedicinsk kompetens för alla deltagare i teamet
• minst en teamdeltagare ska ha grundläggande utbildning i KBT (Steg 1) utbildning
• ST-läkare kan vara verksam under handledning av specialistkompe-tent kollega
• minst 1 års dokumenterad erfarenhet av multimodalt teamarbete med målgrupperna för alla deltagare i teamet
5.5 Uppföljning
5.5.1 Beställarens uppföljning
I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Åtagandet. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verksamhetsdata, statistiska un-derlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner. Genomförande av mätningar av till exempel patientnöjdhet, väntetider och telefontillgänglig-het är andra delar av uppföljningen.
För detta uppdrag planerar Beställaren under första verksamhetsåren ge-mensamma uppföljningsmöten med Vårdgivarna, i syfte att granska följ-samhet till uppdraget och utveckling av uppföljningsparametrar.
Beställarens uppföljning inriktas i första hand på områdena tillgänglighet, vårdgaranti, patientsäkerhet, medicinsk kvalitet samt hur Vårdgivaren följer de policys som ingår i Uppdraget. För information om vilka indikato-rer Beställaren löpande följer, se Uppdragsguiden.
5.5.2 Lägsta godtagbara kvalitet
I Uppdraget ingår att Vårdgivare ska hålla en god kvalitet på Verksam-heten. Detta mäts bland annat genom uppföljning av kvalitetsindikatorer.
För redovisning av källor och formler för hur indikatorerna beräknas, se Uppdragsguiden. Lägsta godtagbara kvalitetsnivå för dessa kvalitets-indikatorer framgår nedan.
I bilagan Ersättningsvillkor under punkten ”Målrelaterad ersättning” redo-visas hur en målrelaterad kvalitetsersättning beräknas och i Avtalets para-graf ”Förtida upphörande” anges konsekvenser för Avtalet vid väsentlig avvikelse från lägsta godtagbara kvalitetsnivå. I dessa punkter används ne-dan angivna vikter.
Definitioner:
Kvalitetsindikator
En mätbar variabel som används för att följa viktiga aspekter av vård-kvalitet.
Vikt
Den betydelse indikatorn tilldelas. Används bland annat för att beräkna målrelaterad ersättning
Lägsta kvalitetsnivå
Den lägsta godtagbara nivån vid uppföljning av indikatorn Maxpoäng
Vid beräkning av bland annat kvalitetsrelaterad ersättning dras värdet för lägsta kvalitetsnivå från det värde Vårdgivaren uppnår vid uppföljning.
(Exempel Vårdgivaren uppnår värdet 90 % och lägsta kvalitetsnivå är 60 %, skillnaden blir 30 %. Om uppföljningen visar på ett resultat som är lägre än lägsta kvalitetsnivå blir talet negativt.) Skillnaden multipliceras med vik-ten. (Exempel: vikten är 4 och skillnaden 30 %, Vårdgivaren får en poäng på 1,2.)
Maxpoängen är det högsta värdet som används i beräkningarna. (Exempel:
Om maxpoängen är 1,0 reduceras poängen i exemplet från 1,2 till 1,0.) Kvalitetsindikator Vikt Lägsta
kvali-tetsnivå Maxpoäng Andel KVÅ-registrerade besök 4 70 % 0,8
Andel följsamhet till Kloka
Listan 1 90 % 0,05
Andel patienter som fått tid för besök inom 30 dagar enligt
vårdgarantin 3 95 % 0,15
Andel patienter (av totalt in-skrivna för rehabilitering) som bedömts med EQ5D vid in-skrivning
4 95 % 0,20
Andel patienter (av de som bedömdes vid inskrivning) som bedömts med EQ5D vid 12 mån efter avslutad rehabili-tering
2 60 % 0,40
Andel patienter (av totala an-talet behandlade patienter) som vid avslutad rehabilite-ring uppnått förbättrehabilite-ring med EQ5D
4 70 % 0,40
Summa Maxpoäng 2,0
5.5.3 Kvalitetsregister
Vårdgivaren ska rapportera till kvalitetsregistret Nationella registret för smärtrehabilitering (NRS) och bör rapportera till andra relevanta kvalitets-register. Beställaren ges rätt att inom uppdraget inhämta resultat direkt från kvalitetsregistren.
5.6 Tider för verksamhetens bedrivande
Mottagningen ska vara öppen och hem/arbetsplatsbesök ska kunna ske alla vardagar. Mottagningen ska vara öppen minst 40 timmar per vecka, dock minst klockan 9.00 – 16.00 varje vardag.
Under mottagningens öppettider ska det vara möjligt att nå mottagningen på telefon.
Vid stängning mer än en vecka ska samtycke från Beställaren inhämtas.
Eventuell stängning får inte påverka kontinuiteten i rehabiliteringsproces-sen.
Mottagningen ska vara ansluten till MVK (Mina Vårdkontakter)
5.7 Miljö
Vårdgivare med ersättning överstigande 15 miljoner kronor per år eller mer, ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande. Vårdgivare med ersättning understigande 15 mil-joner kronor per år kan som alternativ vara miljödiplomerade av Beställa-ren. Beställarens miljödiplom gäller precis 1 år från den dag det godkänns.
Om Vårdgivaren är del av en annan organisation vars sammanlagda årliga ersättning från Beställaren överstiger 15 Mkr krävs att vårdgivaren är miljö-certifierad.
Det är senast sista dagen under den verksamhetsperiod som uppföljningen avser som vårdgivaren ska inneha ett giltigt certifikat alternativt vara mil-jödiplomerad.
Vårdgivaren ska se till att läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan.
5.8 Lokalisation
Verksamheten ska vara lokaliserad i Stockholms län och i nära anslutning till allmänna kommunikationer.
5.9 Forskning, utveckling och utbildning
5.9.1 Forskning och utveckling
Vårdgivare ska medverka i forskningsprojekt och kliniska prövningar inom vården, exempelvis genom att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och laboratoriedata, samt vid behov biträda med kompletterande uppgifter och/eller godkännande. Detta regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska prövningen. Vårdgivaren ska i sådana överenskommelser tillse att forsk-ningsetiska tillstånd finns.
Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga mer-kostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska vara registrerade i Svenska Biobanksregistret.
Vårdgivaren bör mot ersättning självständigt eller i samverkan med andra vårdgivare, inklusive primärvården och sjukhusens smärtmottagningar, genomföra vetenskapliga studier för att öka den evidensbaserade kunskap-en inom området.
Vårdgivaren ska bidra med uppgifter om uppdraget för en utvärdering ge-nomförd av HSF eller en utomstående utvärderare.
5.9.2 Utbildningsplatser
Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vård- och medicinstuderande till de olika professioner som tjänstgör hos Vårdgivaren. Där läkare tjänstgör ska utrymme för AT- och ST-tjänstgöring tillhandahållas. Vårdgivaren ska i första hand ta emot vård-studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitets- och högskoleut-bildningar inom Stockholms län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildnings-platserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. De som handleder studenter bör ha handledar-kompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning, se Uppdragsgui-den.
I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas ut-värderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning.
Vårdgivaren ska kunna ta emot:
• läkarstuderande minst motsvarande 16 studentdagar per heltidsan-ställd läkare och år
• en sjukgymnaststuderande motsvarande sju veckor per heltidsan-ställd sjukgymnast och år
• en arbetsterapistuderande motsvarande fem veckor per heltidsan-ställd arbetsterapeut och år
• två sjuksköterskor/distriktssköterskor studerande motsvarande 10 veckor per student per heltidsanställd
sjukskö-terska/distriktssköterska och år
• psykologer
• psykoterapeuter
• socionomer
Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogram-met KliPP.
5.10 Läkemedel
Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffek-tivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa be-aktas.
Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läke-medel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vård-givaren ska informera mottagande vårdgivare om aktuell läkemedels-behandling och planerade förändringar i medicineringen.
Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av SLL:s läkemedelskommittésorganisation, inklu-sive Kloka listan© och Kloka råd.
Vårdgivaren ansvarar dessutom för att patienternas övriga läkemedels-behov tillgodoses under vårdtiden
Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller
Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller