SKRIFTLIGA ÖVERENSKOMMELSER. Överenskommelser bör doku menteras skriftligt, såvida det inte är praktiskt svårgenomförbart eller om muntliga överenskommelser kan godtas och anses lämpliga av bägge parter. Avtalen ska vara tydliga och transparenta, och reglera så många relevanta och förutsägbara aspekter och omständigheter som möjligt, däribland rättig heter och förfaranden vid uppsägning.
Kommentar: De prognoser som butikernas inköpare som regel lägger i
samråd med odlare och odlarföreningar kommunicerar för hur stor volym respektive produkt de förväntas köpa in över året är som regel inte bindande och dokumenteras inte alltid skriftligt, vilket är anmärkningsvärt. Det verkar dock som om förfarandet med prognoser är allmänt vedertaget på grund av att frukt och grönsaksproduktion är en osäker verksamhet där varken tillgång eller efterfrågan alltid kan förutses och därför inte anses praktiskt genomförbart.
FÖRUTSÄGBARHET
Ensidiga förändringar av avtalsvillkor får inte ske såvida inte denna åtgärd med alla dess omständigheter och villkor överenskommits i förväg. Huvuddragen i processen bör framgå tydligt av avtalen, så att parterna kan diskutera de förändringar som är nödvändiga för att överenskommelsen ska kunna imple menteras, eller som krävs på grund av oförutsägbara omständigheter.
Kommentar: Rättigheter och skyldigheter vid avbokningar av volymer
bör specificeras tydligare när avtal ingås.
Otillbörligt, enligt exemplen i bilaga 1 är att ensidigt säga upp en affärs relation utan förvarning eller med orimligt kort varsel och utan saklig grund, exempelvis med hänvisning till att ensidiga försäljningsmål inte har uppnåtts. Två odlare ger exempel där ingångna avtal om en viss volym har avbokats under säsong på grund av att marknaden har vikit och beställarna inte får sålt de överenskomna kvantiteterna. Rättigheter och skyldigheter har inte diskute rats närmare vid avtalets ingång och odlaren har ensidigt fått stå skadan.
EFTERLEVNAD
Avtal måste följas. I exemplen på god affärssed anges att avtalen ska specifi cera de speciella omständigheter och detaljerade bestämmelser som reglerar hur parterna gemensamt kan förändra avtalsvillkoren på ett lämpligt och informerat sätt, däribland processen för fastställande av erforderlig kom pensation för de eventuella kostnader som drabbar endera parten. Vidare att om den ena parten inte lyckas leva upp till sina åtaganden vidtas avtalsenliga sanktioner på ett transparent sätt, med respekt för uppgörelsen och i propor tion till den skada som åsamkats.
Kommentar: Många affärer sker på prognos och inte juridiskt bindande
avtal, ett förfarande som verkar vedertaget och accepterat. I de samtal som förts har det inte framkommit om det förekommer ekonomiska sanktioner i de fall avtal ingås och parterna inte lyckas leva upp till sina åtaganden.
ANSVAR FÖR RISK
Samtliga avtalsparter i försörjningskedjan bör bära den affärsrisk som rim ligen ankommer på dem. Oskälig riskfördelning bör inte ske. I exemplen på god affärssed anges att aktörer i försörjningskedjan utsätts för olika risker som är kopplade till den potentiella avkastning som finns för den som bedri ver affärsverksamhet inom området. Samtliga aktörer ansvarar för sina egna risker och försöker inte överföra dem till andra parter på ett otillbörligt sätt.
Kommentar: Det är svårt att här avgöra om oskälig riskfördelning sker.
Klart är att odlare anser att butikskedjor och grossister har en starkare förhandlings position och anser att odlarna sår för det största risktagandet i förhållande till odlarföreningarna och/eller butikskedjorna. Minimipris verkar få vilja ha, auktion har både för och nackdelar, bindande kontrakt är efterfrågat av några men inte alla eftersom odlingen är osäker. Kan man inte leverera kan man bli skadeståndsskyldig. Att hitta vägar att på ett bättre sätt fördela riskerna efterfrågas.
6.2. Diskussion
Det tycks som om kontakten mellan enskilda odlare, odlarföreningar och handelns inköpare har fördjupats de senaste åren och att prognoser och beställningar har förbättrats. Reklamationer dokumenteras och bildbevis skickas snabbt och enkelt via mejl och sms. Det gnisslar då och då, och ibland riktigt rejält både mellan odlare och odlarförening och mellan odlar förening och butikskedjorna och butiker. Det händer att prognoser ändras och avtal bryts och producenter, grossister och butikskedjor får försöka hitta andra vägar att bli av med produkterna eller så förblir de osålda. Oftast får producenten stå risken och skadan, men inte alltid.
I dag äter vi mer frukt och grönsaker än tidigare och konsumtionen stiger. Hälsotrenden är stark och ökar efterfrågan på frukt och grönsaker. Förtroendet och tilliten till svenskodlat är hög. Konsumenttrycket efter lokala, närodlade, ekologiska och svenska produkter har ökat kraftigt. Butikskedjorna är ange lägna om att säkra svenska produkter till butikshyllorna.
Odlarföreningar har bildats som samlar utbudet, enskilda producenter har blivit större och effektivare och detta tillsammans med en hög efterfrågan på svenska produkter har stärkt odlarnas ställning visavi handel och gros sister. Troligen har det skett en viss maktförskjutning från handelns inköpare nedåt i kedjan till producenterna och deras försäljningsorganisationer.
6.3. Slutsats
Slutsatsen av ett tjugotal intervjuer indikerar att det inte förekommer några systematiskt otillbörliga affärsmetoder som driver matsvinn inom handeln med svenska frukter och grönsaker likt dem som påtalas av den engelska organisationen Feedback och som nu diskuteras inom EU och på interna tionell nivå. Nämligen att de stora butikskedjorna utövar sin starka köpar makt till att på ett otillbörligt sätt pressar odlare och leverantörer och att de ofta bryter avtal och överenskommelser som i sin förlängning leder till ökat matsvinn.
De genomförda intervjuerna tyder på att dialogen mellan parterna på den svenska frukt och grönsaksmarknaden är bättre än i Storbritannien där handels kedjorna uppges ha en tuffare attityd gentemot sina leverantörer när
det gäller kvalitetsspecifikationer, reklamationer och returer och avtal. Att undersöka hur svenska butikskedjor upphandlar frukt, bär och grönsaker i Europa och globalt ingick inte i uppdraget för denna rapport, men kan vara något att studera närmare. I så fall som ett komplement till de internationella granskningar som sker, så att dubbelarbete undviks.
Även om få av de intervjuade ger exempel på otillbörliga affärsmetoder som förkommer i större omfattning bör principerna för god affärssed och exemplen på otillbörliga affärsmetoder göras allmänt kända bland odlarna och övriga aktörer i livsmedelskedjan. Principerna om god affärssed bör ligga till grund för samtal när affärer initieras och görs upp mellan odlare, odlar föreningar, grossister och butikskedjor. Här vilar ett stort ansvar på de affärs slutande parterna
Den enskilt största orättvisan som påtalas är att odlare i andra länder har möjlighet att använda bekämpningsmedel som är förbjudna att använ das av svenska odlare. Det möjliggör en mer kostnadseffektiv produktion och bättre kosmetisk kvalitet vilket påverkar konkurrensneutraliteten. Odlare anser att butikskedjornas import trycker ner volymer och priser på den svenska marknaden och i förlängningen kan orsaka matsvinn. Det påtalade problemet är inte ett exempel på otillbörliga affärsmetoder, men bör uppmärksammas i Konkurrensverkets regeringsuppdrag att analysera konkurrens situationen och funktionssättet hos marknaden för livsmedels produktion och livsmedelshandel.