demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Skollagen 1Kap 2§
Skolan är en plats där alla barn ska känna sig välkomna, trygga och intellektuellt stimulerade .Det är skolans uppgift att producera självständiga, intellektuellt utrustade, demokratiska samhällsmedborgare i både Sverige och Grekland. För att fullgöra uppdraget behöver skolan vila på demokratiska värderingar samt bygga upp inte enbart kunskaper utan även moral och medmänsklighet hos sina elever. Barnkonventionen har avtal med båda länderna och skolorna har ett ansvar att se till att alla barn mår bra i skolan. Alla barn
ska känna sig att de är hörda, får möjligheten att uttrycka sig fritt och får lika förutsättningar att utvecklas. Sverige och Grekland ratificerade avtalet 29 juni 1990 respektive 11 maj 1993 (För fullständig länk se ref. lista).
Vad gäller demokrati är skolans uppdrag att genom en demokratisk miljö och demokratiskt förhållningssätt främja elevens utveckling av ett demokratiskt tänkande och
ansvarstagande. Demokrati betyder inte att alltid få bestämma men att kunna vara fri att uttrycka sin åsikt. Detta lär sig eleverna inte enbart i en klass genom ett ämne utan det handlar om en ständig process. Under Saklighet och allsidighet, uttrycker man tydligt om skolans öppenhet för det fria talet, och annorlunda uppfattningar (Lpo 94:.4).
I samhället vi lever i råder mångfald. Mångkulturalismen är resultat av den
internationaliseringen som vi upplever idag. I både Sverige och Grekland är tendenserna samma, nämligen att samhället skall fungera med harmoni, respekt och medmänsklighet. Den svenska läroplanen pratar om hur skolan fostrar genom värderingar som har sin grund på ”kristen tradition och västerländsk humanism” (Lpo 94: 3). Tydligt markeras i Lpo 94 att diskriminering på grund av kön, ursprung, religion eller annan trosuppfattning inte är tillåten under några som helst omständigheter. Detta gäller alla tänkbara typer av kränkande beteende. Dessutom tar läroplanen tydligt avstånd från alla och allt som strider mot de värden som skolan vilar på (Lpo 94: 3-4). Trygghet och frihet att vara sig själv bidrar till att skapa harmonisk miljö. En god miljö är nödvändig för att varje elev ska kunna växa, lära och utvecklas. Det är genom trygghet och en god miljö man känner sig stark för att
övervinna hinder (Lpo 94: 7).
Värdegrund och demokrati är viktiga frågor för alla åldrar och klasser. Skolans fostrande roll skall bidra till att först och främst forma personligheter med fasta moraliska
värderingar, som respekterar människovärden. Mer specifikt vill DEPPS främja att
bevarandet/säkerställandet av de villkor som tillåter eleven att utveckla en personlighet med stark självuppfattning, emotionell stabilitet, kritisk och dialektisk förmåga, som är
ansvarsfull, demokratisk, med sociala och mänskliga värderingar samt utan religiösa och kulturella fördomar (2003: 2). Skolans roll i barnets demokratiska fostran betonas av Dewey (Ahlberg, 1980).
Skolan skall erbjuda lika förutsättningar och möjligheter till alla elever. Skolan skall fostra eleverna så att de accepterar och respekterar det som är annorlunda. Ömsesidig respekt är nödvändig i dagens multikulturella samhälle (DEPPS, 2003:3,4), (Lpo 94:4,5).
Att respektera sina medmänniskor är tydligt i båda läroplanerna. Förutom de demokratiska relationerna mellan människor betonas dessutom människan förhållande till miljön. Vi har ägnat oss åt den sociala miljön och hur eleven genom utbildning ska lära sig bete sig. Vad som också är viktig är den respekt som eleven ska känna mot naturen. Skolan ansvarar för att eleverna ska få kunskaper om naturen och miljön samt få genom ett demokratiskt och moraliskt förhållningssätt som genomsyrar hela den pedagogiska verksamheten utveckla ett ansvarstagande och engagemang gentemot natur och miljö.
Lpo 94 anger mål angående miljön som uttrycker behovet för skolan att sträva efter att ”eleven ska visa respekt och omsorg” för miljön (Lpo 94: 8). Samma ansvarstagande och engagemang strävar den grekiska läroplanen efter att eleven ska utveckla (DEPPS, 2003:588).
4. Diskussion
Undersökningen har visat att de två EU-länderna, Sverige och Grekland har utbildningssystem som skiljes åt på vissa punkter, främst avseende struktur. Dessa strukturella skillnader återspeglas i de två läroplanerna som har undersökts. Vikten av utfallet är stor för arbetets syfte att kartlägga lik- och olikheter mellan läroplanerna för att besvara frågan om huruvida en svensk förskollärare skulle kunna arbeta i en grekisk förskoleklass och vice versa. Resultatet av undersökningen kan vara avgörande då ett sådant beslut inte enbart beror på arbetsmarknadspolitiska principer utan också på personliga och yrkesetiska principer.
Vad gäller de strukturella skillnaderna visas att den grekiska förskoleklassen har stora grupper/klasser. Förskoleklassen är obligatorisk medan den svenska är frivillig. Detta innebär att den obligatoriska skolan i Grekland är tioårig till skillnad från den svenska som har nioårig obligatorisk skolgång. Skolåldern i Grekland är yngre än i Sverige, dvs. 5 år respektive 6 år. I Grekland täcker förskoleklassen även 4-årsåldern men skolan är inte obligatorisk för den åldersgruppen.
Undersökningen har behandlat och förklarat vissa viktiga begrepp som eniaio,
diathematikotika och diathematiki proseggisi samt evelikti zoni. Dessa begrepp finns i den
grekiska läroplanen och är av enorm vikt för den verksamhet som Pedagogiska Institutet förespråkar och som är i enlighet EU:s riktlinjer.
Undersökningens huvuddel har ägnats åt komparationen av Lpo 94 och DEPPS och APS för förskoleklassen. För att genomföra komparationen har ett antal kategorier skapats vars funktion har varit den av en gemensam nämnare. På så sätt kunde lik- och olikheter
synliggöras som vi ser i tabellen i föregående kapitel. Nedan diskuteras skillnaderna punkt för punkt.
Vad gäller punkten vem har ansvaret står det tydligt i Lpo 94 vilken yrkesroll som
ansvarar för olika mål och riktlinjer. Specifikt ansvar tilldelas skolan i allmänhet vad gäller skolans uppdrag och de allmänna mål och riktlinjerna (Lpo 94: 8, 9, 10, 11 och 12 ). Läraren har specifikt ansvar i frågor om värdegrund och elevinflytande, samarbetet med hemmet, övergång från och till andra skolformer och till samhället i övrigt och utvärdering (Lpo 94: 9, 12, 13,14, 15 och 16 ). Dessutom ägnas ett helt stycke åt rektorns ansvar (Lpo 94: 16-17). Skolans ansvar i allmänhet omfattar även ansvaret som övrig skolpersonal har, dvs. vaktmästare, kökspersonal, skolpsykologer, skolsköterska, städpersonal,
skolassistenter och alla anställda i skolan. I läroplanen finns det uttryckligen två ställen där allas uppgift anges, dels om uppgiften ”att hjälpa elever i behov av särskilt stöd”, och att se till att skolan inspirerar för utveckling (Lpo 94: 12) och dels att inspirera eleverna till att vilja få ökad ansvar och inflytande (Lpo 94: 13).
De olika parternas ansvar anges kortfattat inom skolans uppdrag i DEPPS. Specifikt skriver ordföranden av P.I. i sitt introduktionsmeddelande att de ökande behoven som samhället genomgår p g a internationaliseringen leder till skolans ökade ansvar att kontinuerligt utvärdera sitt arbete och utvecklas. Bara genom utveckling kan en skola erbjuda sina elever de rätta förutsättningar för ett allsidigt lärande och den utrustning de behöver för sin
integration i samhället (DEPPS, 2006:1). Lärarens ansvar för den pedagogiska,
känslomässiga och sociala utveckling av eleverna påpekas i separat stycke i DEPPS för förskoleklassen.. Läraren ska visa respekt för eleven och har en avgörande roll som är att hjälpa, stödja, uppmuntra, visa tolerans, älska, organisera och samarbeta (2006: 591).. Vad gäller värdegrund och demokrati ägnas i den svenska läroplanens första två delar uteslutande åt värdegrundsfrågor. Värdegrund och demokrati genomsyrar hela dokumentet. Det finns klara och detaljerade mål och riktlinjer som belyser skolans roll i dessa frågor. I den grekiska läroplanen betonas också på många ställen de värderingar den grundar sig i, som vi har sett i föregående kapitel.
Angående elevinflytande och delaktighet görs i Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) en distinktion mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Med barnperspektiv menar de hur de vuxna ser på barnets position och inflytande i samhället. Detta framgår av vuxnas observationer och inte av barnets egna utsagor samt barns egna upplevda lyhördhet som barns perspektiv innebär. Det är när barnen upplever att de är hörda och att deras åsikter beaktas de har inflytande och delaktighet (2003: 2 -3).
Läroplanen synliggör skolans intentioner för att eleven ska få ökad inflytande, delaktighet och därmed även ansvar då det är skolans uppgift att fostra ansvarstagande
samhällsmedlemmar (Lpo 94: 3). Detta blir möjligt genom att eleven deltar och aktivt planerar i aktiviteter. Valmöjligheter finns också i form av val av tema, kursval mm (Lpo 94: 5). Då blir lärandet meningsfull och attraktiv för eleven, vilket förespråkas av Dewey (Egidius, 2009).
I den grekiska läroplanen har elevinflytande i förskoleklassen fått mycket fokus i många situationer. Elevinflytande blir möjligt när läraren tar hänsyn till elevens åsikter, intressen och önskemål, vilket är läroplanens intention. Enligt de allmänna principerna i DEPPS för förskoleklassen (2003) måste eleven ges möjligheten och förutsättningarna att utveckla kritiskt tänkande, forskande nyfikenhet och viljan att aktivt delta i problemlösning och beslutsfattande (2003:587). De principerna skall genomsyra hela verksamheten. Detta sker genom bland annat aktiviteter i vilka eleven själv aktivt deltar, genom att vara med och välja tema, arbetssätt mm.
I Värdegrundsboken står följande om samarbete med hemmet: ”Det behövs en ömsesidig dialog mellan skola och hem för att öka förståelsen och respekten för både familjens ståndpunkter och förväntningar och för skolans demokratiska uppdrag.” (Zackari & Modigh, 2003:62). Samarbete med hemmet betonas i särskilt stycke i den svenska läroplanen (Lpo 94: 14). Genom samarbete med hemmet främjas elevens
utvecklingsmöjligheter men även skolans möjligheter att utveckla sin verksamhet. Smidig kontakt med hemmet är ett hjälpmedel för lärare och möjlighet för föräldrar att vara
delaktiga i sitt barns lärande. Skolan förväntas stödja familjens fostrande roll (Lpo 94: 5) samt genom samarbete med familjen tydliggöra de normer och regler som skolan följer (Lpo 94: 9).
Den grekiska läroplanen för förskoleklassen betonar vikten av samarbete med hemmet. Samarbetet med elevens familj är fördelaktigt för skolans uppdrags genomförande, elevernas utveckling och för familjen. DEPPS lägger därför fokus på att förstärka banden mellan skolan och hemmet som en del av integrationen i samhället (DEPPS, 2003: 586). Skolan drar nytta av att samarbeta med elevens föräldrar då mycket kunskap om eleven kommer hemifrån – elevens första sociala miljö. Genom att tillvarata elevens
livserfarenheter och visa respekt för hans/hennes kulturella ursprung främjas utvecklingen och elevens självuppskattning (DEPPS, 2003: 588). Föräldrar/vårdnadshavare drar också nytta av samarbetet med skolan. Genom utvecklingssamtal och föräldramöten får föräldern information om skolans tid med sitt barn och barnets utveckling. Man har möjlighet att påpeka och betona viktiga punkter som man önskar att skolan tar hänsyn till (DEPPS, 2003: 592).
Angående samarbetet mellan förskolan, skolan och fritidshem kan det påpekas att på samma sätt som skolan samarbetar med hemmet finns det bara fördelar med samverkan mellan olika skolformer. Tydligt står det i läroplanen om den svenska skolans vilja att arbeta över sina gränser för att eleven ska ha en smidig övergång från en skolform till en annan. Åt övergång och samverkan mellan förskolan, skolan och fritidshem ägnas ett separat stycke (Lpo 94: 14).
Den grekiska läroplanen för förskoleklassen betonar vikten av att möjliggöra ett smidigt samarbete med andra klasser. Detta underlättar den pedagogiska verksamheten vid bl a aktiviteter inom Evelikti zoni som vi har nämnt, då flera projektarbeten behöver ett sådant samarbete mellan klasserna. Däremot finns det inte uttalat i DEPPS om nyttan med samarbetet mellan olika skolformer som en del av uppdraget att underlätta övergången exempelvis från förskola till grundskola, vilket förknippas starkt med barnets emotionella
trygghet. Det kan bero, enligt egen förståelse, på att det behovet inte har funnits på samma sätt i Grekland eftersom barnet ofta går direkt till förskoleklassen som 4-årig och innan dess har hemmet varit den enda sociala miljön. De barn som börjar på de kommunala dagcentren (förskolor) får förhoppningsvis bekräftelse, trygghet, och självförtroende som utrustar dem inför grundskolan.
Miljö är ett mångfacetterat begrepp då det kan syfta till naturen, familjen, skolan och
samhället. Det har diskuterats en hel del om elevens emotionella välbefinnande som ett av skolans mål i både den svenska och den grekiska läroplanen. I läroplanen ser vi ett antal punkter som handlar om miljön. Man talar om den fysiska miljö och elevernas kunskap om den och ansvaret gentemot den (Lpo 94: 6). Skolmiljön som främjar utveckling och
harmonisk tillvaro (Lpo 94: 7, 13) samt den sociala miljön och omvärlden kommenteras också (Lpo 94: 13, 15).
I DEPPS för förskoleklassen ägnas mycket uppmärksamhet åt alla miljöns ansikten inom APS för kunskap och medvetenhet om miljön (kursplanen för barnet och miljön). Enligt kursplanen lär sig barnen genom lek och aktiviteter om både den mänskliga och fysiska miljön. Den kognitiva medvetenheten synliggör människans – i det här fallet elevens – relation till sin miljö samt hur människans påverkan (DEPPS, 2003: 587-8). Även inom Evelikti zoni, föreslås lämpliga aktiviteter för förskolebarnen som behandlar miljöfrågor ämnesövergripande (DEPPS, 2003: 640).
Vad gäller kunskapsmål ser vi en ganska markant skillnad mellan de två läroplanerna. Den svenska läroplanen liknar en lista i sin struktur. Mål – både uppnåendemål och mål att sträva mot ges i punktform. De mål som rör förskoleklassen är mål att sträva mot. Däremot är fallet inte så med den grekiska förskoleklassen. Förutom DEPPS riktlinjer och allmänna principer som skall gälla för den åldersgruppen anges även ett antal APS (detaljerade studieprogram), som beskriver de kunskaper som eleverna förväntas få i förskoleklassen. Dessa avser, som vi har sett i föregående kapitlet, ämnesområden språk, matematik, miljö, uttryck och skapande och datorkunskap (IKT) (DEPPS, 2003:587-90). Kunskap inom
dessa områden utvärderas i form av omdöme i slutet av skolåret. Målen avser barnen i 5-års åldern en viktig distinktion då även 4-åringar kan finnas i samma klass och
uppnåendemålen gäller inte dessa.
Punkten om metod och arbetssätt visar också en väsentlig skillnad mellan Lpo 94 och DEPPS och APS för förskoleklassen. Inga undervisningsmetoder anges i den svenska läroplanen. Arbetssätt och metoder väljs av arbetslaget och regleras inte av någon instans. Däremot ser man i läroplanen hur det rekommenderas att eleven aktivt ska delta i valet av arbetsformer (Lpo 94: 13). I den grekiska läroplanen, anges däremot tydliga metoder och arbetssätt. Kunskapen ska införskaffas genom flera olika ämnesområden som sammanförs för att uppnå helhet, vilket utgör det så kallade ämnesöverskridande arbetssättet. Dessutom vill man ge en verklighetsanknytning genom Evelikti zoni. Bland metoder som föreslås är
projektarbetet, en klar och tydlig favorit. Utöver formella metoder menar båda läroplanerna
dessutom att lärandet ska vara lustfylld och meningsfullt och ska inspirera för aktivt deltagande samt ska stimulera den sociala utvecklingen av eleven. Här tydliggörs spår av kända teoretiker som Piaget, Dewey och Vygotskji.
Vad gäller utvärdering och betyg finns det ingen betygsättning i Lpo 94. Arbetet i svensk förskoleklass utvärderas i form av utvecklingssamtal, arbetslagssamtal och dokumentation, det står dock inget i läroplanen om utvärdering för förskoleklassen. Stycket om bedömning och betyg innehåller både riktlinjer för läraren och mål att sträva mot men dessa avser den obligatoriska skolan förutom kanske ett av strävansmålen, nämligen att ”utveckla ett allt större ansvar för sina studier” (Lpo 94: 16). I DEPPS står det inget om betygsättning i förskoleklassen heller. Utvärdering sker kontinuerligt och är integrerad i den dagliga verksamheten. I slutet av skolåret utvärderas uppnående av de allmänna målen gällande elevens sociala och psykiska/emotionella utveckling. Elevens kunskapsutveckling bedöms genom skriftligt omdöme i förhållande till sig själv och inte till andra elever. Läroplanen rekommenderar utvärderingssätt och strategier som t.ex. portfolio metodiken (DEPPS, 2003:592).
I Lpo 94 föreslås inga läromedel. Detta anses vara lärarens uppgift och rättighet att själv bestämma vilka läromedel, om det väljs några, som ska användas i förskoleklassen. Oavsett vilka vanor och traditioner som kan finnas lokalt, anges inget i läroplanen. I den grekiska DEPPS för den obligatoriska skolan och förskoleklassen däremot finns det i form av en bilaga råd och rekommendationer som riktas till läromedelsförfattarna. DEPPS önskar sig att läromedel ska skapas i enlighet med den ämnesöverskridande utbildningspolicyn i vilken läroplanen grundar sig. I samband med det erbjudes det förslag och exempel på kunskaper och aktiviteter som är lämpligt innehåll i ett 'godkänt' läromedel. Läroplanen hänvisar till skollagen som reglerar vilka kunskaper och principer som ska läras ut för att fostra kunniga, demokratiska samhällsmedlemmar (DEPPS, 2003:647-669). Mer specifikt för förskoleklassen föreslår läroplanen Förskollärarens Handbok som är skriven enligt dess principer och utgör stödmaterial för planeringen av aktiviteter som främjar inlärningen av språk, matematik, miljökunskap, skapande och utveckling av olika uttrycksformer samt IKT (2003:592-3).
Om fri lek uttalas tydligt i Lpo 94 att en del av skolans uppdrag är att erbjuda eleverna möjligheter till lek och fysisk aktivitet då lek anses ha ”stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper” (Lpo 94: 5-6). Även i DEPPS (2003) läggs stor vikt i den fria leken i alla dess former och konstellationer. Genom fri lek utforskar och upptäcker barnen och de lär sig på så sätt samarbeta, socialisera och kommunicera. Här tydliggörs också skillnaden mellan fri och organiserad lek (2006:591).
Skolutveckling verkar anses som ett av skolans ansvar i båda läroplanerna. I Lpo 94 är utveckling ett frekvent förekommande begrepp. Förutom för den utveckling som skolan
ansvarar erbjuda sina elever och som genomsyrar hela dokumentet ansvarar ledningen för att personalen kompetensutvecklar sig, får kunskap om Sveriges avtal över
nationsgränserna samt att skolan skapar kontakter internationellt (Lpo 94: 17).
I DEPPS för den obligatoriska skolan noteras skolutveckling som en av den grekiska skolan principer. Som vi tidigare har nämnt är skolutveckling ett kontinuerligt behov. I Del A läser
man om hur globalisering, mångfald och den allt mer växande teknologiska samhället skapar behov av skolutveckling (2006:7).
Även om begreppet evelikti zoni/flexibel zon förklarades tidigare som en företeelse ny för den grekiska läroplanen är det inte ett karakteristiskt grekiskt drag. I Lpo 94 anges, om ån kortfattat, vikten av liknade principer. Under rektorns ansvar står det att rektorn har ett särskilt ansvar att bl a ”-ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet,
konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger” (Lpo 94, sid. 17). Begreppet ämnesövergripande som nämns här och de kunskapsområdena som knyter an kunskap med social verklighet är grunderna till Evelikti zoni. Detta innebär att Evelikti zoni förekommer i båda skolsystem. Skillnaden är att den grekiska läroplanen ingående diskuterar denna nya företeelses mål och även ger riktlinjer som stöd till lärare då
Evelikti zoni är ett arbetssätt som alla ska följa medan Lpo 94 menar att ett sådant
förhållningssätt huvudsakligen är rektorns ansvar.
Undersökningen har lagt större fokus på ett specifikt perspektiv, nämligen frågan om värdegrund och demokrati. Den frågan är oerhört viktig med tanke på den
internationalisering som pågår och som är synlig i både det svenska och grekiska samhället. På det området är båda läroplanerna inspirerade av samma anda - den av höga värderingar och demokrati som båda samhällen strävar efter. Detta är särskilt viktigt för min
frågeställning då förskollärare från Sverige, vid ett beslut att flytta, inte skulle behöva kompromissa sina ideal i den frågan.
Undersökning visar dessutom att den förväntan, som angetts i inledningen, om att de två länderna är mycket närmare varandra idag i frågan om utbildning har fast grund.
5. Slutord
Studien har uppfyllt sitt syfte, nämligen att kartlägga lik- och olikheter i de två
läroplanerna, vilket synliggör för förskollärare i båda länderna möjligheten för att söka arbete i det andra landet.
Utfallet av undersökningen besvarar mina frågor då den erbjuder många bevis för att båda läroplanerna strävar efter samma mål och liknar varandra tillräckligt för att min
yrkeskategori lätt ska kunna röra sig från det ena landet till det andra även med tanke på de olikheter som belystes, exempelvis punkten om metoder och arbetssätt. De strukturella skillnader bör däremot noteras då exempelvis större klasser kan upplevas som mer bekymmersamt av svenska förskollärare.
Läroplanerna är två dokument som speglar statens intentioner för skolan men är inte