Spela dödreaktion: Vid emotionell stimulering kan man svimma (att dåna) genom ett stort parasympaticuspåslag.

De faktorer som utlöser stress kallas stressorer och kan vara av många olika slag. De kan innebära livsförändringar som att skilja sig, byta jobb eller att en anhörig dör eller vara våldsamma händelser. Vardagsstress kan även orsakas av trafikköer, affärsköer eller av irriterande egenskaper hos en partner eller medarbetare. En annan mycket viktig faktor är hur stor kontroll man har över sin egen situation. Detta kan illustreras med ett krav/kontrolldiagram. Genom detta kan man utläsa att höga krav men mycket kontroll ger aktivitet och fokusering. Höga krav med lite kontroll över sin egen situation ger dock höga stressnivåer och risk för psykisk ohälsa och depression. Detta är ett exempel på ett stress/coping-diagram där coping handlar om hur man reagerar på en stressande situation.

Stressorer ger en aktivering av olika system som är till för att anpassa till yttre påfrestningar så att vi klarar av dem. De resultat detta ger i kroppen är bland annat:

- Snabbare reaktionsförmåga - Bättre uppmärksamhet/prestation - Snabbare beslut

- Ökad uthållighet

- Bättre grepp (handsvett) - Dämpad smärta

- Snabbare koagulering - Effektivare sårläkning

- Ser till att vi har resurser (salt, vatten, energi) via ökad cirkulation och frisättning av energi från lagringsdepåer

Själva processen inleds med att vi under en freeze-reaktion blir stilla en kort stund för att analysera situationen. Under denna period bestämmes hur man ska reagera på dessa ökade krav från omgivningen och om man ska fly eller slåss. I ett exempel

med ett svårt matteprov kan reaktionerna antingen vara att man får panik och ger upp eller att man får ökad fokusering och tänker att man verkligen ska visa allt man kan.

Olika personlighetstyper blir olika lätta stressade:

- Typ A-personligheter är ofta stressade, är prestationsinriktade och

perfektionister. De har ofta bråttom och blir därför arga om de hamnar i fel kö i mataffären. De har för mycket saker på sitt schema varför stressade

situationer ofta uppstår.

- Typ B-personligheter är motsatsen till A och stressar mindre ofta. - Typ D-personligheter skyller motgångar på sig själva vilket kan leda till

negativ stress.

Stressfysiologi:

Hans Selye har ett generellt adaptationssyndrom (General adaptation syndrome, GAS) för organismers motståndskraft mot påfrestningar som delas in i tre faser.

• 1) Den akuta fasen (alarmreaktion) där det sympatiska systemet aktiveras och det parasympatiska systemet hämmas. Detta involverar en starkt förhöjd arousal/aktivering (bl.a. med adrenalin och noradrenalin) för att klara av de förhöjda kraven som ställs.

• 2) Resistens/motståndsfasen. Kroppen försöker här anpassa sig till högre krav. Kortisol har en viktig funktion att hämma anabola processer och se till att det finns tillgänglig energi.

• 3) Utmattningsfasen. När vi inte längre har resurser för att upprätthålla en normal funktion. Upprepad utmattning kan leda till ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, depression, magsår/andra magtarmproblem, diabetes mm.

De yttre kraven aktiverar kroppen, som blir stressad, genom att det autonoma nervsystemet och HPA-axeln aktiveras. Hypothalamus frisätter vid stress CRH som leder till en ökad frisättning av ACTH från hypofysen. Detta ger en ökad frisättning av kortisol från binjurebarken som bland annat frigör energisubstrat och verkar permissivt på katekolaminreceptorerna i kärlen. Det autonoma nervsystemet aktiveras dock snabbare och leder till en ökad frisättning av adrenalin (80 procent) och noradrenalin (20 procent) från binjuren. Kortisol kommer att öka denna frisättning genom att uppreglera enzym som tillverkar dessa hormoner.

Adrenalinet leder bland annat till ökad puls, kärlkonstriktion, bronkdilation, frisättning av energi och ett ökat blodflöde till musklerna. Det autonoma nervsystemets

aktivering föregår frisättningen av kortisol med ungefär 20 minuter. Detta beror på att denna långsamma aktivering av stress först behövs efter en något längre period när större mängder energi behövs för att upprätthålla reaktionen.

Den snabba aktiveringen av det sympatiska nervsystemet leder således till

pupilldilation, svettning (med ökat grepp som följd) och ökat blodtryck medan den långsamma aktiveringen av HPA leder till en ökad energimängd och skydd (via ett förbättrat immunförsvar). Det senare sker genom att hudens immunförsvar stärks via adrenalin. Långvarig kronisk stress ger dock ett försämrat immunförsvar på grund av de höga halterna kortisol som hämmar flera viktiga aktörer. Således blir man lättare sjuk vid kronisk stress medan sår läker snabbare vid akut stress.

Allostas är den process som upprätthåller homeostas (balans) i kroppen.

Allostatisk belastning blir således det pris kroppen måste betala för att upprätthålla

balans efter ökad påfrestning. Således krävs det en återhämtningsperiod efter en akut stressituation och så länge denna inte störs är stress endast nyttigt med en ökad fokusering och bättre prestation. Om återhämtningen dock inte tillåts göras och stressen fortsätter under lång tid ger detta en kronisk stress som inte är nyttig. Då ACTH spjälkas från POMC vilket även ger β-endorfiner kan man bli beroende av stress vilket således inte är bra.

Akut stress ger bland annat:

- Säkerställning av energi till muskler och hjärna

- Förbättrad kognition och minne - Minskad smärta via endorfiner

- Aktiverat immunsvar (kronisk stress hämmar istället detta) - Känsla av eufori, kontroll och oövervinnerlighet

Den senare punkten är den som kan orsaka beroendet. Kronisk stress leder snarare till hälsovådliga effekter genom att de akuta effekterna som är kostsamma för

kroppen ständigt är på. Således kan den ökade vaskulära tonen ge hypertension, den ökade tillgängligheten på energi diabetes, det nedsatta immunsvaret sjukdomar och den minskade aktiviteten i mag-tarmkanalen kan ge magproblem. Vidare kan atrofi ses i hippocampus med en försämrad minnesfunktion som följd och en minskning i lagren av energi kan ge trötthet.

Genetisk predisposition och olika livshändelser ger olika risk för kronisk stress. Under processen ses en förändring i transkription av olika proteiner och en nedreglering i antalet kortisolreceptorer.