Språk och kommunikation

De två underteman vi identi erat och kategoriserat inom språk och kommunikation benämner vi “Språk och kommunikation som möjliggörande verktyg” och “Språk och kommunikation som eget område”. Det första undertemat innebär att i verksamhetsplanerna formuleras och beskrivs “Språk och kommunikation” främst instrumentellt, alltså som ett möjliggörande verktyg inom andra utvecklingsområden. “Språk och kommunikation som eget område” betyder att området formuleras och beskrivs som ett eget område som nns med i Lgr11:s centrala innehåll för fritidshemmet och att dessa förmågor har ett tydligt egenvärde och inte måste kopplas till andra “nyttoområden”. Balansen mellan de två underteman vi identi erat inom språk och kommunikation är att tre verksamhetsplaner

formulerar området främst som ett möjliggörande verktyg för andra utvecklingsområden. Tre verksamhetsplaner har ett blandat fokus där båda perspektiven inom de två underteman formuleras och beskrivs. Fyra verksamhetsplaner hade ett huvudfokus på språk och kommunikation där området beskrivs som ett eget område.

5.3.1 Språk och kommunikation som möjliggörande verktyg

Ett resultat inom detta område är att begrepp som samtal och diskussioner, används som ett verktyg i formuleringar som berör just språk. I formuleringen nedan är ett exempel på detta där samtal och diskussioner används för att synliggöra trygghet och värderingar för eleverna:

Samtal och diskussioner om trygghet och värderingar vävs in i fritidshemmets och fritidsklubbens verksamheter när det passar utifrån elevernas upplevelser och behov (Verksamhetsplan: 4. s.4).

Denna formulering är en transformering av formuleringsarenan som säger att eleverna ska erbjudas en varierad och rik undervisning som ger möjlighet och stimulerar till samtal, lyssnande, fritt uttryck av tankar och frågeställningar och diskussioner (Skolverket, 2019). Detta går att tyda genom ordval och beskrivning. Synen på samtal som framgår i formuleringen stämmer in på Pihlgrens (2017) resonemang där hon lyfter samtalet som ett verktyg för att främja elevers språkliga och sociala förmåga där dialogen står i fokus. I nästkommande formuleringar förbinds språkbruk med elevernas sociala förmågor i form av att kunna skapa vänskapsrelationer. Ett resultat är att det går att se hur formuleringarna kan kopplas samman med era av studiens huvudområden. I denna formulering beskrivs det ett samband mellan språkbruk och social utveckling.

Fördjupa arbetet med kompisrelationer och språkbruk, genom att ha det som stående punkt på fritidsråden (Verksamhetsplan: 5. s.3).

5.3.2 Språk och kommunikation som eget område

Språk och kommunikation på transformeringsarenan kan främst kopplas till samtal och diskussioner och inte till läsning. Ett resultat är att endast tre verksamhetsplaner lyfter läsning, i form av högläsning av lärare, vilket visas i detta exempel:

Personalen har gemensam högläsning i böcker eleverna själva varit med och valt ut (Verksamhetsplan: 6. s.8).

Formuleringar om elevers möjligheter till egen läsning och vikten av att eleverna får möjlighet till egen läsning saknas helt. Detta ligger i linje med Skolinspektionens (2018) studie som kritiserade bristen av möjligheter till läsning i 21 av 24 granskade fritidshem. Det förekommer inte någon formulering i verksamhetsplanerna där språklig undervisning syftar till att utveckla elevernas läsförmåga. Ett annat resultat inom detta undertema är att formuleringar som berör elevers möjligheter och utveckling av språk och kommunikation har ett tydligt fokus på ett alldagligt språk, exempelvis:

Vi är måna om att ge tid och utrymme för samtal, tankar och åsikter kring dagliga händelser och intressen (Verksamhetsplan: 2. s.9).

Hur språk och samtal framställs i formuleringen ovan går att anknyta till Cummins (2017) som kallar detta för BICS (vardagsspråk). Dock kan ingen av formuleringarna i verksamhetsplanerna tydligt knytas till en strävan om att utveckla elevernas CALP, alltså deras kunskaps- eller skolspråk. Ett annat resultat knutet till detta är att ordet “fakta” enbart förekommer i en verksamhetsplan under rubriken “digitalisering” som presenteras här:

Fritidshemmet har tillgång till ett antal surfplattor där vi tillsammans hittar kunskap, former och olika aktiviteter, mycket pärlplattor och faktakunskaper sökes (Verksamhetsplan: 10. s.3).

Ett resultat visar att inom området språk och kommunikation förekommer det formuleringar där det framgår en tydlig koppling till de andra huvudområdena social utveckling samt in ytande och delaktighet. Eleverna får i samtal lyssna på andra, ställa frågor och framföra åsikter.

Vi arbetar tillsammans med eleverna för att skapa förutsättningar till bra samtal. Eleverna ger sig själva och sina kamrater utrymme genom att lyssna, ställa frågor samt framföra egna åsikter och argument (Verksamhetsplan: 8. s.3).

Ett resultatet inom detta undertema är att språk och kommunikation formuleras som ett mål i sig självt där språk och kommunikation är ett eget område. I följande formulering beskrivs det att målet är att alla elever ska kunna föra dialoger:

Målen är uppnådda när alla elever deltar utifrån sina förutsättningar aktivt i olika dialoger vid exempelvis samlingen (Verksamhetsplan: 3. s.11).

Formuleringen nedan är ett annat exempel på språk och kommunikation som eget område, där er styrda aktiviteter planeras för att speci kt utveckla elevers språkliga och kommunikativa förmåga.

Fritidshemmet planerar under läsåret in er styrda aktiviteter, ex spelklubb för att stärka språket (Verksamhetsplan: 9. s.13).

Ett annat resultat är att ett sociokulturellt perspektiv på språk och kommunikation framträder på transformeringsarenan. Språk och kommunikation skrivs fram i formuleringar tillsammans med ord

som “lek”, “samspel”, “fantasi” och “samarbete”. Den “proximala utvecklingszonen” vidgas för eleven genom samspel och “kunniga kamrater” som beskrivs av Säljö (2015). Till exempel i följande formuleringar:

Vi utmanar ”knopp” med aktiviteter som kräver samarbete och diskussion samt lyssnande (Verksamhetsplan: 2. s.9).

Lärarna ska stödja eleverna i det, bl.a genom att arbeta språkutvecklande utifrån den sociokulturella teorin (Verksamhetsplan: 6. s.3).

6. Diskussion

I detta kapitel sammanfattar vi resultat som framkommit i vår studie och knyter an dessa till tidigare forskning. Vi för också en kritisk diskussion om metoden vi använt oss av. Utöver detta relaterar vi studiens forskning till yrkesprofessionen och ger förslag till framtida forskning.