Språkliga aspekter i elevernas kommentarer

I tabell 6 nedan presenteras en sammanställning av det totala antalet kommentarer, positiva och kritiskt utmanande, inom texttriangelns skikt och andelen kommentarer i procent. Det skikt i texttriangeln som har flest kommentarer är placerat överst i tabellen och övriga i fallande ordning utifrån frekvens. Kommentarer på global nivå har gråmarkerats.

Skikt i texttriangeln Totalt antal

kommentarer

Andel kommentarer i procent

Organisering av innehåll 180 30

Rättskrivning och användning av skiljetecken

130 22

Innehåll och genre 108 18

Skrivsituation: syfte och mottagare

73 12

Meningsbyggnad 59 10

Ordval 45 8

Totalt 595 100

Tabell 6. Antal och procentuell andel kommentarer per skikt i texttriangeln

Tabellen visar att av elevernas 595 kommentarer ges flest inom skiktet Organisering av

innehåll. Näst flest kommentarer ges inom skiktet Rättskrivning och användning av skiljetecken och därefter följer kommentarer inom Innehåll och genre. Det skikt som

på global nivå och 40 % aspekter på lokal nivå. På global nivå har skiktet Organisering

och innehåll fått flest kommentarer och Skrivsituation: syfte och mottagare minst antal

kommentarer. På lokal nivå har skikten Rättskrivning och användning av skiljetecken och Ordval fått flest respektive minst antal kommentarer.

Uppdelningen mellan antal positiva och kritiskt utmanande kommentarer redovisas nedan i tabell 7. Antal kommentarer är placerade enligt texttriangelns struktur (se Hoel 2001:28) med de globala nivåerna överst. Dessa har gråmarkerats.

Skikt i texttriangeln Totalt antal

kommentarer Antal positiva kommentarer Antal kritiskt utmanande kommentarer

Skrivsituation: syfte och mottagare

73 52 21

Innehåll och genre 108 69 39

Organisering av innehåll 180 118 62

Meningsbyggnad 59 30 29

Ordval 45 27 18

Rättskrivning och användning av skiljetecken

130 70 60

Totalt 595 366 229

Tabell 7. Antal positiva och kritiskt utmanande kommentarer inom olika skikt i texttriangeln

Av tabellen framgår att 366 av elevernas 595 kommentarer är positiva, vilket är 62 % av det totala antalet kommentarer. Antalet positiva kommentarer är fler än de kritiskt utmanande inom samtliga skikt. Tabellen visar att av de positiva kommentarerna berör 65 % aspekter på global nivå och 35 % aspekter på lokal nivå. Fördelningen av de kritiskt utmanande kommentarerna är 53 % på global nivå och 47 % på lokal nivå. Elevernas kritiskt utmanande kommentarer redovisas mer ingående i avsnitt 4.1.2 tillsammans med antalet kommentarer som följs av revideringar.

Av elevernas positiva kommentarer finns flest inom skiktet Organisering av

innehåll. Av dessa handlar 32 om hur texterna avslutas och om avslutningen hänger

ihop med den övriga texten medan 31 kommentarer tar upp användningen av stycken. Vidare handlar 30 kommentarer om texternas inledning och 25 om rubriksättning. Generellt för studiens kommentarer, inte minst de positiva inom det här skiktet, är att flera av dem är utformade som svar på frågorna i responsformuläret, vilket innebär att de består av kortare konstateranden om olika aspekter, som exempelvis citat (4), medan vissa kommentarer motiveras, se citat (5) och (6):

(5) Inledningen är riktigt bra för man ville läsa vidare i texten och man undrar vad som skulle hända senare i texten.

(6) Rubriken passar jättemycket till texten! För den heter ju: FÖRSVUNNEN och det handlar om några barn som blir i fångatagna.

Näst flest positiva kommentarer ges inom skiktet Rättskrivning och användning av

skiljetecken. Av dessa handlar 26 kommentarer om skiljetecken, 24 om versaler och

gemener och 14 om stavning. Av kommentarerna består sex av korta övergripande kommentarer i stil med ”allt är bra”. Överlag har flera av eleverna utgått från responsformulärets struktur (ordval – skiljetecken – stora och små bokstäver – stavning) i sina kommentarer inom det här skiktet, vilket framgår av citat (7):

(7) Skiljetecken är bra.

Stora och små bokstäver fungerar topp. Stavningen är bra.

De positiva kommentarerna som berör skiktet Innehåll och genre handlar främst om att texten innehåller ett problem, vilket i de 17 kommentarerna även uttrycks som ett mysterium, fall eller brott att lösa, se citat (8):

(8): Den har ett problem med utvecklande detaljer.

Även inom det här skiktet består majoriteten av kommentarerna av kortare bekräftelser på att olika aspekter finns med i kamraternas texter, vilket kan kopplas till att elevernas kommentarer är knutna till matrisen i responsformuläret. Av kommentarerna tar 15 upp att texten tillhör deckargenren, utan att vidare motivering ges, vilket tydliggörs genom citat (9). Tio kommentarer handlar om lösning av deckaren, som exempelvis citat (10):

(9) Ja texten är en deckare.

(10) Ja den innehåller en lösning för dom löser problemet.

Nio kommentarer tar upp villospår och ledtrådar, se citat (11). Av de fem kommentarer som tar upp miljöbeskrivningar visar citat (12) den kommentar som mer ingående beskriver vilka beskrivningar som kommentaren syftar på:

(11) Villospår och ledtrådar finns i deckaren.

(12) Ja den innehåller miljöbeskrivningar för dom nämner saker om: hemma, skolan, klassrum, gympasalen och datalabbet, bra!

Vidare handlar fyra kommentarer inom skiktet om motiv, citat (13) och fyra om dialog, vilket citat (14) visar:

(13) Ja den innehåller ett motiv. (14) Mycket dialoger! Jättebra dialoger!

Nedanstående citat (15) exemplifierar de tre kommentarer inom skiktet som berör vändpunkt. I citat (16) visas en av de två kommentarer som handlar om personbeskrivningar:

(15) Vändpunkten är jättebra! (16) Personbeskrivningarna är bra.

Bland kommentarer som berör Skrivsituation: syfte och mottagare handlar 29 om att förstå innehållet, vilket citat (17) visar medan 15 handlar om att följa med i handlingen, se citat (18):

(17) Ja man förstår texten. För att i texten så fattar man var personerna är och vad de gör så det är lätt att läsa.

(18) Själv tycker jag inte att det är något som behöver förklaras mer, man hänger med bra i texten för att det står väldigt utvecklat vad som händer i texten.

Sju kommentarer inom ovanstående skikt tar upp att deckaren uppfyller syftet att underhålla mottagaren genom att skapa spänning, vilket citat (19) visar. En kommentar uttrycker en allmänt positiv åsikt om en texts handling, se citat (20):

(19) Den är spännande så man vill bara fortsätta att läsa. (20) Allting är bra.

Kommentarerna som berör Meningsbyggnad är 30 till antalet. De handlar främst om att meningarna fungerar bra, är lagom långa, tydliga och lätta att förstå, som exempelvis citat (21):

(21) Meningarna är bra och lagom långa.

Minst antal positiva kommentarer ges inom skiktet Ordval. Av de 27 kommentarerna handlar övervägande antal om att ordvalet upplevs som bra eller passande för texten, som exempelvis i citat (22). Resterande tar upp att orden inte är för svåra eller att texten inte innehåller svordomar, vilket framgår av citat (23):

(23) Bra ordval tycker jag. Inte för svåra och inte för enkla ord och det är inga svärord.

I studien finns tio kommentarer, skrivna av olika elever, som varken kan placeras in under kategorin positiva eller kritiskt utmanande kommentarer. Av dessa räknas fem som kommentarer av neutral karaktär eftersom de uttrycks utan någon åtföljande explicit värdering, vilket citat (24) och (25) visar:

(24) Den är skriven i preteritum. (25) Det börjar med dialog.

De fem resterande kommentarerna kan tolkas ha som syfte att mildra den kritiskt utmanande responsen. Två elever tillägger uppmuntrande att texten annars är bra eller perfekt, vilket blir tydligt i citat (26) och (27).

(26) Texten är ju bra annars.

(27) …☺ annars, älskar den! Helt perfekt!

Hoel (2001) skriver att elever kan använda sig av strategin att förstärka det positiva för att undvika ansiktshotande språkhandlingar vid KR, exempelvis genom att ”överösa skribenten med superlativer och berömmande adjektiv”, vilket inte alltid ger en utvecklande och givande respons (2001:113). Kommentar (27) förstärks även av en uttryckssymbol i form av ett leende ansikte, vilket kan tolkas signalera närhet eller jämföras med skratt som kan fylla en ansiktsbevarande funktion genom att släta över en pinsam situation (jfr Norrby 2014:228). En elev ger respons på personnivå (jfr Hattie & Timperley 2007:96–97) genom att berömma sin kamrat som skribent, vilket citat (28) visar.

(28) Ps. jag tycker att du ska bli författare!!

Två andra elever poängterar att de också gör fel när de skriver texter. Den ena av dessa elever, som kritiserat kamratens rubrik uttrycker sitt eget misstag genom citat (29) och den andra eleven gör följande tillägg, se citat (30), för att mildra sin kritiskt utmanande respons:

(29) Jag glömde skriva rubrik, men den var kidnappningen. (30) Själv är jag inte bättre.

Att elever uttrycker att de själva också brukar göra fel, kan enligt Sivenbring (2017:5–8) tolkas som att de inte vill anta en form av lärarposition utan bevara en jämlik social relation.

5.1.2 Revideringar efter KR

Resultatet visar att 110 av 229 kritiskt utmanande kommentarer följs av revideringar, vilket motsvarar 48 %. Av dessa utgör 41 % kommentarer på global nivå och 59 % på lokal nivå, vilket visar att eleverna gör flest revideringar efter kommentarer på lokal nivå. Av de 119 kommentarer som inte följs av revideringar befinner sig 65 % på global nivå och 35 % på lokal nivå.

Tabell 8 visar det totala antalet kritiskt utmanande kommentarer och det antal kommentarer som följs eller inte följs av revideringar. Det skikt i texttriangeln som innehar flest antal kritiskt utmanande kommentarer är placerat överst och övriga i fallande ordning. Kommentarer på global nivå har gråmarkerats.

Skikt i texttriangeln Totalt antal kritiskt utmanande kommentarer Kommentarer som följs av revideringar Kommentarer som inte följs av revideringar Organisering av innehåll 62 25 37 Rättskrivning och användning av skiljetecken 60 44 16

Innehåll och genre 39 14 25

Meningsbyggnad 29 14 15 Skrivsituation: syfte och mottagare 21 6 15 Ordval 18 7 11 Totalt 229 110 119

Tabell 8: Antal kritiskt utmanande kommentarer som följs eller inte följs av revideringar

Flest antal kritiskt utmanande kommentarer ges inom skiktet Organisering av innehåll och av dessa följs 40 % av revideringar. De flesta kommentarer inom detta skikt handlar om rubriksättning där 11 av 20 följs av revideringar. Kommentarerna berör främst avsaknaden av rubrik eller att rubriken behöver ändras, som i citat (31) och vissa elever förklarar varför, vilket tydliggörs i citat (32):

(31) Jag tycker inte att rubriken passar jättebra.

(32) Nej rubriken passar inte för den heter vapenhotet men det finns inga vapen.

Inom skiktet berör 15 kommentarer styckeindelning och av dessa följs sju av revideringar. Kommentarerna handlar främst om att det är för få eller för många stycken eller om hur de är uppdelade, vilket citat (33) visar:

(33) Försök att ha mer stycken i texten för att det blir ganska jobbigt att läsa den.

Av de 15 kommentarer inom skiktet som handlar om texters inledning, följs endast tre av revideringar. Överlag berör dessa 15 främst att inledningen är för kort eller inte tillräckligt spännande, vilket framgår av citat (34):

(34) Inledningen var tråkig och kort.

Totalt åtta kommentarer inom skiktet handlar om hur texterna avslutas och fyra följs av revideringar. En övervägande del av dem tar upp att avslutningen är för kort eller att den inte hör ihop med resten av texten, som i citat (35). Vidare handlar fyra kommentarer om övriga strukturfrågor rörande disposition och textbindning generellt, som exempelvis citat (36) visar. Ingen av dessa följs av några revideringar.

(35) Nej, avslutningen håller inte ihop med texten för att mördaren spelar en basketmatch. (36) Man skulle kunna skriva mer utförligt innan tjuven upptäcks.

Näst flest antal kritiskt utmanande kommentarer ges inom skiktet Rättskrivning och

användning av skiljetecken. Det här är det enda skiktet där antal kommentarer som följs

av revideringar är fler än de kommentarer som lämnas utan åtgärd. Inom detta skikt följs 73 % av de 60 kommentarerna av revideringar. Flest antal kritiskt utmanande kommentarer handlar om stavning och av dessa 28 kommentarer följs 22 av revideringar. I de flesta fall uttrycker elevernas kommentarer enbart att det finns stavfel i texten, men inte vilka, se citat (37). I vissa fall ges exempel, vilket citat (38) visar:

(37) Vissa ord var felstavade.

(38) Det är ganska många stavfel bland annat FÖRLÅT, gott istället för gått osv.

Näst flest kommentarer inom skiktet berör skiljetecken där tio kommentarer av 19 följs av revideringar. Kommentarerna handlar främst om att det saknas skiljetecken, som exempelvis i citat (39), men även om användningen av kommatecken och användningen av skiljetecken i dialoger, som framgår av citat (40):

(39) Det finns inte punkt och frågetecken i många meningar.

(40) Och där det är dialoger så står det t.ex. ”hej!, sa oliver” så det är två skiljetecken efter varandra.

Inom skiktet berör 11 kommentarer användningen av versaler och gemener, främst i ord och i början av meningar, (citat 41) och alla utom en åtföljs av revideringar. Av de två

övriga kommentarerna, som båda följs av revideringar, tas slarvfel i form av att samma ord skrivs två gånger i rad eller användning av mellanrum efter kommatering upp, vilket framgår i citat (42):

(41) Ibland skriver han en liten bokstav efter en punkt.

(42) Där efter kommatecknet så ska det var ett mellanrum som t.ex hej, sa … .

Av de kritiskt utmanande kommentarerna som berör skiktet Innehåll och genre är de flesta utformade som kortare kommentarer till responsformulärets matris. Några kommentarer tar upp att aspekter behöver utvecklas, men få förändringsförslag ges. Flest kommentarer berör personbeskrivningar, som exempelvis citat (43) och (44), och av dessa 12 kommentarer följs sju av revideringar:

(43) Inga personbeskrivningar.

(44) Kanske att personbeskrivningarna skulle vara mer utvecklade.

Antalsmässigt handlar näst flest kommentarer inom skiktet om genredrag som villospår och ledtrådar. Av de sex kommentarerna, följs endast en av revidering (citat 45). Ingen av de fem kommentarer som berör miljöbeskrivningar följs av revideringar trots att en av kommentarerna ger förslag på förändringar, se citat (46):

(45) Kanske använda lite bättre villospår och ledtrådar.

(46) Jag tyckte man skulle kunna lägga till miljöbeskrivningar. Man kunde kanske lagt till vad det var för väder eller hur det såg ut i köket som de var i.

Fyra kommentarer inom skiktet Innehåll och genre tar upp motiv, vilket tydliggörs i citat (47) och två av dem följs av revideringar. Tre korta kommentarer, varav en följs av revidering, hanterar vändpunkt, se citat (48):

(47) Motivet hittar jag bara vid ett tillfälle och det är inte tipp topp. (48) Vändpunkt finns inte.

Ingen av de tre kommentarer som kategoriserades som övrigt inom skiktet följs av revidering. Hit räknas exempelvis förslag om att ha med detektiv i deckaren, vilket citat (49) visar:

(49) Dock kanske det skulle vara bra med en detektiv, men det är inte ett måste.

De två kommentarer inom skiktet som berör dialog, vilket citat (50) exemplifierar, leder båda till revideringar:

(50) Den innehåller inte en dialog

En av två kommentarer om problem, se citat (51) följs av revidering, men när det gäller de två kommentarerna som handlar om lösning, vilket citat (52) är ett exempel på, följs ingen av revideringar:

(51) Nej texten är inte en deckare. För att texten är som en vanlig berättelse. Det finns inga problem eller vändpunkt och andra saker.

(52) Lösningen fattar jag inte riktigt. Den är bra men kanske lite enkel.

Av de 29 kommentarerna inom skiktet Meningsbyggnad följs 14 av revideringar. Merparten av de 29 kommentarerna berör meningarnas längd eller att det är svårt att förstå meningarna, vilket framgår av citat (53). Några kommentarer tar upp tempus, se citat (54) eller hur meningar byggts upp, exempelvis att fundament bör varieras, vilket exemplifieras genom citat (55):

(53) Några meningar är konstiga och svåra att förstå.

(54) Några är lite felskrivna och har inte samma tempus som andra. Några ord är skrivna i futurum.

(55) Jag önskade att de flesta meningarna inte skulle börja med just ordet ”men” t.ex. så hittade jag 16 men på bara första sidan jag tycker att du hade kunnat byta ordet ”men” till ett annat ord.

Inom skiktet Skrivsituation: syfte och mottagare ges näst minst antal kritiskt utmanande kommentarer och endast 29 % följs av revideringar. Här berör kommentarerna främst förståelse av innehållet, se citat (56) och av 11 kommentarer följs fyra av revideringar. Sju kommentarer handlar om syftet att underhålla mottagaren genom att skapa spänning, som exempelvis citat (57), men dessa följs inte av några revideringar. Tre kommentarer, (citat 58), handlar om att följa med i handlingen och två av dem följs av revideringar:

(56) Nja innehållet kan väll förbättras lite för man förstår inte alltid. När man kommer till vissa ställen står det på lite konstigt sätt.

(57) Jag tycker inte att det var någon deckare för att det hände liksom inget spännande.

(58) Jag hängde inte med i handlingen ibland. Jag fattade inte vem Maja var och vad hon hade med berättelsen att göra så det kanske hade behövts förklarats mera.

Inom skiktet Ordval ges lägst antal kritiskt utmanande kommentarer. Av de 18 kommentarerna följs sju av revideringar. Flera av kommentarerna inom skiktet, se citat (59), fastställer kortfattat att ordvalet behöver ändras. I vissa fall ges ytterligare

förklaringar, exempelvis att ord är svåra att förstå, citat (60), eller att det behövs variation, vilket citat (61) visar:

(59) Vissa ordval skulle kunnat ändras till nått bättre.

(60) Nja, det kunde vara ett annat ord för att det var svårt att förstå vad hon menar på vissa ställen. (61) Det är ganska tjatigt för det är nästan samma ord hela tiden i dialogerna.

Inom de globala skikten leder kommentarerna till färre antal revideringar jämfört med kommentarer på lokal nivå. Inom skiktet Skrivsituation: syfte och mottagare följs enbart av 29 % av kommentarerna av revideringar, inom Innehåll och genre följs 36 % av revideringar och inom Organisering av innehåll följs 40 % av kommentarerna av revideringar. På lokal nivå följs 39 % av kommentarerna inom skiktet Ordval av revideringar, inom Meningsbyggnad följs 48 % av revideringar och inom Rättskrivning

och användning av skiljetecken följs 73 % av kommentarerna av revideringar.