Det som framförallt skiljer ämnesundervisningen i svenska och svenska som andraspråk åt, utifrån vad som framkommer vid intervjuerna, gäller språkutvecklande arbetssätt, som i högre utsträckning tillämpas vid undervisning av elever med svenska som andraspråk. Det är vägen dit och hur man arbetar som utgör en viktig skillnad mellan de bägge ämnena säger Hans men bägge informanterna ger till exempel uttryck för att elever med svenska som andraspråk får samtala mycket
31
och ofta på lektionstid, de får arbeta i liten grupp med högre lärartäthet och de får arbeta intensivt med ord och begrepp, de får stöttning i hög utsträckning under lektionstid, i framförallt NO och SO där de ska lära sig att använda ämnesmässiga ord och begrepp.
Dessa språkutvecklande arbetssätt står i enlighet med den konstruktivistiska syn på kunskap som genomsyrar hela Lgr 11 (Skolverket, 2011b: 222, 239; Dysthe, 1996:
46ff). Här är kommunikativa funktioner viktiga (Viberg 1993: 16f; Håkansson, 2001:
60; Abrahamsson, 2009: 190) där varje individ skapar sin egen kunskap i en process där nya kunskaper vävs samman med tidigare erfarenheter med språket som ett redskap. För att elever ska kunna använda språket som ett redskap för sin kognitiva utveckling är det gynnsamt med språkutvecklande arbetssätt (Skolverket 2008: 57;
Holmegaard & Wikström, 2004: 539) och språket är här ett redskap för att tänka, kommunicera och lära. Samspel med andra betonas som viktigt och samtalet är här en viktig metod (Lindberg, 2001: 66, 83; Dysthe, 1996: 46ff; Gibbons, 2010: 41;
Cummins, 2001: 98). I samtal kan elever dessutom få stöttning i sin språkliga utveckling, av avancerade och infödda talare (Norrby & Håkansson, 2007: 158).
Att elever får utveckla sitt ordförråd är språkutvecklande och betydelsefullt (Holmegaard, 2000: 112; 1999: 12; Johansson & Sandell Ring, 2012: 26; Lindberg &
Kokkinakis, 2007: 14; af Geijerstam, 2010: 177; Enström, 2004: 171ff) för att eleverna ska klara kognitivt krävande aktiviteter där språket ska fungera som ett verktyg att för att utveckla, fördjupa och redovisa sina kunskaper. Inlärning av olika strategier för ordinlärning är en av skolans och undervisningens främsta uppgift (Tingbjörn, 2994: 94f). I de högre årskurserna är språkförmågan alltmer central då ämnena blir mer tekniska och abstrakta och mindre vardagliga och personliga (Enström 2004:
178) och eleverna behöver tänka och resonera på ett ämnesspecifikt sätt (Gibbons, 2010: 83). Här är det bra om eleverna får modellerad undervisning samt stöttning i sin utveckling från ett vardagligt och personligt talspråk till ett mer abstrakt och expertlikt skriftspråk som i enlighet med den språkutvecklande arbetsmodellen (Johansson & Sandell Ring, 2010: 25ff; Olofsson, 2009: 247ff; Gibbons, 2010: 159ff) i vilken alla skolans ämnen omfattas, som i ett slags lärlingsskap där lärande sker samtidigt som arbetet sker (Gibbons, 2010: 63) och där funktion och mening med språket är lika viktigt som form och struktur (71).
32 6.3 Ett eller två ämnen
Huruvida svenska och svenska som andraspråk ska stå som ett sammanslaget ämne eller som två åtskilda uttrycker sig Gunvor osäker på där denne uttrycker: jag vet inte om man behöver ha två skilda ämnen egentligen, jag är lite tveksam till det.
Motiven till denna uppfattning utvecklas inte i intervjun däremot framkommer åsikten, hos Hans, att det bör ställas lika höga krav på elever med svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk. De arbetar mot samma nivå inom båda ämnena utifrån det centrala innehållet. Det framkommer också att informanterna i praktiken ställer lägre krav på elever med svenska som andraspråk och det antyds i intervju med Hans att kunskapskraven ligger lägre på den skolan han är verksam på jämfört med andra skolor i kommunen, där fler elever med svenska som förstaspråk går.
Motiven till att ha en ämnesuppdelning ligger från grunden i att elever med svenska som andraspråk är en heterogen grupp elever med högst varierade förutsättningar och behov (Lindberg & Hyltenstam, 2013: 41f; Fridlund, 2011: 26ff) med olika grader av omvärldskunskaper i grunden (Nauclér, 2000: 7) och med behov av anpassad, effektiv, språkutvecklande undervisning (Hyltenstam, 2011: 17f). Samhällets attityder gentemot tvåspråkighet (Sveriges Radio, 2013; Romaine, 1995: 242; Abrahamsson, 2009: 205ff) där tvåspråkighet betraktas som en belastning mer än en tillgång och där svenska har högre status än svenska som andraspråk har dock bidragit till en misstänksamhet till behovet av två åtskilda ämnen. Argumenten till åsikterna att ha svenska och svenska som andraspråk som ett sammanslaget ämne är att elever med svenska som andraspråk gynnas av integrering (Fridlund, 2011: 26f) och att de inte ska behöva utmärka sig genom att särskiljas i svenskundervisning. Att arbeta språkutvecklande, till exempel med samtal innefattar grundtanken att en inlärare får hjälp med språklig stöttning av mer avancerade inlärare och infödda talare (Norrby &
Håkansson, 2007: 158). Att ha två åtskilda ämnen riskerar även att sänka förväntningarna och kravnivåerna för elever med svenska som andraspråk när man bryter ut dem ur undervisningen (Lannvik Duregård, 2012).
Huruvida informanternas lägre kravnivå gentemot elever med svenska som andraspråk hänger samman med att man på skolan har färre elever med svenska som förstaspråk, som kan stötta och höja nivån för elever med svenska som andraspråk,
33
där språkutvecklande arbetssätt såsom samtal tillämpas, framgår inte tydligt av sammanhanget. Detta antyds bara av Hans som uttrycker att kunskapskraven ligger lägre jämfört med andra skolor i kommunen som har fler elever med svenska som förstaspråk. Om detta i stället hänger samman med att man ställer lägre krav på elevernas språkliga förmåga i enlighet med vad Östberg förordar (Lannvik Duregård, 2012) verkar inte troligt utifrån intervju med Hans som uttryckligen menar att det är viktigt att ha höga krav i kunskaper och färdigheter i svenska där det centrala innehållet bör ligga på samma nivå i både svenska och svenska som andraspråk. En diskrepans framkommer dock här mellan strävan efter högt ställda och likvärdiga krav mellan de bägge ämnena och den praktiska verkligheten med lägre kunskapskrav bland elever med svenska som andraspråk – helt i likhet med vad Skolverket kommit fram till i sin rapport (2oo8: 12ff).
6.4 Sammanfattning
Informanterna ger i denna undersökning inte uttryck för att det finns några stora, betydelsefulla skillnader mellan ämnena svenska och svenska som förstaspråk, enligt kursplanerna i Lgr 11. Detta framkommer heller inte vid läsning av kursplanerna (Skolverket, 2011b: 222ff, 239ff; Skolverket, 2008: 17ff; Hyltenstam & Lindberg, 2004:17). Den stora skillnaden mellan kursplaneran, som framkommer i intervjuer för aktuell undersökning, är i stället vikten av att arbeta språkutvecklande på olika vis, exempelvis genom samtal, arbete i liten grupp eller intensivarbete med ämnesspecifika ord i NO eller SO. Att arbeta språkutvecklande är också just det som är särskilt gynnsamt för elever med svenska som andraspråk (Skolverket 2008: 57;
Holmegaard & Wikström, 2004: 539) där eleverna behöver språket för att klara kognitivt krävande aktiviteter Holmegaard, 2000: 112; 1999: 12; Johansson & Sandell Ring, 2012: 26; Lindberg & Kokkinakis, 2007: 14; af Geijerstam, 2010: 177; Enström, 2004: 171ff). Samspel med andra betonas som viktigt, där samtalet tillexempel har en viktig funktion (Lindberg, 2001: 66, 83; Dysthe, 1996: 46ff; Gibbons, 2010: 41;
Cummins, 2001: 98) och där språklig stöttning är viktig (Norrby & Håkansson, 2007:
158).
Vad som också framgår genom denna undersökning i likhet med Skolverket (2011a:
12ff) är att ämnena i praktiken inte står som likvärdiga trots att de i teorin bör vara
34
det (Werner, 2010: 98). Det antyds till exempel vid intervju att kunskapskraven på undersökningsskolan ligger lägre jämfört med andra skolor i kommunen som har fler elever med svenska som förstaspråk. Ändå uttrycks det av bägge informanter att det centrala innehållet bör ligga på samma nivå i både svenska och svenska som andraspråk och att kunskapskraven bör ligga högt.
35
7 Källförteckning
Abrahamsson, N (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, P, Abrahamsson, T (2004). ”Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever”. I: Hyltenstam, K, Lindberg, I (red) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s 597-625).
Cummins, J (2001) . ”Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy”. I: Nauclér, K (red) Symposium 2000: Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. (s 86-107).
Denscombe, M (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Enström, I (2010). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Enström, I (2004). "Ordförråd och ordinlärning - med särskilt fokus på avancerade inlärare". I: Hyltenstam, K & Lindberg, (red) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s 171-194).
Fridlund, L (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma: talet om undervisning i svenska som andraspråk och förberedelseklasser. Diss. Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
af Geijerstam, Å (2010). ”Om skrivande i naturorienterande ämnen”. I: Olofsson, M (red) Symposium 2009: genrer och funktionellt språk i teori och praktik.
Stockholm: Stockholms universitets förlag. (s 176-187).
Gibbons, P (2010). Lyft språket lyft tänkandet: språk och lärande. Uppsala:
Hallgren & Fallgren.
Holmegaard, M (2000). "Språkmedvetenhet och ordinlärning. Lärare och inlärare reflekterar kring en betydelsefältsövning i svenska som andraspråk". I: Åhl, H (red) Svenskan i tiden: verklighet och visioner. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
(s 109-120).
36
Holmegaard, M (1999). Språkmedvetenhet och ordinlärning: lärare reflekterar kring en betydelsefältövning i svenska som andraspråk. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Holmegaard, M, Wikström, I (2004). ”Språkutvecklande ämnesundervisning”. I:
Hyltenstam, K & Lindberg (red) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s 539-572).
Hyltenstam, K (1993). ”Om kunskapsfältet svenska som andraspråk”. I: Cerú, E (red) Lärarbok 2. Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen.
Stockholm: Natur & Kultur. (s 3-12).
Hyltenstam, K, Lindberg, I (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K (2001). ”Om utvärdering och dess kvalitetshöjande roll i undervisningen av elever med annat modersmål än svenska”. I: Nauclér, K (red) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. (s 16-42).
Håkansson, G (2001). ”Undervisning eller inte undervisning – gör det någon skillnad?”. I: Nauclér, K (red) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. (s 43-62).
Johansson, I & Sandell Ring, A (2012). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kvale, S, Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lannvik Duregård, Anna (2012). Svenska som andraspråk mer metod än ämne.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2012/10/30/svenska-andrasprak-mer-metod-amne [2014-05-01].
Liberg, C (2001). ”Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar”. I: Nauclér, K (red) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. (s 108-128).
37
Lindberg, I (2001). ”Samtalet som didaktiskt verktyg”. I: Nauclér, K (red) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. (s 63-85).
Lindberg, I & Hyltenstam, K (2013). ”Flerspråkiga elevers språkutbildning”. I:
Olofsson, M (red) Symposium 2012: lärarrollen i svenska som andraspråk.
Stockholm: Stockholm universitets förlag. (s 28-51).
Lindberg, I, Kokkinakis, S (2007). OrdiL: en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet.
Nauclér, K (2001). ”Ett andraspråksperspektiv på lärande – en introduktion”. I:
Nauclér (red) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm:
Nationellt Centrum för sfi och andraspråksforksning. (s 7-15).
Norrby, C & Håkansson, G (2007). Språkinlärning och språkanvändning: svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R, Davidson, B (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Romaine, S (1995). Bilingualism. Oxford: Blackwell Publishing.
Starrin, B, Svensson, P-G (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Skolverket.
Sveriges Radio (2013). Fortsatt debatt om svenska som andraspråk. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5685229.
[2014.05-06].
38
Tingbjörn, G (2004). ”Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv – en tillbakablick”. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I (red) Svenska som andraspråk: i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s 743-761).
Tingbjörn, G (1994). ”Undervisning på andraspråket”. I: Cerú, E, Tingbjörn, G:
Svenska som andraspråk: lärarbok 1, En introduktion. Stockholm: Natur & Kultur.
Torpsten, A-C (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola. Diss. Växjö: Växjö universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf. [2014-05-06].
Viberg, Å (1993). ”Andraspråksinlärning i olika åldrar”. I: Cerú, E Svenska som andraspråk: lärarbok 2, Mera om språket och inlärningen. Stockholm: Natur &
Kultur. (s 13-83).
Werner, L (2010). Grundskolans regelbok: bestämmelser om grundskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Bandat material och transkriptioner finns i författarens ägo.
Bilaga 1 Intervjufrågor
1. Vad, uppfattar du, skiljer ämnena svenska och svenska som andraspråk åt?
2. Vad, uppfattar du, skiljer ämnena svenska och svenska som andraspråk åt, vad gäller de båda ämnenas syfte?
3. Hur, uppfattar du, att de båda ämnena skiljer sig åt vad gäller det centrala innehållet?
4. Tänker du att det finns någon skillnad mellan hur du bedömer färdigheter och kunskaper hos elever med svenska som andraspråk jämfört med hur du bedömer färdigheter och kunskaper hos elever med svenska (som förstaspråk)?
5. Vad, uppfattar du, skiljer ämnena svenska och svenska som andraspråk åt vad gäller de båda ämnenas
kunskapskrav?
6. Vilka arbetssätt föredrar du att tillämpa i undervisning av elever med svenska som andraspråk respektive svenska (som förstaspråk)?
7. Vilka ämnesmässiga behov, anser du, elever med svenska som andraspråk har?