Språkutvecklande undervisning i geografi

Adam ser att flerspråkiga ser olika ut när det handlar om behärskande av svenska språket.

Eleven som har bott i Sverige länge och använt svenska i skolan, fritid och olika sammanhang i samhället, har ett språk som är väl användbart som det är hos enspråkiga elever. Den här eleven är bästa resursen i klassrummet eftersom eleven kan diskutera ämnet med andra elever som sitt svenska inte räcker till att klara ämnesinnehåll och begrepp, på sitt förstaspråk.

När det gäller vilka behov som elever behöver under lektionen, brukar Adam först utgå från hela klassrummet och ta reda på vilka behov som finns, men vissa elever har mer behov av språkstöd än andra elever. Här bör språkundervisningen vara anpassad till alla elever inklusive flerspråkiga elever som kanske på grund av språksvårighet hamnar efter när det gäller ämneskunskap. Ibland går det bra att förklara ett begrepp eller tolka karta och diagram på en nivå som passar klassrummet som helhet men det är svårt att sänka undervisningsnivå så mycket, eftersom risken är stor att tappa andra elever från att uppnå kunskapskraven i geografi.

Adam ger exempel, i åk 9 är geografiämnet mycket tufft och hur mycket en lärare än sänker undervisningsnivå är språket ändå svårt att förstå att nå kunskapskraven för elever som inte fullt ut behärskar svenska språket.

“Det är mycket viktig att läraren kan reflektera över sitt språk i geografiundervisning med detta sätt bör jag veta var ska jag stanna mer eller när jag behöver få tecken på förståelsen för att fortsätta. Det kan ge mig en möjlighet för att se och upptäcka mina elevers förutsättningar, särskilt när man har haft elever undervisat flera gånger.” (Adam). Då blir det ganska lätt att sätta sin egen strategi genom att välja arbetssätt som mer kan anpassas efter till just det området i geografi. Eftersom det redan är känt för läraren att det kommer att vara tufft för vissa elever så har språket det största problemet här.

Det krävs alltid mer arbete och för läraren att planera sin undervisning och välja strategier som utgår från både elevernas tidigare kunskaper och det aktuella arbetsområdet, så att elever når kunskapsmålen på ett smidigt sätt.

Johan anser att det som visar att svenska språket är mer komplicerat än de andra språken för flerspråkiga elever är att ordbildningen som ofta träffas genom att sätta flera ord av olika enheter i en sammansättning. Men detta ord som består av flera delar bör delas upp och bearbetas i klassrummet för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet. Dessa ord är svårt att begripas och förståelsen kommer inte utan bearbetningen. Adam ger ett arbetssätt där eleverna får samarbeta med varandra och sedan med läraren för att kunna binda ihop dessa ord till sitt förstaspråk. Exempelvis är på långa sammansatta ord som används mycket i geografiämnet är: miljöräddningsoperation, jordbävningskatastrofen, klimatanpassningsutredningen, arbetsmiljölagstiftning och industriella- infrastrukturlösningar.

Men denna metod att byta ordet till industri, infrastruktur och lösning kommer inte förmågan att förstå utan det bör också kunna lära flerspråkiga elever att det är den sista delen av industriella- infrastrukturlösningar som har den avgörande betydelse i denna sammansättning.

Eftersom det är motsats till flera andra elevers modersmål där läggs huvudbetydelsen först i ordbildning om detta ordbildningsytem finns i dessa språk. Dessutom krävs det att flerspråkiga elever förstår betydelsen på sitt förstaspråk där det förmodligen att hitta en beteckning för detta ord. Eftersom Johan är geografi- och modersmålslärare brukar han också låta flerspråkiga elever använda sig av sitt förstaspråk i grupparbetningar. Detta arbetssätt kan låta eleverna att använda sina förstaspråk och skapa ett samarbete i klassrumsmiljön.

När eleverna jobbar själva brukar Lena gå runt i klassrummet till alla elever för att se om de förstår eller om de behöver hjälp med uppgifterna. Lena arbetar mer intensivt för att hjälpa elever som har svårt med språket, vilket är ofta flerspråkiga elever.

Jag brukar ge tips om hur de ska läsa de geografiska uppgifterna, här tänker jag på lässtrategier och skrivstrategier också, hur de geografiska begrepp uttalas eller minnesknep eftersom vissa ord kan vara främmande för många elever och inte endast för de som är flerspråkiga. Men de som är flerspråkiga brukar jag hålla ett extra öga för att försäkra mig att de förstår, hänger med och får den hjälp de känner att de behöver.

Lena arbetar alltid med PowerPoint på sina geografilektioner och anser att det geografiundervisningen ser annorlunda ut när det gäller undervisningen. Eftersom geografiämnet är ett svårt men samtidigt lätt ämne, menar hon att kräver mer förberedande så att varje område bör läraren ha en egen strategi som måste kompenseras med digitala verktyg.

”Jag tycker att det som skiljer geografilektionen från de andra lektionerna i SO-ämnena att geografiundervisningen kräver flera olika verktyg. Utan dessa verktyg känns att eleverna tappar lust att fortsätta. Dessa verktyg från världens kartor, kortfilmer, spela hitta plats, samla fakta för resa, hitta flagga, tabell och diagram lösning till PowerPoint, finns alltid med mig i

geografilektionen. Jag minns inte att jag planerat en geografiundervisning utan digitala verktyg.” (Lena)

Med digitala verktyg i geografilektion finns flera olika sätt att variera undervisning för att anpassa undervisningen till eleverna anser Lena, men det också kan vara som individanpassade till flerspråkiga elever där det hänger ihop bild, ljud, undertext och karta och andra olika typer av stöttning. Det är också ett sätt för att eleverna utvecklar sina digitala färdigheter och sina kompetensakritiska källor, vilket är lika viktig i dagens samhälle som det är språk- och kunskapsutveckling. Hon delar även ut sina PowerPoint eller anteckningar för dem som behöver det extra stödet, eftersom det kan vara svårt att skriva och lyssna samtidigt eller att det tar för lång tid för vissa att skriva. Men Lena arbetar med hela klassen och försöker ge alla den hjälp de behöver och stöd oavsett. För att ingen ska känna sig utpekad blir alla erbjudna samma stöd och alla är på olika nivåer. De flerspråkiga eleverna känner till vissa länder, platser och andra begrepp med andra namn och på ett annat språk än svenska och behöver tid att översätta och eventuellt själva skapa som glosor för ord eller begrepp. Det är viktigt att de får en lista med begreppen, länder och ord så att de själva kan översätta och skriva bredvid. Att de får längre tid vid prov eller extra stöd vid uppgifter, kan språksvårighet göras den anledningen att det tar längre tid för vissa uppgifter. Men att stöd och hjälp också ska vara frivilligt, vissa flerspråkiga elever vill inte ha hjälp. Hjälp ska även vara tillgänglig för alla, så att ingen känner sig utpekad. Ingen ska vara rädd för att be om hjälp och hjälp ska alltid vara tillgänglig för den som behöver den. På vissa skolor som Lena arbetar har de även språkstugor där elever kan få extra stöd utöver lärarens hjälp.

Monika försöker höja förväntningarna och bygger olika stöd för att gynna flerspråkig elever.

Detta sker när hon förenklar sitt språk till flerspråkiga elever eller till elever med språksvårigheter. Nya geografiska begrepp, uppgifter och texter brukar Monika gå steg för steg och inte gå vidare förrän att hon känner att eleverna förstått innehållet. Det som Monika har observerat medan hon undervisar geografi att flerspråkiga elever behöver lite extra tid när det gäller nya begrepp eller nya ord som dyker upp i lektion. De försöker också arbeta med ord själva. Alltså verkar som de förenkla, tolka och relatera till vardagsspråk som de känner sig mer säkra, vilket inte gör de andra elever som sitt förstaspråk svensk. Därför behöver flerspråkiga elever mer tid ett helt nytt område i geografi, vilket ibland är svårt eftersom det kommer att förhindrad de andra. Monika använder sig av en annan strategi för att gynna flerspråkiga elever. Det går ofta bra med att göra geografiska aktiviteter istället, exempel på

detta aktiviteter är koordinatspelet, namnge staden, leta upp stad och vad kommer därifrån. Hon erbjuder sina elever lämpliga aktiviteter som är kopplade till undervisningen och vilka språkliga krav som den här aktiviteten kräver. De aktiviteterna är uppskattad av flerspråkiga elever.

Dessutom arbetar hon med dessa aktiviteter och ser till att eleverna först har klarat av att tala om innehållet med vardagsspråk. Därefter övergår de till att använda ämnesspecifikt språk.

När man lämnar geografiska begreppen åt sidan anser Suzanne att geografi är det enklaste ämnet för flerspråkiga elever i jämförelse med religion och historia, eftersom eleverna generellt kan mycket om geografi i det vardagliga livet såsom karta, GPS denna förkortning av “Global Positioning System”, platser, miljö och även klimat och väder. Suzanne anser att flerspråkiga elever ofta har tidigare erfarenheter med sig när det gäller kulturgeografi, vilket också kan göra att ämnet blir mer intressant för bland annat enspråkiga elever och deras geografiska kunskaper är mycket uppskattade. Flerspråkiga elever behöver få uttrycka sig kunskapsmässigt om tidigare erfarenheter om kultur, odling, miljöfrågor och globalisering. Ibland är det svårt att uttrycka denna kunskap på svenska, eftersom de skaffat sig sina tidigare erfarenheter på sina förstaspråk som inte är det svenska språket. Suzanne använder sig av digitala verktyg, som exempelvis bildspel, filmer, kartor och textdiagram i sina föreläsningar för att underlätta ämnesinnehållet. Hennes arbetssätt gynnar alla elever och särskilt de flerspråkiga eleverna, eftersom alla sinnen kan användas i inhämtning av kunskap. Suzanne brukar få hjälp av studiehandledare när hon känner att området blir utmanade för vissa flerspråkiga elever, vilket är ett extra stöd till dessa elever för att kunna förstå ämnesinnehåll på deras förstaspråk. Efteråt kan dessa elever klara resten av ämnesområdet själva, eftersom de har fått den viktigaste delen på det språket som de är bäst på. Suzanne använder sig av den så kallade Inläsningstjänst och där finns en funktion som heter Begripa. Med denna metod brukar Suzanne använda sig av digitala verktyg och visa flera kortfilmer som handlar om de svåra geografiska företeelserna som till exempel vindcykel eller klimatförändring på svenska språket först. Här kan eleverna välja att i filmen både lyssna på och läsa undertext. Det kan ge flerspråkiga ett annat alternativ att få se filmerna på olika språk och det brukar även finnas en lista på de begreppen som används i de korta filmerna.

Suzanne arbetar i vissa områden med mer fokus på språket, vilket syftar till att gynna flerspråkiga elever och andra elever som visar svårighet med språket. Suzanne börjar ett nytt område i geografi som till exempel klimat och vädret genom att ge sina elever ett prov som kallas Facit. I detta prov får eleverna frågor som kopplar till filmer som de har sett i förväg och

sedan diskuteras frågorna tillsammans i klassrummet med Suzanne. De som är flerspråkiga kan få en enkel text på storskärm och skriva av, vilket kan vara ett sätt att få dem aktiva så att de flesta kan klara sig även om de har mycket svårt med språket. Gemensam undervisningen ger flerspråkiga elever chans att inkluderas och vara aktiva istället för att läsa själva texter i geografiböcker som ofta är svåra att förstå utan stöd.