5. Resultat och analys
5.2.4 Vilket stöd ger pedagogerna de nyanlända vårdnadshavarna under inskolningen
Intervjun med pedagogerna visade att båda grupperna har likadana åsikter när det gäller nyanlända barn och vårdnadshavare. Pedagogerna tycker att det är viktigt att all information om verksamheten når till vårdnadshavare. Därför använder de sig av antingen en pedagog som kan samma språk som vårdnadshavaren eller beställer de en tolk så att information om verksamheten når vårdnadshavaren på rätt sätt. Detta har även nyanlända vårdnadshavare intygat under intervjun. Vårdnadshavare Fatima, Lisa och Yassin blev bemötta av en arabisktalande pedagog Sofia fick en tolk som tolkade vad pedagogerna sagt (se intervjuresultat: vårdnadshavare). Wessman (2010) skriver att tolk kan vara en nödvändighet just vid första besöket för att familjen ska förstå den information de får, och för att man gemensamt ska kunna planera den fortsatta inskolningen.
Pedagogerna använder många olika strategier under inskolningstid för att kunna utföra en lyckad inskolning för nyanlända barn. Det är detta Wessman (2010) beskriver om att det är viktigt att ha en öppen dialog för att kunna lyckas så bra som möjligt under inskolning. De här strategierna används för att skapa större förståelse och är en viktig del i kommunikation med nyanlända vårdnadshavare. Kommunikationen med nyanlända vårdnadshavare har en stor betydelse för tryggheten och trivselkänsla. En pedagog som kan samma språk som vårdnadshavare är ett sätt att kunna nå och kommunicera med vårdnadshavare. Den här pedagogen tar sen ansvaret för inskolning vilket kan skapa trygghetskänsla hos vårdnadshavare.
31
Undersökning har även visat att kroppsspråk och bilder är en viktig strategi i kommunikation med nyanlända barn och vårdnadshavare. Granberg (1998) skriver att vi använder kroppsspråket även i språket för att kommunicera med varandra. Bilder är också en strategi som både grupper nämner att de använder. Bozarslan (2011) talar om att om man försöker kommunicera på flera olika sätt så skapar man en bättre kontakt.
Om det finns information som ska skickas hem brukar det vara på svenska men pedagogerna försöker göra det så tydligt som möjligt. Detta nämnde även vårdnadshavarna som vill gärna vara delaktiga i allt som gäller deras barn. Pedagogerna nämnde att nyanlända vårdnadshavare som inte kan få hjälp med översättning brukar komma nästa dag eftersom de inte förstår innehållet. Detta visar att nyanlända vårdnadshavare vill gärna veta vilken information de har fått och förstå innehållet. Enligt pedagogerna finns det en stor risk att vårdnadshavarna kan känna sig mindre värda och vara utanför när det finns kommunikationsbrist. Pedagogerna berättade att det kan hända många konflikter eller missförstånd på grund av språk, traditioner och kulturer. Vårdnadshavare kan uppleva att deras kultur, normer och värden betraktas som mindre värda av samhället och på så sätt kan de vara ovilliga att samarbeta med skolan på grund av att de inte förstår skolans normer och värderingar (Bouakaz, 2009). Skillnaden mellan förskolans kultur i Mellanöstern liknar inte den som finns här i Sverige och det kan skapa kulturkrock och leda till missförstånd och konflikter. Lahdenperä (2004) skriver att genom att känna till och ha förståelse över likheter och skillnader mellan människor lär vi oss att kommunicera med varandra. Pedagogerna önskade att vårdnadshavare är mer delaktiga när det är föräldramöte eller något liknande. De beställer en tolk för att göra vårdnadshavaren motiverad att komma och det är kostsamt. Pedagogerna vill gärna vara förberedda när ett barn skulle börja hos dem som kan skapa en viss trygghet för barnen och vårdnadshavarna om de är förbereda inför inskolning. Det motsvarar det som Lindgren och Torro (2017) beskriver om att det krävs för pedagogerna att vara välplanerade och ha en förberedd introduktion för att vårdnadshavare ska känna sig trygga. Pedagogerna tycker att det inte bara barnet som inskolas utan även vårdnadshavare. I likhet med pedagogerna anser Brober och Hagström (2013) att det inte bara barnet som behöver inskolas i förskolan utan även vårdnadshavare.
Vissa vårdnadshavare har inte haft sina barn på en förskola innan och allt kan vara nytt för dem. Därför är det viktigt att tänka även på hur man skapar trygghetskänsla hos vårdnadshavare också och inte bara barnet. Eriksson (2010) nämner att både tryggheten för vårdnadshavare och barn lika viktiga eftersom vårdnadshavarens relation speglar på barnet.
32
Pedagogerna tycker inte att det finns en stor skillnad mellan att inskola ett barn med svenskt modersmål och ett barn som har ett annat modersmål, så länge det finns goda kommunikationsmöjligheter. Och ena sidan anser pedagogerna att det inte finns stor skillnad mellan inskolning, men i andra sidan är det lättare att kommunicera med en svensk familj.
33
6. Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi vårt resultat att återknyta till problemformuleringen. Vi kommer att diskutera resultatet i förhållande till tidigare forskning. Därefter resonera kritiskt vårt val av metoddiskussion och vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Denna studie har som syfte att få en fördjupad förståelse för hur nyanlända vårdnadshavare upplever inskolning till förskolan och vilka kommunikationsstrategier pedagogerna använder under inskolningen. Enligt (Broberg& Hagström, 2013) är det inte bara barnet som behöver inskolas i förskolan utan även vårdnadshavaren, därför är det viktigt att veta hur vårdnadshavarna känner sig under inskolning.
Vi har utifrån våra kvalitativa intervjuer med nyanlända vårdnadshavare om deras erfarenheter, samt om pedagogernas bemötande om inskolning, kom vi fram till det verbala språket är viktig för att kommunicera och förstå varandra. Det byggs även fram relationer mellan de nyanlända vårdnadshavare och pedagoger där trygghet kommer in. Inskolning uppmärksammades för att vänja barnen vid flera vuxna samt för att få en introduktion i verksamheten (Lindgren & Torro, 2017). Barnet lämnar hemmets trygghetszon för att börja på förskolan och då kommer det starka känslor för familjen (Flodin & Gustafsson). Familjernas inskolning varade i två veckor. Det blir lättare att familjer och pedagogerna knyter an i denna tid (Eriksson, 2010). För att lösa problemet med språket vid inskolningen använde pedagogerna sina kollegor med samma språk som den nyanlända familjen. Pedagogerna bestämmer innan inskolningen vem som ska vara den ansvarspedagog som skolar in barnet så att barnet och vårdnadshavaren känner sig mer trygga i förskolan. Detta sätt underlättade kommunikationen samt då kom tryggheten snabbt. Pedagogerna vill gärna att vårdnadshavare ska känna sig trygga och delaktiga i verksamheten. Lindgren och Torro (2017) skriver att det är pedagogernas uppgift att anpassa sitt sätt att sätta ord på verksamheten så att varje familj ges möjlighet att förstå syftet samt känna att de har inflytande kring sitt barn (s 47). Vi upplevde att när pedagogerna använde tolk försökte pedagogerna ge ut all information direkt, vilket innebar att viss information senare glömdes bort enligt vårdnadshavaren Sofia. Att tolk inte bokas längre tid eller fler gånger beror troligtvis på förskolans budget.
34
Vidare har vi kommit fram till att genom att ha dropp in blir de nyanlända vårdnadshavare mer delaktiga i förskolan. Då kan vårdnadshavarna se vad barnen gör under dagarna och pedagogerna tar chansen att visa sin verksamhet och informera om det viktiga som händer under i förskolan. Vårdnadshavarna ville att pedagogerna bör lägga ner tid att översätta de olika typer av brev på de språk barnen på förskolan har, även informationsbreven på olika språk som vårdnadshavarna kan ta hem. Det är viktigt att pedagogerna även tänker på hur de formulerar breven till nyanlända vårdnadshavare samt vilket språk som används (Elmeroth & Häge, 2009).
Även om det är på svenska kan det vara bra att innehållet är kort och tydligt. Detta kan ge vårdnadshavarna möjlighet att vara delaktiga, medverka och ha inflytande. Även pedagoger som inte talar samma språk som vårdnadshavarna bör känna till några strategier som de kan använda sig av för att försöka på något sätt att kommunicera med vårdnadshavaren under dagen. Utifrån egen erfarenhet på förskolan så har vi lagt märke till hur vårdnadshavare blev mer glada och frågade efter oss fast att vi inte kunde samma språk men på grund av att vi försökte kommunicera med kroppskontakt, Google translate, bilder och ibland spelade vi in våra ljud i olika sajter för att översätta orden på deras språk. Det finns även något språkpennor där man kan prata i sitt språk och den översätts till det som språket man önskar.
Genom vår diskussion anser vi att språket är ett viktigt redskap där varje människa har sitt sätt att kommunicera som även Lindgren och Torro (2017) skriver. Därför är det mycket viktigt med en fungerande kommunikation mellan pedagoger och nyanlända vårdnadshavare. Vårdnadshavarna som vi intervjuade och fick en arabisktalande pedagog vid inskolning nämnde att med en arabisktalande pedagog underlättades kommunikationen. Det är viktigt att pedagogerna förbereder innan inskolning som gör att de nyanlända familjerna känner sig välkomna till verksamheten. Elmeroth och Hage (2009) skriver om att språk och kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna få vårdnadshavaren att förstå verksamheten. Utifrån våra frågeställningar lade vi märke till att utöver det verbala språket, använde pedagogerna kroppsspråk för att kommunicera med nyanlända vårdnadshavare.
Pedagogerna behöver fundera extra noga på hur man ska organisera inskolning för det första gäller det att klargöra om det finns språkliga hinder och vilket språk det ska kommuniceras på (Wessman, 2010). Wessman förklarar att om man klarar att planera inskolningstiden utifrån den enskilda familjens behov och man respekterar och accepterar familjen som de personer de
35
är, så kan man inskola varenda familj oavsett språk och bakgrund. Pedagogerna i den här studien vill och försöker skapa en miljö där vårdnadshavare ska känna sig trygga att lämna sina barn på förskola. Det krävs att både vårdnadshavare och pedagoger engagerar sig och får till samarbete för att en inskolning ska bli framgångsrik. Lindgren och Torro (2017) påvisar att pedagogerna är grunden i verksamheten och ansvarar för att det skapas en tillitsfull relation mellan familjerna och förskolans personal. Under inskolning är det pedagogernas uppgift att anpassa sitt sätt att sätta ord på verksamheten så att varje familj ges möjlighet att förstå syftet och känna att de har inflytande kring sitt barn.
Avslutningsvis anser vi att undersökningen har varit givande då den har gett en bild av hur nyanlända vårdnadshavare upplever inskolning av deras barn på förskola. Nyanlända vårdnadshavare som saknar det svenska språket och som gärna vill vara delaktiga och känna sig trygga. Den har gett en bild hur viktigt språket är och hur den påverkar relationen mellan ny anlända vårdnadshavare och pedagoger. Den har även gett en bild på hur pedagogerna försöker med olika kommunikationsstrategier informera nyanlända vårdnadshavare hur verksamheten fungerar och vilka rutiner och regler som gäller. En fungerande kommunikation mellan nyanlända vårdnadshavare och pedagoger under inskolning lägger grunden till en värdefull relation mellan hem och förskola som även lyfts fram i förskolans styrdokument. På förskolan är det viktigt för vårdnadshavare att känna sig delaktiga. Undersökning har också gett en bild på hur tvåspråkiga pedagoger kan vara en viktig resurs som behövs för att kunna lyfta fram trygghetskänsla hos vårdnadshavare, oavsett om de är nyanlända eller bott i Sverige en längre tid.
6.2 Metoddiskussion
Vi valde den kvalitativa intervjuer som vårt metodval till denna undersökning som var betydelsefull till vår studie. Detta för att belysa de nyanlända vårdnadshavare och pedagogernas synsätt kring nyanlända familjers inskolning. Vi valde en semistrukturerad intervju för att få bredare kunskap och förståelse av nyanlända familjers inskolning. Vårdnadshavarnas intervju var på deras modersmål på grund av brist i det svenska språket. Men även för att vårdnadshavarna ska känna sig bekväma när de förstår. Det var först svårt att hitta intresserade nyanlända vårdnadshavare som fick oss att tänka på vad felet blev där. Vi insåg att göra
36
intervjun på förskolan var fel plats för att vi märkte att det gjorde att vårdnadshavarna blev tveksamma. Vi upplevde även att i början av intervjun hade enstaka vårdnadshavare lite svårare att uttrycka sig eller säga sina åsikter i förskolor, då dem är rädda att deras negativa svar kan påverka pedagogernas beteende mot deras barn. Det fick oss att tänka på att vi borde ha haft enskilda intervjuer med vårdnadshavarna och inte tillsammans. Vi tror att vårdnadshavarna skulle öppnat sig mer om ifall de satt själva med oss på en annan plats och miljö än förskolan, men där tänker vi även att då kan de inte lyssna på varandras erfarenhet samt att det kunde kännas obekvämt att sitta själva och bli intervjuad av oss två.
Vår utvalda metod är vi nöjda med då vi använde oss av en semistrukturerad typ av intervju som fick oss att kunna diskutera mer än att låsa svaren och hoppa till nästa fråga.
6.3 Fortsatt forskning
Studien har gett oss insyn av hur de verbala och icke verbala kommunikationen fungerar i verksamheten. Vi vill nå fram på hur viktigt att information når på rätt sätt för att undvika missförstånd. Även hur viktigt för pedagogerna att göra sig förstådda till nyanlända vårdnadshavare. Vi anser att det behövs fler studier kring likheter och skillnader kring en flerspråkig pedagog och tolk, där man kan se fördelar och nackdelar. Där kan man då titta på pedagogens kunskap om dokument och forskningar samt tolken som endast tolkar.
Under arbetets gång har vi även funderat på att nu har vi fått nyanlända vårdnadshavare och pedagogernas synsätt, hade det varit intressant att få barnens synsätt på deras inskolning. Det blir intressant hur barnen ser på deras egen inskolning och om de hade velat inskolas på annat sätt. Ofta upplever vuxna människor saker och ser det på annat sätt än vad barnen gör.
Syftet med studien är att undersöka nyanlända vårdnadshavares upplevelser samt pedagogernas kommunikationsstrategier under inskolning. I denna studie uppkommer det verbala och icke verbala kommunikationen som vi nämnt ovan. Det hade varit intressant med en digital kommunikation där det kan studeras vilka digitala verktyg som finns för att underlätta kommunikationen. Under vår studie har vi hört talas om pen Pan som kan ge hjälp till språkglädje och lättare att först varandra.
37
Referenser
Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. 1. uppl. Lund.
Bozarslan, Aycan (2010). Möte med mångfald: Förskolan som arena för integration (1. uppl. ed.). Hässelby: Runa.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Elmeroth, Elisabeth & Häge, Johan (2009). Flyktens barn: medkänsla, migration och mänskliga
rättigheter. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm. Lärarförbundets förlag
Europakommissionen (2017). Migrationskrisen.
Tillgänglig på internet: http://publications.europa.eu/webpub/com/factsheets/migration- crisis/sv/
Flodin, Lisen & Gustafsson, Veronica (2015). Föräldrars uppfattningar kring inskolning i
förskolan: en kvantitativ studie.
Granberg, Ann (1998). Förskoleboken. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Killén, Kari (2014). Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Camilla &Torro, Tuula(2017). Trygg inskolning: grunden för en givande förskoletid. Första upplaga Stockholm: Gothia fortbildning
38
Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2010,2016. Utbildningsdepartementet
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Stockholm: Skolverket
Mahmood, Sehba (2013). First-Year Preschool and Kindergarten Teachers: Challenges of Qorking With Parents. School Community Journal 23,2: 55–85. Tillgänglig på Internet: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1028824.pdf
Markström, Ann-Marie. & Simonsson, M. (2017). Introduction to preschool strategies for managing the gap between home and preschool. Nordic Journal of Studies in Educational
Policy, 3(2). ss. 179-188. doi: 10.1080/20020317.2017.1337464
Philips, Tove (2011). Kommunikation. Malmö: Gleerups utbildning AB
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för
barns lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber. Tillgänglig på
Internet:https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_
Sandström Madsén, Ingegärd (2007) Samtala, läsa och skriva för att lära, Kristianstad University Press.
Skolverket (2019). Nyanländas rätt till utbildning. Stockholm
Internet: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/nyanlandas-
ratt-till-utbildning
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wessman, Camilla (2010). Välkommen till förskolan. Natur och kultur. Stockholm
Vårdguiden (2018). Vårdnadshavare och förälder- att ansvara för ett barn. Stockholm Internet:https://www.1177.se/Skane/Tema/Barn-och-foraldrar/Familjeliv-och-
39
Bilagor
Bilaga A Presentationsbrev på svenska
Till föräldrar och personal på förskolan
Hej.
Vårt namn är Amal Mohammed och Sana Massoud från Malmöuniversitet.
Under vårterminen har vi lärarstudenter examensarbete. Ett par inslag i kursen är att vi studenter, vid några olika tillfällen, besöker en förskola där vi ska intervjua några föräldrar och pedagoger. Det är frivilligt att delta i intervjun.
Syftet med examensarbetet är att fördjupa oss lite mer om inskolning av nyanlända familjer förskolan. Intervjun syftar på att fråga enstaka föräldrar och pedagoger frågor. Intervjun kommer handla om inskolning som är riktat till mångfald.
Svaren kommer att ses av oss lärarstudenter och ingen annan. Och svaren kommer vara anonyma i examensarbeten. Allt material kommer vi att ta bort när examensarbetet är färdig. Vi hoppas att denna information inspirerar er till att ta emot studenterna och att ni vill medverka till att göra det möjligt för oss att genomföra dessa båda uppgifter!
Om ni har några frågor kan ni vända er till oss.
Med vänliga hälsningar
Amal Mohammed & Sana Massoud
40 Bilaga B Presentationsbrev på arabiska
ﺔﯾﺪﯿﮭﻤﺘﻟا ﺔﺳرﺪﻤﻟا ﻲﻓ ﻦﯿﻔظﻮﻤﻟاورﻮﻣا ءﺎﯿﻟوا ﻰﻟإ .ﻲﺳارﺪﻟا ﻊﯿﺑﺮﻟا ﻞﺼﻓ لﻼﺧ ﺔﺣوﺮطا ﺔﺑﺎﺘﻜﺑ مﻮﻘﻧو ﺔﻌﻣﺎﺟ بﻼط ﻦﺤﻧ ﺔﺳرﺪﻣ ةرﺎﯾز لﻼﺧ ﻦﻣ ﻢﺘﯾ ﺔﺣوﺮطﻻا ﻦﻣ ءﺰﺟ كﺎﻨھو ﺑﺎﺟﻻاو ﺔﻠﺑﺎﻘﻤﻟﺎﺑ ﺔﻛرﺎﺸﻤﻟا .ﻦﯿﻔظﻮﻤﻟا ﺾﻌﺑ ﺎﻀﯾاو لﺎﻔطﻸﻟ رﻮﻣﻻا ءﺎﯿﻟوا ﺾﻌﺑ ﺔﻠﺑﺎﻘﻤﺑ ﺎﮭﻟﻼﺧ ﻦﻣ مﻮﻘﻧ ﺔﯾﺪﯿﮭﻤﺗ ﺎﻨﺘﻠﺌﺳا ﻰﻠﻋ ﺔ .ﺔﯾرﺎﯿﺘﺧا . ﺔﯾﺪﯿﮭﻤﺘﻟا ﺔﺳرﺪﻤﻟا ﻲﻓ لﺎﻔطﻻا ﻦﻣ دﺪﺠﻟا نوﺪﻓاﻮﻟا دﻮَﻌﺗ وا ﻢﻠﻗﺄﺗ عﻮﺿﻮﻣ ﻲﻓ ﻖﻤﻌﺘﻟا ﻲھ ﺔﺣوﺮطﻻا ﻦﻣ فﺪﮭﻟا .ﻦﯿﻤﻠﻌﻤﻟاو لﺎﻔطﻷا رﻮﻣا ءﺎﯿﻟوأ ﻰﻠﻋ ﺔﻠﺌﺳأ حﺮط ﻰﻟإ ﺔﻠﺑﺎﻘﻤﻟا فﺪﮭﺗو فﺪﮭﯾ يﺬﻟاو لﺎﻔطﻻا دﻮﻌﺗو ﻢﻠﻗﺄﺗ لﻮﺣ رﻮﺤﮭﻤﺘﺗ ﺔﻠﺌﺳﻷا .ﺔﯾدﺪﻌﺘﻟا ﻰﻟإ .ﺮﺧآ ﺺﺨﺷ يأ ﺲﯿﻟو ﻢﻠﻌﻤﻟاو ﺎﻨﻠﺒﻗ ﻦﻣ تﺎﺑﺎﺟﻹا ﻰﻟإ ﺮﻈﻨﯾ فﻮﺳو .ﺔﺣوﺮطﻷأ ﻞﻤﻋ ﻲﻓ ﺔﻟﻮﮭﺠﻣ تﺎﺑﺎﺟﻹا نﻮﻜﺗ فﻮﺳو فﻮﺳ .ﺔﺣوﺮطأ ﻦﻣ ءﺎﮭﺘﻧﻻا ﻢﺘﯾ داﻮﻤﻟا ﻊﯿﻤﺟ ﺔﻟازﺈﻤﺑ مﻮﻘﻧ !ﻦﯿﺘﻤﮭﻤﻟا ﻦﯿﺗﺎھ زﺎﺠﻧإ ﻰﻠﻋﺎﻨﺗﺪﻋﺎﺴﻣو ﺎﻨﻟﺎﺒﻘﺘﺳﻹ تﺎﻣﻮﻠﻌﻤﻟا هﺬھ ﻚﻤﮭﻠﺗ نأ ﻞﻣﺄﻧ ﻰﺟﺮﯾ ،ﺔﻠﺌﺳأ يأ ﻢﻜﯾﺪﻟ نﺎﻛ اذإ .ﺎﻨﺑ لﺎﺼﺗﻻا تﺎﯿﺤﺘﻟا ﺐﯿطأ ﻊﻣ
Sana Massoud Amal Mohammed
41 Bilaga C Intervjufrågor på svenska
Intervju
Frågor till föräldrar.
• Hur upplevde ni inskolningen I förskolan?
• Vilket stöd fick ni?
• Vad tyckte ni fattades?
• Hur gick det till?
42 Bilaga D Intervjufrågor på arabiska
ﺔﻠﺑﺎﻘﻣ
رﻮﻣﻷا ءﺎﯿﻟوﻷ ﺔﻠﺌﺳأ
.
- ﻢﯾﺪﻘﺗ تﺮﺒﺘﺧا ﻒﯿﻛ ؟ﺔﯾﺪﯿﮭﻤﺘﻟا ﺔﺳرﺪﻤﻟا - ؟ﮫﯿﻠﻋ ﺖﻠﺼﺣ يﺬﻟا ﻢﻋﺪﻟا ﺎﻣ - ؟ﻚﯾأﺮﺑ ﺺﻗﺎﻧ ءﻲﺷ كﺎﻨھ ﻞھ - ؟ﺔﯾﺪﯿﮭﻤﺘﻟا ﺔﺳرﺪﻤﻟا ﻢﯾﺪﻘﺗ ﺔﻠﯿﻤﻋ ﺖﻤﺗ ﻒﯿﻛ - ؟ﻢﮭﯿﻠﻋ ﻢﮭﺘﻤﮭﻓ ﻞھو ،ﻢﻜﯿﻠﻋ نﻮﻔظﻮﻤﻟا ﻢﮭﻓ ﻞھ ؟ﺔﻐﻠﻟا ﻊﻣ ﺖﻠﻤﻋ ﻒﯿﻛ43 Bilaga E