BARN-UNGA-SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet (Barndom och
lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Nyanlända familjers första möte med
förskolan
Newly arrived family’s first meeting with preschool
Amal Mohammed
Sana Massoud
Förskollärarexamen:210h Slutseminarium: 2019-04-26
Examinator: Peter Lilja Handledare: Hilma Holm
2
Förord
Den här uppsatsen är skriven av Amal Mohammed och Sana Massoud. Vi har delat upp arbetet men även träffats och skrivit tillsammans. Under arbetets gång har vi gått igenom arbetet noga och delarna vi har skrivit, så att båda har kunnat lägga till och ändra i varandras del. Sana har fokuserat på inledningen, metod delen och resultat av vårdnadshavarna. Amal har fokuserat på tidigare forskning, teorier och resultat av pedagoger. Diskussionen har vi skrivit tillsammans. Vi vill tacka alla pedagoger och vårdnadshavare för deras förtroende och för att de tog sig tid till att delta i våra intervjuer. Utan dem hade vi inte kunnat genomföra detta arbete.
3
Abstrakt
Denna studie handlar om inskolning av nyanlända barn i Sverige. Vi har intervjuat pedagoger och nyanlända vårdnadshavare för att ta reda på deras erfarenhet inom inskolning. Detta för att få insyn på kommunikationen mellan pedagoger och nyanlända vårdnadshavare inom inskolningar. Vi vill studera detta efter att ha upplevt tuffa inskolningar med nyanlända familjer och noterat att kommunikationen har varit svår på grund av att språket endast finns på vår sida som pedagoger. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse och idéer med inskolning av nyanlända familjer på förskolan, samt att dela med sig om sina erfarenheter. För att få djupare förståelse och nå vårt resultat, har vi använt oss avolika forskningsteorier. Vi har valt att fördjupa oss av begreppen kommunikation, kommunikationsstörningar, interkulturalitet och språket.
Resultatet av vår intervju visar att vårdnadshavare är nöjda med inskolningen och samarbetet med förskolan trots att de finns brister på kommunikationen. Pedagoger försöker att alltid vara förberedda innan inskolningen för att vårdnadshavarna och deras barn ska känna sig välkomna.
5
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstrakt ... 3
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Begreppsdefinitioner ... 8
2. Teori ... 10
2.1 Kommunikation och kommunikationsstörningar ... 10
2.1.1 Interkulturell kommunikation ... 11
2.2 Språk ... 11
2.3 Sammanfattning ... 12
3. Tidigare forskning ... 13
3.1 Inskolning ... 14
3.2 Nyanlända vårdnadshavares relation med förskolan ... 15
3.3 Sammanfattning ... 16 4. Metod ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.2 Urval ... 18 4.3 Genomförande ... 19 4.4. Etiska övervägande ... 19 4.4.1 Informationskravet ... 20 4.4.2 Samtyckeskravet ... 20 4.4.3 Konfidentialitetskravet ... 21 4.4.4 Nyttjandekravet ... 21 4.5 Bearbetning av material ... 21
5. Resultat och analys ... 22
5.1 Föreställningar om den svenska förskolan ... 22
5.1.1Bemötande i förskolan ... 23
5.1.2 Språk och kommunikation ... 24
5.1.3 Hur upplever nyanlända barns vårdnadshavare inskolning i förskolan? ... 25
6
5.2.1 Inskolning av barn i förskolan ... 27
5.2.2 Hur pedagogerna bemöter vårdnadshavaren under inskolningen ... 28
5.2.3 Kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare under inskolningen ... 28
5.2.4 Vilket stöd ger pedagogerna de nyanlända vårdnadshavarna under inskolningen ... 30 6. Diskussion ... 33 6.1 Resultatdiskussion ... 33 6.2 Metoddiskussion ... 35 6.3 Fortsatt forskning ... 36 Referenser ... 37
Bilaga A Presentationsbrev på svenska ... 39
Bilaga B Presentationsbrev på arabiska ... 40
Bilaga C Intervjufrågor på svenska ... 41
Bilaga D Intervjufrågor på arabiska ... 42
Bilaga E Frågor till Personal ... 43
7
1. Inledning
De senaste fyra, fem åren har många från Mellanöstern och Medelhavsområdet kommit till Sverige som är i behov av mottagning och integrering. Dessa människor har flytt från krig, svält och fattigdom för att komma till ett främmande land med ett helt nytt språk och för att där söka skydd och trygghet (Europeiska kommissionen, 2017). Detta har skapat olika utmaningar för samhället, som har fått ta emot de nyanlända familjerna. Dessutom har det skapat utmaningar för de nyanlända som kommer från olika kulturer och som nu ska anpassa sig efter det svenska samhället (Migrationsverket, 2017). Med förändringar i samhället sker förändringar också i skolor och förskolor. Pedagoger får som utmaning att ta emot dessa nyanlända familjer på bästa sätt och anpassa pedagogiken för att barnen ska trivas och få ta del av ett livslångt lärande. Bunar (2015), som är professor i barn och ungdomsvetenskap, skriver i boken Nyanlända och
lärande - mottagande och inkludering att det inte är nytt med nyanlända familjer i Sverige, men
trots detta saknas fortfarande kunskap bland lärare och rektorer. Det saknas kunskap om hur pedagoger tar emot nyanlända familjer på bästa sätt samt inkluderar dem i den svenska skolan och samhället.
När barnet börjar på förskolan sker en inskolning, som är barnets startperiod. En inskolning är upplagd på olika sätt beroende på förskolan. Det finns en tredagarsinskolning där barnet spenderar längre dagar på förskolan (Eriksson, 2010). Den traditionella inskolningen innebär att korta besök blir allt längre tillsammans med en pedagog (Broberg, Hagström & Broberg, 2012; Lindgren & Torro, 2017). Det finns även en metod som kallas för inskolningssamtal, där det sker ett kort möte mellan pedagoger och familj för att ta reda på mer om barnet. Mötet brukar oftast äga rum första dagen av inskolningen eller några dagar innan.
Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan, vilket även tas upp i läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016, s13). Därför är kommunikationen viktig för att ge familjen en god start på förskolan. Att få tillgång till en tolk är en ekonomisk fråga för många förskolor och det är därmed många förskolor som väljer att inte använda tolk. Det kan även vara svårt att få tag på en utbildad pedagog som talar samma språk som vårdnadshavaren.
8
Vi har valt att undersöka nyanlända vårdnadshavares upplevelser kring inskolningen i den svenska förskolan. Vi hoppas att undersökningen ger bättre insikt för förskole pedagoger och bidrar till förståelse om vikten av trygghet i inskolningar för barn och vårdnadshavare som inte har bott i Sverige under en längre tid. Därför är kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare intressant att undersöka.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av hur nyanlända vårdnadshavare upplever inskolning till förskolan och hur pedagoger bemöter nyanlända vårdnadshavare vid inskolningen. Vår utgångspunkt är på hur kommunikationen mellan vårdnadshavare och pedagoger fungerar när språket inte är tillräcklig och vilka strategier som används. Vi har därför valt att undersöka syftet utifrån följande två frågeställningar:
• Vilka upplevelser har nyanlända vårdnadshavare av inskolningen i förskolan?
• Vilka kommunikationsstrategier använder pedagogerna vid inskolning av de nyanlända vårdnadshavarna?
1.2 Begreppsdefinitioner
Här följer förtydligande av några begrepp som vi kommer att använda oss av i examensarbetet:
Nyanländ: Nyanländ är den som inte tidigare bott i Sverige, men som har anlänt och fått uppehållstillstånd. Om personen har gått svensk utbildning i fyra år anses inte denna nyanländ (Skolverket, 2019).
Pedagog: Vuxna som arbetar på förskolan med barnens utveckling och välbefinnande. Det kan vara förskollärare och barnskötare, men även vikarier/timanställda med eller utan utbildning. (referens).
9
Vårdnadshavare: Vårdnadshavare är den som tar hand om barnet. Oftast kan det handla om en förälder eller föräldrar, men i några fall kan det vara andra som tar hand om barnet. Det nyanlända barnet kan till exempel ha kommit till Sverige med en släkting. Eftersom vårdnadshavaren inte nödvändigtvis är en förälder, väljer vi att använda begreppet vårdnadshavare (Vårdguiden, 2018)
10
2. Teori
I detta kapitel redogörs för begreppen kommunikation, kommunikationsstörningar, Interkulturell kommunikation och språk för att lyfta i samspelet mellan varandra. Eftersom kommunikation är ett av redskapen för språk.
2.1 Kommunikation och kommunikationsstörningar
Kommunikation är det viktigaste verktyget i vårt samspel med andra och är en viktig och självklar del av mänskligt samspel. Den har såväl intellektuella som sociala och psykologiska funktioner. Genom kommunikation får människan bekräftelse på vilka dem är och den ger oss möjligheten att utrycka våra känslor och att skapa en identitet och signalera vilka vi är (Philips, 2011, s 31). Även Lindgren och Torro (2017) skriver att varje människa har sitt sätt att kommunicera och att påverka andra genom sitt kommunikationssätt. Kommunikation delas in i två typer, den verbala kommunikation som sker med ord genom tal eller skrift och den icke verbala kommunikation som sker genom det som man inte uttalar, till exempel kroppsspråk. Men det kan förekomma kommunikationsstörningar på flera olika nivåer. Störningar uppkommer på vägen från sändare till mottagaren och gör att budskapet inte når fram på rätt sätt (Philips 2011). En av kommunikationsstörningar är inte kunna språket. Språkliga hinder kan uppstå hos mottagaren eller sändaren eller båda två, och om man inte behärskar språkets regler kan missförstånd uppstå (Philips, 2011). För att undvika att missförstånd uppstår med nyanlända vårdnadshavare och barn kan pedagogerna använda konkreta föremål och tecken som stöd i sin kommunikation. Det kan hjälpa nyanlända vårdnadshavare att få en inblick i förskolans vardag (Wessman, 2010). Wessman (2010) menar att kommunikationen med vårdnadshavare kan främjas genom att man utgår från en kommunikationsform som alla kan förstå. Hon anser att det är ett bra sätt att respektera och acceptera familjens svårigheter med språket och visa en vilja att tillmötesgå familjen. Lindgren och Torro (2017) menar att även om avsändaren tycker att hen är tydlig och att det inte går att missförstå det som sägs, tolkar mottagaren alltid budskapet på sitt sätt. För att undvika missförstånd behövs det en dialog där de inblandande bekräftar det de har hört och det man har förmedlat. Att få en bekräftelse är viktigt i alla dialoger mellan pedagoger och vårdnadshavare.
11
2.1.1 Interkulturell kommunikation
I boken Interkulturell pedagogik i teori och praktik (2004) beskriver Lahdenperä om begreppet interkulturalitet. Interkulturalitet började användas under 1980-talet. Ordet Inter innebär att samspela med individer i mellan, medan kultur menas med att något är kulturellt vilket ger människan inriktning och ordning i deras liv (Lahdenperä, 2004). Interkulturell kommunikation användes för att hitta en lösning på problem för att skapa respekt och förståelse för varandra (Lahdenperä, 2004). Men kan även göras en jämförelse och dra slutsatser samt analysera sina egna och andras utgångspunkter (Lahdenperä, 2004).
Den franska sociologen Alain Touraine (2003) talar om att man ska kunna uppfatta och se skillnader och likheter mellan personer från olika kulturer. Interkulturell kommunikation är ett sätt att tolka människans beteenden, uppväxt och uppfostran i olika kulturer. Genom att känna till och ha en förståelse över likheter och skillnader mellan människor lär vi oss att kommunicera med varandra (Lahdenperä, 2004). Som en medborgare i ett mångkulturellt samhälle skall man leva utifrån en demokratisk värld som innebär att respektera varandra och varandras behov. För att göra de så bör man känna till rasismen, diskrimineringen och ojämlikheter som påverkar kommunikationen och sociala mellan individer i dagens samhälle (Lahdenperä, 2004).
2.2 Språk
Språk är människans redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar samt vad andra tycker och tänker (Philips, 2011). Att ha ett rikt och varierat språk är en förutsättning för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts (Lgr 11, s. 87). Språket är något viktigt i vårt liv. Språket är också viktigt för att vi ska kunna utrycka våra känslor, kultur, vår tillhörighet och våra värderingar. Språket är en del av människans identitet. Sandström Madsén (2007) skriver att en grundläggande beståndsdel i en människas identitet är hennes språk. Därför hör språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling ihop. Även Bunar och Axelsson (2015) skriver att språket är ett verktyg som används för
12
kommunikation och integration. Språket hjälper att människor integreras i det landet man kommer till och att komma kontakt med sin omgivning (Bunar & Juvonen, 2015).
Språket är ett av redskapen för kommunikation. Det är språket som tar till sig känslor, tankar och upplevelse (Granberg, 1998). Granberg (1998) skriver att vi använder kroppsspråket även i språket för att kommunicera med varandra. I kroppsspråket räknas gester, blickar, kroppshållning, röstläge, skratt och grått (Granberg, 1998). Men det kan vara olika från kultur till kultur. Elmeroth och Häge (2009) talar om att språk och kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna få vårdnadshavaren att förstå verksamheten.
2.3 Sammanfattning
Detta kapitel visar att kommunikationen är ett redskap för att tänka och lära. Språk är en del av människans identitet där språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling hänger ihop. För att kommunicera med ord är det viktigt att man har samma språk som vi nämner i vår analys.
Analysen fokuserar på vilket sätt kommunikationen sker mellan pedagoger och nyanlända vårdnadshavare när vårdnadshavarna inte kan det svenska språket. Vi menar att kommunikationen är ett viktigt redskap mellan pedagoger och vårdnadshavare då det kan skapa samspel och trygghet, när de förstår varandra. I vår analys kommer vi redovisa om brist på kommunikation och där missförstånd finns på grund av bristande på språk. När pedagoger och vårdnadshavare inte pratar samma språk blir det kommunikationsstörningar mellan dem. Informationen nås inte fram på rätt sätt och missförstånd uppstår. För att undvika detta med nyanlända vårdnadshavare kan pedagogerna använda konkreta föremål och tecken som stöd. Kommunikationen delas i två typer, det vill säga verbal och icke verbal kommunikation. Dessa två begrepp används i analysen för att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare kan kommunicera utan att ha ett gemensamt språk. Begreppet interkulturell kommunikation används också för att undersöka detta. Interkulturell kommunikation är ett sätt att tolka människans beteenden, uppväxt och uppfostran i olika kulturer. Genom att känna till och ha en förståelse över likheter och skillnader mellan människor lär vi oss att kommunicera med varandra.
13
3. Tidigare forskning
I detta kapitel beskriver vi föräldrarnas inflytande ur ett historiskt perspektiv för att få syn på hur inskolningen av barn har utvecklats från 1900-talet till idag. Vi lyfter upp nyanlända vårdnadshavares relation till förskolan för att ge större inblick på samspelet, samt för att lyfta upp hur nyanlända inskolas i den svenska förskolan.
3.1 Inskolning
Inskolning i förskolan uppmärksammades redan under 1970-talet. Det blev som en viktig del i förskolans verksamhet med avsikt att vänja barnen vid fler vuxna. Pedagogerna skulle ta hand om barnen när vårdnadshavarna arbetade och då skulle dem få omsorg. Inskolning är en introduktion för familjen där pedagoger och vårdnadshavare lär känna varandra, samt för att barnet ska knyta sig an till en eller flera pedagoger. Verksamheten innebär att ta emot en ny familj till förskole världen (Lindgren & Torro, 2017). Barnet lämnar hemmets trygghetszon för att börja på förskolan och då kommer det starka känslor (Flodin & Gustafsson, 2015). En inskolning kan vara i tre dagar eller två veckor, det är inte tiden som är det viktigaste utan hur vi använder den (Eriksson, 2010). Vårdnadshavaren medverkar ungefär sex till åtta timmar under hela inskolningen. Detta för att delta med barnen i aktiviteten och visa att det finns trygghet på förskolan. Då visar vårdnadshavaren för barnet att förskolan är lustfylld (Eriksson, 2010).
Såsom Eriksson (2010) nämner så är både tryggheten för vårdnadshavare och barn lika viktiga eftersom vårdnadshavarens relation avspeglar på barnet. Det krävs för att pedagogerna är välplanerade innan inskolningen. Detta för att familjerna ska känna sig trygga (Lindgren & Torro, 2017). Det är viktigt att det skapas en god kontakt från första början för att samarbete och relationer ska skapas mellan barn och pedagoger. Därför är kommunikationen viktig i processen. Pedagogernas uppgift är att sätta ord på verksamheten så att varje familj ges möjlighet att förstå syftet och kunna ha inflytande kring sitt barn (Lindgren & Torro, 2017). Trots att en pedagog anser sig vara tydlig med sin information kan vårdnadshavare missförstå budskapet som pedagogen vill förmedla på grund av språket. Det är viktigt att kunna ha öppen dialog för att kunna lyckas så bra som möjligt under inskolningen (Wessman, 2010). Pedagogerna har ansvar inför inskolningperiod att ta reda på om behov av tolk finns. Detta för
14
att kunna kommunicera med nyanlända familjer (Lindgren &Torro, 2017). Tolk kan vara en nödvändighet just vid första besöket för att familjen ska förstå den information de får, och för att man gemensamt ska kunna planera den fortsatta inskolningen (Wessman, 2010). Enligt (Brober & Hagström, 2013) är det inte bara barnet som behöver inskolas i förskolan utan även vårdnadshavaren. Därför är det viktigt att försöka förstå familjen och fråga om det man inte förstår (Wessman, 2010). Killén (2014) belyser i sin bok Förebyggande arbete i förskolan:
samspel och anknytning att det är viktigt att ha ett bra samarbete mellan pedagoger och
vårdnadshavare och att pedagogen måste ha en god kommunikation med vårdnadshavare för att få en bra bild av barnet och hens behov. Det är även viktigt att pedagoger känner till om det har hänt något i hemmet som kan vara oroande för barnets beteende så som det är viktigt för vårdnadshavare att veta om något hade hänt på förskolan (Killén, 2014).
Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2010) har gjort en studie som handlar om barns tidiga lärande, där både vårdnadshavare och pedagoger deltagit. Resultaten på studien visade sig att vårdnadshavares inflytande bygger tillit med pedagogerna. För att vårdnadshavare ska kunna delta och ha inflytande måste de ha kunskap och insyn i verksamheten på samma sätt som pedagoger behöver mer information om barnet. I studien visade det sig att vårdnadshavare var nöjda med miljön och att de tyckte att pedagogerna var professionella. Mahmood (2013) har skrivit en studie om förskola och pedagoger med fokus på områden som är oroande för pedagogerna gällande samarbetet med vårdnadshavarna.
I studien har Mahmood (2013) intervjuat fjorton nyexaminerade förskollärare där det visade sig att föräldrarna inte vill ta ansvar att delta i förskolan. Resultaten visade att trots att pedagogerna anstränger sig så är vårdnadshavarna inte mottagliga. För att samarbetet ska fungera så måste även vårdnadshavare vilja delta. Vissa vårdnadshavare med utländsk bakgrund tycker att det är svårt att engagera sig i förskolan, de har svårt att mötas och skapa en relation. Bouakaz (2009) påvisar att det oftast kan bero på att de inte har så mycket kunskap om det svenska skolsystem eller så kan det vara en rädsla, eftersom de känner sig annorlunda och därför kommer de sällan till föräldramöte. Vårdnadshavare kan även uppleva att deras kultur, normer och värden betraktas som mindre värda av samhället, på så sätt kan de vara ovilliga att samarbeta med skolan på grund av att de inte förstår skolans normer och värderingar (Bouakaz, 2009). Medan Bozarslan (2011) talar om att om pedagoger försöker kommunicera på flera olika sätt så skapar man en bättre kontakt med vårdnadshavaren som ser hur mycket pedagogen anstränger sig för att bli förstådd. Även forskarna Sheridan, Knoche, Edwards, Bovaird och Kupzyk (2010)
15
skriver att en positiv relation mellan pedagoger och vårdnadshavare kan bidra till barns lärande och trivsel i hemmet och barndom. På så sätt lär barnet sig att kommunicera med andra och med omgivningen (Mahmood, 2013).
3.2 Nyanlända vårdnadshavares relation med förskolan
Förr var vårdnadshavare mer tillbakadragna som ändrades med tiden till att de blev mer aktiva (Markström & Simonsson (2017). Boukaz (2009) syftar på att det är svårt i Sverige att engagera föräldrar med utländsk bakgrund i barnens skolor. Enligt Boukaz (2009) är vårdnadshavarna rädda för att misslyckas med att vara engagerade i skolorna, de känner sig ovälkomna i barnens skola eller har en viss rädsla av att gå dit. Vårdnadshavarna får ett negativt intryck av skolan som ofta grundas på felaktig information man får av kontakter, släktingar eller vänner som berättat om sina dåliga erfarenheter samt att språket inte finns på vårdnadshavarens sida för att föra en dialog och förstå systemet (Boukaz, 2009). Medan i Mahmoods (2013) studie talar pedagogerna att det är svårt att skapa relation till vårdnadshavare när de själv inte visar samma intresse. Det gav mer positiv resultat av att pedagoger samarbetar med vårdnadshavaren och då blev det mer delaktighet i förskolans verksamhet (Mahmoods, 2013).
Samarbete mellan vårdnadshavare och pedagog blir det bättre resultat för barnens trygghet för vårdnadshavaren är barnens viktiga livspartner (Niss och Söderström (2015). Wångersjö (2019) skriver att i vissa fall behöver vårdnadshavarna längre tid än två veckors inskolning av sina barn, krävs det att förskolechefen informerar vårdnadshavarens skola om mer tid till inskolning. De flesta nyanlända vårdnadshavare studerar SFI och får ersättning från kommunen, därav om man är frånvarande från skolan utan anledning minskas ersättningen. Wångersjö (2019) skriver om tips och idéer om hur vi kan samspela med nyanlända vårdnadshavare. Några knep hon tog upp var att fråga om språk, talar man samma språk är de bra annars ta kontakt med en tolk med samma språk som vårdnadshavare. Lär dig några ord på samma språk som vårdnadshavaren, det uppskattar dem. Använd bildkort när du ska förmedla budskap till föräldrarna. Bjud föräldrarna på kaffe och te för att få föräldrarna känna sig välkomna. För nyanlända vårdnadshavare är kanske förskolan det första som presenterar svenska samhället.
16
3.3 Sammanfattning
Tidigare forskning visar att vårdnadshavare inte hade något inflytande fram till 1970 talet då man kom fram till att vårdnadshavare bör vara aktiva i barnens skolarbete. Pedagogerna måste ha en god kommunikation med vårdnadshavare för att få en bra bild av barnet och hens behov. Vissa vårdnadshavare med utländsk bakgrund anser att det var svårt att engagera sig i förskolor och att orsaken kunde bero på att de inte hade så mycket kunskap om det svenska skolsystemet eller att de kunde vara rädda eftersom de kände sig annorlunda. De kunde även vara ovilliga att samarbeta på grund av att de kände att deras kultur, normer och värden betraktades som mindre värda. Det var svårt i Sverige att engagera nyanlända vårdnadshavare på grund av att de är rädda för att misslyckas att vara engagerade i barnens skola. Pedagogerna tror att vårdnadshavarna inte vill engagera sig. Därför anser pedagogerna att det är svårt att skapa relation när det inte finns samma intresse. Men egentligen är det bara brist på språk och kunskap.
17
4. Metod
I detta kapitel redovisar vi val av våra metoder, vilka definitioner som gjordes och hur genomförandet av studien gick till, hur bearbetningen av det samlade empirin och de etiska övervägande.
4.1 Metodval
I syfte med att hitta svar har vi valt den kvalitativa metoden där vi kan tolka svaren och förstå resultatet med intervju som utgångspunkt. En kvalitativ metod är mer inriktad på ord än siffror (Bryman, 2011). Det positiva med kvalitativ metod är att man möts ansikte mot ansikte och man skapar en helhetsförståelse av ämnet (Larsen, 2009). Vi har en förförståelse, tankar och erfarenhet men vill utveckla och fördjupa oss i informationen som saknas (Stukát, 2011). Det finns tre olika intervjumetoder i den kvalitativa metoden: den ostrukturerade, strukturerade och semistrukturerade metoden (Bryman, 2011). Under den ostrukturerade intervjun finns ingen intervjuguide utan där kan personen som blir intervjuad styra innehållet. I den strukturerade intervjun bestäms frågorna i förhand av den som ansvar för intervjun (Bryman, 2011). Vi har valt oss av en semistrukturerad intervju för att få en möjlighet till diskussion. En semistrukturerad intervju ger deltagarna chansen att påverka intervjuns innehåll samt formulera svaren från sin egen erfarenhet. Vi har valt att spela in intervjun och transkribera så snabbt för att få med det de medverkarande säger och hur dem säger som även Bryman (2011) nämner. Följdfrågor har vi för att utnyttja samspelet och få fylligare information till våra svar. Enligt Bryman (2011) när det intervjun spelas in blir risken mindre att förlora informationen. Även att vi kan lyssna om flera gånger för att skriva ner det som sägs. Vi har valt att ha fler frågor till pedagoger än till vårdnadshavare för att få högre förståelse på vad de ser på inskolning med nyanlända familjer. Men även för att få syn på förskolans rutiner kring inskolningar och samtidigt se hur vårdnadshavaren upplever dessa rutiner.
18
4.2 Urval
Vår undersökning äger rum i två olika förskolor i en mindre ort i Skåne. En av förskolorna är en kommunal förskola där vi båda vikarierat för ett par år sedan, samt att personalen där var helt nya som vi inte har arbetat med tidigare. Majoriteten av barn är flerspråkiga som inte kan tala flytande svenska och de bor i socioekonomisk utsatta områden. Det är även flera nyanlända barn som har börjat där eftersom de har blivit bosatta runt det området förskolan ligger på. Den andra förskolan är en privat förskola som vi har besökt en gång innan men har hört att den är mångkulturell. Vi kände inte de flesta pedagogerna på båda förskolorna men vi visste att de har nyanlända barn, därför ville vi se deras verksamhet och hur de samspelar mellan varandra och mellan vårdnadshavare. Efter att ha diskuterat vårt syfte och mål om vår undersökning med pedagogerna på förskolan frågade vi vem som var intresserad av att vara delaktig av intervjun.
Det fanns ingen baktanke med dessa utvalda pedagoger utan de var intresserade av vår studie. Många pedagoger var intresserade men vi valde att intervjua sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor. Vi intervjuade dessa pedagoger som vi inte har mött tidigare för att få nya tankar och åsikter men även för inte påverkas av tidiga relationer. I läroplanen för förskolan (Lpfö, 98 rev 2018) står det att arbetslaget ska visa respekt för föräldrar och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Därför har vi inte varit specifika på om de har utbildning eller inte.
I den kommunala förskolan intervjuade vi 3 pedagoger som arbetar med barn i åldern 1 till 5 år. Alma, Lina och Sara som vi nu kommer kalla dem i denna studie. Dessa pedagoger har arbetat på denna förskola i flera år. I den privata förskolan får de två pedagogerna som vi intervjuade heta Ida och Linda. De har arbetat på denna förskolan i lite drygt över två år. Vi delade ut informationsblad till vårdnadshavarna på dessa utvalda förskolor med information om syftet med studien. Flera vårdnadshavare i den kommunala förskolan blev lite skeptiska och ville inte delta eftersom de var rädda att det skulle påverka deras barn på förskolan. De kände sig obekväma och det var svårt att övertyga dem samt förklara att de är anonyma vilket betyder att ingen information om just de kommer att komma ut. Efter en tid kom en vårdnadshavare och frågade mer om vår studie. Medan vi förklarade väcktes en annan vårdnadshavarens intresse, som var i närheten och lyssnade på vår kommunikation med den andre vårdnadshavaren.
19
Det blev vårdnadshavarna Lisa och Fatima från den kommunala förskolan. I den privata förskolan fick vi lättare kontakt med vårdnadshavarna Sofia och Yassin. Dessa vårdnadshavare kom fram och sa att de var intresserade vilket gjorde att vi fick hitta en passande tid till vårdnadshavarna från de två förskolorna. Alla vårdnadshavare som deltog är arabisktalande och kunde lite eller ingen svenska alls. Eftersom vi kan arabiska i tal och skrift behövdes ingen tolk utan intervjun fick vara på arabiska som vi sedan översatte till svenska för att få med det till denna studie.
4.3 Genomförande
Vår utgångspunkt var att vi valde att vara med båda två på intervjuerna för att kunna få bådas perspektiv under intervjun. För att besöka de två utvalda förskolorna pratade vi först med förskolechefen för att förklara vårt syfte med vår studie. Därefter skrev vi ett brev till både personal och vårdnadshavare samt förklarade muntligt för att ge en tydligare förståelse (se bilaga A/B). Vi bokade tid och plats för intervjun med pedagogerna samt en annan tid och plats för vårdnadshavarna. Intervjun infördes i två grupper, pedagoger i den första grupp och vårdnadshavarna i den andra. Vi hade förhoppningar att pedagogerna skulle dela med sig och diskutera mer i grupp än i en enskild intervju. Detta för att båda partnerna ska känna sig trygga i att svara i det språket dem kan.
4.4 Etiska övervägande
För att metoden skulle förbättras utformade vi vår studie utifrån vetenskapsrådet (2002) som består av fyra forskningskrav: informationskravet, samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta för att göra det lättare att ”bocka av” varje krav man gjort.
20
4.4.1 Informationskravet
Informationskravet handlar om att forskaren ska informera de intervjuade om syftet med undersökandet, och hur dem kommer att medverkas i studien. De ska även informeras om att de är ett frivilligt val om dem vill delta eller inte, och om dem väljer att delta så kan dem avbryta sitt deltagande när som (Bryman, 2011).
Först tog vi kontakt med förskolornas chef och berättade om vår studie och syftet med den. Därefter skrev vi brev till vårdnadshavare där de kunde läsa om syftet med vår studie samt att vi pratade med pedagogerna. Det är viktigt att alltid ge information innan man börjar med intervjun för att personerna man ska intervjua får en överblick på vad som ska hända eller händer samt vad studien handlar om.
4.4.2 Samtyckekravet
Samtyckekravet handlar om att intervjuerna har eget ansvar över om dem vill medverka. Dem måste ge sitt samtycke till forskaren för att delta och om dem är mindre åriga så måste vårdnadshavaren få godkänna deltagandet först (Bryssel, 2011, s.131).
Vi förklarade att vi ville undersöka inskolningen med nyanlända barn på förskolan, men även att vi ville veta vilka rutiner de hade och hur vårdnadshavarna upplevde detta. Något vi var tydliga med är att vi inte är där för att döma någon, utan mer för att skapa förståelse för både pedagoger och vårdnadshavare som läser vårt examensarbete om inskolning för nyanlända barn och vårdnadshavare. Vi informerade även att vi har en plikt att ta hänsyn till vårdnadshavares rättigheter, och att om de inte känner sig bekväma att de närsomhelst kan avbryta sin medverkan utan att behöva förklara varför.
21
4.4.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter som används ska vara sekretessbelagda (Bryssel, 2011, s.131). Vi informerade att vi inte kommer nämna deras identitet och att de kommer vara anonyma. Vi har valt att avidentifiera förskolorna såväl som deltagarna vi intervjuade och därför kommer vi ha fingerade namn.
4.4.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att alla uppgifter som används i undersökningen bör ha ett syfte för att användas i studien (Bryssel, 2011, s.131). Det är endast vi som skall använda den information vi får till denna studie. Vi raderar inspelningarna av intervjun när vi är klara samt att informationen vi fått använder vi med fingerande namn.
4.5 Bearbetning av material
Vi frågade personalen och vårdnadshavarna om tillåtelse att spela in intervjun på telefon vilket de inte hade samtycke till. Detta för att kunna komma tillbaka i svaren, dock skrev vi även anteckningar i ett häfte. I häftet antecknade vi pedagogers och vårdnadshavarnas svar. Efter att ha spelat in och transkriberat dem så noggrant som möjligt, kategoriserade vi svaren.Vi tittade på likheter och skillnader mellan svaren. Johan Alvehus (2013) påpekar att det är viktigt att forskaren blir bekant med sitt material samt att kunna vrida och vända på empirin, läsa om det och kategorisera (Alvehus, 2013). För att kunna kategorisera renskrev vi empirin på ett Word-dokument där vi färgkodade de texter som var lika eller nära samt de skillnaderna som framkom. Då var det lättare att se svaren men även tydligare. Vi kopplade ihop svaren för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
22
5. Resultat och analys
I detta kapitel presenterar vi resultatet och analysen av intervjun med vårdnadshavarna därefter pedagogerna. Det empiriska materialet består av intervju av fyra vårdnadshavare från två olika förskolor samt fem pedagoger. Intervjun med vårdnadshavare skedde på arabiska därefter översatte vi det till svenska efter transkriberingen. Med de här intervjufrågorna vill vi ta reda på hur vårdnadshavare upplevde inskolningen i den svenska förskolan. Vi vill även ta reda på vilka strategier pedagogerna använder för att kommunicerar med tanke på att vårdnadshavare saknar svenska språket. Denna sammanställning av intervjuerna är grunden för vår studie och kommer att presenteras här i denna resultatavsnittet, utifrån studiens syfte, bakgrund och teori samt diskutera resultat.
5.1 Föreställningar om den svenska förskolan
När vårdnadshavarna kom till Sverige, ett nytt land med nytt språk och en ny miljö trodde dem på att det var något liknande som hemlandet. Fatima, Lisa och Yassin kommer från Syrien medan Sofia kommer från Irak men dem har nära kulturer. De har varit i Sverige mellan 6 månader upp till 2 år. Fatima säger att hon saknade föreställningar om den svenska förskolan. Hon tänkte mer på att välja en förskola nära hemmet där det är snabbare med lämningen och hämtningen. Fatima och dem resterande vårdnadshavarna visste inte om att barnen går 15-timmar när man är arbetslös och är hemma. De trodde att barnen kunde gå varje dag och längre dagar. Det förvånade dem först då barnen i hemlandet var i förskolan minst 6 timmar per dag.
Jag trodde det var som alla andra förskolor i världen (Intervju Fatima, 2016-03-31)
Fatima hade aldrig haft barn i förskolan tidigare. Hon var hemmafru i Syrien och tyckte att det var onödigt att lämna barnen för att leka på förskolan när de kan leka hemma eller ute med grannarna. Därför fick hennes äldre barn börja skolan direkt. Medan Sofia förväntade sig att barnen skulle börja lära sig bokstäver, läsa och skriva. Hon tyckte att dem endast leker på förskolan.
Mina barn går för lite på förskolan. Jag vill inte att barnen endast ska leka på förskolan utan jag vill att pedagogerna ska använda mycket lärande så mina barn kan lära sig läsa och skriva innan de börjar skolan (Intervju, Sofia, 2016-03-31).
23 Även Yassin säger i intervjun att:
Mina barn kunde läsa och skriva på arabiska när de började skolan. De lärde sig på förskolan i mitt hemland. Jag trodde det var samma sak här men pedagogen förklarade under inskolningssamtal att de inte lär barn läsa och skriva utan när barn börjar skolan gör de det. Jag blev lite chockad när pedagogen sa att barnen lär sig genom lek. Jag vill att mina barn ska lära sig läsa och skriva redan nu precis som i mitt hemland (Intervju, Yassin, 2016-03-31).
Det var inte bara Sofia som hade en föreställning om att man lär sig läsa och skriva på förskolan. Utan även Yassin, Lisa och Fatima hade samma förväntningar. Men i Sverige arbetar förskolorna med skriftspråk utifrån barnens intresse.
5.1.1 Bemötande i förskolan
Alla fyra vårdnadshavare kände sig väl bemötta under inskolningssamtal. Sofia hade en tolk under inskolningssamtalet medan Fatima, Lisa och Yassin hade en arabisk pedagog. Sofia tyckte att det gick bra under första inskolningsdag. De fick mycket information under samtalet och Sofia sa att hon kände sig nöjd men hon kunde inte komma ihåg allt som sagts under samtalet. Lisa kände sig trygg för att hon kunde prata sitt modersmål, arabiska, och samtidigt berätta för pedagogen vad hon och hennes familj har gått igenom under kriget. Även Yassin upplevde inskolningen som bra och både han och hans barn kände sig trygga. Enligt Yassin kände de att de blev väl bemötta av pedagogerna på förskolan och att alla var snälla mot dem. Under inskolningssamtal förklarade den arabisktalande personalen vad som gäller i deras verksamhet och vilka rutiner och regler som gäller.
Vårdnadshavaren Sofia berättar att de blir väl bemötta under lämning och hämtning av barnet. Detta visar inte pedagogerna i deras hemländer.
När jag lämnar mitt barn på morgonen blir vi väldigt glada när pedagogerna möter oss med leende. Även när vi inte förstår varandra känner vi oss genom deras kroppsspråk välkomna (Intervju, Sofia 2016-03-31).
24
De andra tre av vårdnadshavarna håller med om att när de lämnar sitt barn till förskolan tar den arabiska pedagogen emot på ett fint sätt och pratar arabiska med dem. De känner att deras barn är välkomna och det skapas trygghet för dem och vårdnadshavarna.
5.1.2 Språk och kommunikation
Inskolningssamtalet var med en arabisktalande pedagog som tog hand om Fatima, Lisa och Yassin under inskolning. Den arabisktalande pedagogen förklarade för dem hur verksamheten fungerar och vad som behövs från deras sida som vårdnadshavare för att samarbeta med pedagogerna. Den arabiska pedagogen är som stöd och länk och som hjälpte dem under inskolning, enligt Fatima och Lisa. Fatima nämnde att orsaken till att de ej trivdes när hennes barn gick på den gamla förskolan var på grund av språket, att de inte förstod vad personalen på förskolan sa.
Jag trivs med förskolepersonalen här på denna förskola jämfört med den första förskolan vi var på där vi inskolade vårt barn som ej trivdes där. Men även för att vi inte förstod dem alls vad de sa (intervju Fatima, 2016-03-31).
Fatima gav även ett exempel på hur språket var ett hinder för henne för att förstå vad pedagogerna menade när de talade om att hennes barn behövde fordrade stövlar. Personalen i den gamla förskolan använde sig av kroppsspråk för att försöka förklara för Fatima men det hjälpte inte alltid. Detta gjorde att hon blev ledsen ibland för att hon inte kunde språket och personalen på den gamla förskolan kunde inte kommunicera med henne så hon kunde inte förstå vad de ville förmedla. Ibland fick hon hjälp av andra vårdnadshavare som kunde arabiska och svenska. Medan på den nya förskolan kände hon att hon har fått rätt information under inskolning och på sitt modersmål. Det som hon tyckte fattades var informationsblad på arabiska. Fatima vill gärna vara delaktig i allt som gäller hennes barn så att barnet ska känna sig trygg.
Även Lisa kände sig trygg för att hon kunde prata sitt modersmål, arabiska, och samtidigt berätta för pedagogen vad hon och hennes familj har gått genom under kriget. Lisa berättade för oss att hon hörde andra familjer som berättade för henne hur svårt de hade och har
25
fortfarande med deras barns förskola på grund av att de inte kunde förstå vad pedagogerna informerade dem. Lisa tyckte att hon fick mycket stöd av den arabisktalande pedagogen för hon förklarade till henne hur verksamheten fungerar. Enligt Lisa var pedagogen duktig nog att denna pedagog hjälpte hennes barn att komma ifrån det som hon upplevde innan.
Alla vårdnadshavarna tyckte att det som fattades var att få informationsbrev eller blanketter som de får hem på arabiska. Det känns ibland jobbigt för dem att försöka översätta eller söka någon som kan hjälpa dem med översättningen.
Enligt Sofia så når inte all informationen om aktiviteter från förskolan henne. Pedagogerna försöker förklara för henne genom kroppsspråk eller genom att visa bilder och det hjälper lite att förstå vad de vill säga med inte alltid. Sofia berättade att hon har hamnat många gånger i konflikter med pedagogerna för att hon vill att de ska lära hennes barn att läsa och skriva. Hon berättade också att hon får hem brev från förskolan men att hon inte förstår allt som står där.
De skickar hela tiden papper hem och ibland får jag papper när jag hämtar mitt barn. Jag kan lite svenska så jag förstår inte allt som står på papperna. Ibland hämtar de en personal som kan arabiska från en annan byggnad för att förklara till mig men inte alltid. Jag vill lära mig mycket svenska för att kunna prata med dem och förstå vad de säger för någonting för då kommer jag att känna mig stark nog för att säga vad jag tycker och vill (intervju Sofia, 2016-03-31).
5.1.3 Hur upplever nyanlända barns vårdnadshavare inskolningen i
förskola?
Språket är ett verktyg som används för kommunikation och integration (Bunar & Axelsson, 2015). Lisa säger i intervjun att hon kände sig trygg med att prata i sitt modersmål med den arabisk talande pedagogen. Samspelet och tryggheten kom genom att Lisa och pedagogen kunde kommunicera vilket även Philips (2011) menar i sin bok. Pedagogen tolkar då barnets uppväxt och beteende efter inskolningen som kopplas till Lahdenperäs (2004) teori om interkulturell kommunikation. Interkulturell kommunikation tolkas människans uppväxt och beteende samt att man kan se likheter och skillnader (Lahdenperä, 2004). När Lisa berättade deras upplevelser i kriget i Syrien kunde pedagogen tolka barnets uppväxt och beteende.
26
Pedagogen kunde genom detta se skillnader i barnets teckningar och förklaringar av vad som målats hjälpa barnet och förklara att Sverige är ett tryggt land.
Sofia kände sig nöjd med inskolningssamtalet där hon fick all information på arabiska av en tolk. Hon kunde därefter inte komma ihåg allt som sagts under samtalet även att informationsbrevet var på svenska. Vi förstod det att pedagogen tog chansen och gav all information som finns direkt till vårdnadshavare för att underlätta senare i inskolningen. Lindgren och Torro (2017) skriver att varje människa har sitt sätt att kommunicera och påverka andra genom sitt kommunikationssätt. Även Philips (2011) nämner att budskapet inte når på samma sätt när det kommer störningar från sändaren till mottagaren. Det blir en kommunikationsstörning där Sofia inte kan fråga pedagogen om något som redan togs upp under inskolningssamtalet då språket inte finns.
Även Yassin upplevde inskolningen som bra där både han och hans barn kände sig trygga. Enligt Yassin kände att de blev väl bemötta av pedagogerna på förskolan och att alla var snälla mot dem. Kommunikation kan även vara den icke verbala typen där man kommunicerar med kroppsspråk och gester (Lindgren & Torro, (2017). Fatima nämnde att en av orsakerna till att de ej trivdes när hennes barn gick på den gamla förskolan var på grund av språket. Alla vårdnadshavare tyckte att det som fattades var informationsblad och blanketter på arabiska. Det var svårt att leta efter någon som kunde översätta hela tiden och vårdnadshavarna behärskar inte svenska språket än. Språket är ett av redskapen för kommunikationen (Granberg, 1998). När informationsbladet är på svenska är det svårt för vårdnadshavarna att förstå kommunikation i verksamheten (Elmeroth & Häge, 2009)
5.2 Pedagogernas svar på intervju.
De utvalda pedagogerna har arbetat inom förskoleverksamheten mellan fem till åtta år. Vi fokuserade på några aspekter utifrån våra intervjufrågor (se bilaga D). Med de här aspekterna vill vi ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till vårdnadshavare för nyanlända barn
27
5.2.1 Inskolning av barn i förskola
I förskolorna som vi intervjuade använder pedagogerna ungefär samma strategier. Den pedagogen som har samma språk som barnet brukar i regel vara den som inskolar barnet. För att barnet skall känna sig mer trygg när de finns pedagog som talar samma språk som barnet. Men även att tala samma språk via kommunikation mellan vårdnadshavare och pedagogen förståelsen och kommunikationen i mellan.
Om det finns en pedagog som kan tala samma språk som det nya barnet, brukar den pedagogen inskola barnet. På så sätt blir det inga missförstånd och vårdnadshavaren brukar uppskatta det. Dem brukar känna sig trygga för at på så sätt kan vårdnadshavarna uttrycka sig på deras modersmål (Intervju Lina, 2016-04-03).
Om de inte finns någon pedagog som talar samma språk som barnet, kan det ta lite längre tid med att få barnet att känna sig trygg och säker på förskolan. Ida berättar att förskolan bör hitta ett sätt att kommunicera på.
Det är viktigt att lägga fokus på hur vi pedagoger kan hitta ett som fungerar bra med nyanlända barn och vårdnadshavare. (Intervju Ida, 2016-04-03).
Ida fortsätter förklara om att förskolan bör fokusera på att hitta ett sätt att kommunicera med de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Vi vill att de ska känna i sig trygga och säkra på att vara i den nya miljön. Pedagogen Alma håller med och talar om för oss att pedagogerna bör ta reda på vilket språk barnet talar innan barnet inskolas. Det hon menar är att det är bra att vara förberedd innan så att dem kan hitta ett sätt att kommunicera på redan vid
inskolningen och boka tolk om de behövs. Eftersom det är inte bara barnet som inskolas utan även vårdnadshavaren.
Förskolan har vissa rutiner som gäller för alla nya barn som börjar hos dem. När det gäller nyanlända barn brukar pedagogerna vara förberedda ifall vårdnadshavaren och barnet inte kan svenska. Det inte bara barnet som inskolas vid inskolning utan även vårdnadshavaren (Intervju Alma, 2016-04-03).
28
5.2.2 Hur pedagoger bemöter vårdnadshavaren under inskolning
.En lyckad inskolning är enligt pedagogerna att kunna nå ut till vårdnadshavarna oavsett om de är nyanlända eller inte.
Det är viktigt att vårdnadshavare känner sig trygga för då kan dem samarbeta med personal och tillsammans med vårdnadshavarekan arbeta för barnets bästa (Intervju Sara, 2016-04-03). Pedagogen Lina höll med pedagogen Sara och berättade att det är viktigt att vårdnadshavaren ska känna sig trygga med att lämna över sina barn. På Linas förskola använder de sig av en tolk vid första inskolningssamtal om det behövs.
Om det inte finns en pedagog som kan vårdnadshavarens språk då brukar de använda sig av en tolk vid första inskolningssamtal (Intervju Lina, 2016-04-04).
Medan pedagogen Alma talar om för oss att de kan kosta förskolan mycket om man ska boka en tolk till varje familj som behöver inskolas. Det handlar om ekonomin som förskolan inte har råd med. Det finns flera andra sätt att kommunicera på.
Bilder och kroppsspråk är ett sätt att kommunicera på. Om det finns information som ska delas ut till alla vårdnadshavare brukar vi pedagogerna dela ut det på svenska men vi försöker göra det tydligt och kort (Intervju Alma, 2016-04-03).
Pedagogen Ida höll med pedagogen Alma och berättade att pedagogerna bör fokusera på att hitta ett sätt att kommunicera, med nyanlända barn och deras vårdnadshavare på för att dem ska känna sig trygga.
5.2.3 Kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare under
inskolningen
Pedagogerna nämner att de nyanlända vårdnadshavarna ska få all information som behövs innan barnet börjar skolan. Pedagogerna tyckte att det hjälper dem att få information om barnet så att de kan förbereda sig inför inskolning. De ligger även fokus på att nyanlända vårdnadshavare får information om verksamheter och vad de har att erbjuda:
29
Vi vill få in så mycket kunskap om barnet som det bara går. Sen vill vi även ge vårdnadshavare uppgifter om vår verksamhet och vad verksamheter har att erbjuda (intervju, Sara, 2016-04-04).
Sara sa också att det är viktigt att vårdnadshavare får all information på sitt språk så att det inte bli missförstånd mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vårdnadshavare kommer från en annan kultur som kan vara annorlunda från den svenska och det kan bli svårt för vårdnadshavare att acceptera allt som sker i verksamheten. Vissa vårdnadshavare har inte haft kontakt med någon förskola innan även i deras hemland. Allt är nytt för dem därför behöver pedagogerna vara mycket tydliga om hur verksamheten fungerar, vilka regler som finns och vilka rutiner förskolan har.
När vi möter nyanlända familjer så tycker vi att det viktigaste är att ge dem tid. De behöver tid för att förstå hur vår verksamhet fungerar, vad förskolan är för något så att dem inte får för sig att det är barnpassning (Intervju, Alma, 2016-04-03).
Vid frågan om vad lägger de fokus på när det gäller inskolning med nyanlända vårdnadshavare så svarade både
Förskolan bör tänka på hur de ska få både barnet och vårdnadshavare trivas i förskolan”. De tyckte att de första inskolningsdagarna är viktiga för alla deltagare, barnet, vårdnadshavare och pedagogerna på förskolan (Intervju, Ida, 2016-04-03)
Inför inskolningssamtalet brukar pedagogen antingen beställa en tolk eller låta en pedagog som kan vårdnadshavarens språk att ta hand om barnet och vårdnadshavaren. Den pedagogen brukar ta ansvar om både barnet och vårdnadshavare.
Vi brukar använda oss av kroppspåk till exempel när vi vill att vårdnadshavare ska hämta en jacka till barnet brukar vi peka på en jacka. Vi använder oss av bilder, både med barnet och vårdnadshavare för att skapa tydlighet (Intervju Ida, 2016-04-04).
Pedagogerna berättade att de har nu för tiden utvärderingsenkäter på många olika språk som till exempel arabiska. Nyanlända vårdnadshavare brukar skriva och lämna enkäter till dem. Enligt pedagogerna brukar nyanlända vårdnadshavare känna sig nöjda och stolta och det kan bero på at de känner sig på något sätt delaktiga och har inflytande på verksamheten.
30
Vårdnadshavare kommer till oss med enkäten som är på deras modersmål med ett stort leende. De känner sig stolta för att de har kunnat medverka och skrivit vad de tycker och tänker angående deras barns förskola (intervju Ida, 2016-04-03).
5.2.4 Vilket stöd ger pedagogerna de nyanlända vårdnadshavarna under
inskolningen
Intervjun med pedagogerna visade att båda grupperna har likadana åsikter när det gäller nyanlända barn och vårdnadshavare. Pedagogerna tycker att det är viktigt att all information om verksamheten når till vårdnadshavare. Därför använder de sig av antingen en pedagog som kan samma språk som vårdnadshavaren eller beställer de en tolk så att information om verksamheten når vårdnadshavaren på rätt sätt. Detta har även nyanlända vårdnadshavare intygat under intervjun. Vårdnadshavare Fatima, Lisa och Yassin blev bemötta av en arabisktalande pedagog Sofia fick en tolk som tolkade vad pedagogerna sagt (se intervjuresultat: vårdnadshavare). Wessman (2010) skriver att tolk kan vara en nödvändighet just vid första besöket för att familjen ska förstå den information de får, och för att man gemensamt ska kunna planera den fortsatta inskolningen.
Pedagogerna använder många olika strategier under inskolningstid för att kunna utföra en lyckad inskolning för nyanlända barn. Det är detta Wessman (2010) beskriver om att det är viktigt att ha en öppen dialog för att kunna lyckas så bra som möjligt under inskolning. De här strategierna används för att skapa större förståelse och är en viktig del i kommunikation med nyanlända vårdnadshavare. Kommunikationen med nyanlända vårdnadshavare har en stor betydelse för tryggheten och trivselkänsla. En pedagog som kan samma språk som vårdnadshavare är ett sätt att kunna nå och kommunicera med vårdnadshavare. Den här pedagogen tar sen ansvaret för inskolning vilket kan skapa trygghetskänsla hos vårdnadshavare.
31
Undersökning har även visat att kroppsspråk och bilder är en viktig strategi i kommunikation med nyanlända barn och vårdnadshavare. Granberg (1998) skriver att vi använder kroppsspråket även i språket för att kommunicera med varandra. Bilder är också en strategi som både grupper nämner att de använder. Bozarslan (2011) talar om att om man försöker kommunicera på flera olika sätt så skapar man en bättre kontakt.
Om det finns information som ska skickas hem brukar det vara på svenska men pedagogerna försöker göra det så tydligt som möjligt. Detta nämnde även vårdnadshavarna som vill gärna vara delaktiga i allt som gäller deras barn. Pedagogerna nämnde att nyanlända vårdnadshavare som inte kan få hjälp med översättning brukar komma nästa dag eftersom de inte förstår innehållet. Detta visar att nyanlända vårdnadshavare vill gärna veta vilken information de har fått och förstå innehållet. Enligt pedagogerna finns det en stor risk att vårdnadshavarna kan känna sig mindre värda och vara utanför när det finns kommunikationsbrist. Pedagogerna berättade att det kan hända många konflikter eller missförstånd på grund av språk, traditioner och kulturer. Vårdnadshavare kan uppleva att deras kultur, normer och värden betraktas som mindre värda av samhället och på så sätt kan de vara ovilliga att samarbeta med skolan på grund av att de inte förstår skolans normer och värderingar (Bouakaz, 2009). Skillnaden mellan förskolans kultur i Mellanöstern liknar inte den som finns här i Sverige och det kan skapa kulturkrock och leda till missförstånd och konflikter. Lahdenperä (2004) skriver att genom att känna till och ha förståelse över likheter och skillnader mellan människor lär vi oss att kommunicera med varandra. Pedagogerna önskade att vårdnadshavare är mer delaktiga när det är föräldramöte eller något liknande. De beställer en tolk för att göra vårdnadshavaren motiverad att komma och det är kostsamt. Pedagogerna vill gärna vara förberedda när ett barn skulle börja hos dem som kan skapa en viss trygghet för barnen och vårdnadshavarna om de är förbereda inför inskolning. Det motsvarar det som Lindgren och Torro (2017) beskriver om att det krävs för pedagogerna att vara välplanerade och ha en förberedd introduktion för att vårdnadshavare ska känna sig trygga. Pedagogerna tycker att det inte bara barnet som inskolas utan även vårdnadshavare. I likhet med pedagogerna anser Brober och Hagström (2013) att det inte bara barnet som behöver inskolas i förskolan utan även vårdnadshavare.
Vissa vårdnadshavare har inte haft sina barn på en förskola innan och allt kan vara nytt för dem. Därför är det viktigt att tänka även på hur man skapar trygghetskänsla hos vårdnadshavare också och inte bara barnet. Eriksson (2010) nämner att både tryggheten för vårdnadshavare och barn lika viktiga eftersom vårdnadshavarens relation speglar på barnet.
32
Pedagogerna tycker inte att det finns en stor skillnad mellan att inskola ett barn med svenskt modersmål och ett barn som har ett annat modersmål, så länge det finns goda kommunikationsmöjligheter. Och ena sidan anser pedagogerna att det inte finns stor skillnad mellan inskolning, men i andra sidan är det lättare att kommunicera med en svensk familj.
33
6. Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi vårt resultat att återknyta till problemformuleringen. Vi kommer att diskutera resultatet i förhållande till tidigare forskning. Därefter resonera kritiskt vårt val av metoddiskussion och vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Denna studie har som syfte att få en fördjupad förståelse för hur nyanlända vårdnadshavare upplever inskolning till förskolan och vilka kommunikationsstrategier pedagogerna använder under inskolningen. Enligt (Broberg& Hagström, 2013) är det inte bara barnet som behöver inskolas i förskolan utan även vårdnadshavaren, därför är det viktigt att veta hur vårdnadshavarna känner sig under inskolning.
Vi har utifrån våra kvalitativa intervjuer med nyanlända vårdnadshavare om deras erfarenheter, samt om pedagogernas bemötande om inskolning, kom vi fram till det verbala språket är viktig för att kommunicera och förstå varandra. Det byggs även fram relationer mellan de nyanlända vårdnadshavare och pedagoger där trygghet kommer in. Inskolning uppmärksammades för att vänja barnen vid flera vuxna samt för att få en introduktion i verksamheten (Lindgren & Torro, 2017). Barnet lämnar hemmets trygghetszon för att börja på förskolan och då kommer det starka känslor för familjen (Flodin & Gustafsson). Familjernas inskolning varade i två veckor. Det blir lättare att familjer och pedagogerna knyter an i denna tid (Eriksson, 2010). För att lösa problemet med språket vid inskolningen använde pedagogerna sina kollegor med samma språk som den nyanlända familjen. Pedagogerna bestämmer innan inskolningen vem som ska vara den ansvarspedagog som skolar in barnet så att barnet och vårdnadshavaren känner sig mer trygga i förskolan. Detta sätt underlättade kommunikationen samt då kom tryggheten snabbt. Pedagogerna vill gärna att vårdnadshavare ska känna sig trygga och delaktiga i verksamheten. Lindgren och Torro (2017) skriver att det är pedagogernas uppgift att anpassa sitt sätt att sätta ord på verksamheten så att varje familj ges möjlighet att förstå syftet samt känna att de har inflytande kring sitt barn (s 47). Vi upplevde att när pedagogerna använde tolk försökte pedagogerna ge ut all information direkt, vilket innebar att viss information senare glömdes bort enligt vårdnadshavaren Sofia. Att tolk inte bokas längre tid eller fler gånger beror troligtvis på förskolans budget.
34
Vidare har vi kommit fram till att genom att ha dropp in blir de nyanlända vårdnadshavare mer delaktiga i förskolan. Då kan vårdnadshavarna se vad barnen gör under dagarna och pedagogerna tar chansen att visa sin verksamhet och informera om det viktiga som händer under i förskolan. Vårdnadshavarna ville att pedagogerna bör lägga ner tid att översätta de olika typer av brev på de språk barnen på förskolan har, även informationsbreven på olika språk som vårdnadshavarna kan ta hem. Det är viktigt att pedagogerna även tänker på hur de formulerar breven till nyanlända vårdnadshavare samt vilket språk som används (Elmeroth & Häge, 2009).
Även om det är på svenska kan det vara bra att innehållet är kort och tydligt. Detta kan ge vårdnadshavarna möjlighet att vara delaktiga, medverka och ha inflytande. Även pedagoger som inte talar samma språk som vårdnadshavarna bör känna till några strategier som de kan använda sig av för att försöka på något sätt att kommunicera med vårdnadshavaren under dagen. Utifrån egen erfarenhet på förskolan så har vi lagt märke till hur vårdnadshavare blev mer glada och frågade efter oss fast att vi inte kunde samma språk men på grund av att vi försökte kommunicera med kroppskontakt, Google translate, bilder och ibland spelade vi in våra ljud i olika sajter för att översätta orden på deras språk. Det finns även något språkpennor där man kan prata i sitt språk och den översätts till det som språket man önskar.
Genom vår diskussion anser vi att språket är ett viktigt redskap där varje människa har sitt sätt att kommunicera som även Lindgren och Torro (2017) skriver. Därför är det mycket viktigt med en fungerande kommunikation mellan pedagoger och nyanlända vårdnadshavare. Vårdnadshavarna som vi intervjuade och fick en arabisktalande pedagog vid inskolning nämnde att med en arabisktalande pedagog underlättades kommunikationen. Det är viktigt att pedagogerna förbereder innan inskolning som gör att de nyanlända familjerna känner sig välkomna till verksamheten. Elmeroth och Hage (2009) skriver om att språk och kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna få vårdnadshavaren att förstå verksamheten. Utifrån våra frågeställningar lade vi märke till att utöver det verbala språket, använde pedagogerna kroppsspråk för att kommunicera med nyanlända vårdnadshavare.
Pedagogerna behöver fundera extra noga på hur man ska organisera inskolning för det första gäller det att klargöra om det finns språkliga hinder och vilket språk det ska kommuniceras på (Wessman, 2010). Wessman förklarar att om man klarar att planera inskolningstiden utifrån den enskilda familjens behov och man respekterar och accepterar familjen som de personer de
35
är, så kan man inskola varenda familj oavsett språk och bakgrund. Pedagogerna i den här studien vill och försöker skapa en miljö där vårdnadshavare ska känna sig trygga att lämna sina barn på förskola. Det krävs att både vårdnadshavare och pedagoger engagerar sig och får till samarbete för att en inskolning ska bli framgångsrik. Lindgren och Torro (2017) påvisar att pedagogerna är grunden i verksamheten och ansvarar för att det skapas en tillitsfull relation mellan familjerna och förskolans personal. Under inskolning är det pedagogernas uppgift att anpassa sitt sätt att sätta ord på verksamheten så att varje familj ges möjlighet att förstå syftet och känna att de har inflytande kring sitt barn.
Avslutningsvis anser vi att undersökningen har varit givande då den har gett en bild av hur nyanlända vårdnadshavare upplever inskolning av deras barn på förskola. Nyanlända vårdnadshavare som saknar det svenska språket och som gärna vill vara delaktiga och känna sig trygga. Den har gett en bild hur viktigt språket är och hur den påverkar relationen mellan ny anlända vårdnadshavare och pedagoger. Den har även gett en bild på hur pedagogerna försöker med olika kommunikationsstrategier informera nyanlända vårdnadshavare hur verksamheten fungerar och vilka rutiner och regler som gäller. En fungerande kommunikation mellan nyanlända vårdnadshavare och pedagoger under inskolning lägger grunden till en värdefull relation mellan hem och förskola som även lyfts fram i förskolans styrdokument. På förskolan är det viktigt för vårdnadshavare att känna sig delaktiga. Undersökning har också gett en bild på hur tvåspråkiga pedagoger kan vara en viktig resurs som behövs för att kunna lyfta fram trygghetskänsla hos vårdnadshavare, oavsett om de är nyanlända eller bott i Sverige en längre tid.
6.2 Metoddiskussion
Vi valde den kvalitativa intervjuer som vårt metodval till denna undersökning som var betydelsefull till vår studie. Detta för att belysa de nyanlända vårdnadshavare och pedagogernas synsätt kring nyanlända familjers inskolning. Vi valde en semistrukturerad intervju för att få bredare kunskap och förståelse av nyanlända familjers inskolning. Vårdnadshavarnas intervju var på deras modersmål på grund av brist i det svenska språket. Men även för att vårdnadshavarna ska känna sig bekväma när de förstår. Det var först svårt att hitta intresserade nyanlända vårdnadshavare som fick oss att tänka på vad felet blev där. Vi insåg att göra
36
intervjun på förskolan var fel plats för att vi märkte att det gjorde att vårdnadshavarna blev tveksamma. Vi upplevde även att i början av intervjun hade enstaka vårdnadshavare lite svårare att uttrycka sig eller säga sina åsikter i förskolor, då dem är rädda att deras negativa svar kan påverka pedagogernas beteende mot deras barn. Det fick oss att tänka på att vi borde ha haft enskilda intervjuer med vårdnadshavarna och inte tillsammans. Vi tror att vårdnadshavarna skulle öppnat sig mer om ifall de satt själva med oss på en annan plats och miljö än förskolan, men där tänker vi även att då kan de inte lyssna på varandras erfarenhet samt att det kunde kännas obekvämt att sitta själva och bli intervjuad av oss två.
Vår utvalda metod är vi nöjda med då vi använde oss av en semistrukturerad typ av intervju som fick oss att kunna diskutera mer än att låsa svaren och hoppa till nästa fråga.
6.3 Fortsatt forskning
Studien har gett oss insyn av hur de verbala och icke verbala kommunikationen fungerar i verksamheten. Vi vill nå fram på hur viktigt att information når på rätt sätt för att undvika missförstånd. Även hur viktigt för pedagogerna att göra sig förstådda till nyanlända vårdnadshavare. Vi anser att det behövs fler studier kring likheter och skillnader kring en flerspråkig pedagog och tolk, där man kan se fördelar och nackdelar. Där kan man då titta på pedagogens kunskap om dokument och forskningar samt tolken som endast tolkar.
Under arbetets gång har vi även funderat på att nu har vi fått nyanlända vårdnadshavare och pedagogernas synsätt, hade det varit intressant att få barnens synsätt på deras inskolning. Det blir intressant hur barnen ser på deras egen inskolning och om de hade velat inskolas på annat sätt. Ofta upplever vuxna människor saker och ser det på annat sätt än vad barnen gör.
Syftet med studien är att undersöka nyanlända vårdnadshavares upplevelser samt pedagogernas kommunikationsstrategier under inskolning. I denna studie uppkommer det verbala och icke verbala kommunikationen som vi nämnt ovan. Det hade varit intressant med en digital kommunikation där det kan studeras vilka digitala verktyg som finns för att underlätta kommunikationen. Under vår studie har vi hört talas om pen Pan som kan ge hjälp till språkglädje och lättare att först varandra.
37
Referenser
Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. 1. uppl. Lund.
Bozarslan, Aycan (2010). Möte med mångfald: Förskolan som arena för integration (1. uppl. ed.). Hässelby: Runa.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Elmeroth, Elisabeth & Häge, Johan (2009). Flyktens barn: medkänsla, migration och mänskliga
rättigheter. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm. Lärarförbundets förlag
Europakommissionen (2017). Migrationskrisen.
Tillgänglig på internet: http://publications.europa.eu/webpub/com/factsheets/migration-crisis/sv/
Flodin, Lisen & Gustafsson, Veronica (2015). Föräldrars uppfattningar kring inskolning i
förskolan: en kvantitativ studie.
Granberg, Ann (1998). Förskoleboken. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Killén, Kari (2014). Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Camilla &Torro, Tuula(2017). Trygg inskolning: grunden för en givande förskoletid. Första upplaga Stockholm: Gothia fortbildning
38
Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2010,2016. Utbildningsdepartementet
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Stockholm: Skolverket
Mahmood, Sehba (2013). First-Year Preschool and Kindergarten Teachers: Challenges of Qorking With Parents. School Community Journal 23,2: 55–85. Tillgänglig på Internet: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1028824.pdf
Markström, Ann-Marie. & Simonsson, M. (2017). Introduction to preschool strategies for managing the gap between home and preschool. Nordic Journal of Studies in Educational
Policy, 3(2). ss. 179-188. doi: 10.1080/20020317.2017.1337464
Philips, Tove (2011). Kommunikation. Malmö: Gleerups utbildning AB
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för
barns lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber. Tillgänglig på
Internet:https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_
Sandström Madsén, Ingegärd (2007) Samtala, läsa och skriva för att lära, Kristianstad University Press.
Skolverket (2019). Nyanländas rätt till utbildning. Stockholm
Internet:
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/nyanlandas-ratt-till-utbildning
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wessman, Camilla (2010). Välkommen till förskolan. Natur och kultur. Stockholm
Vårdguiden (2018). Vårdnadshavare och förälder- att ansvara för ett barn. Stockholm Internet:
39
Bilagor
Bilaga A Presentationsbrev på svenska
Till föräldrar och personal på förskolan
Hej.
Vårt namn är Amal Mohammed och Sana Massoud från Malmöuniversitet.
Under vårterminen har vi lärarstudenter examensarbete. Ett par inslag i kursen är att vi studenter, vid några olika tillfällen, besöker en förskola där vi ska intervjua några föräldrar och pedagoger. Det är frivilligt att delta i intervjun.
Syftet med examensarbetet är att fördjupa oss lite mer om inskolning av nyanlända familjer förskolan. Intervjun syftar på att fråga enstaka föräldrar och pedagoger frågor. Intervjun kommer handla om inskolning som är riktat till mångfald.
Svaren kommer att ses av oss lärarstudenter och ingen annan. Och svaren kommer vara anonyma i examensarbeten. Allt material kommer vi att ta bort när examensarbetet är färdig. Vi hoppas att denna information inspirerar er till att ta emot studenterna och att ni vill medverka till att göra det möjligt för oss att genomföra dessa båda uppgifter!
Om ni har några frågor kan ni vända er till oss.
Med vänliga hälsningar
Amal Mohammed & Sana Massoud
