Stöd till trafiken och köp av tjänster

F ö r k l a r i n g : Målet för sjöfartspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, syssel-sättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen. Behovet av en egen handelsflotta är accentuerat för att Finland är avsides beläget och för att utrikeshandeln är beroende av sjötransporterna över Östersjön. Enbart aspek-terna på försörjningsberedskapen kräver ett tillräckligt stort inhemskt tonnage. Den finska handelsflottan har gått ba-kåt i utvecklingen på 2000-talet, men under de senaste två åren har det inte längre skett några stora förändringar i antalet fartyg och tonnaget. Handelsflottans genomsnittsålder är dock fortfarande högre än medeltalet i EU. Rederier-na ska få mer än 10 nya fartyg under åren 2012—2013. Av dessa förväntas största delen segla under finsk flagg.

I fjärrtrafiken kan kollektivtrafikens basservicenivå tryggas genom köp av trafik eller genom att bevilja ensamrätt som kompensation för skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster när det inte uppstår tillräckliga förbindelser på marknadsvillkor. Basservicenivån granskas på trafiksystemnivå, dvs. det är nog att destinationen nås med en enda trafikform.

I de fyra största stadsregionerna är målet kollektivtrafik som kan konkurrera med privatbilismen särskilt i fråga om arbetsresor. I de medelstora stadsregionerna eftersträvas ett attraktivt utbud av kollektivtrafik. För att bevilja stöd för de medelstora stadsregionerna (över 50 000 invånare, exklusive de fyra största) ändras statsrådet förordning om stats-understöd för kollektivtrafik. I små stadsregioner och i glesbygder som är belägna nära stadsregioner eftersträvas bas-servicenivå för kollektivtrafiken. Man utvecklar bas-servicenivådefinitionerna för kollektivtrafiken, den regionala planer-ingen och nya sätt att ordna trafiken samt kopplplaner-ingen av kollektivtrafiken till MBT-intentionsavtalen. Utvecklandet av passagerarinformation, informationssystem och gemensamma betalningssystem för kollektivtrafiken främjas. På lång sikt kommer den statliga finansieringen enbart att användas till att köpa trafik av eller understödja trafik hos sådana aktörer som förbinder sig till arbetet med att utveckla gemensamma betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken.

När förvaltningsförsöket i Kajanaland avslutas återgår det anslag på 668 000 som stått till förfogande inom förvalt-ningsförsöket till köp av region- och lokaltrafik.

Den service som tillhandahålls av färjor inom skärgårdstrafiken och förbindelsefartyg tryggas på nuvarande nivå.

Stöd till trafiken och köp av tjänster (mn euro)

2011 utfall

2012 ordinarie budget

2013 budgetprop.

Sjötrafik (43, 46, 50, 51) 83,0 93,4 124,0

Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport

(43) 78,0 86,4 81,0

Miljöstöd för fartygsinvesteringar (46) - 2,0 38,0

Statsunderstöd ur lästavgifterna (50) 0,8 0,8 0,8

Prisstöd för lotsning (51) 4,2 4,2 4,2

Köp av kollektivtrafik och statsunderstöd (42, 63, 64) 108,2 111,1 112,7

Statsunderstöd för utbildning (42) 0,8 0,8 0,8

Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (63) 98,0 99,3 99,2

Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i

skärgår-den (64) 9,4 11,0 12,7

Sammanlagt 191,2 204,5 236,7

42. Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 841 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för kostnader för ordnande av yrkesutbildning inom järn-vägstrafiken.

F ö r k l a r i n g : Anslaget är avsett för den ersättning som betalas till ett företag eller någon annan samman-slutning som tillhandahåller yrkesutbildning inom järn-vägstrafiken.

2013 budget 841 000

2012 budget 841 000

2011 bokslut 841 000

43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 81 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt la-gen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) till fartyg som är upptagna i handelsfartygsförteckningen.

F ö r k l a r i n g : Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsav-gifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäk-rings-, olycksfallsförsäkrings- och

grupplivförsäkrings-säkring för fritiden och tilläggsförgrupplivförsäkrings-säkringen i fritidsför-säkringen som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställ-da källskattens belopp och det belopp av socialskyddsav-giften som arbetsgivaren betalat.

År 2013 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2012—30.6.2013. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares social-skyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2012—

31.10.2013 i fråga om arbetsgivarprestationer som läm-nats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2011 betalades det ca 78 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det 2013 i handelsfartygsförteckningen finns 118 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 105 lastfartyg och 13 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt närmare 1 481 614 ton. År 2011 var stödet till de lastfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 383 537 euro per fartyg och andelen av bruttolönerna ca 37,9 %. År 2011 var stödet till de passagerarfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 3 158 117 euro per fartyg och andelen av de bruttolöner som betalades för sjöarbete ca 33,5 %.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

Ändring i anslagsnivån på basis av

fartygsbestån-det -5 420

Sammanlagt -5 420

2013 budget 81 000 000

2012 budget 86 420 000

2011 bokslut 77 969 378

46. Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 38 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statligt stöd i enlighet med statsrådets förordning om de allmänna vill-koren för investeringsstöd för fartyg i syfte att förbättra miljöskyddet (946/2010) till företag som bedriver rederi-verksamhet och som är registrerade i Finland.

Fullmakt

År 2013 får förbindelser om beviljande av miljöstöd för rederiers fartygsinvesteringar ingås till ett belopp av högst 30 000 000 euro.

F ö r k l a r i n g : Utifrån den fullmakt på 30 miljoner euro som beviljades i den första tilläggsbudgeten för 2010 har det fattats beslut om beviljande av stöd för in-vesteringskostnaderna för två nya fartyg. Stöden betalas när fartygen är färdiga. Stödet till det fartyg som färdig-ställs år 2012 har beaktats i budgeten för 2012. Vid di-mensioneringen av anslaget för 2013 har stöd till ett be-lopp av 28 miljoner euro till det fartyg som färdigställs år 2013 beaktats.

Förordningen är i kraft till utgången av 2014. Avsikten är att förordningens tillämpningsområde beträffande nya fartyg utvidgas så att det också omfattar sådana invester-ingar i nya fartyg som förbättrar miljöskyddet och som är nödvändiga för att uppnå den nivå som EU-normerna kräver (den nuvarande förordningen förutsätter att en högre nivå än vad EU-normerna kräver uppnås). Avsik-ten är att tillämpningsområdet också ska utvidgas så att det beträffande fartyg som är upptagna i fartygsförteck-ningen också omfattar investeringskostnader för sådana anordningar som, i syfte att förbättra miljöskyddet, in-stalleras i efterhand samt andra lösningar som förbättrar fartygens miljöskydd.

Vid ingången av 2015 införs sådana begränsningar av svavelutsläppen som ökar kostnaderna för sjötransporter.

Under beredning är dessutom ett flertal andra normer som gäller begränsning av utsläppen från sjöfarten och

som påverkar transportkostnaderna. Genom stöd för mil-jöinvesteringar uppmuntras rederier att ta i bruk miljö-vänlig teknik i befintliga fartyg och att i nya fartyg inve-stera i teknik som förbättrar miljöskyddet. En utvidgning av stödprogrammet kräver godkännande av kommissio-nen.

Maximibeloppet för fullmakten för att fatta beslut om miljöstöd för fartygsinvesteringar föreslås uppgå till 30 miljoner euro. Fullmakten är avsedd för stöd för kostna-derna för sådana investeringar i anordningar som i efter-hand, i syfte att förbättra miljöskyddet, installeras i far-tyg som redan är i drift (såsom svavelskrubbrar och mot-svarande tekniker för rening av avgasutsläpp). Använd-ningen av fullmakten föranleder utgifter på 10 miljoner euro år 2013 och 20 miljoner euro år 2014. Stöden beta-las efter att investeringarna har genomförts. Det har upp-skattats att det vore lönsamt att i efterhand installera an-ordningar i ca 30—45 finländska fartyg. Att t.ex. instal-lera en svavelskrubber i ett fartyg beräknas kosta 3—6 miljoner euro. Om stödandelen utgör t.ex. 50 % möjlig-gör fullmakten installering av sådana anläggningar i ef-terhand i ca 10—20 fartyg.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

Anpassning till svaveldirektivet 10 000 Ändring i anslagsbehovet på basis av fattade

un-derstödsbeslut 26 000

Sammanlagt 36 000

2013 budget 38 000 000

2012 budget 2 000 000

2011 bokslut —

50. Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) Under momentet beviljas 800 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lagen om lästavgift (189/1936) för välfärdsverk-samhet till förmån för yrkesverksamma sjömän samt till främjande av sjöräddningsverksamheten. Understöden beviljas för utgifter föranledda av verksamhet som Tra-fikverket bestämmer om.

F ö r k l a r i n g : Motsvarande inkomst har antecknats under moment 11.19.02. De medel som delas ut i form

av lästavgifter fördelas i sin helhet på basis av utfallet av de lästavgifter som influtit året innan.

2013 budget 800 000

2012 II tilläggsb. 140 000

2012 budget 800 000

2011 bokslut 848 003

51. Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 4 200 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av prisstöd för lotsning i Saimenområdet i enlighet med lotsningslagen (940/2003).

F ö r k l a r i n g : Avsikten är att fortsättningsvis hålla nivån på lotsningsavgiften ca 74 % lägre än den allmän-na lotsningsavgiften. Av den anledningen är det mening-en att prisstöd mening-enligt mommening-entet ska betalas för företagse-konomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimen-området till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenom-rådet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen er-sätts så att ersättningen är högst lika stor som Saime-nområdets (inkl. kanalens) underskott.

2013 budget 4 200 000

2012 budget 4 200 000

2011 bokslut 4 200 000

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 99 243 000 euro.

Anslaget får användas till 1) köp av tågtrafiktjänster 2) köp av flygtrafiktjänster

3) köp av fartygstrafiktjänster för Kvarken

4) köp av region- och lokaltrafik och ersättning för fullgörande av prisskyldigheterna

5) stöd för kollektivtrafiken i de stora och medelstora stadsregionerna

6) projekt för utvecklande av kollektivtrafiken och andra utgifter som främjar användningen av kollektivtra-fiken samt mobilitetsstyrning.

Av anslaget får beviljas understöd

1) till kommuner och andra sammanslutningar i enlig-het med statsrådets förordning om statsunderstöd för kol-lektivtrafik (124/2012)

2) för utvecklande av kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner till ett belopp av högst 50 % av de godtag-bara kostnaderna under förutsättning att kommunerna har upprättat ett intentionsavtal med staten och regionens aktörer om att genomföra utvecklingsprogrammet för

kollektivtrafik. Som godtagbara kostnader betraktas kostnader som föranleds av utvecklande av trafikutbudet, förbättrande av förutsättningarna för trafiken, effektive-rad skötsel av trafiken, utvecklande av biljettsystemet, sänkta eller oförändrade priser på biljetterna och bättre tjänster för passagerarna.

Anslaget får också användas till betalning av konsum-tionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen beträffan-de överföringsutgifterna.

F ö r k l a r i n g : Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) och produktion av vissa andra kollektivtrafiktjänster samt för utgifter för främjande och utvecklande av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning. Statsrådets förordning om statsunder-stöd för kollektivtrafik ändras så att förordningen inne-fattar grunderna för beviljande av stöd till kollektivtrafi-ken i de medelstora stadsregionerna. Samtidigt komplet-teras förordningen så att den gör det lättare än för närva-rande att stödja planeringen av kollektivtrafiken i de sto-ra stadsregionerna.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

Basservicenivå inom kollektivtrafiken

Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster 33 600 Köp, prisskyldigheter och utvecklande i

anslut-ning till region- och lokaltrafiken 31 593 Konkurrenskraftig kollektivtrafik

Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner 10 250 Stöd till kollektivtrafiken i medelstora

stadsregio-ner 10 000

Köp av tågtrafikens närtrafiktjänster 9 700 Specialservicenivå inom kollektivtrafiken

Köp av flygtrafiktjänster 1 000

Kvarkentrafiken 250

Strategisk utveckling av kollektivtrafiken och mobilitetsstyrning

Utvecklingsprojekt 2 145

Mobilitetsstyrning 705

Sammanlagt 99 243

Basservicenivå inom kollektivtrafiken

Målet för basservicenivån inom kollektivtrafiken är att trygga det dagliga behovet av att ta sig fram och lika möjligheter till mobilitet. Med trafik på basservicenivå avses en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet.

Basservicenivån anges på trafiksystemnivå och det är tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.

Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtra-fikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regio-nal och rikstäckande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknads-villkor.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster omfattar åren 2012—2015 och uppgår till sammanlagt 136,84 miljoner euro, i ge-nomsnitt 34,21 miljoner euro per år. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldig att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavta-let om ensamrätt till persontågtrafik för perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt prisskyldigheter som gäller region- och pendlarbiljetter. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kol-lektivtrafik.

Vid köp av tjänster prioriteras basservicenivån i förhål-lande till den övriga köptrafiken. Det uppskattas att den stamtrafik som närings-, trafik- och miljöcentralerna kö-per kommer att ha 5,5 miljoner resenärer år 2013. Sta-tens finansieringsandel per resenär har varit cirka 4 euro.

Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och ar-betsresebiljetterna. Förutsättningen för finansiering av prisskyldigheten är att kommunen deltar i kostnaderna för prisskyldigheten med en andel som är minst lika stor som statens andel. Antalet resor som görs med region-och stadsbiljetter år 2013 beräknas uppgå till drygt 20 miljoner.

Kommunerna kan beviljas statsunderstöd för köp av lokaltrafik i stadsmiljö och för prisskyldigheter som gäl-ler stadsbiljetter. Genom att rikta det statsunderstöd som beviljas stöder man genomförda kommunsammanslag-ningar och bildandet av regionala kollektivtrafikmyndig-heter så långt det är möjligt. Statens medfinansiering är högst lika stor som kommunens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utveck-lingsåtgärder ligger på planering av kollektivtrafikens servicenivå, främjande av samordningen av persontrans-porterna och utvecklande av biljettsystemen.

Konkurrenskraftig kollektivtrafik

Målsättningen för stödjande av en konkurrenskraftig kollektivtrafik är att förbättra servicen inom kollektivtra-fiken och öka kollektivtrakollektivtra-fikens andel av alla fortskaff-ningssätt samt antalet resor inom kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken i stora stadsregioner

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammer-fors-, Åbo- och Uleåborgsregionen med ett anslag på 10,25 miljoner euro under förutsättning att finansiering-en höjer servicfinansiering-enivån inom regionernas kollektivtrafik och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken, marknadsandelen och förbättrar kollektivtrafikens kon-kurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att en anslutning till den myndighet som ansva-rar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbelastning för kommunen. En förutsätt-ning för statsunderstödet är att den statliga finansiering-en binds till långsiktiga program och åtgärder för utveck-ling av kollektivtrafiken så att man kan garantera finan-sieringens effekter i enlighet med målen i programmen.

Som främsta grund för fördelningen av understödet mellan regionerna används befolkningsmängden i dessa regioner. Vid beviljandet av understöd fästs det dessut-om uppmärksamhet vid hur väl de understödda åtgärder-na främjar tillväxten av den andel av färdsätten som ut-gör regionens hållbara mobilitet. I fortsättningen kom-mer de stora stadsregionernas MBT-intentionsavtal att utvecklas så att de även omfattar målen för stödet till kollektivtrafiken. Staten understöder de stora stadsregio-nerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på ca 10 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentions-avtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken. Målsättningen ska vara en attraktiv servicenivå inom kollektivtrafiken och att stadsregioner-na deltar med minst 50 % av de godtagbara koststadsregioner-naderstadsregioner-na.

Närtrafiken i Helsingforsregionen

Staten köper trafiken på banavsnitten Helsingfors—

Karis, Helsingfors—Riihimäki och Helsingfors—Lahtis.

Genom köp inom den del av Helsingfors närtrafik som sträcker sig utanför området för samkommunen Helsing-forsregionens trafik (HRT) möjliggörs en högre service-nivå än vad de direkta biljettintäkterna möjliggör. Ge-nom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan an-ses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den omfatt-ning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker. I den av staten köpta närtrafiken företas årligen ca 12 miljoner resor.

Specialservicenivå inom kollektivtrafiken

Med trafik på specialservicenivå avses sådana kollek-tivtrafiktjänster som behövs för att stödja näringslivet i landskapen eller regionerna och deras utvecklingsmål avseende attraktivitet. Mobilitetsbehoven på specialser-vicenivå baserar sig på upprätthållande eller utveckling av näringslivets förutsättningar i regionerna. Sådana tjänster behöver inte alla gånger ordnas av den offentliga sektorn, utan också lokala, privata aktörer och företag kan delta.

Flygtrafiken

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är över tre timmar med tåg. Genom köp av reguljär flygtrafik till Nyslott och Varkaus tryggas i syn-nerhet sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. Inom köptrafiken reser något under 19 000 passagerare per år. Det nuvarande avtalet om köp av flygtrafik löper ut vid utgången av 2013. Statens betalningsandel under avtalsperioden är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen.

Kvarkentrafiken

Målet med köpet av färjetrafik i Kvarken är att trygga passagerarfärjetrafiken i Kvarken. Avtalet för år 2013

konkurrensutsätts under år 2012. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen. Det beräk-nas att antalet passagerare kommer att uppgå till cirka 100 000 år 2013.

Strategisk utveckling av kollektivtrafiken och mo-bilitetsstyrning

Utvecklingsprojekt

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsför-utsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt samt trygga kollektivtrafikens kunskapsunderlag. Fi-nansieringen säkerställer också att det utvecklas sådana regionala informationssystem som stöder ordnandet av kollektivtrafik. Till utvecklingsprojekt anvisas 2,15 mil-joner euro 2013.

Mobilitetsstyrning

Av anslaget anvisas 0,7 miljoner euro till mobilitets-styrning. Genom styrning av mobiliteten medverkar man inte bara till att öka andelen kollektivtrafik, utan även andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Me-toderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

2013 2014 2015

Sammanlagt fr.o.m.

2013 Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (inkl. nattågstrafik till

Kemi-järvi) 33 600 34 000 34 600 102 200

Köp av tågtrafikens närtrafiktjänster 9 700 9 100 9 100 27 900

Utgifter sammanlagt 43 300 43 100 43 700 130 100

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

Nivåförändring -400

Överföring från moment 32.50.(63) 668

Korrigering av felaktig anteckning angående

ut-giftsbehovet inom närtågstrafiken -300

Sammanlagt -32

2013 budget 99 243 000

2012 II tilläggsb. -13 000

2012 budget 99 275 000

2011 bokslut 98 024 902

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelse-fartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 724 000 euro.

Anslaget får användas till

1) köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården och konsumtionsutgifter som föranleds av dessa tjänster

2) reparation av de bryggor som används för skärgår-dens förbindelsefartygstrafik

3) att understödja underhållet av de isvägar av privat natur som ersätter förbindelsefartygstrafiken

4) betalning av utgifter som föranleds av fullmakter som beviljats under tidigare år och under finansåret.

Av anslaget får dessutom beviljas understöd för de tra-fikidkare som sköter förbindelserna i skärgården på de

grunder som anges i statsrådets förordning (371/2001).

Anslaget budgeteras på basis av betalningsbeslut beträf-fande understöden.

Fullmakt

Den fullmakt på högst 68,9 miljoner euro som beviljats för köp av långvariga tjänster inom förbindelsefartyg-strafiken i skärgården justeras till följd av höjningen av mervärdesskattesatsen till högst 69,9 miljoner euro.

Fullmakten får användas för att ingå avtal om tjänster inom förbindelsefartygstrafiken år 2013, till den del full-makten ännu inte har använts.

F ö r k l a r i n g : Enligt lagen om främjande av skär-gårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har erforderlig transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Trafikverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet som inte har någon vägför-bindelse. Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljö-central upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom för-bindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 180 000 perso-ner år 2013. Utgifterna per passagerare är ca 70 euro.

Räknat per fast bosatt person är det ca 8 800 euro per år.

För rutten Kotka—Pyttis ska två nya bryggkonstruktio-ner anskaffas och tilläggskostnaderna för dem är totalt 1,0 miljon euro. Finansieringsbehovet under momentet ökar till följd av utgifterna för trafiken på rutterna Kotka

—Pyttis och Hitis som enligt planerna skulle finansieras under moment 31.30.66, men på grund av att de fartyg som skulle läggas in på rutterna inte är färdiga än, sena-reläggs inledandet av trafiken på rutten med ett år. Dess-utom höjs kostnaderna på grund av prisstegringen på bränsle.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för in-vånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns till-gång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av person- och godstransporter för den bofasta befolkningen i Sibbo och Ekenäs skärgård samt

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för in-vånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns till-gång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av person- och godstransporter för den bofasta befolkningen i Sibbo och Ekenäs skärgård samt

In document Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE (Page 25-32)