8.2. Lärarsvar
1. (A) Hej, jag är SO-lärare i högstadiet. Här kommer svaren: 1. Ja
2. Åk 9
3. Läromedel från Liber samt kompletterande artiklar osv 4. Nej, inga konflikter
--- 2. (B) Hej!
Jag har inte haft 9:or så mycket men jag har inte undervisat om balkankriget. Brukar nämna det i samband med tex förintelsen i år 9.
--- 3. (C) 1. Ja - SJÄVKLART - tar upp denna konflikt/folkmord i samband med att vi
studerar Nazismen. Vi tar upp och jämför olika mekanismer kring folkmord och då t ex Rwanda, Nazismen, Seyfo och forna Jugoslavien bl a
2. ÅK 9 (men från och till när vi tar upp konflikter, flyktingfrågor, religionsfrågor mm)
3. Levande historia samt information från nätet samt egna erfarenheter och kunskaper från dels människor som upplevt denna konflikt och kommit hit samt egna minnen från nyhetsflödet då
4. Nej. Just nu arbetar jag på en väldigt homogen skola där det inte finns elever från Balkan, men tidigare har jag haft flera elever från forna Jugoslavien utan att det varit några konflikter alls.
--- 4. (D) Hej!
Ni hade några frågor om Balkankriget:
1.Nej, inte så mycket. Det är svårt eftersom det historiskt sett är ganska nyss som kriget var, därför finns inte så många källor som är neutrala.
3. Det står kort om kriget i vår lärobok i historia. Utkik Historia.
4. Konflikter i klassrummet förekom en del när kriget låg närmare i tid. Nu var det längesedan jag märkte av något.
--- 5. (E) 1. Jepp, brukar ta upp det när jag har nutidshistoria/efterkrigstiden, men på ett övergripande sätt. Eleverna får sen välja områden att fördjupa sig i, och oftast är det
någon/några som väljer Jugoslavien/Balkankonflikten. Redovisningsformerna kan variera (muntligt/skriftligt)
2. Åk 9
3. Oftast böcker, eget bildspel och ev film (dokumentär/fakta). Just nu använder jag främst läroboken Utkik som är en ny och uppdaterad bok. Filmmaterial hämtas t.ex från sli.se
4. Faktiskt inte, trots att jag jobbar/jobbat i skolor med en hel del ungdomar med rötter i Balkan.
--- 6. (F) 1. Ja, det brukar beröras i årskurs nio, även om det inte ägnas särskilt mycket tid. Men krigets grundläggande drag, samt t.ex. massakern i Srebrenica gås igenom. 2. I årskurs nio.
3. Vi har precis fått nya läromedel (där jag i ärlighetens namn inte använt avsnittet som rör Balkankonflikten ännu). Det handlar om serien Utkik från Gleerups.
4. Nej, det kan jag inte säga.
--- 7. (G) 1. Ja både om konflikterna inför första världskriget och konflikterna på 90-talet 2. Åk 8/9
3. Läroböcker, Krigen i forna Jugoslavien (Gleerups), Youtube, nätet 4. Jag har elever med ursprung men aldrig stött på konflikter.
Lycka till med undersökningen
--- 8. (H) 1. Ja, i samband med historia-undervisningen i årskurs 9, samt när vi jobbar med Folkmord tar vi upp det som hände i Bosnien på 1990-talet
2. Åk 9
3. Skolans lärobok, Forum för levande historia, filmmaterial
Vi har även ett samarbete med SOS Barnbyar där jag och en annan so-lärare besökt en barnby i Sarajevo. Den resan kan vi använda i vår undervisning
4. Inte direkt, i vår skola har vi från med bakgrund från Balkan. Vi tar dock upp att många svenskar bor i Sverige idag pga det som skedde på Balkan på 1990-talet --- 9. (I) Hej
1. Kör i min 9:a nu "Moderna konflikter", där kan man välja det som område om man vill det. Har inte kört det som ett gemensamt område.
3. Det material jag har är ett gammalt häfte från UI som behandlar konflikten, samt en artikel ur FoF.
4. Har inte stött på några konflikter.
--- 10. (J) Hej på er!
Har försökt besvara era frågor så gott jag kunnat. Med vänlig hälsning
1. Brukar beröra detta kort när vi läser om "Konflikter efter Andar världskriget" samt när vi läser om "Folkmord". Ofta informerar jag om konflikten för att sedan
2. Arbetar vanligtvis med detta område under årskurs 9.
3. Brukar vanligtvis använda mig av olika läromedel samt information från nätet. 4. Inte konflikt, men märker att det finns en spänning bland de serbiska eleverna. Eleverna säger vanligtvis inte något öppet, men jag märker sedan hur de, i
sina skriftliga arbeten, tar avstånd och inte vill kännas vid den officiella versionen om serbernas roll i konflikten
--- 11. (K) Hej.
Jag fick detta mail av min rektor och skall svara så sanningsenligt som möjligt: 1. Ytterst lite. Tyvärr brukar första/andra världskriget och allt som hör till detta ämne ta större delen av
de veckor vi ägnar åt historia i år 9. Om det blir tid över ägnas den övergripande åt kalla kriget
2. år 9
3. Brukar blanda. Dels används material från olika läroböcker, men även material från Internet används.
4. Nej. Eller nja... Jag har just nu en kille i år 8 vars föräldrar ursprungligen kommer ifrån Kosovo och han har emellanåt
(främst när han varit arg) "hetsat" en del mot en manlig lärare av serbiskt ursprung. Läraren har dock inte gått
i svarsmål mot de anklagelser (alltså saker serberna gjort i Kosovo) han fått ropade efter sig.
Tyvärr kan jag inte svara utförligare än så här. Detta eftersom jag, av olika anledningar, ägnar särskilt mycket tid åt denna konflikt.
Den är mycket svår för eleverna att sätta sig in i och det finns mer aktuella konflikter i världens om vi ägnat tid till (t.ex. Syrien).
---
12. (L) Hej!
Som svar på dina frågor. Nej vi undervisar inte om balkankrigen. Har inte stött på några konflikter relaterade till ämnet.
Med vänlig hälsning!
--- 13. (M) 1. Ja.
2. Åk 9
3. Läroböcker (Natur & Kultur) och utvalda sidor på internet. 4. Nej!
--- 14. (N) Hej.
Självklart kan jag hjälpa er. Jag arbetar ju sedan 6 år tillbaka som SO-lärare (inte bara historia), om det spelar någon roll för ert examensarbete vet jag inte.
1. Vi tar upp Balkan och forna Jugoslavien i flera avseenden i
historieundervisningen. Men jag förmodar att ni främst syftar på den väpnade konflikt som förekom mellan 1991 och 1995?
2. Vi tar upp det i två omgångar i årskurs 9. Till en början läser eleverna i nian ett projekt över 4 veckor som handlar om brott mot mänskliga rättigheter och
folkmord. Där tar vi upp folkmordet i Srebrenica som ett exempel. Där kommer då Jugoslaviens historia in, och självklart kriget.
3. Där använder vi forum för levande historia till stor del, eftersom det är tunnt om fakta i boken. Även en del artiklar används, från tex DN och SvD.
Om jag hinner så brukar jag även avsluta historiekursen i åk 9 med att gå igenom kriget mellan 1991-1995, främst eftersom det ofta tyvärr blir en bortglömd del av Europas historia. Då använder jag mig av en PowerPoint som vi går igenom i klassrummet tillsammans med diverse diskussionsfrågor. Här kan vi också använda boken ibland. I det avsnittet blir det mer allmänt och inte bara fokus på Srebrenica.
Jag har ett stort intresse av Balkan och dess historia, och har läst mycket om det. så det vore kul att få ta del av ert resultat så småningom. Jag är noga med att alltid ta upp Kriget på 90-talet i min undervisning på något sätt, men så som jag beskrivit ovan är det vanligaste.
4. Jag har aldrig stött på några större konflikter eller problem med en elev som härstammat från Balkan när vi tagit upp detta. Tvärtom har dem varit nyfikna och villiga att lära sig. Det enda som kommit i närheten var en tjej vars pappa är kroat, hon visade upp en vinklad syn på serber. Kan även tillägga att jag haft elever från Kroatien, Serbien och Bosnien-Hercegovina. De flesta av dem är dock födda i Sverige. För tillfället har jag endast en, hennes föräldrar är båda serber. Behöver ni mer klarhet, vänligen återkom!
Lycka till! Hälsning,
--- 15. (O) Hej!
1. Ja, jag tar det jättekort (pga den extrema tidsbristen) med
3. Levande Historias materiel, fr,a, fokus på olika perspektiv i historien. 4. Inga konflikter kring detta i klassrummet!
--- 16. (P) 1. Ja det gör vi i årskurs nio när vi undervisar om folkmord.
2. Åk9
3. Inga böcker, vi använder oss av dokumentärfilm.
4. Ja, jag har haft en elev där pappan var väldigt nationalistisk (Serb) där det blev många diskussioner framförallt om vad ”andra sidan” gjorde. Gäller att vara påläst, men ändå – faktan talar för sig själv.
--- 17. (Q) Hej!
Hinner inte ge några jätteutförliga svar men här kommer kortversionen… Hoppas att det kan vara till hjälp.
1. Ja. 2. 9:an
3. Vi brukar se dokumentärer om t ex Srebrenica samt diskutera utifrån detta. 4. Nej inte direkt.
18. (R) Hej, jag undervisar i historia, 7-9
1. Tyvärr undervisar jag inte i kriget om forna Jugoslavien mer än att det berörs under första världskriget samt att jag tar upp det då vi pratar om folkmord men där huvudsakliga undervisningen är förintelsen och andra världskriget.
2. Vi tar upp det i åk 9 och
3. vi använder oss av Gleerups digitala läromedel: historia utkik 4. nej, jag har inte stött på några konflikter
--- 19. (S) Hej Emelie och Michaela!
Vår administratör, vidarebefordrade ert mail till mig. Jag har sen i min tur skickat det vidare till mina ämneskollegor här på högstadiet så kan de också svara om de vill. Jag är inte säker på att vi arbetar likadant kring det här ämnet.
Nu till era frågor.
1. Ja, jag undervisar om kriget vid ett par olika tillfällen. Jag tar upp det i
undervisningen kring FN som ett exempel på när FN:s fredsbevarande styrkor satts in samt i undervisningen kring Förintelsen och andra folkmord där jag använder
exempel från bland annat Jugoslavien, Rwanda och Kambodja. Dessutom använder jag bland annat Jugoslavien som ett exempel på vad nationalism kan leda till när vi går igenom historiska epoker och olika orsaker till konflikter.
2. I årskurs 8 och 9.
3. Vilka sorters läromedel använder ni er av? Jag använder mig främst av material som jag själv plockar ihop. Det kan exempelvis vara artiklar från http://www.so-rummet.se eller material från http://www.levandehistoria.se. 4. Har ni stött på konflikter i klassrum där det finns elever med ursprung från Balkan? Nej jag har faktiskt aldrig gjort det. Varken i undervisningen kring Jugoslavien eller i annan undervisning. När jag för flera år sen började undervisa om Jugoslavien var jag lite orolig för att det skulle kunna hända men eftersom jag är noggrann med att ge eleverna förståelse för bakomliggande orsaker och vilka konsekvenser människor (oavsett vilken sida de stått på) får leva med som av olika orsaker drabbats, blir de också avlastade från eventuellt skuldbeläggande de hört i andra sammanhang. Några elever känner kanske igen sig när de hör
hur posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan drabba en hel familj, även barn som fötts i Sverige flera år efter att kriget tagit slut. Försiktighet och lyhördhet är såklart viktigt att ha med sig som lärare i det här.
Hoppas mina svar kan vara till nytta!
--- 20. (T) 1. Jag pratar om kriget i Jugoslavien som en del av den moderna historien – kalla kriget osv.
2. Typiskt på höst eller vårterminen i årskurs nio.
3. Materialet som används är föreläsningar, det som finns i historia4 och annat material som jag plockar fram för stunden – det brukar bli tidningsartiklar osv. 4. Jag skulle inte säga konflikter men absolut spänningar. Framförallt mellan elever med bakgrund i Serbien och elever med bakgrund i Kosovo. Beträffande just kriget i före detta Jugoslavien upplever jag också att just elever från Serbien inte fullt ut har gjort upp med den historia som varit. Det serbnationalistiska draget är starkare är tex det kroatnationalistiska draget. Kanske beror detta på att Serbien ändå fått
skurkrollen när resten av Europa summerat söndrandet av Jugoslavien? Det är dock lite oroande att konflikten inte på något sätt är över och begravd – det märks tydligt. --- 21. (U) Hej,
Det brukar inte hinnas med innan de slutar nionde klass. Om vi hinner brukar vi sluta vid kalla kriget och Vietnamkriget.
Det är nästan omöjligt att hinna med allt som står i det centrala innehållet om man som lärare vill fördjupa sig i något.
--- 22. (V) Hej!
Jag är SO-lärare i åk 5-9. Här kommer mina svar på er frågor:
1. När det gäller kriget på Balkan under 90-talet så är det rent generellt ingen större del av undervisningen men jag tar upp det i följande sammanhang:
nationalismens framväxt inför första världskriget och de konflikter som ägde rum på Balkan 1912-13 samt Jugoslaviens bildande som ett resultat av kriget. Jag berör även frågan när det gäller det kalla krigets slut och kommunismens fall och hur etniska konflikter blommade upp igen när diktaturen föll. Jag använder också konflikten som ett exempel på etnisk rensning även efter förintelsen.
2. I åk 9
3. Impuls historia 7-9 samt sorummet.se och eget huvud naturligtvis.
4. Jag har aldrig stött på konflikter mellan elever från olika delar av Balkan. Hoppas svaren är till hjälp!
Mvh
--- 23. (W) 1 och 2. Vi tar upp det i nian som en del av 1900-talets historia.
3. Eftersom det inte finns någon bra svensk litteratur så använder vi oss av främst engelskt material.
4. Om vi hade undervisat om detta för 10 år sedan så hade det varit problematiskt. Idag så är det inga problem.
--- 24. (X) Hej!
Här är mina svar:
1. Ja till viss del, vi har det som en fördjupning när vi läser kalla krigets konflikter. Eleverna får sedan redovisa muntligt för varandra och då har vi en diskussion om det som hände.
2. Åk 9
3. Här använder eleverna gärna internet men vi har också några läroböcker i historia som på ett bra sätt tar upp konflikten.
4. Ja, men det var ca 10 år sedan som detta hände och då var det inte när vi läste om konflikten utan det handlade om konflikter i rasthallen då man kunde få höra ”han är ju en jävla serb, det går inte att prata med honom” o s v. Nu hör man aldrig detta och det har aldrig kommit upp i någon undervisningssituation.
--- 25. (Y) 1. Ja, jag brukar ta upp det när vi läser "nutidshistoria".
3. Jag har använt mig av ett UR-program.
4. Nej, inte vad jag kan komma ihåg. Jag har haft flera nior och några elever borde ha ursprung från Balkan när jag tänker efter, men jag kommer inte på om det
verkligen var så. Med vänliga hälsningar
--- 26. (Z) Hej!
Här kommer mina svar. Hoppas det kan vara till hjälp. 1. Ja, i någon omfattning.
2. Åk 9
3. Digilär- digital lärplattform, Levande historia 9 (Natur och kultur), Samhälle idag (Natur och kultur) Historia B (Interskol) Samhällskunskap B (Interskol) 4. Nej.
--- 27. (Å) Hej Michaela & Emelie!
Jag går inte igenom det i min undervisning. Lycka till med ert examensarbete!
9. Referenslista
Ammert, Niklas (2011). Om vad och hur må ni berätta? Undervisning om Förintelsen
och andra folkmord. Stockholm: Forum.
Aronsson, Peter (2004). Historiebruk: att använda det förflutna, Lund: Studentlitteratur.
Bigestans, Aina och Sjögren, Annick (red.) (2001). Lyssna: interkulturella perspektiv
på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, Göran (2014). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Johanneshov: MTM för levande historia.
Eklund, Monica. (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk
grundskola sedan 1960-talets början. Doktorsavhandling, Luleå Universitet.
Jarhall, Jessica (2012). En komplex historia – Lärares omformning,
undervisningsmönster och strategier i historieundervisning på högstadiet.
Licentiatuppsats, Karlstads universitet.
Johansson, Alf W. (1995). Herbert Tingsten och det kalla kriget: Antikommunism och
liberalism i Dagens Nyheter 1946−1952. Stockholm: Tiden.
Lahdenperä, Pirjo. (2003). ”Goda interkulturella miljöer för elevers språk och kunskapsutveckling”, i Olofsson, M (red), Symposium, s. 27-41, 2003.
Lahdenperä, Pirjo (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik, Lund:
Studentlitteratur
Lampe, John R. (2000). Yugoslavia as history: twice there was a country. 2. ed. Cambridge: Cambridge University Press.
Lange, Anders (2008). En undersökning om lärares erfarenheter av och
uppfattningar kring undervisning om förintelsen. Stockholm: Forum för levande
Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell
pedagogik, 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lärare ”D” (2016) E-post-intervju, 2 mars. Lärare ”E” (2016) E-post-intervju, 24 februari. Lärare ”J” (2016) E-post-intervju, 24 februari. Lärare ”K”(2016) E-post-intervju, 23 februari. Lärare ”N” (2016). E-post-intervju, 22 februari. Lärare ”P” (2016) E-post-intervju, 22 februari. Lärare ”T” (2016) E-post-intervju, 10 februari. Lärare ”U” (2016) E-post-intervju, 8 februari. Lärare ”W” (2016) E-post-intervju, 5 februari.
Mellberg, David (2004). ”Det är inte min historia!” I Karlsson, Klas-Göran och Zander, Ulf (red.) (2004). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.
Nygren, Thomas (2009). Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och
undervisningsstrategier. Licentiatavhandling, Umeå universitet.
Potapenko, Igor (2006). Elevens egen historia och skolans historieundervisning –
Historiemedvetande och identitet hos några ungdomar från forna Jugoslavien.
Stockholm: GEM-rapport.
Resic, Sanimir (2010). En historia om Balkan: Jugoslaviens uppgång och fall. [Ny utg.] Lund: Historiska media.
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Spowe, Bengt. (2007). Kultur som verktyg: om interkulturellt förhållningssätt i
skolan: dialoger och monologer, 1:a uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Säljö, Roger. (2002). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Velikonja, Mitja. (2003). Religious separation and political intolerance in Bosnia-
Herzegovina. 1st ed. College Station: Texas A&M University Press.
Zaremba, Maciej (1999). De rena och de andra: om tvångssteriliseringar, rashygien
och arvsynd. Stockholm: Bokförl. DN
www.levandehistoria.se, hämtad 2016-03-04 www.NE.se, hämtad 2016-03-04
http://www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/1930_talet.html, hämtad 2016- 03-04