I Översiktsplan 2030 har Karlskrona kommun bestämt sju kategorier som de utvecklar staden inom. Dessa är förtätning, funktionsblandning, förbättrad kollektivtrafik, förnyelsebar energi, grönare stad, effektivare infrastruktur och levande landsbygd (Karlskrona kommun 2010:16). De kategorier som är av intresse för detta arbete är de två första samt en mer effektiv
infrastruktur. Kommunen vill arbeta med förtätning då korta avstånd mellan olika
destinationer kan ge samhället många fördelar som exempelvis en trevligare stadsrum för människan, minskat bilberoende och mer underlag för service. En bebyggelsestruktur som utgörs av flera användningar som service, arbetsplatser och bostäder bidrar till mer varierade stadsmiljöer och attraherar fler människor. Mer liv och rörelse skapar också mer trygghet (Karlskrona kommun 2010:25). Karlskrona kommun skriver även om betydelsen av stadens offentliga rum. Attraktiva stadsrum skapar levande stadsliv. Kommunen vill upprusta vissa offentliga platser för att människor ska kunna använda de mer aktivt och uppehålla sig där. Upprustningar av Stortorget, Borgmästaregatan och Hoglands park hade redan påbörjats när översiktsplanen skrevs (Karlskrona kommun 2010:36).
Karlskrona kommun har också påbörjat arbetet med den nya översiktsplanen, Översiktsplan 2050. Den var på samråd under sommaren 2020 men har ännu inte blivit antagen. Den nya översiktsplanen behandlar även urbaniseringen. Allt fler människor vill bo centralt i städer och således behöver städerna utvecklas så att flera olika personer och funktioner kan finnas och samsas på ett litet område. Kommunen anser att det är viktigt att förbättra
kollektivtrafiken och cykelvägar, uppmana till bilfria offentliga miljöer och
funktionsblandning. Under rubriken “Fördjupningsområden - Stadsbygden” skriver kommunen att de vill få mer variation i homogena boendemiljöer, binda samman enklaver samt skapa mer plats i staden för människorna och minska bilens påverkan på offentliga rum (Karlskrona kommun 2020).
Gehl Architects har gjort en analys av Karlskronas stadscentrum och hur den kan utvecklas som heter Strategi Karlskrona. Några av de identifierade problemen i staden var att Trossös centrum var väldigt litet då stadslivet mestadels höll sig mellan Stortorget och Hoglands park, att väganläggningarna var dominerande och påfallande, att sjösidan inte utnyttjades särskilt mycket då det knappt fanns attraktiva stadsrum vid vattnet och att många bostadsgator var oattraktiva då byggnaderna anlades under 60- och 70-talens renoveringar. Karlskrona stad har också flera möjligheter. En av dessa är de stora skönhetsvärdena med rika kulturminnen och närheten till vatten. En annan är att stadskärnan är kompakt vilket underlättar utvecklingen av staden för människan - fotgängare. Den sista möjligheten som nämns är Karlskronas
kulturarv. Karlskrona är placerad på Unescos världsarvslista och staden har flera monument och viktiga byggnader som förhöjer den arkitektoniska kvaliteten (Gehl Architects 2007:8). Det är också värt att nämna att denna placering på världsarvslistan även lyfts fram i den gällande översiktsplanen. Den har ett helt kapitel tillägnat “Örlogsstaden Karlskrona” som belyser stadens historia, kultur- och världsarv (Karlskrona kommun 2010:146).
Årets stadskärna är en utmärkelse som föreningen Svenska Stadskärnor ger en vinnare varje år. För två år sedan, 2019, var Karlskrona en av finalisterna tillsammans med Åmål och Östersund. Det är staden som har gjort störst framsteg, genomgått mest utveckling och förnyat centrum som utses till vinnare. Juryn vill också se samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Östersund blev tilldelad priset men Karlskrona var i topp tre (Svenska Stadskärnor u.å). Varje stad som vill vinna priset måste göra en ansökan till tävlingen. Karlskronas
publika ansökan presenteras med rubriken Välkommen till staden i havet och argumenterar för att staden borde vinna. I dokumentet presenteras historia, strategier och vilket arbete som görs för att utveckla en attraktiv stadskärna. I dagsläget arbetar kommunen för att få mer liv och rörelse i staden och identiteten baseras på “staden i havet”. Stadskärnan växer trots att den har en begränsad yta omringad av havet. Gamla industriområden omvandlas till bostads- och handelsplatser och gågator, torg och parker rustas upp för att bli mer tilltalande, funktionella och trygga. I Karlskronas Stadsmiljöprogram finns flertalet riktlinjer för hur stadskärnan ska underhållas, se ut och utvecklas (Karlskrona kommun 2019:2, 6, 31). Det anordnas även gemensamma insatser för renhållning av stadskärnan. “Våryran” är ett exempel varvid butiker putsar fönster samt visar upp nya produkter och kommunen städar samt dekorerar gatorna (Karlskrona kommun 2019:11).
Gehl architects analys av staden har varit en viktig grund för de olika projekten. Kommunen såg dock att det behövdes en gemensam vision och samarbete mellan olika aktörer som tillsammans driver stadsutvecklingen. Kostnaden av vissa projekt delas lika mellan både kommun och fastighetsägare. Omvandlingen av Ristorgstrappan och delar av Stortorget är exempel på samfinansierade projekt. Strategier för Karlskronas utveckling finns i
översiktsplanen, detaljhandelsanalysen och Gehl-rapporten som lägger grunden för de olika omgestaltningarna av staden. Kommunen menar att de också gör kontinuerliga uppföljningar
och mätningar av tidigare insatser (Karlskrona kommun 2019:3–4). Av kommunens budget avsätts sex miljoner kronor varje år för de olika projekten (Karlskrona kommun 2019:8). Kommunen skriver om att Stortorget har använts som en parkeringsplats men att de håller på att utveckla den till en mötes- och upplevelseplats. Uteserveringar och breddade trottoarer har hjälpt till att rama in torget och Karl XI:s staty har omvandlats till en mer funktionell
mötesplats med ett granitfundament. Ristorgstrappan har stärkt promenadstråket över torget som också binder samman de olika gågatorna. Träd har planterats på torgets nordöstra del för att stärka rumsbildningen och berika parkeringen där med grönska. Karlskrona hade också för ett par år sedan en arkitekttävling där deltagarna skulle rita ett nytt kulturhus på Stortorgets sydöstra del. Denna kulturbyggnad vill kommunen bygga för att stärka stadskärnans dragningskraft och göra den till ett trevligare ställe att vistas på. År 2010 fick Karlskrona kommun ett pris av Sveriges arkitekter med förklaringen att de hade en ambitiös samverkan med näringslivet för att förbättra stadsrummen. Den invändiga helomvandligen av
Fredrikskyrkan på Stortorget fick kommunens arkitekturpris år 2018 (Karlskrona kommun 2019:15).
Vidare tillhandahåller kommunen statistiska uppgifter angående kulturliv och besöksnäring. Karlskrona två centrala museer i staden; Marinmuseum som fick 280 000 besökare 2018 och Blekinge Museum med 100 000 besökare samma år. Blekinge Museum har fått en
besökningsökning på 50 procent under de senaste åren. Kulturhuset på Stortorget beräknas vara färdigbyggt 2022. Kulturkompaniet erbjuder olika kultur- och upplevelseprogram samt historiska stadsvandringar. Marinens Musikkår är också en del av Karlskronas kulturella identitet och har funnits sedan staden grundades. De utför omkring 150 framträdanden årligen och marscherar i stadens centrum. Varje år har kommunen en miljon av budgeten som ska gå till kulturändamål (Karlskrona kommun 2019:23, 30). Staden hade 86 evenemang i centrum år 2018. Två stora evenemang som äger rum varje år är Karlskrona Skärgårdsfest och Lövmarknaden. Vidare har Karlskrona City tillsammans med kommunen och andra aktörer arrangerat vårmarknader och torgfester (Karlskrona kommun 2019:24, 27). Besöksstatistiken under de senaste åren visar en ökning och turisterna befinner sig i stadskärnan minst en dag under deras vistelse. Kollektivtrafiken har också fler resenärer. Majoriteten av Karlskronas besökare övernattar på hotell men även camping och stannar mellan fyra och sex nätter (Karlskrona kommun 2019:30).
Handel
Karlskrona kommun lät Reteam ta fram en detaljhandelsanalys över kommunen år 2015 där de undersökte handelssituationen och arbetade fram strategier för utvecklingen av den. Strategierna tillsammans med konkreta åtgärder berör tre olika kategorier; utbud, omgivning samt liv och rörelse (Reteam 2015:39).
Reteam intervjuade 509 personer i stadskärnan under vecka 22. Av intervjun förstod de att en stor andel av stadskärnans besökare shoppar både ofta och regelbundet då de flesta shoppar en eller flera gånger i veckan (Reteam 2015:13). Jämfört med Reteams undersökningar i andra städer har Karlskronas stadskärna inte stor konkurrens från andra handelsplatser. Efter
stadskärnan kom Kalmar med 18 %, Amiralen (externhandel i Karlskrona) med 14 %, Malmö med 13 %, Stockholm med 8 % och till sist internet med 8 %. Det som lockade med de andra platserna var utbudet och det som var attraktivt med Karlskronas stadskärna var miljön. De intervjuade tyckte framför allt om storleken, närheten till butikerna och havsläget (Reteam
2015:9). Av de intervjuade kom 90 % från Karlskrona kommun varvid 36,1 % av de bodde på Trossö. Från Ronneby var det 3 % och från Torsås kom det 1 %. Reteam konstaterar i texten att om intervjuerna hade skett under sommaren hade betydligt fler turister funnits på plats (Reteam 2015:17).
De viktigaste aspekterna vid shopping var enligt deltagarna utbud, pris och service men också en bra och utsmyckad shoppingmiljö (Reteam 2015:36). Vid en eventuell förbättring av Karlskrona stadskärnas handelsplats skulle 40 % vilja att utbudet blev mer varierande. Detta är ett vanligt svar även i städer som redan har ett stort utbud. Problem kan uppstå om
detaljhandelsutbudet är otydligt. Om handeln är mer utspridd kan människor uppleva det som att det endast finns ett fåtal butiker till skillnad från i ett köpcentrum där utbudet är samlat på en liten yta. Sedan ville de intervjuade även att omgivningen och miljön skulle förbättras genom att butikerna skulle ligga tätare, binda samman centrum och innehålla mer grönska. De nämnde också att de ville ha mer liv och rörelse (Reteam 2015:38).
Reteam menar att människor rör sig på en marknadsplats på grund av tre anledningar vilka är meeting, moving och market. Med meeting menas att träffa människor eller utföra någon typ av social aktivitet på en offentlig plats. Moving handlar om att gå från punkt A till punkt B. Här är prioriteten att passera fort och smidigt. På vägen kan vissa ärenden uträttas, som att exempelvis handla mat och lämna kläder till en kemtvätt. Dessa saker ska kunna göras enkelt “på vägen”. Med market menas att befinna sig på en offentlig plats i syfte att shoppa (Reteam 2015:61). Reteam hävdar att ett bra handelsstråk eller en bra handelsplats ska ha ett varierat utbud och varierade butiker. Butikerna ska vara välskötta både på in- och utsidan, vara lättillgängliga och ligga tätt. Stråket ska också vara anpassat till gånghastighet där skyltar ska finnas i ögonhöjd och väcka uppmärksamhet samt intresse. Vidare bör inte byggnader vara för långa eller stängda (Reteam 2015:71).
I detaljhandelsanalysen visade det sig att biltrafiken i centrum får rätta sig efter fotgängare och cyklister. Handelsplatserna är dock hämmade då handelsstråken inte knyts ihop. Stadskärnan har många mötesplatser men de flesta av dem är riktade mot turister (Reteam 2015:73). Hoglandspark, Klapeidaplatsen och Stortorgets östra sida används redan som mötesplatser. Det är dock ett förslag att utveckla och förbättra Stortorgets mitt, Spanska trappan (även kallad Ristorgstrappan) och järnvägstunneln som mötesplatser. Östra Ronnebygatan är både ett meeting- och movingstråk men meetingaspekten bör
vidareutvecklas så att det blir en mer attraktiv mötesplats. Karlskrona behöver inte nya handelsområden utan i stället en förtätning och förbättring av de som redan finns. Långa fasader och stängda skyltfönster bör öppnas upp för att bli mer shoppingvänliga stråk. Vissa fasader, framför allt på östra Ronnebygatan, behöver även tvättas och rustas upp för att bli trevligare. Utmed de primära handelsstråken bör siktlinjer och framkomlighet bearbetas för att få bättre flöde. Dessa primära stråk ska även innefattas av alla butiksslag. Destinationsbutiker bör i första hand vara belägna runt omkring Hoglandspark, Fisktorget och Stortorgets norra långsida. Restauranger och andra matserveringar samt underhållning bör finnas intill mötesplatserna. Vid mindre event kan järnvägstunneln och butiker nyttjas medan Hogplandspark och Stortorget kan användas vid större event (Reteam 2015:104).
Ett välfungerande samhälle och en konkurrenskraftig handel behöver även en väl utbyggd och effektiv infrastruktur. En sådan infrastruktur kan bland annat utvecklas genom korta avstånd mellan bebyggelse (Karlskrona kommun 2010:25). Upprustningen av offentliga rum ökar dessutom handelns dragningskraft i stadskärnan (Karlskrona kommun 2010:36). Kommunens förhoppning är att centrumhandeln ska vidareutvecklas norrut kring Hoglands park, runtom Klaipedaplatsen och i anslutning till de befintliga stråken (Karlskrona kommun 2010:104).
Fler fastigheter har byggt ramper för att öka tillgängligheten och fler butiker väljer att ha öppet på söndagar. Stadens dagligvaruhandel har en positiv utveckling, särskilt restaurang- och cafébranschen som har gått från en omsättning från 154 till 346 miljoner kronor (Karlskrona kommun 2019:30).
Den ökande externhandeln och näthandeln har ökat utbudet, men ses också som ett hot mot innerstaden men det finns flera trender som kan gynna handeln i stadskärnan. Handeln påverkar samhällsplaneringen, men planeringen kan också påverka handelns förutsättningar. Boverket förespråkar att kommuner och handel samverkar och de har gett ut rapporten Planera för handel som ett medel för vägledning. Fem centrala strategier med exempel från kommuner framhävs i rapporten (Boverket 2015). Dessa strategier är; kommunen tar
ledarrollen, hållbar handel eftersträvas, satsa på medborgardialog, bejaka handelsformernas mångfald och en handel för alla. Karlskrona används som exempel vid ”bejaka
handelsformernas mångfald” (Boverket 2015:4).
Karlskrona är en säregen handelsstad där centrumhandeln är samlad på huvudön Trossö. Staden fortsätter sedan norrut på fastlandet där flera handelsetableringar är lokaliserade. Cityhandeln har funnits ända sedan kommunen grundades år 1680 och en externhandel etablerades på fastlandet under 1900-talets andra hälft. Kommunens externhandel finns i Lyckeby och Vedeby och den senaste etableringen öppnade år 2014 i gamla Stadsträdgården. Cityhandeln har påverkats av förändringarna och ett antal verksamheter har antingen flyttat ut till de nya områdena eller öppnat upp en andra lokal där (Boverket 2015:36). Karlskrona kommun anser att alla handelsformer behövs och att det ska ske ett samarbete mellan dem samt med fastighetsägarna. Kommunens fokus ligger på centrumhandel, övrig handel och att omgestalta olika platser, gator och byggnader. Den tydliga uppdelningen som finns i
Karlskrona är en vanlig företeelse för andra svenska kommuner. Karlskrona ser dock att samverkan mellan handelsformer, fastighetsägare samt kommun ger en positiv
handelsutveckling (Boverket 2015:37).
Digitalisering
I översiktsplanens samrådsversion under rubriken “Karlskrona 2050 - Omvärldsanalys” tas globaliseringen upp. Globaliseringen har genererat flera positiva möjligheter för utbyte mellan världens alla länder och städer. Globaliseringen har dessutom gjort att Sverige kan få konsekvenser på grund av något som har skett i ett annat land. Vidare under samma
huvudrubrik skrivs det om digitaliseringen. Där står det att arbetenas fysiska platser är mindre viktiga idag då många arbeten exempelvis kan utföras hemifrån. Detta leder till att stadens offentliga miljöer blir ännu viktigare (Karlskrona kommun 2020).
Hela Sverige ska ha tillgång till ett snabbt bredband, både privatpersoner och företag och att ha en utvecklad data- och telekommunikation är något som kommunen fullföljer och nämner i översiktsplanen (Karlskrona kommun 2010:116). I och med den ökade digitaliseringen av samhället arbetar kommunen med IT-företag och Blekinge Tekniska Högskola för att testa olika lösningar. De har till exempel grävt ner sensorer för att kunna mäta var parkeringar finns och andra flöden för att kunna ge den rätta servicen. Enligt kommunen ligger de i framkanten för sådana tekniktjänster som gynnar invånarna. År 2017 var Karlskrona nominerad till Sveriges Digitaliseringskommun. Karlskrona använder sig av AR- och VR-teknik för att medborgarna ska få större möjlighet att leva sig in i de olika projekten. Hela stadskärnan (här
menas Trossö) finns som en digital 3D- modell för de som vill röra sig virtuellt i stadsrummen och se vad som händer. Digital teknik kan underlätta privatpersoners och verksamheters vardag samt ge mer effektiva lösningar (Karlskrona kommun 2019:11, 19).
För att informera medborgarna om olika tillställningar använder sig kommunen av olika medel. Tidningen i Karlskrona ger kommunen ut till alla hushåll fyra gånger om året för att invånarna ska kunna veta vad som händer i staden. KarlskronaAppen finns också som innefattar information om bland annat parkering, öppettider, lunchguider och tidtabeller. Stadskärnan hamnar också i rampljuset på olika sociala medier såsom Instagram, Facebook, Twitter och Youtube. För att underlätta för olika aktörers verksamheter erbjuds de
kostnadsfria marknadsföringar av evenemang av Karlskrona kommun och Visit Karlskrona. Karlskrona City ger även sina medlemmar gratis marknadsföring och
marknadsföringsmaterial. Kommunen värdesätter medborgardialoger högt och har en digital plattform varvid alla är välkomna att lämna in synpunkter (Karlskrona kommun 2019:28–29).
Intervjuer
Nedan finns de två intervjuerna som gjordes i undersökningen för Karlskrona. Dessa har blivit transkriberade så noga som möjligt men vissa ord kan ha gått förlorade, dock inte ord som har varit betydande för innebörden.
Eleonor Karlsson
• Vem är din arbetsgivare och vilken roll har du i din verksamhet?
- Min arbetsgivare är Karlskrona kommun och jag är planchef på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Anser du att e-handeln påverkar de fysiska butikerna och i så fall hur?
- Ja, det har pågått under en ganska lång tid och det har snabbat på det hela nu i och med att fler och fler handlar digitalt och särskilt i samband med coronapandemin. Besöken i den fysiska handeln har nog minskat och det medför en utmaning att kunna dra runt en verksamhet i butik. Det har vi sett ske under en lång tid är en
omstrukturering i hur man handlar. Köper man på nätet behöver man inte gå i butik. Det blir också allt tuffare för butiker att betala hyra osv, om de inte har lika stor omsättning som innan.
• Vilka förändringar har ni sett i stadskärnan de senaste åren? Har det exempelvis fokuserats på handel, verksamheter, trafik, offentliga rum?
- Det finns bra utbud med blandning mellan olika lokaler och större kedjor. Vi har haft ett ganska levande centrum med gott innehåll och unika butiker i Karlskrona som kanske inte alltid finns på andra platser. Men det är svårt att veta hur framtiden ser ut så vi får följa utvecklingen. Det är möjligt att det inte lika stort tryck i centrum nu eftersom vi ser mer brunpapper i fönsterna.
• Hur bedömer ni att e-handeln ska hanteras? Ska stadskärnan konkurrera eller samarbeta med den? Hur ska planerare och andra aktörer gå till väga?
- Stadskärnan fyller större funktion än bara konsumtion av kläder, mat och så vidare. Det är ett demokratiskt rum, en plats man går till för evenemang. Det är ett publikt rum där man kan lyssna på musik, träffa andra och få kulturella upplevelser. Detta kommer öka, men det krävs att alla hjälps åt för att få mer liv i stadskärnan. Handeln kommer finnas kvar men den kommer se annorlunda ut. Kanske genom större
samarbete mellan fysiska butiker och e-handel. E-handel kan till exempel ha Showrooms i stadskärnan, och att människor provar plagg i butik innan de köper online. Människor har nog ett behov av att träffas nu mer än innan eftersom pandemin har gjort oss mer isolerade. I Karlskrona startade vi upp ett stadsutvecklingsarbete 2007 som skulle vara underlag för de centrala delarna av staden. Stadsmiljöprogram heter det. Vi vill nu göra en uppfräschning av det för näringen, men också för
invånare och fastigheter. Vi jobbar också mer som ett team och verkligen fokuserar på de olika rollerna och vad som behövs för att stadskärnan ska vara livfull.
• Hur bedömer ni att stadskärnan och stadslivet ska hanteras? Vilka strategier använder ni för att få en livfull stadskärna?
- Vi använder oss dels av kartläggningen som heter Stadsliv 2007 som Gehl architects har tagit fram och ett stadsmiljöprogram för hur Karlskrona centrum kan bli mer levande och vi kan ta tillvara på fördelarna som finns. Handelsanalysen är också viktig. Dessa dokument är som våra biblar.
Johanna Mazetti
• Vem är din arbetsgivare och vilken roll har du i din verksamhet? - Min arbetsgivare är Karlskrona handel och service AB, även kallat Centrumföreningen eller Karlskrona City. Jag är projektledare. • Anser du att e-handeln påverkar de fysiska butikerna och i så fall hur?
- Absolut. E-handeln har påverkat alla. Frågan är hur den används och anammas. Många använder den till sin fördel. Allt fler anammar den. Men det är en
lärlingskurva om hur man kan dra det till sin fördel.
• Vilka förändringar har ni sett i stadskärnan de senaste åren? Har det fokuserats på handel, verksamheter, trafik, offentliga rum?
- Det har hänt mycket. Det har gått från handel till att bli fler mötesplatser,
restauranger och cafeer. Många verksamheter har kombinerat med lite av varje. Förr i tiden var en butik en butik, en restaurang en restaurang. Idag är gränserna luddiga.