Människans digitala stad - en studie om hur stadslivet och stadskärnan påverkas av e-handeln

Människans digitala stad - en studie om hur stadslivet

och stadskärnan påverkas av e-handeln

-

En kandidatuppsats skriven av Miranda Bergström & Mohamed Marouf

Titel:

Författare:

Handledare:

Examinator:

Nivå:

Omfattning:

Kurs:

Utgivningsort:

Datum:

Kandidatprogrammet för fysisk planering

Institutionen för fysisk planering

Blekinge Tekniska Högskola

Förord

Det här examensarbetet avslutar det treåriga kandidatprogrammet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet har varit berikande och fått vårt intresse att växa för de inflytelser som fysisk planering har på stad och människor. Vi är enormt tacksamma för vår handledare Patric Karlsson som har väglett och hjälpt oss under arbetets gång. Vi vill också tacka våra nära och kära som har stöttat oss under denna tid.

Sammanfattning

Handelsmarknader har haft en betydande faktor för stadens uppkomst. Shopping är en av de främsta anledningarna till varför människor vistas i stadskärnan. Stadskärnan handlar däremot om mycket mer, den är en naturlig mötesplats. Städer kommer alltid att omvandlas och

förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med bilens intåg, präglades det tidigare stadsplaneringsidealet efter detta fordon. Staden glesades ut och fick storskaliga miljöer vilket skapade känslor av alienering hos människan. Inom den nutida planeringen blickar kommuner tillbaka till tiden innan bilen och försöker återskapa en tät och livfull stad.

Förutom den bilvänliga externhandeln står Sveriges kommuner inför nya utmaningar: e- handeln. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat, där människor handlar hemifrån, kan det vara svårt att bibehålla liv och rörelse i staden. Det här leder till studiens syfte som är att undersöka vad som gör en stad livfull, hur e-handeln påverkar och bidrar till de fysiska butikerna i stadskärnan samt det offentliga livet. Studien syftar även till att klargöra hur svenska kommuner, med särskilt fokus på två av dessa, hanterar denna handelsutveckling och vad de gör samt kan göra för att främja en attraktiv och livfull stad. En stad är ingen stad utan människor och således har den teoretiska ramen tagits fram utifrån Jan Gehl, Jane Jacobs och Boverket som lägger stor vikt vid den mänskliga upplevelsen på offentliga platser och att stadsplaneringen ska utgå ifrån en mänsklig skala.

Metoden för att samla och granska information har varit kvalitativ textanalys. En fallstudie har också gjorts för Karlskrona och Kalmar som kompletterats med två telefonintervjuer från vardera staden. Därefter har delanalyser gjorts för kommunerna och sedan en gemensam analys där de ställs mot varandra. Med den teoretiska utgångspunkten, perspektiven från kunskapsöversikten och materialet från fallstudien har uppsatsens frågeställning om hur e- handeln påverkar stadskärnans funktioner, hur de två kommunerna ställer sig till relationen mellan handeln och stadslivet samt hur stadsplaneringen kan främja en livfull stadskärna besvarats.

Innehållsförteckning

Inledning ... 6

Bakgrund ... 6

Problemformulering ... 6

Syfte ... 7

Frågeställning ... 7

Avgränsning ... 7

Begreppsförklaring ... 9

Teori ... 10

Metod ... 11

Kvalitativ textanalys... 11

Fallstudie ... 11

Telefonintervju ... 11

Metoddiskussion ... 12

Kunskapsöversikt ... 12

Städers uppkomst & utveckling ... 12

Handelns utveckling ... 13

Stadskärnan & dess betydelse ... 17

Stadslivet ... 18

Stadslivets mörka sida ... 21

Bilens påverkan på stad & handel ... 22

Coronapandemin ... 23

Fallstudie ... 24

Fallstudie Karlskrona ... 24

Delanalys av Karlskrona ... 34

Fallstudie Kalmar ... 36

Delanalys av Kalmar ... 43

Analys ... 44

Likheter & skillnader ... 44

Resultat ... 45

Hur påverkas stadskärnans funktioner av e-handeln? ... 45

Hur ser de valda kommunerna på stadslivets betydelse och hur anpassar de sig efter e-handeln?... 45

Vad kan stadsplaneringen göra för att återskapa och bibehålla en livfull stadskärna? ... 46

Inledning

I och med att vi läser programmet fysisk planering har stadsrummet i de flesta kurser varit fokuspunkten. Samhället är aldrig statiskt utan något som ständigt förändras och således är det alltid fascinerande att följa de senaste utvecklingarna. Därför har vi intresserat oss för staden och dess liv samt hur det ser ut idag. En av de senaste utvecklingarna är e-handeln. Handel via nätet har ökat drastiskt och även de senaste fem åren har näthandeln fått stort utrymme i människors shoppingrutiner. Detta arbete kommer därmed undersöka vad som anses vara ett gott stadsliv samt om och hur det påverkas av den alltmer växande internethandeln.

Bakgrund

Intresset för stadens centrum och stadslivet har ökat under de senaste decennierna men samtidigt har det skett en utflyttning och utarmning av städers centrum. Centrumkärnan har dock alltid varit en naturlig mötesplats i staden och är en viktig mingelplats för människor.

Det är också i centrum som det största utbudet av produkter och tjänster har funnits. Förutom arbete, är shopping det vanligaste skälet för människor att uppehålla sig i centrum. (Book &

Eskilsson 1999:5). Ju livligare handeln i en stad är, desto mer levande blir staden. Följaktligen blir även utbudet av olika näringar som restauranger och krogar större (Bergman 2003:7).

Handeln skapar sociala möten eftersom handel baseras på att säljare och konsument kan mötas och förhandla. Mötena kan förekomma direkt; i en affär, på ett torg eller på en gata. De kan också ske indirekt men då genom brev-, telefon- eller datorkontakt (Söderlind 2011:89).

Under den senaste tiden har konsumenterna för första gången börjat bli lika rörliga som köpmännen. Tidigare transporterades produkter och tjänster till platser nära köparna men nu har köparna möjlighet att åka längre till handel och därmed även möjlighet att välja mellan många olika handelsplatser (Söderlind 2011:96). Den ökade mobiliteten och variationen har knuffat undan äldre begrepp som “lokalt kundunderlag” och “köptrohet” och det blir mer komplicerat att bibehålla det offentliga stadslivet på platser med lågt flöde och dåligt utbud.

Den nya platsoberoende tekniken konkurrerar också mot den fysiska handeln. Kvar på den mindre skalan blir då simplare mataffärer och närservice medan stormarknader med sällanköps- och upplevelsehandel blir kvar på den större skalan (Söderlind 2011:98).

Problemformulering

För att skapa en attraktiv stadsmiljö behövs bland annat en handelsplats som attraherar kunder. Handeln har alltid varit en grundläggande faktor för stadsbildningar och idag är shopping så pass sammanbunden till bilden av en stad att det inte går att skilja stad och handel åt (Nylund 2007:203–204).

Sedan 1950-talet har detaljhandeln dock förändrats drastiskt. I samband med stigande inkomster och ökad rörlighet har shoppingmöjligheterna blivit fler. Den senaste stora

utvecklingen inom handel är framväxten av onlineshopping. I och med framväxten av internet som ett medel för handel behöver konsumenter inte längre ägna sig åt den fysiska och

tidskrävande aktiviteten som rör detaljhandeln. Hela processen, från att söka efter

produktinformation, urval, betalning och till slut leverans (av digital vara), kan utföras via internet. Det ökande antalet internetanvändare och den ständigt ökande skaran av

nätkonsumenter har gjort internet till en viktig handelsmetod och troligen kommer det fortsätta att gå i denna riktning i framtiden. Om fler människor väljer att handla på nätet i stället för att handla i butik kan det få konsekvenser för fysiska butiker och stora köpcenter.

E-handeln kan eventuellt komma att ersätta shopping i butiker (Weltevreden & Von Rietbergen 2007:68).

Svenska Stadskärnor är en förening som samarbetar med Sveriges kommuner och regioner (SKR), Svensk Handel, Sveriges Centrumutvecklare, Nordic Council of Shopping Centers Sverige och många fler. Föreningen nämner bland annat en önskan om ökad urbanisering, livfulla städer och centrumutveckling. Målet är att främja tillväxt samt att motverka stadskärnors utarmning (Svenska Stadskärnor 2018). Det är denna typ av stadskärnor som anses vara positiva och det är vad Sveriges kommuner arbetar för att erhålla och bibehålla.

Under de senaste årtiondena har dock stadskärnan fått ökad konkurrens från olika

handelsformer och den löper risk för att mista sin funktion och betydelse (Book & Eskilsson 1999:6). Frågan är då hur stadens centrum och invånare påverkas av dagens alltmer växande e-handel och vad Sveriges kommuner kan göra för att bevara och stimulera ett levande stadsliv.

Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som gör en stad livfull. I och med den ökande e-handeln är det också av intresse att se om och hur den påverkar och bidrar till de fysiska butikerna i stadskärnan samt det offentliga livet. En annan del av syftet är att klargöra vad svenska kommuner, med särskilt fokus på två utvalda kommuner, gör och kan göra för att främja en attraktiv och livfull stad samt hur de hanterar den nyaste handelsutvecklingen.

Frågeställning

För att förstå förhållandet mellan stad, offentligt liv och handel med inriktning på e-handel har följande frågeställningar legat i fokus i examensarbetet.

• Hur påverkas stadskärnans funktioner av e-handeln?

• Hur ser de valda kommunerna på stadslivets betydelse och hur anpassar de sig efter e- handeln?

• Vad kan stadsplaneringen göra för att återskapa och bibehålla en livfull stadskärna?

Avgränsning

Arbetet avgränsas till den svenska stadskärnan och handelsmarknaden. Handeln avgränsas till de fysiska butikerna i stadens centrum samt den försäljning som sker via internet. Det

fokuserar på staden för människan vilket är en stad planerad utifrån den mänskliga skalan.

Uppsatsen kommer inte att fokusera på trafik, ekonomi eller miljö utan på sociala aspekter.

Uppsatsen ska också belysa hur denna stad har utvecklats de senaste åren och hur e-handeln har influerat den. Till slut inriktar sig arbetet på jämförelsen av två valda svenska kommuner och hur de hanterar den identifierade förändringen samt stadsplanering generellt. Annat utanför kan nämnas kort men endast för att ge djupare förståelse om ämnet.

Begreppsförklaring

Externhandel: Kommer från det latinska ordet extra som betyder utanför. Det är således handel som är belägen utanför områden där människor bor och verkar, med syfte att locka till sig kunder från ett stort geografiskt område (Svedström & Holm 2004:8).

E-handel: Den handel som sker via internet. Kan även kallas internethandel, näthandel och onlinehandel.

Detaljhandel: Handel som omfattar alla typer av försäljning och köp av varor och tjänster till främst privatpersoner. Både dagligvaruhandel och sällanköpshandel inkluderas (Boverket 2020).

Dagligvaruhandel: Handel av varor som tillgodoser konsumentens dagliga behov som livsmedel, apoteks- och hygienprodukter, tidningar, blommor etcetera.

Sällanköpsvaruhandel: Handel av varor utöver de dagliga behoven. Detta kan vara kläder, skor, fritids- och sportartiklar, möbler och vitvaror.

Stadskärna: Stadens centrala del som utgörs av tät bebyggelse med blandade funktioner såsom boende, service, handel och nöje.

Levande/rik/attraktiv: Används ofta för att beskriva stad och kärna. Definieras som platser med liv, rörelse och stort utbud av olika funktioner och aktiviteter.

Offentligt rum/stadsrum: De platser i staden som används av allmänheten. De är multifunktionella platser som erbjuder varierande aktiviteter. Alla samhällsgrupper är välkomna och varje individ vistas i och använder rummet på det sätt hen vill.

Offentligt liv/stadsliv: Avser mötena och interaktionerna mellan människor i de offentliga rummen. Det utgörs av människor, rörelse, livsstilar och idéer.

Teori

Teorin har använts för att välja ut relevant litteratur till kunskapsöversikten, i analysen samt resultatet för uppsatsen. Den teoretiska utgångspunkten för den här uppsatsen är Människans stad - en stad i den mänskliga skalan. Den utgör den teoretiska ramen för detta arbete och har skapats i och med de kriterier som relevanta författare som Jan Gehl, Jane Jacobs och

Boverket har identifierat som nödvändiga för att få ett livfullt stadsliv som välkomnar sociala möten. Deras ideal för stad och offentligt liv behandlas kortfattat här och mer djupgående i kunskapsöversikten. Teorin har använts för att välja ut relevant litteratur till

kunskapsöversikten, i analysen samt resultatet för uppsatsen.

Gehl menar att det viktigaste för en stad är den mänskliga dimensionen. Den här skalan utgår ifrån att staden utformas efter människans gånghastighet och att staden ska vara intressant i ögonhöjd (Gehl 2010:78, 82). I boken Cities for people har han har identifierat fyra

kategorier; livfullhet, hållbarhet, säkerhet samt hälsa, som hjälpmedel för att uppnå människans stad. Dessa kategorier kan allihop frodas i ett samhälle som planerar utifrån fotgängare och cyklisters perspektiv, men också utifrån stadslivet i allmänhet (Gehl 2010:6).

Dessa kategorier går ofta ihop med varandra men i detta arbete kommer fokus ligga på

kategorin livfullhet men även den mänskliga skalan som är det övergripande målet för staden.

Sedan bilens genombrott i samhället har stadsplaneringen i stort sett endast tillgodosett den expansiva biltrafiken. Därmed har den mänskliga skalan knappt fått något utrymme i planeringen. För att främja människans stad behöver människorna som nyttjar staden prioriteras. För att detta ska vara möjligt måste staden vara sammanhängande, ha korta gångavstånd och lämpliga samt varierade stadsfunktioner (Gehl 2019:13).

Studier beträffande stadens sittplatser har visat att de sittplatser med utsikt över stadslivet är betydligt mer använda än de platser som inte erbjuder den vyn (Gehl 2010:25). Längre vistelser i staden kan endast ske om det erbjuds sittplatser. Människor stannar inte på en plats om sittplatserna är dåliga eller få. Goda sittmöjligheter är vad som banar vägen för andra aktiviteter såsom att läsa, sola och observera andra människor (Gehl 2011:155). Långsam trafik gör också att det finns mer tid till att uppleva staden och stadskärnan kan då bli mer livlig och händelserik (Gehl 2011:77, Gehl 2010:71). Den viktigaste aspekten i livet är människor. Därav är staden som uppmanar många sociala möten och stimuli attraktiv. Det är människorna i staden som ger den liv (Gehl 2011:21). Den livfulla staden är emellertid ett relativt begrepp eftersom även en smal gata i en liten by med få människor också kan anses vara livlig. Det är således inte antalet, folkmassan eller storleken på staden som avgör hur attraktiv en stad är. Det handlar i stället om att platsen ska vara inbjudande, omtyckt och betydelsefull (Gehl 2010:63).

Jacobs var den första som anmärkte att det sätt som städer byggdes på höll på att omvandlas till något annat. På grund av bilen var staden inte längre en helhet utan utgjordes av separata byggnader. Ett sammanhängande stadsnät med ett mångfaldigt stadsliv och varierande bebyggelsefunktioner ansåg hon däremot som grundläggande för en lyckad stad (Jacobs 1961:129).

Boverket har skrivit ett antal rapporter som också ska vägleda vid utvecklandet av levande stadsrum. De framhäver framför allt vikten av att skapa mångfunktionella gator för att erhålla livliga städer. Det är viktigt att ta hand om de offentliga miljöerna då dessa är viktiga sociala

rum som stärker tillhörigheten och gemenskapen (Boverket 2019:3, 10).

Metod

Detta kapitel kommer att redogöra för den metod som appliceras för att undersöka samt besvara forskningsfrågorna.

Kvalitativ textanalys

En metod som har använts i denna uppsats är kvalitativ textanalys. Det finns vissa

grundläggande riktlinjer som den kvalitativa textanalysen arbetar efter. Textanalysen har tre dimensioner som är ledande i arbetet. I första dimensionen analyseras texter och frågor om innebörden söks. Andra dimensionen handlar om textens innehåll då den riktar fokus på språket, litteraturen och innebörden i texten. Den tredje dimensionen innebär att tolka det innehåll som texten har och koppla samman det till ett större sammanhang utanför själva texten. Den kvalitativa textanalysen handlar med andra ord om textens betydelser i förhållande till det omkringliggande samhället (Fejes & Thornberg 2015:178).

Fallstudie

För att undersöka och svara på forskningsfrågorna är den andra metoden för arbetet en

fallstudie. I en fallstudie ligger fokus på en eller ett fåtal förekomster av ett specifikt fenomen.

Avsikten är att ge en genomgående redogörelse för händelser, processer, erfarenheter eller förhållanden som förekommer inom det valda fallet (Denscombe 2007:59). Vid en fallstudie studeras saker och ting på detaljnivå, vilket exempelvis en surveyundersökning i många fall inte kan göra (Denscombe 2009:60). Fallstudien tillåter och uppmuntrar forskaren att använda flertalet olika källor, data och forskningsmetoder i undersökningen. Exempelvis kan

frågeformulär användas för att samla information om förhållanden av större intresse

(Denscombe 2009:61). De två kommunerna som har valts ut för fallstudien är Karlskrona och Kalmar. De har valts då de är ungefär lika stora befolkningsmässigt och för att författarna är lokaliserade i Karlskrona och enkelt kan besöka Kalmar kommun.

Telefonintervju

Eftersom två kommuner har valts ut för en fallstudie kan den kompletteras med telefonintervjuer. Telefonintervjun som kommer att användas är en typ av en

surveyundersökning. Enligt Martyn Denscombe är telefonintervjuer ett snabbare och billigare alternativ än intervjuer som utförs ansikte mot ansikte (Denscombe 2009:30).

Surveyundersökningen för uppsatsen kommer att utföras genom att kontakta de två utvalda kommunernas stadsbyggnadskontor, näringsutvecklare och exploateringsingenjörer. De fem frågorna som står nedan har ställts till varje respondent.

• Vem är din arbetsgivare och vilken roll har du i din verksamhet?

• Anser du att e-handeln påverkar de fysiska butikerna och i så fall hur?

• Vilka förändringar har ni sett i stadskärnan de senaste åren? Har det exempelvis fokuserats på handel, verksamheter, trafik, offentliga rum?

• Hur bedömer ni att e-handeln ska hanteras? Ska stadskärnan konkurrera eller samarbeta med den? Hur ska planerare och andra aktörer gå till väga?

• Hur bedömer ni att stadskärnan och tillhörande liv ska hanteras? Vilka strategier använder ni för att få liv i stadskärnan?

Metoddiskussion

En texts innebörd kan tolkas på olika sätt och därmed kan den kvalitativa textanalysen

bestämmas utifrån olika förutsättningar (Fejes & Thornberg 2015:178). Fördelen med det här är att vi får vi ett unikt förhållningssätt till insamlade data. Således kan vi skapa vår egen uppfattning för de olika texternas innebörder och få en originell analys och slutsats.

Nackdelen kan vara att vi förstår texternas innebörd på ett annat sätt än de var ämnade att uppfattas.

Det finns också fördelar och nackdelar med fallstudien. En av de negativa aspekterna är att generaliseringar görs utifrån fallstudiens resultat. Det kan leda till en skev bild av

verkligheten och därför är det viktigt som forskare att vara öppen och påpeka detta

(Denscombe 2009:72). Den främsta positiva aspekten är att denna metod låter forskaren gå in i komplexa sociala situationer på djupet. Även om specifika fall analyseras är metoden inte begränsad till isolerade faktorer utan den kan ge en helhetsbild (Denscombe 2009:71).

Telefonundersökning som forskningsmetod har tidigare anklagats för att ge ett skevt urval.

Trovärdigheten i data som samlas in genom telefonintervjuer har ifrågasatts (Denscombe 2009:29). Idag är dock telefonundersökningar vanliga. Människor är lika ärliga vid telefonintervjuer som de är ansikte mot ansikte. Via telefon saknas dock den visuella

kontakten men en personlig kontakt finns ändå kvar. Telefonkontakt är inte lika påträngande som en intervju ansikte mot ansikte men den är mer påträngande än vid en intervju via e-post.

Forskaren som intervjuar kan också konfronteras där det kan uppstå misstolkningar.

Forskaren kan missförstås vara en försäljare i stället eftersom forskningsmetoder kan missbrukas av andra för annat än att samla information om själva forskningen (Denscombe 2009:30–31).

Kunskapsöversikt

Städers uppkomst & utveckling

Människor levde ursprungligen som nomader men redan omkring år 3500 f.Kr. fanns de första erkända städerna. Deras ekonomi utgjordes av jordbruk men kompletterades även med handel (Lampard 2017). Antalet städer i världen var emellertid vid den tidpunkten ringa.

Århundradena under medeltidens mitt, vid år 1000, började en ny tillväxtperiod.

Jordbrukstekniken förbättrades, vilket ledde till att mer mark kunde användas för

jordbruksändamål. Till följd av detta kunde även befolkningen växa. Det var också vid denna tid som fjärrhandeln utvecklades vilket skapade ytterligare nya förutsättningar för städer och det offentliga livet (Hall & Dunér 1997:20). Denna medeltida stadsutveckling berörde fortfarande endast en minimal del av Sverige. År 1300 fanns uppskattningsvis 20 svenska städer varvid Stockholm, Kalmar och Visby förmodligen var de enda som hade en

befolkningsmängd på mer än 1000. Förutom att vara administrativa centrum för den svenska staten och kyrkan var dessa städer även handelsplatser för utbyte av olika varor. Salt, vin och kläder importerades medan koppar, järn, trä och skinn exporterades (Historiska museet u.å.).

Under 1600-talets stormaktstid grundades flertalet städer men det var inte förrän under 1800- talet och industrialismen som Sveriges stadsutveckling tog fart. Sverige var ett fattigt

bondeland slutet av 1800-talet men blev ett rikt industriland i slutet av 1900-talet (Björk et al.

2000:11).

Utvecklingen av digitala tekniker har också påverkat städer och deras utformning. Ali Madanipour (2011) beskriver tre faser: den statiska geometrin (klockan), den dynamiska rörligheten (motorn) och cyberrymden (datorn). Den mekaniska klockan uppfanns på 1300- talet men det var först på 1600-talet som den blev en symbol i det nya samhället. Det ansågs att klockan representerade världen (Madanipour 2011:101). Klockan hade sina orubbliga rutiner och regler och på det sättet skulle även världen fungera. Således formades städer vid den här tidpunkten för att spegla den mekaniska statiska och absoluta ordningen. Andra fasen började under 1800-talet. I och med att ångmotorn uppfanns och började användas i tåg och färjor blev människor mer rörliga. Järnvägsspår kom nu in i stadsbilden och stationer

placerades i stadskärnorna. Det handlade om en kollektiv mobilitet eftersom människor reste tillsammans. Det vidareutvecklades till en individuell mobilitet i samband med bilen som utan tvekan har satt sina spår inom samhällsplanering och arkitektur. Städer formades efter hur de skulle upplevas från bilen. Den tredje fasen inleddes med datorerna. Det kan även upplevas som att cybervärlden har börjat ta över den fysiska världen (Madanipour 2011:102–103). De nya digitala teknologierna har bidragit till en förändring av stadsrummen på många sätt. Ett exempel är genom övervakningskameror (Madanipour 2011:105).

För att sammanfatta städers historia utvecklades de i samband med handel och bostäder. I takt med industrialismen följt av bilismen, varade en hundraårig period av utglesning och

funktionsuppdelning av städer. Under de senaste decennierna har denna riktning vänt och städer blir nu förtätade och funktionsblandade, särskilt i stadskärnorna. Detta förekommer även kring handelsområden (Bergman et al 2019:12).

Handelns utveckling

För ungefär fem tusen år sedan var byteshandel det enda som existerade. Om en person behövde ett får var hen tvungen att byta till sig det. För att byteshandeln skulle gå igenom var personen tvungen att erbjuda något som var lönsamt för fårets ägare (Wegmüller 2014).

Byteshandeln utvecklades successivt genom att olika länder i Europa började byta råvaror med varandra. Denna utveckling kallas för fjärrhandel. Fjärrhandeln utfördes vissa tider på året då folk från de olika länderna i Europa möttes och bytte varor. Ju mer handeln

utvecklades uppkom allt fler sätt att byta till sig varor. En av de viktigaste händelserna i handelns historia var att införa mynten. Det var vikingarna som först tog med sig mynt till Sverige. Mynten var inte lika värda utan värderades efter de metaller som de innehöll. Runt år

1000 påbörjades en myntprägling i några av de skandinaviska städerna. Denna händelse sammankopplas med övergången från vikingatiden till medeltiden och kungariken. Trots att mynt hade introducerats i Sverige etablerades inte en penningekonomi i landet vid denna tidpunkt. Omkring år 1030 upphördes mynttillverkningen och användningen kom inte tillbaka förrän ungefär hundra år senare (Företagskällan 2016).

Under liberalismens tid på 1800-talet gick handeln igenom stora förändringar då vissa hinder för handeln och näringslivet togs bort. Under samma period avskaffades tullarna som fanns mellan de olika svenska städerna. Sedan människors inflyttning till städerna under den

moderna urbaniseringen genomgick handeln stora förändringar. Det förbud som tidigare hade införts mot handeln utanför städerna upphävdes och kvinnors möjligheter att ägna sig åt handel utvecklades under mitten på 1800-talet. Den svenska exporten av varor växte kraftigt under industrialiseringen. Skånes och Göteborgs inflytande i utrikeshandeln stärktes

(Handelns historia, u.å., a).

På 1900-talet hade Sverige utvecklats enormt och levnadsstandarden hade förbättrats

avsevärt. Även utrikeshandeln utvecklades under denna tid, särskilt efter andra världskriget då strävan efter frihandeln spreds. Sverige gick med i EU år 1995 men redan innan hade de haft goda handelsförhållanden med andra länder. Handeln hade stort inflytande i denna utveckling eftersom det inte hade varit möjligt att hitta nya sätt att till exempel distribuera varor utan handeln. Flertalet varuhuskedjor som Tempo och EPA grundades i Sveriges större städer i början på 30-talet. Ikea och Hennes & Mauritz kom under följande decennium som också blev internationellt kända (Handelns historia, u.å., b).

Under den senare hälften av 1900-talet har dagligvaruhandeln i Sverige förändrats enormt. På 1950-talet fanns det ungefär 36 000 dagligvarubutiker men många av dessa lades ner på 60- talet som en följd av de nya och stora varuhusens uppkomst. Vid mitten av 70-talet hade externa stormarknader en omsättning på endast 1 % av den totala omsättningen i

detaljhandeln. Vid början av 90-talet var omsättningen fortfarande låg, men den var nu uppe på 8 %. Senare under 90-talet ökade externhandelns omsättning kraftigt, med undantag från 1996 och 1997 då den stannade upp. 132 miljarder kronor omsattes i stormarknader och varuhus år 1990 medan det hade stigit till 163 miljarder tio år senare. År 2000, omsatte detaljhandeln omkring 360 miljarder kronor (Svedström & Holm 2004:8). Till skillnad från 50-talet finns idag endast cirka 6000 dagligvarubutiker. Detta tyder på att butikerna har blivit betydligt större. Detaljhandeln flyttar också alltmer ut från städer till externa platser. Denna storskalighet har givetvis bidragit till en effektivisering och lägre kostnader men den har också orsakat många problem (Svedström & Holm 2004:9).

Redan på 60-talet grundade USA:s försvar internets föregångare “ARPANET”. Detta ursprungliga nät började användas av vissa universitet som också vidareutvecklade det.

Universiteten skapade ett slags nätverk som kunde kopplas samman med det dåvarande

“ARPANET” och det var enligt denna princip som internet uppfanns. Genombrottet för internet kom år 1992 då dessutom privatpersoner kunde använda det (Handelns historia, u.å., c). I samma veva tog e-handeln fart och “Amazon” blev ett av de första företagen som bedrev e-handel. De är idag ett av de största när det kommer till att bedriva försäljning på detta sätt.

Under senare år har e-handeln utvecklats explosivt, till och med detaljhandeln har gått från fysiska butiker till näthandel. Majoriteten av företagen har kopplat ihop sin fysiska handel med e-handeln, där till exempel en vara kan beställas på nätet för att sedan hämtas ut i fysiska affärer och returneras om så behövs. (Allt om e-handel 2021). Om digitaliseringsutvecklingen fortgår på samma sätt kommer e-handelns tillväxt inom de närmaste tio åren överstiga de

fysiska butikerna. Tillväxten av fysiska butiker kommer att stanna upp och i stället kommer handeln i stort sett enbart ske via internet (Svensk Handel 2018:4). Det finns prognoser som tyder på att Sveriges traditionella handel kommer sluta växa i absoluta tal mellan åren 2020 och 2025. De pekar även på att e-handeln kommer stå för en femtedel av Sveriges

detaljhandel vid denna tidpunkt och att mellan 22 0000 och 42 000 arbetstillfällen inom fysiska butiker i Sverige kommer att försvinna inom de närmsta tio åren (Bergman et al.

2017:30–31).

I och med digitaliseringen öppnas en ny marknad upp och ökar konkurrensen mot de mer traditionella handelsplatserna. E-handeln ändrar handelns struktur och ett exempel på detta är relationen mellan säljare och handlare. Tilliten är inte lika stabil för handel och utbyte via internet och det har behövts fastställas en uppdaterad konsumentskyddslagstiftning, reglering av produktstandard och garantier (Bergman et al. 2017:28). Den nya tilliten byggs även upp genom att de personer som använder sociala medier och marknadsplattformen ger information om och rekommendation av produkterna. Tilliten sker inte längre via en mellanhand utan de nya köparna har förtroende för tidigare köpare (Bergman et al. 2017:32). Digitaliseringen påverkar dessutom arbetsmarknaden på olika sätt. Vid 2025 beräknas 75 procent av

arbetsmarknaden omfattas av “digital natives”, vilket är personer som är födda och uppvuxna under den digitala epoken som är välbekanta med internet och datorer (Bergman et al.

2017:31). Det är svårt att förutspå framtiden men genom att titta på olika mönster går det att göra vissa antaganden, såsom att specifika delar av handeln som exempelvis impulsköp, lyx- och lågprisvaror kommer fortsätta att vara endast fysisk. En kamp mellan e-handel och fysisk handel kommer finnas men antagligen kommer ingen av dem vinna helt. Konkurrensen kommer troligtvis vara störst mellan e-handeln och köpcentrum. Det pekar mot att 60 till 75 procent av detaljhandeln kommer bli näthandel och vissa företag inom sällanköpshandeln som kontrollerar de egna varumärkena, som Ikea & H&M, kommer bli tvungna att använda sig av alla kanaler. Till följd av både digitaliseringen och globaliseringen kommer handeln under den närmsta tiden förändras drastiskt och företag, men även enskilda individer, kommer behöva förändra sina beteenden och anpassa sig efter den nya verkligheten (Bergman et al.

2017:55–56).

Ovan visas andelen av befolkningen i nordiska länder som e-handlar. Sverige e-handlar mest medan Finland gör det minst. Bildkälla: Postnord 2019:19.

Stadskärnan & dess betydelse

Städer har alltid haft någon typ av stadskärna eller centrum. Det är också något som har förändrats genom tiderna. Begreppet centrum kommer från det latinska språket och betyder mitt- eller medelpunkt. Den första typen är ett traditionellt centrum. Denna typ delar många egenskaper med det förindustriella samhället. Detta centrum är verksamhetsintegrerat, har korta avstånd, en viss mängd bostäder och är mer kompakt uppbyggt. Även nya städer kan ha ett traditionellt centrum men då går det under namnet neotraditionellt centrum vilket syftar till en återgång till det traditionella idealet. CBD som står för Central Business District är en centrumvariant som är vanligare i Nordamerika och Oceanien. Denna beteckning används liktydigt med centrum men CBD är en centralt belägen nod som framför allt innefattar handel och arbetsplatser med främst kontorsbyggnader (Book & Eskilsson 1999:11). Innerstad och stadskärna är andra begrepp som används synonymt med centrum. Gränsen för det verkliga centrum kan dock bli svårt att läsa av. Stadskärna och centrum bedöms vara samma sak i Sverige medan innerstad inbegriper en aning större del (Book & Eskilsson 1999:12).

Staden var ursprungligen enkärnig men har senare utvecklats och blivit mångkärnig. Det är vanligt att dagens städer har flera subcentra eller förortscentra som komplement till

huvudcentrumet. Förortscentra är oftast belägna i bostadsområden och är därav bostadsorienterade. Ett exempel på en sådan form är Vällingby centrum i Stockholm.

Närcentrum eller närservice är en typ av förortscentrum men det är mindre än subcentrum och CBD. Närcentrum gränsar till bostadsområden och dessa områden har mellan 5000 och 10 000 invånare som mest. En nyare variant av centrum är edge cities. Dessa noder har shoppingverksamheter och hög koncentration av arbeten. Edge cities, som förstås av namnet, finns i utkanten av städerna och ofta i närheten av större motorvägskorsningar. Precis som CBD hittas edge cities oftast i bland annat USA (Book & Eskilsson 1999:12–13). Det är viktigt att påpeka att centrumstrukturen i Sverige och andra europeiska länder är betydligt mer varierande än i USA (Book & Eskilsson 1999:145).

Centrumutvecklingen kan delas in i fyra epoker; den förindustriella staden, industristaden, servicestaden och den postindustriella staden. Den förindustriella stadens centrum

kännetecknades av kompakthet och centralisering. Industristaden var tät och centrum var decentraliserat och hade subcentrum. Servicestaden karaktäriseras av lägre densitet, suburbanisering, funktionsseparering, utspridning och köpcentrum. Den postindustriella staden utmärks av låg densitet, utspridning, decentralisering. Den kan också gå i två olika riktningar; å ena sidan edge cities men å andra sidan reurbanisering (Book & Eskilsson 1999:41).

Ovan visas en egengjord illustration av olika centrumstrukturer inspirerad från Book &

Eskilsson 1999:85.

A. Centraliserad B) Flerkärnig C) Korridorbaserad D) Utspridd

Stadens centrum har haft viktiga funktioner för speciella tillfällen. Stadens torg och gator har bland annat använts som marknader, avrättningsplatser (Sveriges Fängelsemuseum u.å.), för olika mässor, ritualer, karnevaler och demonstrationer. Även begravnings- och

bröllopsceremonier var offentliga innan men är i dagsläget privata angelägenheter. Torg används än idag för olika offentliga evenemang (Olsson 1998:93–95). Städer är viktiga för att hålla olika verksamheter och affärer vid liv. Det är innerstadens höga befolkningsmängd som får detaljhandel, kulturella anläggningar och underhållning att blomstra. I byar och förorter finns inte tillräckligt många människor för att tillåta denna typ av variation av verksamheter.

Således finns för det mesta endast stora mataffärer på de platserna (Jacobs 1961:146). Det är i innerstäder som små företag och unika butiker uppstår och bibehålls tack vare de många invånarnas olika färdigheter, behov, smaker och stilar (Jacobs 1961:147). För att främja varierad handel i en stad behövs allt ifrån företag med hög avkastning till företag med liten eller ingen avkastning. Därför är det viktigt att städer inte enbart har nya byggnader eftersom dessa har höga hyror som endast kan besittas av en viss typ av företag (Jacobs 1961:187–

188).

Stadskärnorna idag verkar gå åt två skilda håll. Å ena sidan går centrum mot en

desurbanisering. Med detta menas att staden sprids ut alltmer och blir ett förortslandskap.

Detta leder till större och mer avlägsna köpcentrum vilket även ökar bilberoendet. Å andra sidan pekar utvecklingen mot en reurbanisering. Detta uttrycks genom centrumförnyelse och gentrifiering. Städer får exempelvis fler gågator, upprustade parker och torg samt reglerad biltrafik (Book & Eskilsson 1999:128). Centrums roll som lokaliseringsplats för handel och service är beroende av antalet invånare. Det finns en korrelation mellan ett lågt antal

centrumbostäder och ett magert utbud av bland annat livsmedelsbutiker och utflyttning av centrumboende. En kombination av detta kan leda till att centrum utarmas (Book & Eskilsson 1999:132). Centrumfunktionen kanske håller på att förflyttas från nytta till nöje (Book &

Eskilsson 1999:133). Således kanske det inte handlar om en utarmning av centrum utan endast en förändring och utveckling av stadskärnans funktion och identitet.

Stadslivet

Det är stadens offentliga rum och dess liv som skapar staden. Det handlar om att fritt kunna gå på en gata eller vistas på ett torg där även andra människor befinner sig (Olsson 1998:4–5).

Torg har som tidigare nämnts varit viktiga platser för det offentliga livet. På senare tid har det dock funnits färre parkeringsplatser än vad invånarna har behövt och således har öppna ytor i staden, som torg, allt oftare tagits i anspråk för parkering. Torg har idag inte samma betydelse för stadslivet som förr. I nuläget satsas det i stället på att skapa attraktiva stråk (Olsson

1998:75). För att skapa livliga och hållbara städer behövs mångfunktionella gator (Boverket 2019:3). Boverket definierar denna typ av gata som ett gaturum där stadens olika funktioner och behov tas hand om (Boverket 2019:8). Det föregående trafik- och stadsplaneringsidealet har resulterat i att flera vägar och gator ofta utgör barriärer i städerna. Dessa föråldrade gator hamnar ofta i konflikt med dagens stadsutveckling. Genom att arbeta med gaturummen och ta hand om de offentliga miljöerna kan framtida utmaningar hanteras bättre. Ju tätare en stad blir och ju mer befolkningen växer, desto mer ökar efterfrågan på användbara gaturum.

Välutformade gaturum främjar flexibilitet och kan agera som en scen för stadens kulturliv.

Verksamheter i byggnaders bottenvåningar, rumsskapande element och markbeläggning är andra exempel på sådant som attraherar invånare att besöka platsen och uppehålla sig där och därmed bidrar det till ett rikt stadsliv (Boverket 2019:10). Det finns ingen tvekan om att en levande handelsmarknad också bidrar till ett levande stadsliv. Däremot handlar stadslivet inte

enbart om handel och handel handlar inte heller endast om konsumtion. Enligt Gehl går handeln även ut på sociala möten. Detta uppenbaras då personer som jobbar hemifrån spenderar tre gånger mer tid på shopping än de som har sin arbetsplats utanför sitt hem. Det pekar på att handel tillfredsställer både materiella behov och behov för social kontakt (Gehl 2011:115, 117).

En annan viktig faktor för stadslivet är den fysiska kvalitén. Planeringen och utformningen av området kan påverka utomhusaktiviteternas karaktär och omfattning i hög grad. För att invånarna inte enbart ska gå igenom stadsrummen utan stanna till där måste bland annat trygghet, rimlig plats för alla, möblering och visuell kvalitet finnas. Sambanden mellan

nödvändiga aktiviteter, sociala aktiviteter och valfria aktiviteter blir intressanta när man ser på denna relation. Sociala aktiviteter omfattar alla olika former av kommunikation mellan

människor i stadsrummet. Den sociala och den fysiska aktiviteten går hand i hand, om det finns aktivitet och liv i stadsrummet sker det också många sociala utbyten (Gehl 2019:32).

Gehls bok Livet mellan husen (2011) handlar om betydelsen av händelsefulla stadsrum och att ha offentliga bottenvåningar som bidrar till ett rikt stadsliv. Boken innefattas också av de aktiviteter som människor utövar i de gemensamma stadsrummen. Det handlar om

promenader med eller utan mål, korta eller långa besök, fönstershopping, sociala möten, dans, träning, barnlek underhållning och mycket mer (Gehl 2011:19). Det är viktigt att stadsrum bjuder på attraktiva promenader, goda stå- och sittmöjligheter, saker att se och höra samt konversationer med andra människor. Dessa stadsrum är också intressanta då de låter andra aktiviteter som exempelvis lek och sport utvecklas (Gehl 2011:131).

En stad ska kunna erbjuda goda förutsättningar för att människan ska kunna se, höra, sitta, gå och samtala. Om dessa grundläggande fysiska aktiviteter som är kopplade till människans rörelsemöjlighet har goda förutsättningar kommer människolandskapet kunna utvecklas (Gehl 2019:128). Att gå är i grund och botten bara en vanlig linjär rörelse en människa gör men det kan också bli mycket mer. Med gåendet tillkommer det andra aktiviteter som att t ex att stanna upp, ändra riktning, höja eller sänka farten. Promenadstråken i staden omfattar även sociala aktiviteter, fotgängaren träffar på andra människor som kan leda till sociala aktiviteter.

Att promenera i en stadskärna handlar om att förflytta sig men det kan också ge möjlighet till många andra aktiviteter (Gehl 2019:129–130). För att göra promenaden till ett självklart val ska det vara bekvämt och behagligt att gå på de olika gatorna. Att röra sig fritt och enkelt utan att behöva tränga sig fram bland en massa människor är extra viktigt. Det ska också finnas gott om plats för rörelsehindrade och folk med barnvagn (Gehl 2019:132). Eftersom stadskärnor har fått ökad konkurrens från externa köpcentra är de tvungna att locka till sig besökare på andra sätt än med enbart handel. Satsningen bör med andra ord inte ske på shoppingens kortsiktiga intressen utan på det som får stadskärnan att sticka ut och att kärnan är en del av en stad som naturligt har fler aktiviteter och större dragningskraft än andra platser. I de stadskärnor där fokus har legat på attraktiva offentliga rum och goda miljöer för gångtrafikanter har även handeln dragit nytta då fler människor har velat röra sig i staden.

Stadens centrum som en mötesplats har blivit allt större och det har även lett till att kulturlivet har fått framgång (Gehl Architects 2007:6).

Det har ofta påståtts att handelns mest betydande förutsättningar är bilarnas framkomlighet och parkeringsplatser men detta uppmanar människor att köra bil i stället för att promenera.

Parkeringar och trafik leder många gånger till en försämrad stadsmiljökvalitet för fotgängare (Gehl Architects 2007:6). Människor som rör sig till fots i staden tycker inte heller om när butiker ligger långt ifrån varandra eftersom sträckan upplevs för lång (Gehl 2011:95). En oavbruten rad av butiker gynnar både handeln och stadslivet. Ytterligare kan en stad som

saknar mångfald öka människors bilanvändning. Detta leder till att mer yta krävs för att skapa fler vägar och parkeringar vilket i sin tur sprider ut samhället ytterligare. Då tvingas bilen användas ännu oftare och det bildas en ond cirkel (Jacobs 1961:230). Utglesningen av staden har också lett till ett urlakat stadsliv (Gehl 2011:47). På senare år har emellertid biltrafiken reglerats på ett sätt som har lett till att många stadsgator endast har begränsad trafik och i vissa fall ingen alls. Sedan 1960-talet har det utvecklats gågator i de svenska städerna. Dessa är i regel bilfria, men man kan också ha viss begränsad trafik (Olsson 1998:75).

Stadens torg kan vara ställen att vistas på, mötesplatser och platser varvid ärenden uträttas.

Torget har dock en statisk grund medan gatan har en dynamisk grund. På gatan uppmuntras rörelse, att gå framåt - antingen att långsamt strosa omkring eller snabbt passera. Självklart kan människor även stanna till på gatan, som när de slår sig ner på ett utecafé. Samspelet mellan restauranger och gatan är viktigt. Detta blir extra tydligt under sommarhalvåret. På 1930- och 40-talet kännetecknades stadslivet av lokalsamhällen och gemenskap. Invånarna gick ofta ut på stadens torg och gator för att träffa på vänner och bekanta. Dagens stadsliv har inte samma vardagliga känsla utan det präglas av anonymitet och således blir det svårare att förutspå vad som ska ske. Mycket har ändrats sedan den första hälften av 1900-talet vad gäller stadslivet och invånarna. Vid tillfället befinner sig samhället i ett postmodernt tillstånd. Den postmoderna staden kan beskrivas som något kaotiskt och splittrat men den ger också ett omväxlande intryck (Olsson 1998:77). Det är inte konstigt att gatan med all dess rörelse och mångfasetterade intryck föredras i den postmoderna staden framför det statiska och öppna torget. Den postmoderna människan vill också kunna bli sedd och även se andra. Det tidigare moderna samhället kan beskrivas genom förhållningssättet “Jag tänker alltså finns jag” medan det postmoderna samhället kan beskrivas med “Jag är sedd alltså finns jag” (Olsson

1998:78).

Sören Olsson (1998) har hittat fyra skäl till varför det är viktigt med ett rikt stadsliv. Den första anledningen handlar om att människor njuter av att visa upp sig, observera vad andra gör och hur de ser ut samt vad de säger. Den andra anledningen gäller tolerans. I stadens rum finns flera samhällsgrupper med olika åldrar, etniciteter, kulturer och så vidare. Detta lär invånarna att acceptera och även uppskatta varandras olikheter. Det tredje skälet handlar om känslan av att leva i ett samhälle, det vill säga att känna av den sammanhängande

stadsstrukturen och att vara delaktig i den. De som lever i slutna kretsar kan lätt glömma bort andra människor och att de utgör en del av stadens helhet. Det är således nödvändigt med någon form av medborgarmentalitet och samhörighet. Befolkningen bör vara beredd för att bidra till helheten och lösa gemensamma problem. För detta krävs möten och diskussioner mellan människor. Det fjärde och sista skälet berör politiken. De offentliga rummen och stadslivet har varit avgörande för demokratins framväxt. Himmelska Fridens torg är ett tydligt exempel på vilken politisk betydelse offentliga platser kan få (Olsson 1998:106–109).

Stadsplanerare utformar också staden utifrån den styrande politikens önskemål. Hur staden ser ut kan således visa samhällets politiska åsikter och värderingar.

Jacobs skriver att de mindre bemedlade invånarna i staden kan vara beroende av det levande gatulivet exempelvis genom att de kan höra om olika jobberbjudanden. Även de mer

bemedlade invånarna uppskattar de livliga gatorna och det är också de som har råd att betala de skyhöga hyrorna i innerstaden. De rika har knuffat ut medelklassen och de fattiga ur de livfulla och eftertraktade områdena i staden och lämnat de tysta bostadsområdena till de som inte har råd med något annat. Ett stadsrum, vare sig det är rikt, fattigt eller något däremellan, har hittills inte märkts blivit skadat av att ha ett intressant och rikt stadsliv (Jacobs 1961:70–

71). Om en person fick välja mellan att gå på en livfull gata med fler människor eller en öde gata, skulle hen i de flesta fall välja det första alternativet eftersom den promenaden både skulle upplevas som säkrare samt vara mer händelsefull och intressant (Gehl 2010:25).

Stadslivets mörka sida

Allting i världen har dock både fördelar och nackdelar. Vissa komplexa aspekter angående det offentliga livet behandlas under den här rubriken

Människans livliga stad är å ena sidan kopplad till kvantitet på det sätt att det handlar om att stadsrummen ska brukas av ett meningsfullt minsta antal av personer. Staden är å andra sidan också beroende av kvalitet då den behöver varierande miljöer (Gehl 2010:65). Vissa städer har hög och tät bebyggelse men har inga funktionella stadsrum. Idén om att anlägga en massa skyskrapor för att skapa en tätare stad men utan att planera för stadsrummen är inget som bidrar till livfulla städer, snarare tvärtom. Politiker och exploatörer använder dock denna typ av täthet som ett argument för att få liv i städerna (Gehl 2010:68).

Innan fanns det också en idé om att barn tog skada av att leka på gatan. Det skulle leda till en otrygg uppväxt och att barnen skulle få tvivelaktig moral. Således ansågs det att barn skulle ha sina egna lekplatser och parker (Jacobs 1961:74). Jacobs menade dock att den livliga stadsgatan var den säkrare platsen. Det är på den livfulla gatan som många vuxna människor finns och därmed har fler koll på vad som händer med barnen. På en lekplats eller i en park kanske nästintill ingen vuxen finns inom synhåll. Detta visste stadsbarnen i Jacobs grannskap om då de själva sa att de gick till Lindy Park när de inte ville att vuxna skulle se vad de gjorde (Jacobs 1961:77). Det är dock viktigt att förstå att det inte är så enkelt. Alla stadsgator är inte trygga på det här sättet och alla lekplatser och parker är inte heller otrygga (Jacobs 1961:79).

Städer kan sakna tydliga rumsbildningar och offentliga karaktärer vilket kan leda till oklarhet och osäkerhet (Olsson 1998:4–5). Överbyggda gator och torg har sitt tidiga mönster från orientaliska basarer där en stor mängd affärer längs med trånga och ibland förvillande gator finns. I Sverige framträdde dessa senare som saluhallar vid det förra sekelskiftet (Olsson 1998:44–45). Passager är också överbyggda gator där gatuplanet utgörs av affärer och andra verksamheter. Under 1800-talet var det vanligt att påkostade passager byggdes för att locka till sig eleganta besökare. Det finns flera kända passager i bland annat Paris och Milano. I Sverige var passager inte vanliga men Göteborg har ett fåtal. På 1970-talet kom överbyggda torg in i Sveriges stadsbild och dessa utvecklades i centrala lägen samt förorter. Flera av de överbyggda gatorna och torgen uppfattas ofta som halvoffentliga då marken kan vara privatägd (Olsson 1998:45). Detta leder till att de privatägda gatorna och torgen kan stängas av när handeln är över och att vakter finns på plats för att hålla ordning. I USA är det en stigande trend att privata företag kontrollerar offentliga rum och detta leder till ett förändrat gatuliv. I Sverige är detta inte lika tydligt som i USA men vissa drag kan ändå hittas här.

Denna utveckling av det offentliga livet har medfört en rädsla för gatulivet då det uppfattas som otryggt och farligt (Olsson 1998:46). Att livet på torg och gator är något positivt ska inte tas för givet. Det har förknippats med våld, droger och prostitution. Denna brottslighet och otrygghet har lett till en ökad privatisering av mark och att privata företag använder alltmer övervakning och vakthållning. Detta pågår mest i USA och inte lika mycket i Europa och Sverige. Otryggheten i svenska offentliga rum förknippas med nätter och unga bråkiga män.

På kvällarna stängs de flesta verksamheter och vuxna försvinner från platserna. Kvar blir ungdomar, poliser och fältassistenter. Denna otrygghet på torg och gator är självklart ett hot

mot det offentliga livet men det är även privatisering och strikt kontroll eftersom stadslivet är baserat på tillgänglighet och frihet (Olsson 1998:104–105).

Det finns som sagt både privata och offentliga rum, men i och med att städer blir mer privatiserade kan gränserna mellan olika territorium bli för påträngande eller för svaga.

Madanipour hävdar att otydliga gränser mellan territorium och rum skapar otrygghet och aggression hos människor (Madanipour 2003:50–52). Han menar att tydliga gränser således behövs, men att de ändå har en viss flexibilitet för att inte dela upp rummen helt och hållet.

Denna typ av rumsavgränsare kan exempelvis vara pelargångar (Madanipour 2003:63). Gehl har liknande tankegång och han påpekar att diffusa rumsgränser ger en känsla av osäkerhet och ingenmansland, men att gränsen ändå ska vara mjuk och gradvis (Gehl 2011:61).

Välutformade rumsgränser ger människor samma känsla av välbefinnande som väggar i ett hem. Gehl ger låga staket, häckar, båggångar och ändringar i vägbeläggning som förslag på vad som kan skapa en behaglig definiering samtidigt som det skapar överskådliga miljöer (Gehl 2010:75, 103, 190).

Bilens påverkan på stad & handel

Bilens inträdande i samhället har också haft negativa effekter på staden och det offentliga rummet. Bilen är en del av vardagen och således får den här ett helt kapitel ägnad åt sig.

Jane Jacobs har skrivit mycket om den mänskliga skalan, eller kanske mer om hur den glömdes bort i och med att städerna började planeras efter bilen och fyllas av monotona kontorsskrapor. Även om Jane Jacobs mest kända verk The death and life of great American cities skrevs för 60 år sedan är hennes observationer och idéer fortfarande inflytelserika idag inom planeringsvärlden. Hon var den första som anmärkte att det sätt som städer byggdes på höll på att omvandlas till något annat. På grund av bilen var staden inte längre en helhet utan utgjordes av separata byggnader. Ett sammanhängande stadsnät med ett mångfaldigt stadsliv och varierande funktioner av bebyggelse ansåg hon däremot som grundläggande för en lyckad stad (Jacobs 1961). Sedan bilens genombrott i samhället har stadsplaneringen i stort sett endast tillgodosett den expansiva biltrafiken. Därmed har den mänskliga skalan knappt fått något utrymme i planeringen. På grund av olika stadsplaneringsideal, såsom den tidigare modernismen, har gång- och cykeltrafiken samt de gemensamma rummen och mötesplatserna i staden försummats. Olika marknadskrafter har också fått till följd att fokus har lämnat de offentliga rummen för att i stället flyttas till enskilda isolerade byggnader. Detta ovan nämnda fokusskifte skulle kunna komma att orsaka slutet för stadsrummet och stadslivet däri (Gehl 2019:13).

Söderlind menar däremot att bilen har fått mer negativitet än vad den förtjänar. Det är vanligt att använda negativt laddade ord såsom “bilberoende”, “bilism” och “bilsamhälle” men ofta glöms även bilens nödvändighet bort (Söderlind 2011:225). Bilen kan sättas i förhållande till människan, staden och samhället. Avgörande faktorer för att människor skaffar bil är

ekonomi och geografi. Bilinnehav handlar således inte om moral och värderingar. En person avstår inte från bilen för att hen är mer miljömedveten än andra, utan det kan vara för att personen helt enkelt inte har råd eller bor centralt med goda kollektivtrafikförbindelser. Bilen är ett lyxföremål och ger människor ökad frihet (Söderlind 2011:226–227). Bilen påverkar stadens täthet. Om staden är tät med stor trängsel blir det dyrare att köra bil där. Hastigheterna blir låga och det blir även dyrt och svårt att parkera. Då kan ytor för parkering användas för

andra funktioner. Bilen är en utspridare men ju tätare en stad är desto lägre är invånarnas bilinnehav (Söderlind 2011:227–228). Det nutida moderna samhället kan dock inte fungera utan bilen. Bilen gör det möjligt att bygga i stort sett varsomhelst. Bilen tillåter också många olika aktörer att vara med på marknaden och främjar konkurrens (Söderlind 2011:229–230).

Hur bilen förhåller sig till handeln beror på vilka varor det handlar om. Varor i stora volymer och vikter är mer knutna till bilen än små och lätta varor. Bilen fungerar som en transportvagn - en “urban skottkärra”. Många svenska städer och bostäder har byggts ut under bilismens och modernismens epok och således bor många människor längre ifrån hållplatser för

kollektivtrafik för att det ska vara bekvämt att handla utan bil. Idag är bilfri handel fortfarande obekvämt och opraktiskt. Handelsplatser borde utformas på ett sätt som fungerar i dagens bilsamhälle men som också samarbetar med övergången till en stad där bilen inte är ett krav utan ett val (Söderlind 2011:230–231).

Coronapandemin

Världen befinner sig i en speciell situation just nu och har gjort det sedan början av 2020. Det är viktigt att redogöra för denna situation då den påverkar alla aspekter i samhället. Det betyder också att staden, stadslivet och handeln inte riktigt ser ut som de brukar och denna uppsats utgår således från unika förutsättningar. Nedan förklaras vad som har hänt och fortfarande pågår.

Det finns olika lagar, restriktioner och rekommendationer om hur olika verksamheter och privatpersoner ska och bör agera för att minska smittspridningen. Exempelvis måste

verksamheter upplysa om lokalens maxantal och privatpersoner uppmanas att gå ensamma in i butiker för att handla. Många företag har fått bakslag sedan covid-19 bröt ut och för att kunna överleva pandemin kan de ansöka om olika stöd. Covid-19 har med andra ord ett starkt inflytande över verksamheter, arbete, handel och människor.

Tonåringar och unga vuxna är bland de som är mest drabbade av pandemins effekter. Dessa personer hade redan en negativ utveckling gällande psykisk hälsa såsom ångest, depression, stress och sömnbesvär innan pandemin men den har nu förvärrats. Den fysiska aktiviteten går också åt fel håll eftersom allt färre rör på sig. Detta på grund av att de som studerar har fått fortsätta med distansundervisning, fritids- och idrottsaktiviteter har ställts in och sociala aktiviteter som exempelvis pub- och klubbesök har varit svåra eller omöjliga att genomföra.

Inom flertalet branscher som unga människor arbetar har arbetsgivare tvingats avskeda anställda (Folkhälsomyndigheten 2021).

Covid-19 har också lett till ett ökat användande av sociala medier eftersom fler stannar hemma. GlobalWebindex har gjort undersökningar som visar att 45 procent ägnar mer tid på sociala medier och 70 procent spenderar mer tid på sina mobiler nu än innan viruset.

Följaktligen visar undersökningen att “millennials” är de som mest har ökat sitt e-handlande.

Millennials är en generation av befolkningen som beskrivs vara personer födda mellan 1981 och 1996 av vissa källor medan andra inkluderar personer födda även efter 2000-talet. Då allt fler människor, särskilt de yngre generationerna, spenderar mer tid i den virtuella världen söker sig myndigheter och företag dit för att möta de målgrupperna (Ekholm 2020). Det är evident att pandemin genomsyrar det vardagliga livet och bestämmer hur människor kan röra sig och träffa andra vilket har flera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser i samhället. Det stämmer inte enbart för Sverige, utan världens alla länder. Vidare har pandemin lett till

effekter inom olika aspekter såsom handel, produktion av varor, transporter, arbete, offentligt liv, privatliv och så vidare. Detta har varit viktigt att ha i åtanke vid skrivandet av den här uppsatsen.

Fallstudie

Fallstudie Karlskrona

Karlskrona kommun är den ena kommunen som fallstudien bygger på. Här kommer

översiktsplanen, handelspolicy och andra relaterade dokument att granskas. Eftersom arbetet skrivs av två författare har varje författare fått ansvara för sin enskilda kommun. Miranda Bergström har skrivit om Karlskrona.

Bilden ovan visar var i Sverige som Karlskrona är lokaliserad, och i förhållande till Kalmar.

Karlskrona är en kommun som är belägen i Blekinge län i sydöstra Sverige. Kommunen har omkring 66 500 invånare (Karlskrona kommun 2021) och 34 200 av de bor i centralorten Karlskrona. Karlskrona är en hamnstad med flera öar. Stadskärnan är beläget på den största ön vid namn Trossö och shoppingen i centrum finns framför allt på Borgmästaregatan och Ronnebygatan (Reteam 2015:5).

Karlskrona grundades år 1680 och har sina rötter i att vara en örlogs- och försvarsbas för Bergström har skrivit om Karlskrona.

Sverige (Karlskrona kommun 2019:1). Staden var och är fortfarande uppdelad i en militär och en civil del. Det har dock skett flera förändringar sedan 90-talet som har hjälpt stadskärnan att gå från att vara stängd till att vara öppen för både svenska medborgare och turister från

världens alla hörn (Karlskrona kommun 2019:7). Det viktigt att påpeka att Karlskrona har en stor turism och besöksnäring vilket bidrar till mer liv i staden. Det går en färja mellan Verkö i Karlskrona och Gdynia i Polen som har omkring 400 000 resenärer varje år. Majoriteten besökare kommer från Småland, Danmark, Polen och Tyskland. Högsäsongen är under sommaren mellan midsommar och skolstarten i augusti (Karlskrona 2010:120).

Kartan ovan visar Karlskronas centrala stadsdel Trossö och stadens stadskärna/centrumkärna.

På kartan finns Karlskronas centrumhandel (rött) och externhandel (gult).

Bilden ovan framhäver på vilka stråk och platser centrumhandeln är koncentrerad. Den visar även Stortorget, Hoglandspark (i norr) och Amiralitetsparken (i söder) vilka är viktiga mötesplatser.

Stadskärna & Stadsliv

I Översiktsplan 2030 har Karlskrona kommun bestämt sju kategorier som de utvecklar staden inom. Dessa är förtätning, funktionsblandning, förbättrad kollektivtrafik, förnyelsebar energi, grönare stad, effektivare infrastruktur och levande landsbygd (Karlskrona kommun 2010:16).

De kategorier som är av intresse för detta arbete är de två första samt en mer effektiv infrastruktur. Kommunen vill arbeta med förtätning då korta avstånd mellan olika

destinationer kan ge samhället många fördelar som exempelvis en trevligare stadsrum för människan, minskat bilberoende och mer underlag för service. En bebyggelsestruktur som utgörs av flera användningar som service, arbetsplatser och bostäder bidrar till mer varierade stadsmiljöer och attraherar fler människor. Mer liv och rörelse skapar också mer trygghet (Karlskrona kommun 2010:25). Karlskrona kommun skriver även om betydelsen av stadens offentliga rum. Attraktiva stadsrum skapar levande stadsliv. Kommunen vill upprusta vissa offentliga platser för att människor ska kunna använda de mer aktivt och uppehålla sig där.

Upprustningar av Stortorget, Borgmästaregatan och Hoglands park hade redan påbörjats när översiktsplanen skrevs (Karlskrona kommun 2010:36).

Karlskrona kommun har också påbörjat arbetet med den nya översiktsplanen, Översiktsplan 2050. Den var på samråd under sommaren 2020 men har ännu inte blivit antagen. Den nya översiktsplanen behandlar även urbaniseringen. Allt fler människor vill bo centralt i städer och således behöver städerna utvecklas så att flera olika personer och funktioner kan finnas och samsas på ett litet område. Kommunen anser att det är viktigt att förbättra

kollektivtrafiken och cykelvägar, uppmana till bilfria offentliga miljöer och

funktionsblandning. Under rubriken “Fördjupningsområden - Stadsbygden” skriver kommunen att de vill få mer variation i homogena boendemiljöer, binda samman enklaver samt skapa mer plats i staden för människorna och minska bilens påverkan på offentliga rum (Karlskrona kommun 2020).

Gehl Architects har gjort en analys av Karlskronas stadscentrum och hur den kan utvecklas som heter Strategi Karlskrona. Några av de identifierade problemen i staden var att Trossös centrum var väldigt litet då stadslivet mestadels höll sig mellan Stortorget och Hoglands park, att väganläggningarna var dominerande och påfallande, att sjösidan inte utnyttjades särskilt mycket då det knappt fanns attraktiva stadsrum vid vattnet och att många bostadsgator var oattraktiva då byggnaderna anlades under 60- och 70-talens renoveringar. Karlskrona stad har också flera möjligheter. En av dessa är de stora skönhetsvärdena med rika kulturminnen och närheten till vatten. En annan är att stadskärnan är kompakt vilket underlättar utvecklingen av staden för människan - fotgängare. Den sista möjligheten som nämns är Karlskronas

kulturarv. Karlskrona är placerad på Unescos världsarvslista och staden har flera monument och viktiga byggnader som förhöjer den arkitektoniska kvaliteten (Gehl Architects 2007:8).

Det är också värt att nämna att denna placering på världsarvslistan även lyfts fram i den gällande översiktsplanen. Den har ett helt kapitel tillägnat “Örlogsstaden Karlskrona” som belyser stadens historia, kultur- och världsarv (Karlskrona kommun 2010:146).

Årets stadskärna är en utmärkelse som föreningen Svenska Stadskärnor ger en vinnare varje år. För två år sedan, 2019, var Karlskrona en av finalisterna tillsammans med Åmål och Östersund. Det är staden som har gjort störst framsteg, genomgått mest utveckling och förnyat centrum som utses till vinnare. Juryn vill också se samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Östersund blev tilldelad priset men Karlskrona var i topp tre (Svenska Stadskärnor u.å). Varje stad som vill vinna priset måste göra en ansökan till tävlingen. Karlskronas

publika ansökan presenteras med rubriken Välkommen till staden i havet och argumenterar för att staden borde vinna. I dokumentet presenteras historia, strategier och vilket arbete som görs för att utveckla en attraktiv stadskärna. I dagsläget arbetar kommunen för att få mer liv och rörelse i staden och identiteten baseras på “staden i havet”. Stadskärnan växer trots att den har en begränsad yta omringad av havet. Gamla industriområden omvandlas till bostads- och handelsplatser och gågator, torg och parker rustas upp för att bli mer tilltalande, funktionella och trygga. I Karlskronas Stadsmiljöprogram finns flertalet riktlinjer för hur stadskärnan ska underhållas, se ut och utvecklas (Karlskrona kommun 2019:2, 6, 31). Det anordnas även gemensamma insatser för renhållning av stadskärnan. “Våryran” är ett exempel varvid butiker putsar fönster samt visar upp nya produkter och kommunen städar samt dekorerar gatorna (Karlskrona kommun 2019:11).

Gehl architects analys av staden har varit en viktig grund för de olika projekten. Kommunen såg dock att det behövdes en gemensam vision och samarbete mellan olika aktörer som tillsammans driver stadsutvecklingen. Kostnaden av vissa projekt delas lika mellan både kommun och fastighetsägare. Omvandlingen av Ristorgstrappan och delar av Stortorget är exempel på samfinansierade projekt. Strategier för Karlskronas utveckling finns i

översiktsplanen, detaljhandelsanalysen och Gehl-rapporten som lägger grunden för de olika omgestaltningarna av staden. Kommunen menar att de också gör kontinuerliga uppföljningar

och mätningar av tidigare insatser (Karlskrona kommun 2019:3–4). Av kommunens budget avsätts sex miljoner kronor varje år för de olika projekten (Karlskrona kommun 2019:8).

Kommunen skriver om att Stortorget har använts som en parkeringsplats men att de håller på att utveckla den till en mötes- och upplevelseplats. Uteserveringar och breddade trottoarer har hjälpt till att rama in torget och Karl XI:s staty har omvandlats till en mer funktionell

mötesplats med ett granitfundament. Ristorgstrappan har stärkt promenadstråket över torget som också binder samman de olika gågatorna. Träd har planterats på torgets nordöstra del för att stärka rumsbildningen och berika parkeringen där med grönska. Karlskrona hade också för ett par år sedan en arkitekttävling där deltagarna skulle rita ett nytt kulturhus på Stortorgets sydöstra del. Denna kulturbyggnad vill kommunen bygga för att stärka stadskärnans dragningskraft och göra den till ett trevligare ställe att vistas på. År 2010 fick Karlskrona kommun ett pris av Sveriges arkitekter med förklaringen att de hade en ambitiös samverkan med näringslivet för att förbättra stadsrummen. Den invändiga helomvandligen av

Fredrikskyrkan på Stortorget fick kommunens arkitekturpris år 2018 (Karlskrona kommun 2019:15).

Vidare tillhandahåller kommunen statistiska uppgifter angående kulturliv och besöksnäring.

Karlskrona två centrala museer i staden; Marinmuseum som fick 280 000 besökare 2018 och Blekinge Museum med 100 000 besökare samma år. Blekinge Museum har fått en

besökningsökning på 50 procent under de senaste åren. Kulturhuset på Stortorget beräknas vara färdigbyggt 2022. Kulturkompaniet erbjuder olika kultur- och upplevelseprogram samt historiska stadsvandringar. Marinens Musikkår är också en del av Karlskronas kulturella identitet och har funnits sedan staden grundades. De utför omkring 150 framträdanden årligen och marscherar i stadens centrum. Varje år har kommunen en miljon av budgeten som ska gå till kulturändamål (Karlskrona kommun 2019:23, 30). Staden hade 86 evenemang i centrum år 2018. Två stora evenemang som äger rum varje år är Karlskrona Skärgårdsfest och Lövmarknaden. Vidare har Karlskrona City tillsammans med kommunen och andra aktörer arrangerat vårmarknader och torgfester (Karlskrona kommun 2019:24, 27). Besöksstatistiken under de senaste åren visar en ökning och turisterna befinner sig i stadskärnan minst en dag under deras vistelse. Kollektivtrafiken har också fler resenärer. Majoriteten av Karlskronas besökare övernattar på hotell men även camping och stannar mellan fyra och sex nätter (Karlskrona kommun 2019:30).

Handel

Karlskrona kommun lät Reteam ta fram en detaljhandelsanalys över kommunen år 2015 där de undersökte handelssituationen och arbetade fram strategier för utvecklingen av den.

Strategierna tillsammans med konkreta åtgärder berör tre olika kategorier; utbud, omgivning samt liv och rörelse (Reteam 2015:39).

Reteam intervjuade 509 personer i stadskärnan under vecka 22. Av intervjun förstod de att en stor andel av stadskärnans besökare shoppar både ofta och regelbundet då de flesta shoppar en eller flera gånger i veckan (Reteam 2015:13). Jämfört med Reteams undersökningar i andra städer har Karlskronas stadskärna inte stor konkurrens från andra handelsplatser. Efter

stadskärnan kom Kalmar med 18 %, Amiralen (externhandel i Karlskrona) med 14 %, Malmö med 13 %, Stockholm med 8 % och till sist internet med 8 %. Det som lockade med de andra platserna var utbudet och det som var attraktivt med Karlskronas stadskärna var miljön. De intervjuade tyckte framför allt om storleken, närheten till butikerna och havsläget (Reteam