Standarder

1976: OECD Guidelines for Multinational Enterprises

OECD Guidelines for Multinational Enterprises fokuserar på den sociala delen av TBL och syftar till att skapa bättre sociala förutsättningar för alla länder och deras invånare vilka är anslutna till OECD (OECD 2016a). Standarden publicerades första gången år 1976, men har reviderats fem gånger och den senaste revideringen gjordes år 2011 (OECD 2016b). Standarden hjälper företag att agera hållbart och ansvarstagande på marknaden, och berör områden som sträcker sig från mänskliga rättigheter till taxering (OECD 2016b). Organisationen OECD arbetar för transparens, pålitlighet och en hållbar framtid. Fokus ligger på att identifiera eventuella kommande problem och förhindra att de uppstår (OECD 2016a).

1987: ISO 9001

ISO 9001 är en standard som fokuserar på att förbättra verksamheten för att enklare möta det kunderna efterfrågar. Det är en ledningssystemstandard som

arbetar för kvalitetsprocesserna i ett företag och hör till ISO 9000-serien som handlar om normer för kvalitéstyrning (SIS 2016a). Hela ISO 9000-familjen introducerades år 1987 (ISO 2016a). Standarden består av olika principer som bland annat baseras på medarbetarnas engagemang, relationshantering och kundfokus. Kvalitetsarbetet handlar om att hela tiden förbättra företaget och ledningssystemet, praktiker talar om Total Quality Management (TQM). Genom att följa och uppfylla de principer som ISO 9001 innehåller kan ett företag bli certifierad (SIS 2016b). För att anpassa sig till ISO 9001 följer företag de riktlinjer som finns för alla ISO-standarder. Hela ISO-familjen revideras var femte år för att vara relevant på marknaden och ISO 9001 reviderades senast år 2015 för att svara på de senaste trenderna (ISO 2016b).

1989: Ceres

Ceres grundades år 1989 på grund av Exxon Valdez katastrofen (Ceres 2016a). Ceres fungerar som ett ramverk för hållbarhetsredovisning och grundar sig i TBL. Organisationen har skapat en miljöinriktad uppförandekod, som ursprungligen kallades Valdez Principles, men som numera går under namnet

Ceres Principles. Organisationen förespråkar hållbart ledarskap och ämnar att

öka företagens ansvarstagande i syfte att skapa en hållbar utveckling. Organisationen är fortfarande verksam och skapar verktyg för att inkludera miljömässiga och sociala utmaningar i företag, investerares beslutsfattande och kapitalmarknaden i större utsträckning (Ceres 2016b).

1989: Natural Step

Natural Step fokuserar enbart på miljön och syftar till att skapa en hållbar utveckling inom naturens egna gränser (Det Naturliga Steget 2016a). Natural Step har utvecklat fyra hållbarhetsprinciper som hjälper företag att verka för en hållbar utveckling. Principerna har kontinuerligt uppdaterats. Vidare har organisationen valt att arbeta med backcasting, något som de beskriver med hjälp av deras ABCD-modell. Metoden syftar till att underlätta förståelsen för var företag befinner sig idag och ska skapa förståelse för att sättet att göra saker på och leva inte fungerar i syfte att skapa en hållbar utveckling och framtid. Modellen beskriver sedan hur det är viktigt att vara innovativ för att hitta nya lösningar och att planering och prioritering är viktiga ledord (Det Naturliga Steget 2016b).

1992: World business council for sustainable development (WBCSD)

WBCSD är ett ramverk som tillhandahåller flera olika verktyg som företag kan använda för att dels kunna mäta och utvärdera sitt arbete, dels för att implementera mer hållbara metoder i sina affärsstrategier. Ramverket grundades år 1992 vid världstoppmötet i Rio (WBCSD 2016a). WBCSD arbetar för att skapa hållbara affärslösningar och medlemmarna arbetar över gränserna mellan länder, sektorer och distributionskedjor. Arbetet har lett till att organisationen är erkänd som en av de mest framträdande organisationer för hållbart affärsutvecklande av bland andra FN och Världsbanken (WBCSD 2016b).

WBCSD arbetar efter olika ramverk som de benämner “vision” och “action” (WBCSD 2016a). “Action 2020” har nio olika punkter som sammansatts i sex kluster, vilka är klimat och energi, ekosystem och landskap, säkra material och produkter, social påverkan, hållbara livsstilar samt vatten. Organisationens “Vision 2050” är att ändra synen på värde. Målet är att vinst, värde och kostnader ska få en annan betydelse, genom att inte bara ta hänsyn till det ekonomiska värdet. Det menas att för att nå en hållbar utveckling och framtid behövs samverkan mellan olika investerare för att på så vis få fram nya sätt att mäta ett företags sanna värde, sanna kostnader och sanna vinst (WBSCD 2016c). “Action” står för vad som görs här och nu, medan “Vision” handlar om ett önskat läge som önskas uppnå innan år 2050.

1992: BS 7750

BS 7750 var den första standarden för miljöledningssystem i världen och publicerades år 1992 av BSI (BSI 2016a). Standarden handlade om miljöteknik, ekologi, styrningstekniker, miljöstyrning samt verifiering för att nämna några huvuddrag i standarden (BSI 2016b). År 1994 ersattes BS 7750 av den internationella standarden ISO 14001 som nu istället är den gällande standarden för ett företags miljöstyrning (BSI 2016a; BSI 2016b).

1993: EMAS

EMAS-förordningen trädde i kraft år 1993 och var då endast utformad åt industriföretag. Från och med år 2001 utökades EMAS så att den nu innefattar alla företag vars verksamhet har betydande miljöeffekter. Det är en frivillig EU-förordning som ska effektivisera och förbättra miljöarbetet i företag (FAR Online 2001). Miljöledningssystemet kan tillämpas av alla typer av företag och genom att de årligen publicerar en miljöredovisning enligt EMAS kan de öka

sin trovärdighet (Naturvårdsverket 2015). För att visa att ett företag är anslutet till EMAS används en liten symbol som är lätt att känna igen. EMAS har senare baserats på ISO 14001 (FAR Online 2001).

1995: Sustainable Process Index

Sustainable Process Index (SPI) är ett ramverk där den miljömässiga aspekten i TBL står i centrum. SPI utvecklades för att kunna mäta den totala påverkan på miljön. Indexet passar särskilt bra i den industriella sektorn, där föroreningar är särskilt stora och ofta förekommande, jämfört med andra sektorer. Genom det här ramverket eller måttet är det således möjligt att kunna mäta miljöpåverkan som människor eller industrier orsakar, genom olika teknologier. För att nämna ett exempel så har det påvisats genom användning av SPI att naturgas är mycket mer av en miljöbov än förnybar energi, i termer av miljöpåverkan. SPI utvecklades runt 1995 (Narodoslawsky & Krotscheck 2004).

1996: BS 8800

BS 8800 publicerades första gången 1996 av BSI. Standarden har reviderats genom åren och den nuvarande och uppdaterade versionen är från 2004. Standarden handlar om företagshälsovård och säkerhetssystem på arbetsplatser, och behandlar således bara den sociala delen i TBL. Förutom företagshälsovård i stort fungerar standarden som en guide för företag som är intresserade av hur de ska tillgodose och implementera frågor som till exempel behandlar miljön och hälsan på arbetsplatsen, säkerhetsmått, anställningsvillkor, personalhantering samt olycksförebyggande riktlinjer (BSI 2016d). Standarden har inspirerats av en rad olika standarder som till exempel BS 7750, OHSAS 18001 samt brittiska tolkningar av standarderna ISO 9001 och ISO 14001. Tillsammans har de hjälpt till att forma nuvarande BS 8800 (BSI 2016d; BSI 2016e). Nuvarande BS 8800 innehåller mycket mer information än föregångaren från 1996. Nya lagregleringar har tagits i beaktande vid utformningen av den uppdaterade versionen och BSI har fokuserat mycket på att addera förbättringar gällande riskbedömning (BSI 2016e). Standarden är anpassad för att passa alla olika typer av företag och verksamheter. Oavsett storlek på företaget och oavsett vilken form av aktiviteter företaget bedriver så är BS 8800 anpassad (BSI 2016e).

1996: ISO 14001

ISO 14001 inspirerades av BS 7750 (BSI 2016a) och innehåller standarder om hur företag bör arbeta med miljöarbeten. Genom standarden ISO 14001 kan företag erhålla ett certifikat om de uppfyller de krav som standarden ska tillämpa, samt arbetar med systemet i den dagliga verksamheten (SIS 2016b). ISO 14001 tillämpas därmed av företag som önskar bidra till en hållbar utveckling genom att fokusera på sina miljömässiga skyldigheter (ISO 2016d). Den senaste versionen av standarden är från 2004. Standarden ISO 14001 kan till exempel hjälpa företag att minska deras miljöpåverkan, sätta upp mål för förbättringar med miljöarbeten samt hjälpa dem att sätta upp en rutin för deras miljöarbeten (SIS 2016d).

1997: SA8000

Standarden SA8000 lanserades år 1997 av SAI och handlar om den sociala arbetsmiljön (SAI 2015a). SA8000 fokuserar på mänskliga rättigheter och SAI:s mål är att införa mänskliga rättigheter och en bra arbetsmiljö över hela världen (SAI 2015b). Standarden är en av världens första som fokuserar på sociala aspekter. Den bygger bland annat på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, olika konventioner från ILO och FN samt nationell lag. SA8000 är heller inte bransch-specifik, utan den kan i stort sett appliceras på vilken form av verksamhet som helst (SAI 2015c). Den senaste versionen av SA8000 är från 2014. Standarden innehåller nio stycken olika principer som alla är normativa, vilket betyder att de säger hur företag bör agera. Principerna behandlar bland annat barnarbete, hälsa och säkerhet, diskriminering samt arbetstider. Viktigt att notera är att standarden förutsätter att företag som önskar följa SA8000 ska ha ett effektivt styrsystem, som ska fungera som kärnan i SA8000. Styrsystemet är nödvändigt för implementering, övervakning samt upprätthållande av SA8000 (SAI 2014).

1999: AA1000

AccountAbility är en global organisation som grundades år 1995. Standarderna har byggts upp kring tre olika kärnvärden, vilka är inkludering av intressenter, väsentlighet och lyhördhet (AccountAbility 2015a). AA1000 består av en rad principbaserad standarder som fokuserar på både integrerad redovisning och försäkran. Standarderna är utvecklade med hänsyn till så många intressenters intressen som möjligt och ska underlätta för företag att verka mer hållbart och ansvarsfullt (AccountAbility 2015b).

AA1000 består av tre olika grupper av standarder som alla tillsammans bildar AA1000 (AccountAbility 2015b). Första gången standarden publicerades var år 1999 men revideringar har gjorts genom åren. Den första gruppen av standarder benämns “The AA1000 AccountAbility Principles Standards” (AA1000APS) och fungerar som ett ramverk för företag gällande hur de ska hantera miljömässiga utmaningar (AccountAbility 2015c). AA1000APS reviderades senast år 2008 och standarderna behandlar inkludering, väsentlighet och lyhördhet (AccountAbility 2015c). Den andra gruppen benämns “The AA1000 Assurance Standard” (AA1000AS) och publicerades första gången år 2003, då den också var den första hållbarhetsförsäkringsstandarden i världen (AccountAbility 2015d). Denna byggde vidare på “AA1000 Framework Standard” från 1999 (AccountAbility 2015d). Standarden har sedan 2003 uppdaterats och den senaste versionen är från år 2008 (AccountAbility 2015d). Den tredje och sista gruppen heter “The AA1000 Stakeholder Engagement Standard” (AA1000SES) (AccountAbility 2015e). Denna, liksom AA100AS, grundar sig i AA1000APS (AccountAbility 2015c). AA100SES menar att skapa ett ramverk för hur företag ska göra för att engagera sina intressenter allt mer.

1999: The Global Compact

FN:s Global Compact är världens största frivilliga initiativ gällande hållbarhet som berör både miljömässiga och sociala aspekter samt bolagsstyrning (UN Global Compact 2016a). Syftet är att skapa globala och hållbara principer som är uppdaterade för att stämma överens med världens ändrade förutsättningar (UN Global Compact 2016b). Global Compact har en klar vision som organisationen strävar efter att uppnå. Det övergripande målet är att skapa en hållbar utveckling och en inkluderande global ekonomi. För att möjliggöra det här menar organisationen att företag måste följa tio stycken olika principer som behandlar antikorruption, mänskliga rättigheter, miljö och arbetsrättsliga frågor (UN Global Compact 2016c). Princip ett och två handlar om mänskliga rättigheter. De beskriver att företag bör respektera mänskliga rättigheter och att företag inte ska engagera sig i att missbruka mänskliga rättigheter. Princip tre, fyra, fem och sex behandlar arbetsrättsliga frågor och säger att barnarbete samt diskriminering är fel och att ingen ska vara tvingad till att arbeta. De nästkommande tre principerna rör miljön. Vad som tas upp i dem är bland annat att nya teknologier för förbättrad miljö samt att större miljömässigt ansvarstagande bör uppmuntras. Den tionde och sista principen berör antikorruption, och den handlar om att all form av korruption ska motarbetas

(UN Global Compact 2016d). FN:s Global Compact innehåller även 17 hållbarhetsmål. Målen berör områden såsom fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, rent vatten och så vidare. Hållbarhetsmålen tillsammans med de tio principerna fungerar som milstolpar för att nå en hållbar utveckling (UN Global Compact 2016e).

1999: DPSIR-modellen

DPSIR-modellen är ett ramverk som består av olika delar som alla påverkar varandra. Redan på 1970-talet publicerades Pressure-State-Response-modellen (PSR), som sedan kom att användas av OECD (UNEP 2006). PSR-modellen vidareutvecklades sedan i slutet av 1990-talet av EAA och blev slutligen DPSIR-modellen (UNEP 2006). Modellen består av “Drivers”, “Pressures”, “State”, “Impact” samt “Responses”, som tillsammans således blir DPSIR. Den bygger på att sociala och ekonomiska utvecklingar har en påverkan på miljön, vilket i sin tur leder till att miljön förändras. En förändrad miljö leder till ett förändrat ekosystem och har effekter på människors hälsa. Det här kan leda till sociala responser som kan komma att påverka alla delar i modellen (EEA 1999). DPSIR-modellen hjälper företag att klassificera indikatorer för att på så sätt lättare kunna nå miljömål samt kunna se hur väl mål mot hållbar utveckling har nåtts.

1999: Natural Capitalism

Natural Capitalism är ett ramverk som grundar sig på TBL och som publicerades år 1999. Organisationen har som mål att utbilda och skapa kännedom om sina hållbarhetsprinciper, för att på så sätt kunna öka livskvaliteten för jordens alla invånare och skapa en hållbar utveckling (Natural Capitalism Solutions 2016a). De tre principerna berör alla områden inom TBL. Den första principen handlar om att resurser bör användas mer produktivt för att på så vis bland annat kunna minska utsläppen. Den andra principen handlar om att processer bör göras om för att bättre kunna passa in i naturens egna omlopp. Med andra ord förespråkas omgjorda processer för att kunna minska avfall och återanvända gammalt material. Slutligen så handlar den tredje och sista principen om det sociala, och syftar till att skapa större välmående bland människor. Sedan ramverket introducerades har Natural Capitalism hjälpt företag att använda principerna i sina verksamheter (Natural Capitalism 2016b).

1999: SIGMA project

SIGMA projektet skapades år 1999 av BSI, Forum for the Future samt AccountAbility, med stöd från det brittiska handels- och industriministeriet. SIGMA:s riktlinjer ger företag enkla och praktiska råd om hur de bidrar till ett hållbart arbete genom att stödja dem i utmaningar som uppstår genom ekonomiska, sociala och miljömässiga dilemman, möjligheter och hot (BSI 2003). Riktlinjerna består dels av principer som hjälper företag att förstå hållbarhet och hur de kan bidra till det, dels ett ramverk som integrerar hållbarhet i kärnprocessen samt beslutsfattandet. De kan användas av alla företag oavsett bransch eller storlek och har ett anpassningsbart förhållningssätt som gör att varje företag kan anpassa riktlinjerna till sin egen verksamhet (BSI 2003). Principerna består av fem olika typer av kapital; natural capital (miljön), social capital (sociala relationer), human capital (människor), manufactured capital (anläggningstillgångar) samt financial capital (vinst och förlust, omsättning, aktier, likviditet etc.). De är vidare kopplade till varandra och måste hanteras på ett integrerat sätt (BSI 2003). Ramverket består av fyra faser som kan delas upp i tre till fem nivåer vardera för att hantera och integrera hållbarhet inom ett företag; ledarskap och vision, planering, framställning, samt övervaka, utvärdera och rapportera. Principerna inom SIGMA visar hur ett företags arbete mot hållbarhet kan se ut. Tillsammans med andra principer kan företaget utveckla deras egna riktlinjer. Ramverket ska underlätta för företag att förverkliga deras visioner. Arbetet för att skapa ett större ansvarstagande och förstärkning av kapital är inbäddat i varje fas (BSI 2003). SIGMA är kopplat till befintliga ledningssystem och ramar som ISO 14001, ISO 9000-serien, OHSAS 18001 och AA1000, vilket möjliggör jämförbarhet med befintliga system och hjälper företag att utveckla befintligt arbete. Den senaste versionen gavs ut år 2003 (The Sigma Project 2006).

1999: OHSAS 18001

OHSAS 18001 är tillsammans med OHSAS 18002 en del av OHSAS 18000-serien som skapar riktlinjer, rutiner och kontroller åt företag för att uppnå bästa möjliga arbetsmiljön, hälsa och säkerhet. OHSAS står för Occupational

Health and Safety Management (BSI 2016f). Standarden publicerades år 1999 och

var inspirerad av BS 8800. Senaste revideringen av OHSAS 18001 skedde 2007 (BSI 2016a). För att anpassa sig till OHSAS 18001 följer företag en checklista som säkerställer att de följer med i processen och där det framkommer vad de bör ändra. Genom att följa OHSAS 18001-riktlinjer och rutiner kan företag

kontrollera sina arbetsmiljöer och identifiera risker så att olyckor kan undvikas. Personalen motiveras även av bättre arbetsförhållanden (BSI 2016f). OHSAS 18001 kommer att ersättas av ISO 45001 under 2016 (SIS 2016e).

2000: Carbon Disclosure Project (CDP)

CDP är en oberoende, icke-vinstdrivande organisation som innehar en av de största databaserna angående avslöjanden kring utsläpp av växthusgaser, vattenförbrukning och klimatstrategier på global nivå. Företag rapporterar sina koldioxidutsläpp via CDPs webbplats och synliggör det för investerare (CDP 2014). Organisationen grundades år 2000 och har sitt högkvarter i London. CDP uppmanar företag och städer att ge ut mer information om hur de påverkar miljön, med avsikt att ge beslutsfattare den information de behöver för att kunna förändra det beteende som just nu råder på marknaden. De tillvägagångssätt som används för att göra affärer i världen idag anser CDP bör kunna ändras, dels för att minska påverkan på klimatet och dels vara mer försiktig med våra naturresurser. Kapitalet ska fördelas på så vis att det skapar ett långsiktigt välstånd istället för att arbeta mot kortsiktiga vinster på bekostnad av världens miljö (CDP 2016). CDPs strategiska mål är att genom ett utbyte av information mellan företag, investerare, leverantörer och städer kan mål så som minskade utsläpp och ett skyddande av vattenresurser uppnås, samt förhindra förstörelse av skogar. CDP använder sig av frågeformulär som ramverk för att hjälpa företag att kunna rapportera. Genom att besvara de olika frågeformulären kan ett företags leverantörer samla information som ger dem en insikt om företagets utsläpp och strategi kring klimatförändringen, förstå de risker och möjligheter med vattenbrist och andra vattenfrågor, samt användningen av råvaror som hotar globala skogar. Det här möjliggör det för investerare att bland annat få en insyn i ledningens engagemang och processer (CDP 2014).

2000: G1

Global Reporting Initiative (GRI) lanserade den första versionen riktlinjer, som representerade det första globala ramverket för en omfattande hållbarhetsredovisning, år 2000. GRI bildades 1997 av de icke-vinstdrivande Amerikanska organisationerna Ceres och Tellus Institute med stöd av FN:s miljöprogram UNEP. Sedan starten har organisationen arbetat med att designa och bygga en gemensam ram för rapporteringen kring TBL (GRI 2016). Vid lanseringen av de första riktlinjerna behandlas de tre aspekterna som separata rapporteringsaspekter, men i framtiden ska de bli mer sammanlänkande. Med

de första riktlinjerna hade GRI som avsikt att hjälpa företag att ge omgivningen en tydlig bild av mänskliga och ekologiska konsekvenser av ett företags verksamhet, vilket gör det enklare för investerare att fatta värdegrundande beslut. Intressenter får även mer tillförlitlig information som är relevant för deras intressen. Riktlinjerna hjälper företag att redovisa sitt hållbarhetsarbete och uppmärksammar förbättringar och framsteg. Genom att använda riktlinjerna kontinuerligt blir det enklare att jämföra olika perioder med varandra, vilket i sin tur skapar både öppenhet och trovärdighet (GRI 2000). Riktlinjerna innehåller en mall som företag kan använda sig av när de utformar sin hållbarhetsredovisning. GRI förespråkar att företag ska följa den ordning som är presenterad för att underlätta benchmarking och jämförbarhet. Här ombeds även företag att presentera sina prestationer avseende de ekonomiska-, sociala- och miljömässiga aspekterna. Det står klart och tydligt uppradat områden inom varje del. Som exempel kan ges att inom den miljömässiga aspekten ombeds företag att presentera sin användning av energi, materialanvändning, återvinning, vattenanvändning, transporter etc. Inom den sociala aspekten ska företag presentera arbetsförhållanden, säkerhet, mänskliga rättigheter etc. Slutligen innehåller den ekonomiska aspekten punkter kring företagets ekonomiska förhållanden (GRI 2000).

2001: AS/NZS 4801

AS/NZS 4801 är en standard för hälsa och säkerhetshantering och säkerställer att företag följer lagstiftningen i Australien och Nya Zeeland, men företag i andra länder har också anpassat sig efter standarden. Standarden publicerades 2001 genom att två tidigare standarder, AS 4801 och NZS 4801 slogs ihop till en enda. Att skapa ett system för hanteringen av hälso- och säkerhetsfrågor kan bidra till att företag tar i tu med juridiska imperativ, etiska frågor, arbetsmässiga relationer som handlar om säkerhet på arbetsplatsen, och att förbättra sin ekonomiska prestanda (BSI 2016c). Standarden kommer ersättas av ISO/DIS 45001 under 2016 (ISO 2016e).

2001: Greenhouse Gas Protocol

Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) skapades genom ett samarbete mellan WRI och WBCSD då de ansåg att en internationell standard för att redovisa växthusgasutsläpp behövdes. Den första versionen av “The Greenhouse

Gas Protocol: A Corporate Accounting and Reporting Standard” publicerades 2001

och blev den globala standarden för hur man mäter, hanterar och rapporterar utsläpp av växthusgaser. Standarden erbjuder tillvägagångssätt för hur företag

kan mäta och räkna på sina utsläpp genom olika verktyg (Greenhouse Gas Protocol 2012).

En reviderad version gavs ut 2004. GHG Protocol Corporate Accounting and