Barnkonventionen anger 54 artiklar gällande rättigheter för barn där alla barn är individer under 18 år. Det som är grundläggande med barnkonventionen är att i varje åtgärd som rör barn ska man ta hänsyn till barnens bästa. Barnkonventionen är en nationell konvention som 196 stater har anslutit sig till att följa (Unicef, u:å, A). År 2018 röstade riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag och det trädde i kraft första januari 2020. Beslutet om att göra barnkonventionen till lag innebär ett förtydligande för domstolar och rättstillämpare att de ska beakta de rättigheter som barnkonventionen har. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser
28 i mål och ärenden som rör barn. En implementering av barnkonventionen bidrar till att man synliggör barnets rättigheter för att skapa en bas för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet (Barnombudsmannen, 2012).
Artikel 28 berör barnens skolgång. I och med att Sverige har anslutit sig till konventionen och även gjort det till lag så erkänns barnens rätt till utbildning i syfte att förverkliga denna rättighet och på grundval av lika möjligheter.
Utifrån konventionen ska man se till att:
● Uppmuntra alla former av gymnasial utbildning inklusive högskoleförberedande utbildning som yrkesutbildning
● Göra skolan tillgänglig för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom ekonomiskt stöd vid behov
● Göra utbildnings- och yrkesrelaterad information och vägledning tillgänglig och åtkomlig för alla barn
● Vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott
(SFS 2018:1197).
Genom att Sverige har skrivit under barnkonventionen och gjort konventionstexten till lag har skolans huvudman ett ansvar och en skyldighet att följa konventionstexten. För grundsärskolans del handlar det om att vidta lämpliga åtgärder när det gäller stöd efter elevernas behov. Under 2020 har Barnombudsmannen utrett möjligheterna till rättspåföljd utifrån hur Sveriges lagar ser ut och hur man skulle kunna döma ifall någon inte följer barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har uttryck kritik mot att staterna inte sett möjligheten till att dela ut böter. Barnrättskommittén har inte möjligheterna att tilldela sanktioner eller andra rätts- mekanismer för konventionsstater som inte följer konventionstexten (Unicef. u.å. B). I utredningen från barnombudsmannen föreslår de att regeringen undersöker skadestånd vidare. I utredningen finns en rapport från en professor i civilrätt, Bertil Bengtsson, som beskriver det befintliga rättsläget där han menar att det går att döma ut skadestånd utifrån befintlig lagstiftning i enlighet med de skadeståndsregler som finns (Barnombudsmannen).
29
4.4.2 Skollagen
Skollagen är en speciell lagstiftning (lex specialis) vilket innebär att den går före en ramlagstiftning såsom allmän lag (Nilsson Rådström, Nina, 2020, 52-53). Skollagen innehåller allmänna bestämmer för alla typer av skolformer inklusive grundsärskolan. I skollagen beskrivs det i 1-7 kapitel. I skollagen 11 kap finner man bestämmelserna om grundsärskolan och vad som gäller och är i enlighet med lagen (SFS 2010:800). Målet med skollagen är att ge en allomfattande kunskap för lagstiftarens ändamål, till exempel att eleverna i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning (Nilsson Rådström, 2020, 49). Skolverket och skolinspektionens uppgift är gynna elevernas rätt och tillgång till en likvärdig utbildning. Myndigheterna ska arbeta för elevernas utveckling och se till att eleverna har rätt förutsättningar för att kunna gå vidare med fortsatta studier (Nilsson Rådström, 2020, 79-80). I skollagens 1 kap §§ 8-10 framkommer vad som gäller kring lika tillgång till utbildning samt likvärdig utbildning och särskild hänsyn till barnets bästa. I 8 § beskrivs det att eleverna oberoende av sin geografiska hemvist eller socioekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till en utbildning så vida det inte finns andra bestämmelser i skollagen. Där refererar skollagen även till diskrimineringslagen. § 9 säger att oavsett skolform eller vart än skolan anordnas ska den vara likvärdig. §10 säger att all utbildning och verksamheter som skollagen berör ska ha barnets bästa som utgångspunkt (SFS 2010:800). På grund av att skollagen är en speciallagstiftning kan den stå i konflikt med kommunallagens 11 kap som förutsätter god ekonomisk hushållning där kommunen och dess nämnder bör ha en målbild för att ha en ekonomi balans och nollresultat (Boström, 2014, 62). I och med detta kan det påverka kommunens ekonomiska styrning och resurstilldelningen till skolan.
4.5 Styrdokument
4.5.1 Grundsärskolans läroplan Skolverket
Likt grundskolan så följer även grundsärskolan en läroplan. Läroplanen för grundsärskolan innehåller tre delar:
● Skolans värdegrund och uppdrag
● Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen ● Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav
I läroplanen första del finner man rubriken Likvärdig utbildning. Likvärdig utbildning för grundsärskolan innebär det att undervisningen ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Skolan ska underlätta elevernas kunskapsutveckling och lärande utefter
30 elevernas förmåga, det gäller för alla skolformer. En utbildning som är likvärdig betyder att studieformen ska vara densamma överallt eller att resurserna för skolans verksamhet ska fördelas lika. Skolan ska ta hänsyn till att elever har olika behov och förutsättningar för att hantera elevernas skolgång och för att nå målen med utbildningen. Det måste finnas en förståelse för att studie formerna inte kan se lika ut för alla. En skola ska medvetet vara attraktiv och gynna elevernas lika rättigheter och potential oavsett vilket könsidentitet de har. Skolan har ansvar att främja genusnormer som inte begränsar elevernas utveckling, val och lärande. För att eleverna ska bilda sina egna uppfattningar, därav ställs det krav på vad som förväntas av skolans verksamhet. Skolan ska organisera sig för att eleverna och personal ska arbeta tillsammans för att utveckla och pröva sina intressen och förmågor.
Skolans uppdrag är att gynna eleverna där de stimuleras för att skaffa kunskaper och utveckla dem för att gynna elevernas personliga utveckling till att bli ansvarskännande samhällsmedborgare. Skolan ska föra vidare och anknyta till grundläggande värden i elevernas lärande och förbereda dem för att vara en del i samhället. I skolan ska de framställa genus i rättigheter, skyldigheter och möjlighet för alla elever. En del av skolans uppdrag är att utveckla eleverna till att bli starka individer i sin utveckling. Skolan ska vidarebefordra kunskaper som är evidensbaserade för att utveckla elevernas kunskapsutveckling. På området rättigheter och skyldigheter så har skolan en skyldighet att redogöra för vårdnadshavare och elever vad utbildningen har för mål och de krav som skolan ställer på sina elever men även vilka rättigheter vårdnadshavarna och eleverna har. Att skolan har tydliga mål för innehållet och skolans arbetsformer gör att det finns villkor för att påverka för vårdnadshavare och elever.
I läroplanens andra del finner man rubriken Kunskaper och mål. Avsnittet i läroplanen är till för att ge skolan riktlinjer. Skolan ska vara en plats för elevernas utveckling och skolan ska bidra till att eleverna ska vilja utforska och ha nyfikenhet i sitt lärande. Skolan måste erbjuda eleverna en organiserad och strukturerad undervisning med lärare. Lärarens uppdrag är att balansera och inkorporera kunskap till eleverna i olika former. Målen för grundsärskolan beskriver vad det är för mål som elever i grundsärskolan ska ha och vad eleverna ska ha för former av kunskaper efter avslutad grundskoleutbildning (Skolverket, u:å).
31
4.5.2 Styrdokument i Göteborg och Laxå kommun Göteborgs politiska överenskommelse
Göteborg stad har en politisk överenskommelse som styrdokument för att öka likvärdigheten i stadens skolformer, skolans utveckling och styrning. Under 2016 gjorde Göteborgs stads stadsledningskontor en Skolutredning som ligger till grund för det breda politiska beslutet (Stefan Gustafsson, utbildningschef för grundsärskolan i Göteborg stad, 2020, Zoom-intervju 2020-10-15). Utredningen handlar om hur styrning och ledning i kommunen och skolans verksamhet kan gynna elevernas lärande bättre. Utredningen berör också i vilken utsträckning organisationen behövs för att skapa bra villkor för styrningen och ledningen. Fokuset i utredningen låg på vilket skolsystem som kan skapa de bästa förutsättningar för utveckling för rektorer och lärare och för att skolan ska hålla en hög kvalitet och en likvärdig undervisning. Utredningen påpekade att skolan behöver tydliga ansvarsroller i hela styrkedjan, från den som är högst upp i styrkedjan till frontbyråkrater. Utredningen presenterar även att det behövs en hög kompetens inom skolans verksamhet och benämner vikten av kommunikation och tilliten mellan politiker och tjänstemän (Skolutredning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret). Utredningen kom fram till att likvärdighet är ”alla elever skall ha tillgång till undervisning av lika god kvalitet och att inte låta någon elev eller grupp av elever misslyckas” (citat från utredningen Göteborgs Kommunstyrelse i Göteborg stad yrkande Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna kommunstyrelsen 2017-01-1). Kommunstyrelsen tog ett beslut om att om-organisera förvaltningen för att stärka ledningen och styrningen och för att ge rektorerna samt lärarna de bästa utvecklingsmöjligheterna. Detta beslut togs för att elever ska få de bästa förutsättningar för att kunna få hög kvalitet samt att utbildningen ökar i likvärdighet. Stadsledningskontoret fick i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag och en tidsplan för ett införande av en central grundskolenämnd samt en förvaltningsövergripande organisatorisk förändring med tillhörande tidsplan för implementering. Stadsledningskontoret ska även framföra och konstruera en genomförandeplan där de ska stärka försäkringsområden som utredningen erhåller. Det ska även genomföras en riskanalys för hur övergången av skolans verksamhet till en central nämnd ska gå till där ekonomiska konsekvenser, ramar och modeller ska inkluderas (Yrkande S, M, MP, V, L, KD Kommunstyrelsen 2017-01-11). Denna överenskommelse är grunden till vad som är Göteborgs stads arbete i verksamheten för grundskola och grundsärskola i dag (Skolutredning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret).
32
Laxås behovsmodell
Denna behovsmodell är utgångspunkt för vad eleverna ska ha för form av stöd i sin undervisning. Modellen fanns innan grundsärskolan var en tillgänglig skolform i Laxå men används i dagsläget för att kunna ge elever som har stora såväl som små behov det de behöver för att nå högre i elevernas lärande utveckling. Är eleven i behov av stöd har Laxå kommun beslutat att eleven då bör vara berättigad till att vara inskriven i grundsärskola för att få rätt förutsättningar för att nå läroplanens kunskapsmål och elevens individuella utbildningsmål. Innan starten av grundsärskolan i Laxå har två elever gått i grundsärskolan i en annan kommun då deras behov har ansetts ha varit nummer 5. Dessa elever går numera i grundsärskolan i Laxå tillsammans med 7 st andra elever. Modellen är inget politiskt beslut utan något som sker utifrån en modell framtagen av skolförvaltningen i Laxå kommun för att underlätta hur och när man ska sätta in insatser med eller utan diagnos efter elevernas behov, samt för att skolan och förvaltningen ska kunna planera resurser och kompensationer gentemot kommunens skolor. Behovsmodellen ser ut som följande se bilaga 5 Laxås behovsmodell.