Statligt stöd till utveckling av hållbara städer

Delegationen har på regeringens uppdrag fördelat ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet infördes för att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som ekologiskt, socialt och

ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapas. Stödprojekten stärker Sverige som

föregångsland för hållbar stadsutveckling och kommer bland annat att kunna visa upp långtgående insatser för energieffektivisering, produktion av lokal och förnybar energi, ökad social delaktighet och integrerade tekniska lösningar.

Delegationens erfarenhet är att det ekonomiska stödets viktigaste effekt har varit hävstångens. Möjligheten att få stöd har bidragit till att ett stort antal städer har

kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar stadsutveckling. De statliga pengarna har hjälpt till att få fram lösningar som annars sannolikt inte hade blivit av.

Åren 2009–2010 omfattade stödet både investeringsprojekt och planeringsprojekt. Från och med år 2011 har stöd endast kunnat sökas för planeringsprojekt, det vill säga

förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller informationsinsatser. Ett undantag är de investeringsprojekt och planeringsprojekt som redan fått ekonomiskt stöd 2009 och 2010. Dessa projekt har kunnat söka stöd för ytterligare investeringsåtgärder som är av särskilt innovativ art och utgör tillägg till de tidigare beviljade projekten.

Det ekonomiska stödet regleras i Förordning om statligt stöd till hållbara städer (SFS 2008:1407), utfärdad den 18 december 2008, Förordning om ändring i förordningen

(2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:344), utfärdad den 31 mars 2011 och Förordning om ändring i förordningen (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:1471) utfärdad den 1 december 2011. I bilaga 4 finns förordningen som reglerade stödet år 2009 och 2010. Förordningen som reglerade stödet år 2011 och 2012 finns i bilaga 5. För att underlätta läsningen har texten i den ursprungliga förordningen och ändringarna av förordningen lagts samman i detta dokument.

9

Ansökningar och beslut om ekonomiskt stöd 2012

Delegationen beviljade under 2012 stöd till 34 planeringsprojekt och tre

investeringsåtgärder. Stöd beviljades till de planeringsprojekt som enligt delegationens bedömning bäst uppfyller syftet med stödet enligt förordningen. Bedömningen har utgått från elva kriterier i ansökningsblanketten (bilaga 6) och Boverkets yttrande över

ansökningarna. Klimatkriteriet har getts särskild uppmärksamhet samtidigt som övriga kriterier och helheten i projekten har beaktats.

För investeringsåtgärder användes en särskild ansökningsblankett (bilaga 7). Tre inkomna investeringsåtgärder bedömdes vara av särskilt innovativ art i enlighet med kraven i

förordningen och beviljades stöd.

Inkomna ansökningar 2012

År 2012 kom totalt 103 ansökningar om stöd in, fördelade på 97 planeringsprojekt och sex investeringsåtgärder. Det kan jämföras med fjolårets 62 planeringsprojekt och åtta investeringsåtgärder. Bland årets inkomna ansökningar valde delegationen ut 44 planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder att gå vidare till fördjupad prövning. Intresset för stödet har varit stort under hela uppdragsperioden och även i år var stödet kraftigt översökt. De flesta ansökningarna var kvalificerade och avsåg en rik variation av projekt. Bland de sökande finns såväl stora, som medelstora och små kommuner

representerade och med en relativt god geografisk spridning. Ansökningar från

Stockholms län är dock överrepresenterade (32 procent av antalet ansökningar, vilket kan ställas i relation till att länets befolkning utgör 22 procent av rikets). Skåne län och Västra Götalands län har också stor del av ansökningarna (14 procent respektive 15 procent) men i dessa län motsvaras antalet i stort sett av hur stor andel av befolkningen som är bosatt i respektive län.

Sökandekategorier

Av årets ansökningar kom 52 procent från kommuner, 30 procent från företag, fyra procent från allmännyttiga bostadsföretag, sex procent från universitet/högskolor, fem procent från organisationer/föreningar och tre procent från länsstyrelser och andra regionala organ. Bland de kommunala ansökningarna är gruppen ”större städer”

överrepresenterad, både räknat i absoluta tal och som antal ansökningar per invånare. Det är ett mönster som kan utläsas även tidigare år och gäller både sett till antalet inkomna ansökningar och antalet beviljade projekt.1

Projekttyper

Årets ansökningar innehöll både renodlade stadsutvecklingsprojekt, som

programskrivning och förstudier, och projekt av mer informativ karaktär, exempelvis

1 _{Gruppen ”större städer” omfattar 31 kommuner med en sammanlagd befolkning på 2 826 000 invånare. De}

utgör därmed 11 procent av antalet kommuner i Sverige och har 30 procent av befolkningen. Gruppen ”större städer” står bakom 20 av de totalt 54 ansökningar som kom från kommuner år 2012, det vill säga 37

10 konferenser och utveckling av nya webbplatser. Många ansökningar avsåg metod- eller processutveckling.

Diagrammet nedan visar de 97 inkomna planeringsprojekten 2012, fördelat på

huvudsakligt innehåll. Den dominerande gruppen ”helhet” avser projekt som spänner över flera sakområden. Ofta handlar det om stadsutvecklingsprojekt med tydlig

geografisk avgränsning. Även gruppen ”metodutveckling” omfattar helhetsprojekt, men då av en mer generell karaktär, såsom utvärderingar eller framtagande av modeller och verktyg. Övriga grupper är indelade efter projektets dominerande sakfrågor.

Inkomna planeringsprojekt 2012

En tendens i årets ansökningar är att den sociala dimensionen av hållbar utveckling nu beskrivs tydligare. Liksom förra året är det många projekt som omfattar utveckling av dialogprocesser med medborgarna i samband med stadsutvecklingsprojekt. Särskilt frågan om barns och ungdomars delaktighet har börjat synas mer i ansökningarna 2012. Likaså finns i år fler ansökningar som avser stadsodling och stadsgrönska. Begrepp som resiliens och ekosystemtjänster har blivit vanligare i ansökningarna. Även frågor som rör

klimatanpassning tas upp tydligare i år.

Många kommuner, och då särskilt de mindre kommunerna, söker stöd för att kunna lyfta kvaliteten i sina planeringsprojekt och kunna gå längre än vad PBL direkt föreskriver. Det kan till exempel handla om att ta fram detaljplaneprogram som ger tillräckligt

kunskapsunderlag för att utveckla hållbarhet, eller andra typer av förstudier, planprogram, miljöprogram och kvalitetsprogram som ska underlätta arbetet med hållbar

stadsutveckling. Ofta gäller det både att kunna arbeta sektorsövergripande, att utveckla partnerskap och att få större utrymme för dialog med medborgarna. Bland årets

11 ansökningar har delegationen valt att stödja flera sådana mindre kommuner som vill höja kvaliteten i sina planeringsprocesser.

Summering av det ekonomiska stödet 2009–2012

Totalt under åren 2009 till 2012 har sammanlagt 357 miljoner kronor beviljats i statligt stöd till totalt nittioåtta projekt, varav nio investeringsprojekt och 89 planeringsprojekt. Samtliga beviljade ansökningar redovisas i bilaga 8.

Intresset för att ansöka om stöd har varit stort under hela uppdragsperioden. Antal ansökningar och beviljat belopp per år framgår av nedanstående tabeller:

Ansökningar Fördjupad prövning Beviljade projekt Andel som beviljats

År I- projekt P- projekt I- åtg Tot I+P I- proje kt P-projekt I- åtg Tot I+P I- projekt P- projekt I- åtg Tot I+P I- projekt P- projekt I-åtg 2009 24 54 - 78 7 17 - 24 3 14 - 17 13% 26% - 2010 33 59 - 92 8 16 - 24 6 14 - 20 18% 24% - 2011 - 62 8 70 - 31 1 32 - 27 1 28 - 44% 13% 2012 - 97 6 103 - 44 3 47 - 34 3 37 - 35% 50% Tot 57 272 14 343 15 108 4 127 9 89 4 102 Beviljat belopp

År I-projekt P-projekt I-åtgärder Totalt

2009 118,7 Mkr 13,8 Mkr - 132,5 Mkr 2010 177,4 Mkr 13,1 Mkr - 190,5 Mkr 2011 - 14,9 Mkr 0,3 Mkr 15,2 Mkr 2012 - 16,6 Mkr 2,2 Mkr 18,8 Mkr Totalt 296,1 Mkr 58,4 Mkr 2,5 Mkr 357,0 Mkr I-projekt = Investeringsprojekt P-projekt = Planeringsprojekt

I-åtgärder = Tillkommande investeringsåtgärder inom tidigare beviljade stödprojekt

Stöd till investeringsprojekt

För de stora investeringsprojekten, som stöd kunde sökas till år 2009 och 2010, angav förordningen (15 §) att ”Delegationen ska koncentrera stödet till så få mottagare att stödet i så hög utsträckning som möjligt främjar en sådan hållbar stadsutveckling som avses i 3 §”. Syftet var att möjliggöra några större projekt som kunde fungera som åskådningsexempel eller ”skyltfönster” nationellt och internationellt. Totalt nio

investeringsprojekt har beviljats stöd; det minsta projektet beviljades 9,2 miljoner kronor, det största 55,3 miljoner kronor.

12 Delegationen har beviljat stöd till de ansökningar som enligt delegationens bedömning bäst uppfyller syftet med stödet, genom att de:

- ger väsentliga klimateffekter,

- har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet),

- omfattar flera åtgärdsområden,

- kan bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande, - utvecklar och tillvaratar synergier mellan olika tekniska system,

- inom projekten planerar för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer (kommuner, näringsliv, boende etc).

Investeringsprojektens inriktning

Omkring hälften av stödet har gått till upprustning av befintliga områden i Stockholm, Malmö, Umeå och Örebro, samtliga belägna i förorter från miljonprogrammet. En tredjedel av stödet har gått till nybyggnadsprojekt i Göteborg med kranskommuner samt i centrala Malmö. Lunds kommun har beviljats 16 procent av stödet till ett

investeringsprojekt, som har inslag av nybyggnad, ombyggnad och mobilitetsåtgärder belägna längs ett stråk från Lunds centrala delar ut till nybyggnadsområdet Brunnshög i stadens utkant.

Tendenser i ansökningarna om stöd till investeringsprojekt

I rapporten Delegationen för hållbara städers verksamhet 2008–2010 (sid. 35–54) finns en analys av innehållet i ansökningarna från de två första åren. På dessa sidor beskrivs den bild av den framtida staden som träder fram vid en genomgång av ansökningarna och generella tendenser, särskilt intressanta åtgärder och utvecklingsområden som kunnat urskiljas i ansökningarna. Beskrivningen är indelad tematiskt efter de kriterier som delegationen satt upp i ansökningsblanketten för det ekonomiska stödet, utgående från regeringens förordning för stödet. Se vidare nämnda rapport.

Stöd till planeringsprojekt

Förordningen som gällde 2009 och 2010 angav att stöd kunde lämnas till

planeringsprojekt i ”begränsad omfattning”. Åren 2011 och 2012 kunde stöd endast lämnas till planeringsprojekt (och till kompletterande investeringsåtgärder inom redan beviljade stödprojekt). Delegationen kunde då besluta om stöd upp till 19 miljoner kronor per år.

Delegationen prioriterade ansökningar om stöd till planeringsprojekt som utgår från ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna och omfattar flera

åtgärdsområden. Områden som behöver stöd för att utvecklas (t ex transportfrågor och gröna frågor i urban miljö), liksom projekt som omfattar särskilt innovativa lösningar och projekt med stor överförbarhet inom olika områden har också prioriterats.

13

Projektens fördelning på olika typer av sökande 2009–2012

Det ekonomiska stödet har enligt förordningen varit öppet att söka för alla typer av aktörer. Vid delegationens behandling av ansökningar har hänsyn inte tagits till geografisk spridning, fördelning mellan större och mindre kommuner eller fördelning mellan

offentliga och privata aktörer. Stöd har beviljats till de ansökningar som bäst uppfyller syftet med stödet utifrån de kriterier som anges i förordningen och som delegationen vidareutvecklat i ansökningsblanketterna.

Beviljade ansökningar 2009–2012 fördelade på olika kategori av sökande framgår av nedanstående tabell.

Kategori av sökande Antal beviljade

ansökningar

Andel

Större städer 24 24 %

Företag 23 23 %

Storstäder 12 12 %

Förortskommuner till storstäderna 12 12 %

Övriga kommuner 8 8 %

Universitet/högskola 7 7 %

Allmännyttigt bostadsföretag 6 6 %

Organisation eller förening 4 4 %

Statlig myndighet 3 3 %

Regionalt organ 3 3 %

102*)

*) 102 ansökningar, men 98 beviljade projekt, eftersom de fyra investeringsåtgärderna inte räknas som egna projekt

Beviljade ansökningar per kategori av sökande (antal)

De största stödbeloppen räknat per projekt har gått till investeringsprojekten Hållbara Järva (Stockholms stad: 55,3 Mkr), Hållbara Rosengård (Malmö stad: 53,1 Mkr) och

14 drivs av företag är Krokslätts Fabriker i Mölndal (Husvärden AB: 17,7 Mkr i

investeringsstöd och 2,1 Mkr i planeringsstöd). Ansökningar från större och mindre kommuner

Av totalt 343 inkomna ansökningarna år 2009–2012 har 155 ansökningar haft en kommun som sökande. 56 av dessa ansökningar har beviljats stöd, se tabell och diagram nedan. Ansökningarna belyser enligt delegationens uppfattning de skillnader som finns mellan större och mindre kommuner när det gäller resurser för hållbar stadsutveckling. De 191 minsta kommunerna (med färre än 25 000 invånare) utgör till exempel 66 procent av Sveriges totalt 290 kommuner, men de står bara för 20 ansökningar, av vilka fem har beviljats stöd. Gruppen mellan 25 000 och 50 000 invånare består av 53 kommuner som har lämnat in 38 ansökningar, alltså nästan dubbelt så många ansökningar som

småkommunerna trots att gruppen är betydligt mindre.

Delegationen konstaterar att de små kommunerna står sig sämre än de större i konkurrensen om stöd. Andelen ansökningar som beviljats (mätt som andel av totalt inlämnade ansökningar) är från de mindre kommunerna cirka 25 procent, samtidigt som de nio stora städerna med mellan 100 000 och 150 000 invånare har fått 44 procent av sina ansökningar beviljade. För de fyra storstäderna är underlaget däremot för litet för säkra slutsatser ska kunna dras. Malmö och Göteborg har visserligen fått hela 75 procent av sina ansökningar beviljade, medan Stockholm fått 33 procent och Uppsala tretton procent av ansökningarna beviljade. Antal kommuner i intervallet Andel av totalt antal kommuner Antal inlämnade ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade av antal inlämnade < 25 000 191 65,9 % 20 5 25 % 25 001–50 000 53 18,3 % 38 10 26 % 50 001– 100 000 33 11,4 % 32 12 38 % 100 001– 150 000 9 3,1 % 36 16 44 % Uppsala 1 0,3 % 8 1 13 % Malmö 1 0,3 % 8 6 75 % Göteborg 1 0,3 % 4 3 75 % Stockholm 1 0,3 % 9 3 33 % Totalt 290 100,0 % 155 56

15

En bidragande orsak till att de mindre kommunerna haft svårare att få del av stödet är enligt delegationen att konkurrensbaserade projektstöd gynnar de kommuner som redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Särskilt när ett nytt stöd lanseras kan den aktör som redan har ett antal projektidéer ha större möjlighet att hinna åstadkomma en genomtänkt och konkret ansökan, och därmed öka sin chans att få del av stödet. Brist på resurser för att arbeta med långsiktiga och strategiska frågor är en annan förklaring till de små

kommunernas svårigheter. En slutsats är att mindre kommuner behöver en annan form av stöd än det som delegationen har förfogat över för att kunna stärka sitt arbete med hållbar stadsutveckling. Att goda exempel tillgängliggörs är likaså av stor betydelse för de mindre kommunerna.

Geografisk fördelning av stödet

Den geografiska fördelningen av samtliga projekt som fått stöd, såväl kommunala som privata sökande, visar också på en tydlig övervikt för storstadsregionerna. När samtliga beviljade projekt fördelas ut på den kommun där sökanden har sin postadress eller, där det är möjligt, den geografiska plats där projektet ska genomföras, får man följande bild av stödpengarnas fördelning över landet:

16

Beviljat stöd per län

Dominansen för Skåne, Stockholms och Västra Götalands län förklaras av att det är dessa län som har huvuddelen av investeringsprojekten. Även Umeå kommuns

investeringsprojekt Hållbara Ålidhem och ÖrebroBostäders projekt Mitt Gröna Kvarter i Örebro får utslag i diagrammet.

17

Antal beviljade projekt per län 2009 – 2012

Om man istället för att se till det beviljade stödbeloppet analyserar antalet projekt per län kan man se en jämnare fördelning över landet. Den höga stapeln för Stockholms län kan delvis förklaras med att ansökningar från företag och organisationer avseende

rikstäckande projekt här redovisas under sökandens postadress. Stöd per invånare

Under åren 2009-2012 har totalt 42 kommuner fått del av stödet (inberäknat både kommunala och privata projekt). Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner. Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet.

Mest stöd, totalt räknat för både kommunala och privata aktörers projekt, har gått till Malmö stad (86,0 Mkr), Stockholms stad (68,3 Mkr) och Lunds kommun (49,9 Mkr). Det beviljade stödet per invånare, är högst i Lunds kommun med 446 kronor per invånare. Närmast efter kommer Kungälv med 343 kronor och Mölndal med 327 kronor (genom AB Husvärdens projekt). De nio investeringsprojekten med sina stora beviljade belopp är helt utslagsgivande i dessa jämförelser. Bland kommuner som endast fått stöd för

planeringsprojekt har de största stöden beviljats till Jönköpings kommun (2,9 Mkr) Uppsala kommun (2,8 Mkr) och Helsingborgs stad (2,7 Mkr). Räknat per invånare ligger Lomma högst med 89 kronor i stöd per invånare. Minsta stödet per invånare bland de kommuner som fått del av stödet har Kungsbacka (0,99 kr genom Eksta Bostads AB), Kalmar (1,91 kr) och Ängelholm (2,04 kr).

18 Minskade utsläpp av växthusgaser till följd av stödet

Förordningen anger att om stödet är översökt ska stöd i första hand ges till de åtgärder som i sin helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha bäst förutsättningar att i förhållande till stödets storlek bidra till den största minskningen av utsläpp av

växthusgaser (16 §). För investeringsprojekten och investeringsåtgärderna samlades därför ytterligare kvantifierade uppgifter om klimateffekter och ekonomi in i den fördjupade prövningen. Uppgifterna har underlättat jämförelser mellan olika ansökningar vad gäller klimateffekter per bidragskrona. Se blankett i bilaga 9.

Motsvarande klimateffektberäkningar har dock inte kunnat göras för planeringsprojekten. Vissa planeringsansökningar redovisar kvantifierade effekter, medan andra redogörelser endast är kvalitativa. Många typer av planeringsprojekt, exempelvis informationsinsatser och förstudier med syfte att fördjupa vissa aspekter av ett projekt, ger upphov till

klimateffekter i nästa led, när erfarenheter från åtgärden har spridits, när kunskaper från förstudien har tillämpats eller när en beteendepåverkan har uppnåtts. Det gör att det inte har varit möjligt att kvantifiera klimateffekterna på ett enhetligt sätt för alla

planeringsprojekt. Delegationen har dock i ansökningsblanketten uppmanat sökande att beskriva vilka klimateffekter som kan uppnås på kort och lång sikt samt att ange både direkta och indirekta klimateffekter. Klimateffektkriteriet har särskilt uppmärksammats i delegationens bedömning av ansökningarna.

Box 534, 371 23 Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18