Status och inflytande i barns lek

Kommande kapitel av analysen kommer undersöka de faktorer som möjliggör att barn får status och inflytande över leken. Utifrån empirin kommer mönster för status och inflytande ur en positiv samt negativ synvinkel att analyseras. Avslutningsvis lyfts de avgörande faktorer som ger makt över leken.

Lukas (5 år) och Hampus (5 år) leker tillsammans och diskuterar lekens innehåll. Hampus: “Då kunde vi inte ha festen”.

Lukas: “Jo, vi hade festen jättesent på kvällen. Nu började festen!”. Lukas fortsätter: “Nu kom brandbilen”

Hampus: “Okej. Nu var de vår tid att gömma oss”.

Lukas: “Jag kunde hoppa jättehögt. Nu dök jag, hopp, jag hoppar som delfiner. Nu åker de på ryggen. De gör de alltid” (Tar en gubbe som åker längst med en bana på rygg).

Hampus: “Ja”

I denna lek framgår det att Lukas har status och inflytande över leken. Hampus kommer med initiativ till hur leken ska fortgå men blir ständigt nekad av Lukas, antingen genom att han direkt säger emot Hampus förslag, eller genom att ignorera det han sagt och istället komma med egna direktiv till leken. Öhman (2007) har utifrån sin studie synliggjort att de barn som startar en lek har makt över hur den leken ska ske, samt vem som får tillträde till den. I just denna sekvens framkom det inte från empirin vem som startade leken, men utifrån den samlade empirin finns där ett mönster där Lukas ständigt har makten att ge eller neka tillträde till leken, en stark

bestående position i gruppen samt status och inflytande över samtliga lekar. Öhman menar vidare att leken kan förhandlas fram under tiden och att barnen då kan hamna i maktkamper, vilket kan leda till att leken avbryts (a.a.). I denna studie synliggörs det hur barn förhandlar om leken men att det i slutändan handlar om hur den som har makt och hög status vinner förhandlingen och leken fortgår. I observationerna har det blivit tydligt hur Lukas mer frekvent är den som tar initiativ till nya lekar, han tilldelar de barnen han “gett” tillträde till leken olika roller, har bra fantasi och kan utifrån det tolkas som en lekledare. Trots att Hampus kommer med idéer kan det vara så att Lukas idéer och fantasi lockar mer och att det tillsammans med Lukas position och status gör att Lukas är den som vinner inflytande över leken. Fantasi och kreativitet är något som synliggörs i flera av våra observationer som ett mönster för hur barn får status och inflytande över leken.

31

Casper (4 år), Isak (4 år) och Leo (5 år) sätter sig bredvid Fanny (5 år) som är i full gång att bygga en trappa utav lego. De iakttar hennes bygge och börjar sedan bygga likadant. Fanny verkar vara inne i en egen lek och går upp och nerför trappan med en penna. Isaks bygge går sönder och Fanny hjälper honom att bygga upp det igen.

Fanny: “Vi räknar klossarna!”

Isak: “Nej”. Fanny börjar räkna för sig själv. Isak: “Nej, vi räknar inte sa jag!”

Fanny:” Jag vill räkna. 28 var där”.

Isak pekar då på Leos bygge och säger “och där var 21”.

Leken fortlöper genom att Fanny frågar Isak om olika räknetal och Isak gissar.

Fanny: “Ska vi mäta pennorna om de är lika långa som tornet? Jaa!” Jublar Fanny åt sitt förslag, varpå Isak börjar mäta med pennorna.

Till en början verkar det även här ske en maktkamp då de är oense om de ska räkna klossarna eller inte. Precis som i observationen med Lukas och Hampus avbryts inte leken, utan fortgår istället i det ena barnets riktning. I observationen med Fanny och Isak synliggörs Fanny som initiativtagare och idérik då hon ständigt kommer med nya förslag till leken samt att de andra barnen börjar bygga likadant. Utifrån tidigare observationer uppfattas Fanny inte som ett barn med hög status eller stark position i barngruppen, ändå är det Fanny som vinner maktkampen i denna lek. Detta synliggör makt som situerad där olika positioner kan vara bestående samt föränderliga. I situationen ovan har Fanny makt och inflytande över leken tillsammans med Isak. Förutom att Fanny har en god fantasi att bidra med i leken så är hon även äldre än vad Isak är, vilket kan tolkas som ytterligare en faktor till hennes status och inflytande över leken med Isak.

Julia (5 år) och Denise (4 år) leker tillsammans.

Julia: “Denise är bara en bebis hela tiden. Hon ska ha alla saker i leken”.

Denise som står bredvid verkar oberörd över det Julia säger, och fortsätter tala bebisspråk när hon förklarar att hon gjort en kudde som hon ska bädda med i bokhyllan.

Julia: “Man kan inte sova i en hylla”.

Till skillnad från förra observationen där Fannys höga ålder kan ses som en faktor till hög status i leken, kan det här förstås som att Denise får låg status till följd av att hon har lägre ålder än Maria samt hennes agerande som bebis. Öhman (2011; 2009) anser att barn söker efter lekkamrater genom att positionera sig som tilltalande lekkamrater. Detta gör de, menar hon, genom fysisk storlek, ålder, lekbarhet, kraftfullhet samt som pojke respektive flicka. Öhman poängterar vidare

32

att storlek i form av ålder indikerar status för barn i förskolan, samt att det inom gruppen femåringar sker maktkamper.

I denna studie återfinns inte fysisk storlek eller kön som en avgörande faktor för status. Istället har ålder visat sig vara en bidragande faktor när det gäller vem som har status i leken. Utifrån Öhmans mening att maktkamper sker inom samma ålderskategori ifrågasätter studien vem som då har status och inflytande inom en åldershomogen grupp. Dolk (2013) lyfter att vuxna har mer inflytande än barn. Hon uttrycker vidare hur pedagoger ger äldre barn mer inflytande i

verksamheten då de upplevs klara av mer än de yngre barnen. Till skillnad från Dolk, lyfter denna studie hur status och inflytande även sker inom gruppen barn. De som genom alla

observationer haft hög status och inflytande över leken har varit både pojkar och flickor, samt de äldsta barnen. De som utmärker dessa barn har visat sig ha egenskaper som lekledare med initiativförmåga.

Hittills har studien synliggjort hur maktpositioner och status i barngruppen kan ge inflytande på olika sätt. Dessa har visat hur barn blivit exkluderade ur leken, samt hur barn blir undergivna andra barn med högre status. Inflytande kan även ge konsekvenser i form av tillsägelser, exempelvis i tidigare nämnd observation där Hugo på Lukas initiativ tar kalsonger på huvudet och blir tillsagd av en pedagog. Vid ett annat tillfälle är det Casper som får en tillsägelse efter Hampus initiativ att hälla ut pärlor över bord och golv. Detta kan tolkas som ett negativt inflytande, då konsekvensen blir att barnet i fråga får skäll. Att barn har mer makt och större inflytande över andra barn kan även vara positivt. Vid ett observationstillfälle var barngruppen uppdelad och hälften av barnen hade gått över på en annan avdelning för att leka, vilket

inkluderade de barn som generellt har högre status och en ledande position i barngruppen. En markant skillnad uttrycktes i barngruppen från tidigare, då resterande barn inte påbörjade några aktiviteter eller lekar utan rörde sig från rum till rum. Detta kan tolkas som en följd av att de barn som ofta tar initiativ och har inflytande över leken, en lekledare, för tillfället inte är närvarande och vägleder leken.

Att ha inflytande i barngruppen kan alltså möjliggöra lektillfälle. Öhman (2008) belyser hur makt kan höra samman med ömsesidighet, att barn kan ge makt till ett annat barn de hyser djup tillit

33

till. Hon menar att denna typ av makt kan bana vägen för en vänskapsrelation. Till skillnad från Öhman har empirin inte synliggjort att barn delar med sig av makt, snarare att de barnen med högre makt har inflytande till att uppmuntra vänskapsrelationer och samspel. I relation till ovanstående observation kan det tolkas som att de barn som har högre status och en ledande position i barngruppen skapar en social tillvaro som uppmuntrar delaktighet och samspel. Att ha mer makt kan innebära att ett barn har mer inflytande till att skapa en fantasifull och gemensam lek bland barnen.

Slutsats: faktorer för status och inflytande

Analysen har synliggjort olika faktorer som samspelar för att ge status och inflytande över leken. Hög ålder har visat sig vara en bidragande faktor till att få status över lek. Samtidigt har

ytterligare ett mönster visats ge större inflytande och därmed mer makt i leken. Detta genom att vara en lekledare, vilket innefattar initiativförmåga, kreativitet och fantasi. Att vara en lekledare innebär makten att tilldela roller och möjligheten att inkludera och exkludera barn i leken. De barn som följer, snarare än leder, kan påverkas positivt eller negativt av detta inflytande.

34