STENA’s hämtningstider

STENA hämtar idag avfallet endast under vardagar. Då de har stängt under helgen är de inte kontaktbara. Detta har vid olika tillfällen skapat problem för IKEA, då kärlen ibland har fyllts till bristningsgränsen redan på lördagen. IKEA Sverige har ett nationellt avtal med STENA, till ett fördelaktigt pris och då kan en ändring i detta enbart i Göteborg vara svår att genomföra. För Bäckebols del finns annars ett närmare alternativ, HA Industrier. Hur det är med hämtningstider och priser har ej undersökts, men transporter och utsläpp skulle bli avsevärt mindre om IKEA istället valde dessa. Antalet bomkörningar skulle också kunna minimeras vid en ändring av

Då logistikavdelningen har mycket att göra under varupåfyllnaden och tömningar sker på morgonen, finns det inte alltid kapacitet nog för IKEA att sopa rent utanför ÅVC, finnas till hands och flytta på saker som kan förhindra tömning av containrar eftersom personalen har fullt upp med annat. Skulle STENA välja att komma lite senare då logistikavdelningens arbetsbörda minskat kunde tömningen ske på ett mycket smidigare sätt för alla parter.

6.8 Uppföljning och mål

Uppföljningen är viktig, då personalen kan se att deras insatser kan göra skillnad och skapar förbättring. I Kållered, till exempel, upplever personalen att miljöarbetet går bra eftersom det är sällan problem i ÅVC, när varuhuset i själva verket inte alls uppfyller målen för brännbart avfall.

IKEA’s miljömål är tydligt i sig, det gäller bara att hitta rätt metoder för att jobba mot det.

Ett konkret exempel på hur man skulle kunna göra den viktiga uppföljningen mer intressant för medarbetarna, än att bara rada upp siffror på avfallsvolymer, är att visa på den ekonomiska och miljömässiga vinsten. Till exempel kan det redogöras för hur många träd, koldioxidutsläpp och kronor som sparas genom att sortera rätt. Att göra detta månadsvis, i personaltidning, morgonmöte och på anslagstavla, kan uppmuntra och peppa personalen. Vid eventuella bakslag blir det då också enklare att uppmuntra personalen att bättra sig. Det blir lättare att jobba mot ett miljömål om personalen får se faktiska resultat som de själva kan relatera till.

6.9 Miljöutbildning

För den nyanställde på IKEA tros utbildningen vara ett gott komplement till dennes förväntade allmänbildning. E-learningen är lätt att förstå, ta till sig och relatera till verkligheten. Dock kan den upplevas som något mastig. Själva informationen är grundlig, men utbildningen tar lång tid att genomföra och det kan bli tröttsamt mot slutet. Därför vore det en idé att dela upp miljöutbildningen i två delar, kanske till och med komprimera den ytterligare, så den anställde bara behöver ägna maximalt en timme per del.

6.10 Kostnadskalkyl

Enligt uträknade kalkyler (bilaga 6 och 7) skulle IKEA Kållered kunnat ha spara 120 000 kr hittills (september 2007 till april 2008) under verksamhetsår 2008. Denna siffra tar hänsyn till att andra avfallsfraktioner ökar när det brännbara avfallet minskar, men inte huruvida antalet hämtningar, frakt- och hyrkostnader skulle kunna förändras. Självklart bör företaget arbeta mot att minska avfallet över huvud taget, till exempel genom att fynda ut varor, auktion, bortskänkning och så vidare. Då skulle de 120 000 kronorna bli långt mycket mer, i synnerhet eftersom det skulle innebära en mindre volym deponerat avfall än vad som räknats med.

Om endast det brännbara avfallet står i fokus kan varuhusen spara 83 000 kr (Kållered) respektive 150 000 kr (Bäckebol) per år (för enbart denna fraktion) (se Bilaga 7). Därigenom antas även att Bäckebol totalt (med allt avfall inräknat) skulle kunnat spara åtminstone 180 000 kr hittills under VÅ08. Detta förutsätter dock att andelen

brännbart avfall är just 8%, men även en sänkning till 10% skulle sänka IKEA Göteborgs kostnader.

Kostnadskalkylen visar alltså att IKEA skulle spara både ekonomiska och

miljörelaterade resurser på att sortera rätt. Med tanke på hur mycket som kan sparas i och med en sådan rättsortering som miljömålet och STENA kräver, rekommenderas IKEA till att fundera över lönsamheten av en ny tjänst (dagsansvarig i ÅVC), som kan leda till en förbättring av arbetet med avfallshanteringen.

6.11 Engagera kunderna

IKEA är ett föredöme för många andra företag, då de kommit långt i arbetet för det miljömässiga ansvaret. Företaget har tidigare dock valt att inte kommunicera ut detta till kunderna, eftersom de vill säkerställa att de är bäst på området så att inte motsatsen kan bevisas vid en eventuell formsvacka. Idag har de kommit en bra bit på vägen och ett sätt att visa detta för kunderna är att låta även de sortera sitt avfall. Det vill säga att placera ut sorteringskärl för det skräp som uppkommer i huset, såsom metallburkar, papper och matavfall. Då synliggörs IKEA’s positiva inställning till att sortera allt avfall inför kunden.

7. Slutsatser

Ett prydligt yttre är inte allt, Kållered har en högre andel brännbart avfall än Bäckebol. Dock råder en mer positiv syn på avfallshanteringen i Kållered än i Bäckebol. Viljan finns i båda husen, men inte tillräckligt med engagemang. Därför råder författarna ledningen att visa ett större intresse och arbeta mer målinriktat med hjälp av en konkret uppföljning som går ut till medarbetarna. Ledningen bör också synliggöra vinsten som följer med att sortera rätt, både ekonomiskt och miljömässigt. Vinsten (eller förlusten) ska helst konkretiseras genom att peka på hur mycket av företagets och miljöns resurser som kan sparas.

Utformningen av ÅVC i Bäckebol är undermålig i dagsläget. Till framtiden, om en ombyggnation blir aktuell, rekommenderas att ÅVC byggs om. Idag är rummet för avlångt för att på ett smidigt sätt få överblick och återvinna avfallet på ett snabbt och enkelt sätt. I denna aspekt är Kållereds ÅVC bättre, då de olika kärlen står närmare varandra och man behöver inte gå långt för att sortera rätt.

Nya, större och uppdaterade skyltar i återvinningscentralen behövs för att ge en tydligare överblick om vad som ska ligga var.

En ny behållare för övrigt avfall behövs. Det övriga avfallet ska tas tillvara på och sorteras rätt av en för ÅVC dagsansvarig person. Extra timmar, cirkulerande schema bland de anställda alternativt nyanställning bör tillsättas för att skapa en ny tjänst: dagsansvarig i ÅVC.

För att få en bättre fungerande ÅVC bör tydligare ansvarsfördelning upprättas. IKEA uppmanas att ta kontakt med STENA för att boka tid för utbildning i avfallshantering. Sedan förra gången en sådan gjordes har nya personer anställts, organisationen förändrats och därför behövs ett förtydligande av avfallshanteringen. IKEA behöver förhandla sig till ett bättre kontrakt med STENA, så att hämtning kan ske även på helger om det skulle behövas. Möjlighet till en så kallad akuthämtning bör inrättas.

IKEA behöver stärka rutiner, som till exempel att trycka på komprimatorns komprimeringsknapp vid varje slängtillfälle.

E-learningen är bra, men borde delas upp i två eller fler delar så att utövaren inte tappar intresset för den.

Möjligheten till outlet, personalauktion, majbrasa eller bortskänkning för de varor som egentligen bara tar plats i recoverylagret bör undersökas.

8. Referenser

Madeleine Andersson. Intervju. Den 28 april 2008. Stefan Bylund. Telefonintervju. Den 3 april 2008. Therese Carlsson. Mailintervju. Den 15 april 2008. Bo Edvardsson. Intervju. Den 1 april 2008. Niclas Eliasson. Intervju. Den 28 april 2008. Alexander Hansson. Intervju. Den 26 mars 2008. Mikael Rasmusson. Intervju. Den 31 mars 2008.

Malin Tall Gulin. Intervju och handledning. Den 26 mars samt sporadiskt under våren 2008.

Catarina Viktorsson. Telefonintervju. Den 7 april 2008. Johan Wallenstein. Intervju. Den 31 mars 2008.

Elektroniska källor:

STENA Recycling, Kundportalen [http://www.stenametall.com/stenarecycling/]. Kontinuerligt under våren 2008.

9. Bilagor

Bilaga 2: Intervjufrågor

Bilaga 3: Utvärdering av intervjuerna

Bilaga 4: Utvärdering av enkätundersökningarna

Bilaga 5: Tolkning och diskussioner av enkäternas resultat Bilaga 6: Kostnadskalkyl