Avfallsminimering av fraktionen brännbart i IKEA Göteborg

Avfallsminimering av fraktionen

brännbart i IKEA Göteborg

Frida Hedlund & Ellen Svensson

Kalmar, 2008-06-11 C-nivå, 15 hp Examensarbete

Handledare: Malin Tall Gulin, IKEA Göteborg AB

Handledare: Eva Pohl, Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen Examinator: Bo Carlsson, Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen

Naturvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

Sammanfattning

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av IKEA Göteborg som i dagsläget har problem med den, enligt dem, allt för höga brännbara halten avfall. IKEA Sveriges miljömål för den brännbara fraktionen är satt till 8 % av den totala avfallsmängden som ett varuhus genererar. Som situationen såg ut när examensarbetet sattes igång hade IKEA Bäckebol långt över den dubbla halten än vad som tilläts medan IKEA Kållered låg på en brännbar avfallshalt som var näst intill det tredubbla.

Med detta som bakgrund har en grundlig undersökning gjorts för att hitta de bakomliggande faktorerna till den höga brännbara halten avfall på de båda husen. Undersökningen har innefattat intervjuer med nyckelpersoner, enkätundersökningar bland medarbetarna, stickprovskontroller i återvinningscentralerna (ÅVC),

observationer under varupåfyllnad, miljöutbildning i form av E-learning samt övriga observationer som gjorts i de båda varuhusen i Göteborg.

Undersökningen resulterade i flertalet slutsatser.

Ledningen behöver lägga ett större visat engagemang kring varuhusens miljöfrågor. Återvinningsarbetet borde vara mer målinriktat med uppföljningar som presenteras för ett ökat medarbetarengagemang. Det gäller att synliggöra vinsten med att sortera rätt, både på ett ekonomiskt och miljömässigt sätt, gärna på en mycket konkret nivå i form av antal sparade kronor eller koldioxidutsläpp.

IKEA borde kontakta STENA Gotthard för att diskutera att en nyuppdaterad miljöutbildning görs i de båda varuhusen. Dessutom bör IKEA förhandla sig till ett mer fördelaktigt hämtningsschema med möjligheter så kallade akuthämtningar under de helger då alltför stora avfallsmängder uppkommer.

Möjligheterna till auktioner, outlet, majbrasbidrag och bortskänkning borde undersökas för att IKEA ska slippa slänga stora mängder med funktionsdugliga möbler.

Skyltarna i ÅVC borde uppdateras och förstoras upp för att undvika onödiga sorteringsmissförstånd. Likaså rekommenderas en ombyggnation av Bäckebols ÅVC då så är möjligt för att få en bättre planlösning och underlätta sorteringsarbetet. En tydligare ansvarsfördelning bör inrättas för att göra det enklare att återvinna rätt i ÅVC och hålla en bättre ordning på stället. För att få ordning på sorteringen kan extra tillsatta timmar, ett cirkulerande ansvarssystem eller en nytillsatt tjänst som

dagsansvarig för ÅVC inrättas. En behållare för avfall som tillräknas kategorin övrigt avfall (ramar, speglar etc.) bör införskaffas för att detta inte ska slängas felaktigt i det brännbara avfallet. Rutiner kring ÅVC bör stärkas för att effektivisera enkla åtgärder såsom komprimering av det slängda avfallet.

IKEA’s E-learning är bra men den borde delas upp i två eller flera delar för att undvika att intresset sviker hos utövaren, då utbildningen tar lång tid.

Summary

This degree project has been performed by the commission of IKEA Gothenburg, which have had problems with the all too high volume combustible waste. IKEA of Sweden has set their environmental objective for the combustible waste to 8 % of the total amount of waste a store generate. At the start of the degree project, the actual situation in the Bäckebol and Kållered houses was not living up to the set objective. Bäckebol had a double and Kållered had almost a triple combustible waste volume than the authorized.

With this base, a comprehensive investigation took start to find the underlying reasons to the problem. The investigation has involved interviews with key figures,

questionnaires to the co-workers, sample surveys in the recycling area, IKEA’s environment education called E-learning, observations during the product refill and other observations in both stores.

The investigation resulted in several conclusions.

The management team need to show a major interest in the environmental issues of the stores. The recycling work has to be more goal-oriented with several follow-ups that can encourage the co-workers in the environment process. It is also important to make the environmental and economic profits visible for everyone to see – readily substantially. IKEA can for example show how many crowns or carbon dioxid emissions they will save every month when recycling exemplary.

IKEA should contact STENA Gotthard to discuss and plan a new and updated environment education that soon should take place in both stores. Moreover, IKEA should try to negotiate for a better contract with STENA which should include a better pickup schedule, even on those weekends (so called acute pickups) when the waste volume is too high.

The potentials to arrange auctions, contribute with firewood to the Maybon fire and give aways should also be investigated. It could be a good way to get rid of furnitures without throwing them away.

The signs in the recycling area should be updated and enlarged to prevent unnecessary misunderstandings. One recommendation is also that the recycling area in Bäckbol should be rebuilt if there will be time and money left over. A rebuilding could make it easier to do the recycling.

A more clarifying distribution of the responsible would make it easier to recycle and keep a good order in the recycling area. Extra personal, a circulating schedule or expanded working hours that will result in a person who is in charge of the area, could also make the situation better.

A container earmarked for the remaining waste (such as frames, mirrors etc.) should be obtained to avoid this kind of waste to be thrown in the combustible waste. Routines should also be enhanced to make motion (for example the compression-system) more effective.

IKEA’s E-learning is good but should be divided in two or even more parts to avoid losing the perpetrators interest.

Abstract

IKEA Sverige har satt upp mål om att hålla avfallsnivån så låg som möjligt, genom att andelen brännbart avfall maximalt får vara 8% av den totala avfallsmängden. IKEA Göteborg har haft problem, då halten av deras brännbara avfall har legat på det dubbla respektive tredubbla i de båda varuhusen.

Genom en grundlig undersökning, med hjälp av intervjuer, enkäter,

stickprovskontroller i ÅVC, miljöutbildning (E-learning) samt observationer av det dagliga arbetet har en rad förslag och slutsatser dragits. Bland annat diskuteras möjligheterna till förändrat och förbättrat upplägg i ÅVC, engagemang hos ledning och personal, ansvarsfördelning, utbildning samt synliggörning av ekonomiska och miljömässiga vinster.

Nyckelord: IKEA, brännbart avfall, avfallshantering.

IKEA of Sweden decided to set a target to keep the amount of waste low, by

minimizing the amount of combustible waste to 8% of the total waste amount. IKEA Gothenburg has been having troubles with the target, since their amount of

combustible waste has been twice and trice as much as the goal.

Research have been done by interviews, questionnaire, random controls in the

recycling area, IKEA’s own environmental education (E-learning) and observations of the everyday work. These researches have lead to a couple of suggestions and ideas. Issues that have been discussed is mainly the possibilities of changing and improving of the recycle area, engagement within the management as well as the staff,

responsibility distribution and to make the profits in economics and environment visible.

Förord

När det blev dags för oss att leta rätt på ett lämpligt uppsatsämne visste ingen av oss riktigt vad vi ville skriva om. Av nyfikenhet tittade vi in på IKEA’s hemsida för att se om de hade något examensjobb att erbjuda. Lägligt nog fann vi precis vad vi letat efter och skickade in en ansökan i december.

Medan vi väntade på svar från IKEA, fortsatte vi att titta runt efter andra uppsatsämnen. Vi hade fått förslag från vår programansvariga och tittat lite på

www.exjobbspoolen.se, men inte riktigt hittat något som vi tyckte kändes helt rätt. Efter vad som känts som en evighet ringde telefonen den 3 januari 2008. Vi blev välkomna på intervju och vi bokade förväntansfullt tågbiljetter till Göteborg. Trots att vi bemöttes av en stad förklädd i regnrusk, hindrade den inte vår entusiasm. Det visade sig under besöket att IKEA hade valt ut oss och glädjen var ett faktum. Idag, närapå fem månader efter det första telefonsamtalet, kan vi se tillbaka på många timmars resande, intervjusessioner, mailkonversationer och uppsatsskrivande. Vi har nog aldrig tidigare sprungit omkring så mycket i IKEA-varuhusen som under denna vår. Vi känner oss väldigt glada och tacksamma över att vi fick chansen att genomföra detta spännande uppdrag och hoppas innerligt att vi kunnat ge bidrag till IKEA’s fortsatta förbättring och utveckling av deras avfallshantering.

Vi vill tacka Malin Tall Gulin som mer än någon annan hjälpt oss i vårt arbete och svarat på alla våra frågor. Utan dig hade inte uppsatsen blivit vad den är.

Vi vill tacka Eva Pohl, för ditt stöd, positiva reflektioner och lån utav telefon.

Vi vill också tacka alla som ställt upp på intervju, svarat på enkäter och samtalat kring ämnet. Ni är grundstommen i vårt arbete.

Innehållsförteckning

2.1 Berörda avdelningar på IKEA ... 3

2.1.1 Byten och återköp ... 3

2.1.2 Recoveryavdelningen ... 3 2.1.3 Logistikavdelningen ... 3 2.1.4 Tag själv-lagret ... 3 2.2 Varupåfyllning ... 4 2.3 Utformningen av återvinningscentralerna ... 5 2.3.1 Kållered ... 5 2.3.2 Bäckebol ... 5 2.4 Bomkörning ... 6 2.5 Miljöutbildning ... 6 2.6 Kostnadskalkyl... 7 3. Metod ... 8 3.1 Kvantitativ metod ... 8 3.2 Kvalitativ metod ... 8 3.2.1 Stickprovskontrollstider ... 9 3.3 Urval ... 9

3.3.1 Representativt verkligheten ... 9

3.4 Validitet, reliabilitet och objektivitet ... 10

3.4.1 Validitet ... 10

3.5 Kritik till vald metod ... 10

3.5.1 Flertalet observatörer ... 10 3.5.2 Författarnas erfarenhet ... 11 3.5.3 Fel i utredningen ... 11 4 Genomförande ... 12 4.1 Mätinstrument ... 12 4.1.1 Intervju ... 12 4.1.2 Enkät ... 12 4.1.3 Stickprovskontroller ... 12 4.1.4 Observation av varupåfyllnad ... 13 4.1.5 Miljöutbildning ... 13 4.1.6 Kostnadskalkyl ... 13 4.1.7 Övriga observationer ... 14 4.2 Databehandling ... 14 4.2.1 Intervjuer ... 14 4.2.2 Enkäter ... 14 4.2.3 Stickprovskontroller ... 14 4.2.4 Observation av varupåfyllning ... 14 4.2.5 Kostnadskalkyl ... 14 4.2.6 Övriga observationer ... 15 5. Resultat ... 16 5.1 Intervjuer ... 16

5.1.3 STENA Recycling Borås ... 30

5.2 Enkäter ... 32

5.3 Stickprovskontroller ... 41

5.3.1 Stickprovskontroll i Kållered ... 41

5.4 Observation vid varupåfyllnad ... 45

5.4.1 Varupåfyllnad i Kållered ... 45

5.4.2 Varupåfyllnad i Bäckebol ... 46

5.5 Miljöutbildning ... 47

5.7 Kostnadskalkyl... 48

6. Diskussion ... 50

6.1 Jämförelse husen emellan ... 50

6.2 Kållered ... 50

6.3 Bäckebol ... 50

6.4 Engagemang och ledarskap ... 51

6.5 Avfallsdefinition ... 52

6.6 Återvinningscentralen som ansvarsområde ... 53

6.7 STENA’s hämtningstider ... 53 6.8 Uppföljning och mål ... 54 6.9 Miljöutbildning ... 54 6.10 Kostnadskalkyl ... 55 6.11 Engagera kunderna ... 55 7. Slutsatser ... 56 8. Referenser ... 58 9. Bilagor ... 59

Bilaga 1 (Antal sidor: 2) ... 1

IKEA’s avfallshantering ... 1

Bilaga 3 (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 4 (Antal sidor: 1) ... 2

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

IKEA Göteborg har under en tid haft problem med att varuhusens brännbara avfallshalt överstigit IKEA Sveriges miljömål på 8 %. För att få bukt med detta behövdes en undersökning göras för att ta reda på de underliggande orsakerna till problemet, vilket har lagt grund till detta examensarbete.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka varför just fraktionen brännbart avfall på varuhusen i IKEA Göteborg (Bäckebol och Kållered) överstiger IKEA Sveriges satta miljömål.

1.3 Mål

Målet är att ta reda på den bakomliggande orsaken till varför andelen brännbart avfall på IKEA Bäckebol och Kållered överstiger IKEA’s miljömål så mycket mer än vad majoriteten av de övriga varuhusen runt om i Sverige gör.

1.3.1 Huvudmål

Att ta reda på vad som orsakar den höga andelen brännbart avfall på IKEA Bäckebol och Kållered.

1.3.1.1 Delmål: Peka på vad IKEA kan göra

Det ska utredas om det finns något som företaget kan göra för att förändra situationen.

1.3.1.2 Delmål: Visa hur informationen kan utformas

Att ta reda på vilken information och utbildning som kan tillämpas för att förbättra avfallssituationen.

1.3.1.3 Delmål: Ändringar av återvinningsstationens utformning

Det ska undersökas om en annorlunda utformning av den inre strukturen och byggnationen av återvinningscentralen skulle kunna göra skillnad.

1.4 Avgränsningar

Examensarbetet är enbart inriktat på fraktionen brännbart avfall på IKEA Bäckebol och Kållered i Göteborg. Anledningen till att denna avgränsning är vald är

2. Teori

2.1 Brännbart avfall

Definitionen för brännbart avfall är enligt svensk lag sådant avfall som brinner utan att energitillskott tillsätts efter det att förbränningsprocessen påbörjats (4§, SFS

2001:1063). I IKEA’s sorteringsmanual står att brännbart avfall skall ses som ett sista sorteringsalternativ.

2.2 Berörda avdelningar på IKEA

2.2.1 Byten och återköp

Då en kund ångrar ett köp av en vara, kan denna lämna tillbaka varan till IKEA inom tre månader. Det är avdelningen Byten och återköp som har hand om kundreturer.

2.2.2 Recoveryavdelningen

Recoveryavdelningen tar hand om uttjänta utställningsexemplar, felleveranser, skadat gods, osäljbara varor och kundreturer. Avdelningen bedömer vad som går att sälja, och är värt att eventuellt reparera. Produkterna som går att rädda säljs på IKEA’s

fyndhörna.

2.2.3 Logistikavdelningen

Logistikavdelningen är ansvarig för varupåfyllningen. De tar emot leveranser och ser till att varorna kommer på plats på morgonen.

2.2.4 Tag själv-lagret

Här hamnar många av de större produkterna, oftast större möbler, som

logistikavdelningen tar emot på morgonen. Kunderna plockar själva de varor de behöver.

2.3 Varupåfyllning

Kvällen innan varupåfyllnaden ska ske packas lastbilar på centrallagret. Det som ska med beräknas automatiskt i IKEA’s lagersystem. Varorna anländer till varuhuset tidigt (kl. 05:30) på morgonen och lastas av. Pallarna med varor märks efter innehåll och var i varuhuset de ska placeras. Logistikavdelningen kör stegvis ut pallarna med truck, först till tag själv-lagret (TS) där grovsortering sker efter vad som ska stanna kvar i och vad som ska till resten av varuhuset. Pallarna hämtas där av en ny truck, placeras på rätt plats och hissas upp i hyllorna på TS eller till upphämtningsplats för de varor som ska in i varuhuset.

Inne i varuhuset kör personalen runt pallarna med lite mindre truckar och rullvagnar och packar upp efter hand. Varupåfyllnaden ska vara klar när varuhuset öppnar senast kl.10:00. Efter denna tid får inga truckar användas på området där kunderna rör sig för att undvika olyckor.

De truckar som används är skjutstativtruckar, ledstaplar och motviktstruckar.

Truckarna har ingen hastighetsbegränsning, annat än den kapacitet de besitter. Samtlig personal som kör truckarna får truckförarutbildningen på IKEA.

Emballage, spännband och krympfilm samlas upp på ett och samma ställe och tas med in på återvinningscentralen (ÅVC) när varupåfyllnaden är slutförd. Inne i varuhuset kör personalen runt pallarna med den mindre sortens truckar och rullvagnar och packar upp varor efter hand.

Hur mycket som slängs eller sparas efter varupåfyllningens slut, då alla skadade varor har samlats upp, beror delvis på hur pass nya personerna från de olika funktionerna som medverkar under 190-191-mötet1 _{är. Stressen under morgonen samt plats- och} tidsbristen på recovery spelar också en avgörande roll för vad som slängs. Stressen kan framkalla slarv i körning och tappningsolyckor. Platsbrist beror på om recovery redan har fullt i sitt lager. Tidsbristen råder ofta då recovery har mycket att göra och alltid måste prioritera sina handlingar.

1 _{Under mötet går personalen igenom eventuellt osäljbart gods. Det kan vara allt från påkörda}

2.4 Utformningen av återvinningscentralerna

2.4.1 Kållered

Personal och truckar kommer in via ingången (röd pil) från varuintaget och placerar sitt avfall i rätt kärl. Vid övrigt läggs el- och grovavfall. Utgångarna (gula pilar) leder till utomhuskärl för deponiavfall, kompost och kross. Personalen går ut via dörren och truckar kör ut via en ramp bredvid containern för trä.

Vissa skyltar fattas, bland annat de till det brännbara avfallet och till

wellpappkomprimatorn som ligger rakt fram då man kommer in i ÅVC. De skyltar som finns är tydliga och enkla att förstå, men de är små (A4-format).

Till höger om ÅVC finns varuintaget. Ytterligare till höger om detta finns ytterligare en komprimator för wellpapp, som installerades under våren 2008.

2.4.2 Bäckebol

Personal och truckar kommer in via ingången (röd pil) från varuintaget och placerar sitt avfall i rätt kärl. Mitt emot ingången till ÅVC är komprimatorn för brännbart avfall placerad. Denna samt komprimatorerna för wellpapp är lättillgängliga, då annat inte står i vägen, till skillnad från de containrar som står på högra halvan av rummet som ligger en bit längre bort.

wellpapp brännbart IN trä (utomhus)
krympfilm
dörr ut  wellpapp övrigt

Skyltar finns till samtliga kärl. De är stora, men otydliga på grund av mycket text och svaga färger.

2.5 Bomkörning

En bomkörning innebär att containern som ska hämtas av STENA inte är helt fylld, att hämtning av någon praktisk anledning inte kan ske(exempelvis om det står föremål framför containern) eller att tömning har blivit felaktigt beställd utan att behov finns för den.

Dessa bomkörningar innebär en ekonomisk förlust för IKEA.

2.6 Miljöutbildning

Alla anställda på IKEA som arbetar minst 20 timmar i veckan ska genomgå en internetbaserad miljöutbildning, den så kallade E-learningen. Utbildningen tar på ett grundläggande sätt upp både miljöfrågor och frågor kring det sociala ansvaret i ett antal kapitel. Varje kapitel är indelat i teoriläsning och praktiska övningar och avslutas med ett test i slutet.

E-learning tar mellan två till tre timmar att genomföra. IN

wellpapp wellpapp brännbart

kr ym p fi lm tr ä F ar lig t av fa ll  nödutgång lastpallar kro ss m et al l el av fa ll

utgång till deponi

2.7 Kostnadskalkyl

Kostnadskalkyler har gjorts med statistik från STENA som bas. I kalkylerna jämförs verksamhetsår 2008 (VÅ08) med hur det hade sett ut om IKEA nått miljömålet på max 8% brännbart avfall och om de sorterat avfallet rätt.

För att kunna göra en korrekt jämförelse med dagens resultat har en genomsnittlig ökning av följande avfallsslag räknats in: deponi, wellpapp och krympfilm.

Ökningskvoten för dessa beräknades genom ekvationen att först beräkna den totala avfallsmängden som den är, sedan den totala avfallsmängden med enbart 8% brännbart avfall och därefter genom division mellan det gamla och det nya värdet. Totalt ökade de utvalda fraktionerna med 21% för Kållered.

Då inget annat anges tas ingen hänsyn till förändringar i frakt/hämtningar efter förändring.

3. Metod

3.1 Kvantitativ metod

För att ta reda på medarbetarnas synpunkt i det berörda ämnet delades enkäter (se Bilaga 1) ut i IKEA Bäckebol och Kållered. 35 respektive 38 slumpvis utvalda personer från slumpvis valda avdelningar i vardera varuhus svarade på enkäten. Enkätutdelningen skedde under onsdagen den 5 mars (Bäckebol) och torsdagen den 6 mars (Kållered) 2008. Enkäterna sammanställdes i Excel och utvärderades (se Bilaga 4).

En studie av statistik från STENA Recycling har genomförts för att se om hur mycket avfall som hämtats under olika tidsperioder. Därefter upprättades kostnadskalkyler (se Bilaga 6) för att jämföra hur resultatet blivit om IKEA nått det satta miljömålet på 8% brännbart avfall samt sorterat det brännbara avfallet rätt .

3.2 Kvalitativ metod

Intervjuer med nyckelpersoner inom och med anknytning till varuhusen:

• Före detta chef för recovery, Kållered

• Ställföreträdande varuhuschef, Kållered

• Koordinator för miljö och socialt ansvar, Bäckebol och Kållered

• Administrativ chef, Kållered

• Gruppchef för logistik, Bäckebol

• Chef för byten och återköp, Bäckebol

• Chef för recovery, Bäckebol

• Chef för logistik, Bäckebol

• Ställföreträdande varuhuschef, Bäckebol

• Filialchef, Stena Recycling, Borås

Då personligt möte ej var möjligt genomfördes intervjuerna med hjälp av telefon eller via mail.

För att få en övergriplig bild av ÅVC det fungerar i de båda varuhusen utfördes stickprovskontroller då det noterades skriftligt och fotografiskt i grova drag hur där såg ut och om det vid nästa besök uppstått förändringar. Stickprovskontrollerna genomfördes vid tre besökstillfällen i båda varuhusen.

3.2.1 Stickprovskontrollstider

3.3 Urval

3.3.1 Representativt verkligheten

Då enkätundersökningen speglade den bild författarna redan fått utav situationen anses den representativ för verkligheten. Avvikelsen från det mest populära svaret är dessutom inte anmärkande stort.

Urvalet för enkäten är slumpmässig, även om val av avdelningar är till viss del

strategiskt, men många av de som svarat på enkäterna hade för utdelningstillfället inget att göra på avdelningen, vilket kan ha påverkat resultatet då vissa avdelningar kanske blivit mer representativa. Eftersom slump skulle kunnat ha gett ett skevt svar om enbart personer som inte har någon direkt anknytning till ÅVC och avfallshanteringen skulle ha svarat. Totalt svarade 35 personer i Bäckebol och 38 i Kållered.

Urvalet av personer till intervju har skett strategiskt, då Malin Tall informerat vilka nyckelpersoner med miljöanknytning som fanns i de båda varuhusen. De individer

som hade de chefspositioner som torde vara allra mest intressanta och värdefulla för slutresultatet valdes ut. Totalt intervjuades tio personer.

3.4 Validitet, reliabilitet och objektivitet

3.4.1 Validitet

Kunskap, åldersgrupp, kön, engagemang och åsikter mättes i enkätundersökningen och gav undersökningen ett mätbart resultat. Vad gäller intervjuerna resulterade även de ett mätbart resultat vad gäller kunskap inom de olika berörda funktionerna i huset samt nyckelpersonernas tankar och åsikter. Dock har inte intervjusvaren redovisats i några tabeller eller statistiska diagram utan har utvärderats av författarna (se Bilaga 3). Likaså har observationen av varupåfyllnaden på de båda husen bedömts utifrån egna upplevelser, bedömningar och åsikter och har enbart sammanställts i rapporten. Stickprovskontrollerna i varuhusens ÅVC har inte mätts i något annat avseende än en skriftlig bedömning av de vanligaste förekommande fraktionerna, beteendemönster kring kärlen samt övriga ordningsanmärkningar.

3.4.1.1 Undersökning

Undersökningen mätte det som avsågs att mäta, det vill säga de anställdas kunskaper, åsikter och värderingar kring sorteringen av det brännbara avfallet i varuhuset. Intervjuerna baserades på samma som alla nyckelpersoner fick besvara.

Samtliga enkätsvarare fick samma sorts enkät, stickproverna togs på likartade dagar och tider och observationen gjordes under liknande former och tider på de båda husen för att vara så jämförbara som möjligt.

3.5 Kritik till vald metod

3.5.1 Flertalet observatörer

Observatörer för undersökningen är Frida Hedlund och Ellen Svensson, där båda tillsammans har diskuterat fram slutsatsen.

3.5.2 Författarnas erfarenhet

I intervjusammanhang är båda utredare noviser men anses lämpliga för uppgiften. Det bör nämnas att författarna deltagit i kursen Miljömanagement och ledningssystem där intervjuteknik i revisionssammanhang ingick. Då utredarna är två stycken fungerar de som kontrollanter av varandras anteckningar och noteringar. Samspelet och

kommunikationen mellan författarna och intervjuobjekt var gott och fungerade tillfredställande för resultatet.

3.5.3 Fel i utredningen

Författarna var medvetna om att risken till uteblivna svar till enkätfrågorna fanns, i synnerhet då enkäten var dubbelsidig. Vid två tillfällen upptäcktes missen av sida två direkt och kunde åtgärdas på en gång, två andra enkäter slank igenom trots

ofullständig ifylld andra sida. Fråga nummer sex ”Har du fått information om hur Du sorterar IKEA’s avfall?” var komplicerad för de medverkande att svara på, på grund av röriga svarsalternativ. Även detta var författarna medvetna om.

Då frågan ”Hur upplever Du IKEA’s miljöarbete?” hade två valbra positiva svar (”Bra ”och ”Godkänt”) samt ett negativt (”Dåligt") kan detta indirekt ha påverkat besvararen att välja ett positivt svar. Det blir även en värderingsfråga om vilket som är det bättre alternativet utav de två positiva svaren.

Intervjufrågorna skrevs utifrån målet att inte vara ledande. Under intervjuer kan spontana frågeställningar från författarna oavsiktligt gett vinklade och förväntade svar. Detta skedde i huvudsak då en planerad intervju ersattes utav två andra oplanerade intervjuer. Frågor som förberetts gick således inte att tillämpa fullt ut på de positioner som de oplanerade intervjudeltagarna hade.

4 Genomförande

4.1 Mätinstrument

De mätinstrument som användes i undersökningen var intervjuer,

enkätundersökningar, stickprovskontroller i avfallskärlen för brännbart avfall, miljöutbildningen E-Learning, observationer av varupåfyllning och övriga observationer.

4.1.1 Intervju

Intervjuer med nyckelpersoner för IKEA och företagets avfallshantering i Bäckebol och Kållered utfördes under mars och april 2008. Intervjufrågorna baserades på författarnas egna tankar, enkätresultat och tidigare diskussioner med handledare.

4.1.2 Enkät

Enkäten ger möjlighet att erhålla åsikter från flertalet individer, snabba svar på konkreta frågor och en vidare överblick över rådande meningar bland medarbetare. En luftig och kortfattad enkät sammanställdes. Författarna önskade svar på

medarbetarnas eventuella kännedom om avfallshantering och konstruktion av återvinningscentral (ÅVC), hur avfallshanteringen anses påverka deras arbetstid samt om de har några egna idéer för effektivisering inom området.

Majoriteten av frågorna hade två svarsalternativ (”Ja” och ”Nej”), en fråga för idéer och två frågor med möjlighet för en extra kommentarer.

4.1.3 Stickprovskontroller

Stickprovskontrollerna gav en bild av vad och hur mycket som slängdes i det brännbara avfallet på de båda varuhusen. Under examensarbetets gång har tre kontroller skett under på de båda husen under liknande former, tider samt dagar.

Resultatet har noterats skriftligt och fotografiskt. Samtliga stickprovskontroller har utförts under IKEA’s benämning på Normala dagar2_.

4.1.4 Observation av varupåfyllnad

Observationerna skedde under varupåfyllnaderna i båda varuhusen i Göteborg under måndagen 28 mars. Truckkörningsmönstret, stressen och rutinerna noterades för att undersöka om hur varupåfyllnaden som aktivitet bidrog till det brännbar avfallshalten. Likaså undersöktes vad som gjordes med det under morgonens eventuellt påkörda gods.

4.1.5 Miljöutbildning

IKEA’s nätbaserade miljöutbildning E-Learning testades praktiskt på IKEA Kållered för att bedöma hur bra och lärorik den var.

4.1.6 Kostnadskalkyl

I kostnadskalkylen som enbart tar hänsyn till det brännbara avfallet, och ingen annan fraktion (se bilaga 7) beräknas de summor som IKEA Göteborg skulle kunna spara om andelen brännbart avfall är 8% och inget avfall har sorterats fel. Frakt för hämtning av det brännbara avfallet är här medräknat, men ingen hänsyn tas till hur övriga avfallsfraktioner kommer att te sig efter en sådan förändring.

I kostnadskalkylen för Kållereds hittills (september 2007 till april 2008) producerade avfall under verksamhetsår 2008 (VÅ08) (se bilaga 6) har alla avfallsfraktioner, frakt och hyror inräknats. Eftersom det antas att andelen brännbart avfall minskat till 8%, måste delar av det som tidigare var brännbart delas ut på andra fraktioner. De fraktioner som här beräknats öka är deponi, wellpapp och krympfilm. För Kållered ökar dessa med 21% i samband med nämnd förändring.

2 _{Betyder att varuhuset säljer för mellan 1,6–2,7 miljoner. Besöksantalet beräknas ligga runt}

4.1.7 Övriga observationer

De övriga observationerna bygger på intryck från examensarbetets gång på IKEA Göteborg och innefattar exempelvis observationer om personer, avfallsstatistik från STENA, broschyrer, byggnadsutformningar och personalens beteendemönster i återvinningscentralen.

4.2 Databehandling

4.2.1 Intervjuer

Sammanställningar gjordes huvudsakligen utifrån minnesanteckningar från

intervjuerna. Ljudupptagning gjordes under två intervjuer med hjälp av bandspelare. Dock har anteckningarna som gjordes under pågående intervjuer varit till störst hjälp.

4.2.2 Enkäter

Personalens svar fylldes i direkt på enkäterna och sparades sedan i varsin

varuhusmapp. Svaren sammanställdes i Excel i form av cirkeldiagram och statistik gjordes både för varje separat hus och tillsammans. Enkätresultaten har diskuterats och jämförts (Se Bilaga 5).

4.2.3 Stickprovskontroller

Resultatet av kontrollerna har sparats i form av fotografier och minnesanteckningar.

4.2.4 Observation av varupåfyllning

Observationerna skrevs ner med hjälp av papper och penna på plats.

4.2.5 Kostnadskalkyl

4.2.6 Övriga observationer

5. Resultat

5.1 Intervjuer

5.1.1 Kållered

5.1.1.1 Före detta chef för recoveryavdelningen

Recoverychefen har inte full koll på målet som satts för det brännbara avfallet, men vet att avfallssituationen inte håller måttet. Vad gäller återvinningscentralen(ÅVC) fungerar komprimatorerna som de ska men systemet är inte tillämpat på alla avfallstyper som exempelvis soffor och sängar, eftersom de är så svåra att separera. Han anser att sorteringen borde kunna bli bättre och undrar om det inte skulle vara möjligt att kanske sortera plaster mer, samt att göra interna förändringar som att förbättra sättet att hantera det brännbara, hårdplasten samt de skrymmande

produkterna som sängar och soffor. En fundering han har är om man kanske borde väga kundpolicy (som Sov på saken3_{) mot miljöpolicyn. Sov på saken innebär att} kunden kan lämna tillbaka sängen oavsett skäl inom tre månader efter köpet och få tillbaka sina pengar.

På recovery tycker avdelningschefen att det finns ett tänk och medvetenhet för återvinningsfrågan som inte finns någon annanstans i huset, vilket säkerligen beror på att det slängs så mycket just där. Istället för att jobba mot procentsatser arbetar recovery för att kunna sälja så mycket som möjligt av det som kommer in till avdelningen. Ungefär hälften av inflödet4 _{består av möbler som blivit påkörda av} truckar under varupåfyllnaden på Tag själv-lagret (TS) och han tror att en bättre truckförarutbildning samt annorlunda placering i lagret skulle kunna lösa en del av det problemet . Likaså skulle en bättre märkning av varornas färg på ytterförpackningen hindra fler kunder från att bryta upp förpackningar. Avsaknaden av en sådan märkning leder idag till att många möbler måste slängas. Gällande inflödet till recovery syns det

3 _{Stående kampanj på IKEA där kunden kan återlämna sin säng inom tre månader efter köpet,}

utan förklaring och oavsett skick.

vad som kommer in, men tyvärr inte ut eftersom de flesta av fyndvarorna säljs under samma benämning i kassorna (88-listan).

Recoveryavdelningens uppgift är att kompensera för resten av husets förluster och att slänga ses alltid som en sista utväg. Dock begränsar platsbristen på recovery hur stor del av alla möbler som kan sparas.

Recoverychefen tror att varupåfyllnaden bidrar till störst andel brännbart avfall med alla de påkörningar som sker och förpackningar som slängs. Enligt han lämnar recovery till allra störst del sängar (som anses vara det största problemet) men även soffor och små plastdetaljer. Istället för att deponera läggs de flesta möblerna i containern för brännbart avfall. Formen avgör om avdelningen har möjlighet till att montera ned de större möblerna. Han tror att skänka bort möbler till välgörande ändamål kan vara en bra lösning på det stora slit- och slängproblemet som skapas delvis av dagens hanterings- och förvaringsproblemen.

Vad gäller samarbetet med STENA har han inte kommit så mycket i kontakt med dem. Det enda som kan noteras är att det ibland förekommer bomkörningar, vilket inte gynnar IKEA ekonomiskt.

Recoverychefen tror att en uppryckning och skärpning inom personalen är möjlig så länge man kan visa på vem som äger frågan. IKEA borde redogöra för på vart avfallet egentligen tar vägen, vilket man kan göra med hjälp av en STENA-anknytning. Han tror också på att man skulle kunna utveckla de olika funktionerna under

varuuppackningen eftersom det finns så mycket att göra, dock tror han inte på att det finns några ekonomiska möjligheter att tillsätta ansvarig personal för just ändamålet ÅVC.

Hans generella uppfattning är att samtlig personal presterar det som de bedöms efter. Om högre krav och ett system att mäta måluppfyllningsgraden fanns skulle sorteringen kunna skärpas eftersom det skulle kännas mer konsekvent.

Den ställföreträdande varuhuschefen kan miljömålet och vet hur situationen för det brännbara avfallet ser ut. Kållered har länge varit en föregångare inom miljöområdet. Han tycker sig ha märkt att personalens engagemang har förbättrats under de senare åren i takt med resten av samhällets ökade intresse. Bland annat har man fått större miljöfokus inom företaget och det har skapats en ny specifik miljöpost,

miljökoordinator.

Varför miljömålet inte har uppnåtts tror han beror på att miljön kommit i skymundan eftersom IKEA har många andra fokusområden. Han anser också att det är upp till miljökoordinatorn och avdelningschefer att ta fram fungerande åtgärder. När detta genomförs är det viktiga inte HUR utan ATT det önskade resultatet uppnås. Därtill kommer även uppföljning för att kontrollera hur långt man kommit och vad som återstår att göra.

Den ställföreträdande varuhuschefen tycker att avfallssorteringen i stort fungerar bra, men för att bli bättre är det ägandet av frågan som bör diskuteras. Alla ska äga ansvaret för ÅVC eftersom alla bidrar till dess avfall. För att få systemet att fungera måste det dock finnas ett specifikt ansvar för att förtydliga ansvaret och uppgifterna. Egentligen är det logistikavdelningen som står som ansvarig för ÅVC, men när detta har påpekats har inte personalen känts vid detta ansvar. Enligt honom finns resurser för att ha en ansvarig för varuhusets ÅVC.

På recoveryavdelningen finns mycket kompetent personal med hög medvetenhet om vad som kan tas emot och säljas respektive vad som inte är säljbart och bör slängas. För att skänka bort möbler, berättar den ställföreträdande varuhuschefen att det finns det olika aspekter att ta hänsyn till. Man måste fråga sig om en vara som inte duger till fyndhörnan är bra nog att skänka bort. Det är inte helt omöjligt, men det råder en fin balans eftersom IKEA inte vill förknippas med att de skänker bort dåliga möbler. Kunder kan börja ifrågasätta och undra varför IKEA inte skänker bättre eller fler produkter. IKEA vill inte heller skänka bort en massa möbler som kan gå sönder eftersom det blir dålig PR. Samtidigt tycker han att det är mycket jobbigt att det slängs funktionsdugliga möbler. Som det är nu har IKEA Kållered ett samarbete med Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. En del plywood säljs också. Man borde kanske snegla lite på andra länder som exempelvis de IKEA-varuhus i England som

har förbränningsugnar för sitt träavfall i direkt anslutning till varuhuset, vilket i sin tur utnyttjar energin som kan utvinnas och samtidigt minimerar mängden avfall.

5.1.1.3 Koordinator för miljö och socialt ansvar, Kållered och Bäckebol

Koordinatorn för miljö och socialt ansvar är relativt nytillsatt på sin post. Posten i sig är också helt ny på IKEA, vilken har skapats eftersom företaget vill satsa lite mer på just det sociala ansvaret och miljöfrågan. Miljökoordinatorn kan miljömålen och situationen på husen i Kållered och Bäckebol för det brännbara avfallet. Hon anser att personalen har rätt inställning till IKEA som ett miljövänligt företag och

återvinnandets rutiner, men tror att det krävs bättre tekniska lösningar såsom bättre komprimatorer för att ÅVC ska fungera tillfredsställande. Felsorteringen handlar förmodligen mycket om en vanesak; har personalen en gång börjat lägga fel och ingen tillrättarvisat dem blir det lätt att det fortsätter på samma sätt. I vissa fall handlar det säkerligen också om lathet.

Miljökoordinatorn tror att recovery kan vara den avdelning som tillför mest till det brännbara avfallet, i form av sängar. Anledningen till det tros vara den stående kampanjen Sov på saken.

Vid introduktionen för de nyanställda går de nya bredvid och får lära sig det de behöver av de tidigare anställda. Vad gäller miljöutbildning finns färdigt material, men problemet är att recovery, som tidigare haft hand om avfallssorteringsdelen i

utbildningen, inte längre ansvarar utan togs bort för att bytas ut mot en annan funktion i huset som skulle säkerhetsställa att den biten genomfördes. Tyvärr verkar det ha fallit mellan stolarna och avfallshanteringsdelen i introduktionen går inte att säkerställa i dagsläget. En del tycker att det är recoverys ansvar, medan andra anser att det borde vara hennes bord. Dock har hon inte tiden som krävs att genomföra denna utbildningsbit eftersom hon egentligen har andra åtaganden inom miljön både i Kållered och Bäckebol.

Miljökoordinatorn har gjort en ny sorteringsmanual till personalen som

förhoppningsvis rätar ut vissa frågetecken kring sortering. Dessutom är en miljövecka planerad för IKEA Göteborg till hösten, men något schema för vad som kommer att ingå är ännu inte bestämt. IKEA har nu även en ny nätbaserad miljöutbildning, E-learningen, som varje fast anställd eller medarbetare med mer arbetstider än 20 timmar i månaden får genomgå. E-learning tar lite mer än två timmar att göra men är väldigt pedagogisk. Ännu en utbildning som finns är Aspiranten – ett chefsutvecklarprogram

som egentligen är en god idé men som i förlängningen mest ses som ett administrativt problem i form av diplom och papper som ska skrivas under och uppdateras

allteftersom.

Inför nästa verksamhetsår, med start september 2008, läggs en handlingsplan med de två huvudspåren ”Klimatfrågan - koldioxidutsläppet från IKEA’s transporter och energiutnyttjande” samt ” Lågt pris till inte vilket pris som helst – Små handlingar i IKEA-huset som gör skillnad”. Handlingsplanen görs översiktligt för tre år framöver och alla funktioner i husen har varsin del i planeringen. Man kan likna den vid en matris eller checklista som prickas av vid varje genomförd punkt för att på ett enkelt sätt kunna se när uppsatta mål uppnåtts.

Alternativet att skänka bort osäljbara möbler som sängar och möbler till välgörande ändamål tycker hon att en sådan möjlighet egentligen borde finnas men att det lätt kan bli väldigt fel. Ger man ett finger blir det lätt att de tar hela handen. Risken att IKEA’s varumärke blir smutskastat för att folk som inte vet att möblerna de ser är

andrahandssortering och bortskänkta anser att IKEA-möbler har dålig kvalitet. Likaså tillägger hon att det är lätt att folk nedvärderar företaget för de skänker mindre bra möbler och ifrågasätter varför de inte kan skänka bättre varor. Det är en svår balansgång och mycket talar emot att IKEA skänker bort möbler med nedsatt funktion istället för att slänga dem. Dock finns viljan att skänka

Miljökoordinatorn tror på ett definierat ansvar för ÅVC, istället för det delade som idag råder trots att logistikavdelningen egentligen ska ansvara, vilket idag är ganska vagt underförstått. Ansvaret bör ha en titel med bra klang i stil med en uppgradering i yrket, och inget som förknippas med begreppet ”sopgubbe” eftersom det rimmar illa i folks öron. Det nya ämbetet får gärna gå till någon som har extra kunskaper inom avfallsmetodik eller liknande. Givetvis ska regelbunden uppföljning ske för att visa att IKEA menar allvar.

Miljökoordinatorn vill ha nya nyckeltal eftersom hon anser att IKEA Sverige redan uppfyllt de grundläggande internationella nyckeltalen, tycker hon att det är på tiden att de tar tag i nya utmaningar och förbättrar koncernen ytterligare. Det nya nyckeltalet borde t.ex. vara fyllnadsgrad. Det vill säga vikt kontra volym i återvinningskärlen och relatera antal transporter till hämtad avfallsmängd.

I princip kan containrarna idag hämtas hur ofta som helst av STENA, förutom under helgerna då det inte sker någon hämtning alls. Att ingen hämtning sker under helgerna

kan ibland innebära problem eftersom det är under helgerna som den största aktiviteten sker med mycket skräp som resultat. Det går heller inte att kontakta STENA under veckoslutet, vilket också kan ses som en nackdel. Något som har varit ett litet gnissel mellan IKEA och STENA är att hämtningen oftast görs under tiden (mellan kl.05:30 – 10:00) då varupåfyllnaden sker, vilket är den mest stressiga tiden under dygnet på huset. För att underlätta hämtningen vill STENA att området kring containrarna ska vara rensopat, vilket IKEA’s personal under morgonen egentligen inte har tid med. Hon tycker att STENA’s filialchef är en bra kontaktperson och ger bra feedback.

5.1.1.4 Administrativ chef

Kållereds administrativa chef var en av de som var med och bestämde miljömålet för IKEA Sverige. Han vet att läget idag inte är vad det borde vara. Han tycker att systemet i ÅVC är bra men att felet ligger i att man eventuellt har felprioriterat vad gäller att jobba för att uppnå målet. Faktum är att Kållered var det första huset i Sverige med ÅVC då det begav sig. Som en anledning till varför just IKEA Göteborg har problem med den höga andelen brännbart avfall nämner han att STENA i storstäderna tar emot felsorterat avfall, även om de tar ut högre priser för det, vilket leder till det inte riktigt framgår att det verkligen måste vara rätt avfall i rätt kärl och inget annat.

Engagemanget bland personalen anser den administrativa chefen vara ganska stort och trots bristen på utbildning inom området fungerar det bra. Intresset för miljöbiten kommer och går, som det alltid gör och han tror att det kommer nog tyvärr att gå tillbaka. Det finns en miljögrupp på huset som kan ta emot och svara på de miljöfrågor som uppkommer.

Den mest bidragande avdelningen till den höga halten brännbart avfall tror den administrativa chefen är logistik med allt emballage som uppkommer under

varupåfyllningen. Han antar också att recovery kan spela en stor roll med sitt bidrag. Han anser att recovery hinner med mer nu än tidigare och därmed inte behöver slänga lika mycket som innan. Framförallt slänger recovery mest sängar och soffor i det brännbara avfallet. Enligt honom är den stora skillnaden mellan recovery på Kållered och Bäckebol inställningen till försäljningen. Det som gör till exempel en säng osäljbar är smuts och förslitningsskador. Recovery skriver alltid en förklaring på prislappen till

varför varan fyndas ut för kundens skull, men om varan fyller ovanstående kriterier fyndas den alltså inte ut.

På Kållered vill man hålla lokalerna snygga och rena och säljer därför sina produkter till ett lägre pris, medan man i Bäckebol vill sälja allt och samlar på sig för mycket i lokalen. Majoriteten av det som kommer in till recovery är returer från kunder. IKEA Kållered har haft möjligheten att i samarbete med Drottning Silvias barnsjukhus inreda ett familjerum med fyndvaror. Likaså skänks osäljbara sängar till Boendeenheten5_{. Att} skänka möbler är förvisso positivt för det sociala ansvaret, men mindre bra för IKEA’s ekonomi.

I den nya komprimatorn slängs grovsorterat brännbart medans det finare brännbara avfallet slängs i den äldre varianten. Ibland läggs saker separat för att STENA ska kunna hämta det för sig, till exempel öppna kartonger med trasigt gods eller varor med elektricitetsanknytning för att undvika personskador.

Han tror att IKEA Göteborg måste börja om och fräscha upp och förnya sig vad gäller sin utbildning och information. En finstudie över vad som egentligen ligger i containrarna borde göras. Eventuellt kan han tänka sig att IKEA skulle tjäna på att ha någon som ansvarar för ÅVC eftersom det är lönsamt att sortera rätt, men det kan också vara svårt eftersom tid är en begränsande faktor. Dessutom behövs det sättas upp nya skyltar i återvinningsstationen. IKEA borde peka på och visa för kunden vad företaget faktiskt gör för att bidra till så lite miljöpåverkan som möjligt. Helt enkelt tror han på en fräsch nystart.

5.1.2 Bäckebol

5.1.2. Gruppchef för logistikavdelningen

Gruppchefen för logistik fick frågan huruvida hon tror att problemet kan ligga i att ansvaret för ÅVC inte är definierat och hon blev eld och lågor. Hon tror att

ansvarsfördelningen är det absolut största problemet och är anledningen till att det inte fungerar som det ska där. Som det är nu ska logistikavdelningen ansvara för ÅVC, eftersom de redan har ett alldeles för stressigt schema fungerar det inte. På morgonen ligger allt fokus på att varupåfyllnaden blir klar i tid vilket är oerhört stressigt. Om de under den här tiden dessutom också skulle se till att ÅVC sköts, blir varupåfyllnaden lidande och därmed också kunderna och husets försäljning då man inte får köra med truckarna efter varuhusets öppnande. Klockan 10:00 när varupåfyllnaden ska vara klar, byter många på logistikavdelningen om och ställer sig vid någon av säljdiskarna i huset. Som det är nu har de haft så mycket att göra att alldeles för många tompallar står staplade i logistiks utrymmen. Som läget var under intervjutillfället var pallarna så många att de till och med blockerade nödutgångar, vilket är olagligt och dessutom innebär en oerhörd brandfara i dubbel bemärkelse. Hon påpekar att det är oerhört frustrerande att sådana saker blir lidande för att de har ett så hektiskt schema – för att inte tala om hur ordningen i ÅVC påverkas. Om någon ställer sig och slänger i ÅVC blir de andra uppgifterna lidande och hamnar på efterkälken.

Det mesta utav det skadade godset står på sin rätta plats i TS. Ifall det är truckar som kört på eller kunder som har rivit upp förpackningen för att se hur produkten ser ut är svårt att bedöma.

Gruppchefen påpekar att under sommaren när det är högsäsong i varuhuset händer det att avfallskärlen är fulla redan under lördag morgon och att de för att undvika den omedelbara brandfaran måste slänga wellpapp i behållaren för det brännbara avfallet för att inte bygga berg i wellpappkärlen. Hade STENA kunnat tömma på helgerna hade detta problem kunnat undvikas.

5.1.2.2 Chef för byten och återköpsavdelningen

Chefen för byten och återköpsavdelningen känner varken till miljömålet för det brännbara avfallet eller hur situationen för den avfallsfraktionen ser ut i dagsläget, men hon har en känsla att det är för mycket brännbart material i förhållande till målet. Avdelningschefen är sällan i ÅVC men tycker att det verkar fungera ganska okej, men ibland kan det vara svårt att veta vart man ska lägga vad. Likaså tycker hon att det lätt blir rörigt därinne. Det är händer att man inte orkar ta sig tiden att undersöka vart man ska slänga allt skräp och att det då blir fel. Hon tror att det är mycket viktigt att öka medvetenheten kring hur mycket som faktiskt slängs idag och hur det påverkar miljön och IKEA’s ekonomi. Det är lätt att tro att det lilla den enskilda personen slänger inte blir så mycket, men ofta är många bäckar små är något som stämmer.

Personligen tror hon att det är avdelningarna recovery och logistik som genererar mest skräp till containern för det brännbara avfallet.

Engagemanget för miljöarbetet inom byten och återköp är inte så stort, vilket kan bero på att det inte har varit ett fokusområde. I dagsläget kommuniceras inga specifika miljömål eller miljöuppdateringar till avdelningen utöver den informationen som miljökoordinatorn skriver i personaltidningen Älven. Det finns en handlingsplan för miljöarbetet som är generell för hela huset, vilket innebär att den inte används avdelningsspecifikt. Personalen inom byten och återköp bedömer tillbakalämnade möbler utifrån de regler som finns kring återköp och reklamationer och sedan är det upp till recovery att avgöra vad som bör göras med produkterna.

Avdelningschefen tycker att idén att skänka bort möbler som ändå inte går att sälja på fyndavdelningen till välgörande ändamål är mycket bra. På frågan om möbler av större kaliber kan monteras ned ytterligare för att minska den brännbara fraktionen blir svaret ja. Däremot vågar hon inte svara på frågan om det finns möjlighet att tillsätta en ansvarig för ÅVC, men tillägger försiktigt att en investering kan ge

kostnadsminskningar i slutändan. Genom en förändring inom logistik som till exempel truckförarutbildning tror hon att antalet avskrivna möbler kan minska.

Hon tror att en temadag skulle kunna engagera medarbetarna mer. Likaså tror hon att IKEA behöver jobba mer aktivt för att göra alla medarbetare medvetna om problemet och hur man med små medel kan minska avfallet. I dagsläget har de precis börjat beröra ämnet och att skapa en medvetenhet kring problemet är avgörande för att de ska kunna lägga en grund för de enkla lösningarna som gör skillnad.

5.1.2.3 Chef för recoveryavdelningen

Recoverychefen känner till det nationella miljömålet för det brännbara avfallet. Likaså vet han att det inte uppfyllts på IKEA Göteborg. Han anser att personalen över lag är duktig på att sortera fraktionerna, men när det gäller material och produkter som man inte vet vart de ska ligga (speglar, sängar, soffor och andra blandade material) blir frågan svårare. På grund av detta problem hamnar en hel del av detta i det brännbart avfallet och i behållaren på gården för osorterat (deponin). Han tror att recovery samt logistikavdelningen bidrar med 40 % vardera med avfall medans övriga huset genererar cirka 10 % skräp till den brännbara fraktionen.

Komprimatorerna i ÅVC fungerar bra, men problemet med dem är att folk inte trycker på knappen för komprimering när de slängt sitt skräp, vilket resulterar i sopberg. Att ha en person som står i ÅVC mellan tiden kl.09:30 – 11:00 hade

underlättat en hel del. Som det är idag åtgärdas inte problemen i ÅVC förrän senare på eftermiddagen då det har gått för lång tid. Med andra ord hade det varit bättre om man jobbade förebyggande istället för att ständigt reparera en skada som redan uppstått. I nuläget är det alltid någon som får gå och plocka upp efter andra, vilket drar värdefull tid för denne som egentligen har andra uppgifter. Han tror mer på att utöka en tjänst med extra timmar för att ta hand om återvinningscentralen, än att ta in en extra person för ändamålet.

Som möjlig anledning till varför just IKEA i Göteborg har så stor andel brännbart avfall jämfört med många andra likvärdiga varuhus i Sverige tror han att den till ytan lilla ÅVC har spelat en viss roll. Vid byggnationen av IKEA Bäckebol räknade man med att använda komprimatorer från ett annat företag än STENA. Detta blev dock inte av och man fick istället använda sig av andra modeller. Då fick man inte in det antal kärl som man från början tänkt och man fick tänka om lite. Recoverychefen undrar lite över om man kanske borde ha skaffat en träflis där istället. Det har funnits funderingar kring att bygga om eller ut varuhuset och att man i så fall skulle bygga ännu en ÅVC. Recovery skulle i så fall inte behöva lägga ner så mycket tid att tömma sina kärl på andra sidan av huset, som de gör idag.

Till recovery kommer mycket gods som har blivit skadat internt – paket som blivit påkörda av truckarna under varupåfyllnaden samt av kunder upprivna paket. Det räcker med att en förpackning blivit uppriven två gånger för att varan inte ska gå att sälja, eftersom ingen köper ett övertejpat paket. Likaså kan man inte alltid då garantera att alla delar längre finns med i paketet. Personal på recoveryavdelningen sliter sig i

håret när de ser allt som slängs, men efter ett tag går det på rutin. Prioritering är A och O inom recovery och man ser snabbt vad som är lönt att sälja samt vad som kan och inte kan säljas.

Engagemanget för miljöarbetet inom recoveryavdelningen beskrivs som ganska hög, vilket till viss del kan vara påtvingat. Recovery försöker vara föregångare och hålla sig uppdaterade, eftersom de slänger mycket och också ofta får frågor från medarbetare på andra avdelningar om hur saker ska sorteras. Recovery hade tidigare ansvaret för miljöfrågan i ÅVC eftersom de tog emot så mycket skräp. Idag har avdelningen dock inget miljöansvar eftersom det numer finns en miljökoordinator i huset. För själva återvinningsfrågan ansvarar logistik.

Inom recoveryavdelningen jobbar de mot miljömålet genom att försöka sortera så mycket som möjligt rätt. Han tror att de andra avdelningarna kan bjuda till mer om bara cheferna engagerar sig lite mer. Han uttrycker också en viss frustration som finns på recovery över att logistik inte alltid beställer tömningar av containrarna när de ska. Det finns inget register över vad som kommer in till och ut från recovery respektive vad som slängs och säljs utav varorna. Däremot finns ett liknande register som är baserat på ekonomi. Att upprätta ett in- och utregister skulle vara alltför tidsödande med tanke på hur stora volymer möbler som det handlar om. Recovery omsätter flera miljoner varje år, så det skulle bli för omfattande. Det finns en avskrivningslista på avdelningarna, så möjligheten finns, men då måste man frågesätta om man vinner något på det.

Chefen för recoveryavdelningen tror att för att kunna minska att avfall slängs på fel ställen behövs det engagemang och för att skapa detta krävs ett visat intresse och driv bland cheferna på huset. En medarbetare kan inte lära upp alla andra och ständigt gå omkring och tjata. För att folk ska ta det på allvar krävs det att det kommer uppifrån, och det är chefernas uppgift att se till att det blir gjort. I den frågan är varuhuschefens intresse och engagemang för förändring mycket viktig.

Kanske är ett genomförande av en grundläggande utbildning nödvändigt. Trots att många är inne i ÅVC dagligen och tycker att de kan systemet, så är det uppenbarligen något som brister. Det är förmodligen få som vet vad det kostar IKEA att sortera fel. Återvinning är något som skall utföras och inte vara något valfritt.

Recoverychefen berättar att det finns en så kallad Kvalitetsgrupp, tidigare vid namnet Miljögruppen, som han själv sitter med i. I Gruppen finns en medarbetare från varje

funktion och de diskuterar och informerar om bland annat miljöfrågorna i varuhuset. Gruppmedlemmarna för sedan vidare beslut och information till sina avdelningar. Ambitionen på recovery är att skruva isär så mycket och så många som möjligt av möblerna innan de slängs och sorteras. Det är dock en fråga om tid och detta är en bristvara på avdelningen. Ibland händer det att man krossar speglar för att slänga deras metallramar på rätt ställen, men det är inget krav som de har på sig, vilket innebär att detta sker mycket sällan. Däremot brukar de vara duktiga på att montera bort de flesta metalldetaljerna på möbler. Recoverychefen berättar att tidigare komprimerades möbler, idag separeras och sorteras de istället eftersom det ses som mer lönsamt. Detta görs på rekommendation av STENA som har helhetsansvaret.

Den allra vanligaste faktorn som gör stora möbler, som till exempel sängar, osäljbara är smuts. Med andra ord ett rent estetiskt och klinisk problem. Näst vanligast är att möbeln är skadad eller påkörd, vilket kan innebära en säkerhetsrisk för kunden. Den vanligaste orsaken till varför sängar lämnas tillbaka är att hårdheten inte ansetts vara rätt.

Till förslaget om att skänka bort fyndmöbler till välgörande ändamål anser

recoverychefen att man måste vara lite försiktig. Ambitionen att hjälpa finns, men att leverera dåliga varor ger dålig reklam för företaget. IKEA får ofta förfrågningar om att skänka möbler och det kan vara svårt att alltid ta rätt beslut. I Kållered pågår det fortfarande en del samarbetsförsök med vissa organisationer. En del i problematiken är platsbristen på recoverylagret som råder och även att personal från recovery måste vara med vid överlämnandet vilket tar värdefull tid från det dagliga arbetet.

Recoverychefen avslutar med att han tror att en uppryckning vad gäller

miljöutbildningen måste göras att det måste visas mer konkret på golvet ”så här ska det göras”. E-learningen borde kortas ner till en halvtimme eftersom den annars lätt tråkar ut utövaren. Dessutom tror han att IKEA måste peka mer på de kostnader som uppstår och kan minimeras. En väg är att STENA kommer och håller föreläsning inför cheferna på avdelningarna och berättar hur mycket som kan sparas genom sorteringsförändringar. Alla förstår pengar, det är bara att översätta antal kilogram felsorterat avfall till kostnad.

5.1.2.4 Chef för logistikavdelningen

Det framgick att chefen för logistikavdelingen tycker att ägandeskapet i frågan måste förstärkas. Som det är nu vet ingen egentligen vad som ska göras och vem som har den uppgiften. Det är lite ”det-är-alltid-jag-som-får-plocka-upp-efter-andra”- politik. Han tror på att synliggöra nyttan av att sköta sorteringen rätt genom att visa alla anställda på vad man tjänar, både ekonomiskt och miljömässigt varje månad. Detta skulle motivera alla att dra sitt strå till stacken.

5.1.2.5 Ställföreträdanden varuhuschef

Den ställföreträdande varuhuschefen känner både till det brännbara avfallets miljömål och att detta inte uppnåtts så som önskats.

Som lösning till den allt för höga nivån av fraktionen tror han bland annat på

miljökoordinatorns nya sorteringsguide, att individens ansvar framgår tydligare och att det satsas på att även behovsanställda får den information som krävs.

Man måste även jobba för att folk ska kunna förstå vad som ska sorteras och hur. För att i slutändan erhålla mindre mängd avfall och ekonomiska förluster för varuhuset i stort gäller det att till exempel jobba för mindre andel skadat gods, vilket i sig leder till att färre möbler hamnar hos recovery och mer möbler kan säljas utan att fyndas eller slängas. Ju mindre sådant avfall STENA behöver omhänderta, desto mer tjänar IKEA på det.

Man kan också se över vad recovery mer kan göra och leta efter möjligheterna som finns. Man skulle kunna ställa sig mer frågor om det finns fler användningsområden för det byggmaterial som ingår i utställningsrummen som byggs upp och rivs. Ställföreträdande varuhuschefen tror att det skulle göra stor skillnad om man visar på vad miljön och IKEA skulle tjäna på att man återvinner både stora och små fraktioner. Vinsten bör synliggöras både ekonomiskt och miljömässigt, kanske så pass

pedagogiskt som i form av kronor eller skog. Det ska bli begripligt för alla och då blir det lättare att skapa motivation.

Bäckebols ÅVC i sig skulle behöva en bättre anläggning. Kanske skapa en bättre utformning för komprimatorerna och containrarna av typen ”hål i väggen”, som i den gamla tidens sopnedkast i trapphusen. På så sätt kan man förhindra att det ramlar material utanför kärlen som det gör idag.

Av det som tillförs behållaren för brännbart avfall misstänker han att majoriteten är påkört gods från morgonens varupåfyllnad, emballage och matavfall från bistron och kunderna i huset.

Den ställföreträdande varuhuschefen tror att det kan vara intressant att göra en kostnadskalkyl för att se om en ansvarig för ÅVC är ekonomiskt försvarbart. Man skulle kunna mäta personalkostnaden mot den eventuella behandlingskostnaden för brännbart avfall för att se vad som det skulle löna sig. Risken med att tillsätta extra timmar till den en sådan funktion är att det kan hämma försäljningseffektiviteten i varuhuset.

Idag har Bäckebolhuset en dålig infrastruktur när det gäller sorteringskärl för kunderna. Om kunden vill sortera ska den också kunna det på IKEA – det ska vara lätt att återvinna annars gör folk inte det! Han saknar den för kunden

sorteringsmöjligheten. Som det är nu så slängs avfall från bistron som halvätna korvar och muggar slängs även i det brännbara avfallet, vilket kan leda till ohyra i form av råttor.

190-listan6 _{bedöms efter recoverys kriterier. Enligt honom ser denna bedömning} enbart till ekonomisk vinning och inte miljömässig sådan, vilket han anser är fel eftersom de båda kan gå hand i hand. Detta är ett område man också borde göra en ekonomisk vinningskalkyl över.

Miljömålen i huset kommuniceras i veckotidningen Älven, i manualer och på miljötavlan. Det finns även möjligheter att informera vid stämpelklockan och på restaurangtavlan. Miljökoordinatorn och miljögruppen är de som är mest drivande vad gäller miljöuppdateringen. När det gäller just kommunikation tror han att Bäckebol är det IKEA-hus i Göteborg som fungerar allra bäst.

Vad gäller personalens intresse för miljöarbetet kan det enligt ställföreträdande varuhuschefen betraktas som högt. När det däremot gäller att ta egna initiativ för att förändra vardagen och bryta upp från bekvämligheten, tror han inte är intresset är lika stort. Enligt honom finns tillräckligt med engagemang för en uppryckning förutsatt att ledningen erbjuder ett smörgåsbord av olika alternativ över vad som kan göras.

6 _{Listan för osäljbart gods som rör allt från påkörda varor, kundöppnade paket till inlevererat}

Han tycker att samarbetet med STENA fungerar bortsett från att det i nuläget finns problem med hämtning och tömning. Det händer att containrarna blir fulla redan på lördagsmorgonen, och eftersom STENA inte är kontaktbara under helgen leder detta till stora problem under söndagen och fram till måndagen då hämtningen återupptas. Med andra ord samlas avfallet i mycket stora högar vid sådana tillfällen, vilket inte är bra.

Om något förhindrar tömningen av kärlen uppstår bomkörningar7_{. Hinder kan till} exempel vara att det finns för lite avfall för tömning, att varuuppackningen inte är färdig, att det inte finns tillgänglig personal på plats eller att det är saker i vägen. Bomkörningar är en onödig kostnad för IKEA.

För att sammanfatta så upplevs STENA som svåra att kontakta vilket innebär problem. Tankar om att kanske byta till det närliggande HA Industrier finns förutsatt att det visar sig att det är lönsamt kostnads- och miljömässigt. Bara det kortare transportavståndet kan göra skillnad på miljöpåverkan och priset, vilket är något som borde kollas upp.

5.1.3 STENA Recycling Borås

5.1.3.1 Filialchef

Observera att de i texten angivna priserna kan ha ändrats och är de som gällde den 15 april 2008 då intervjun genomfördes.

Utav IKEA’s två varuhus i Göteborg anser filialchefen för STENA Recycling att det är Bäckebols som har mest problem med sin sortering. En av anledningarna till varför situationen är som sådan eftersom är att de byggde lite fel där från allra första början. Kållered upplevs som ett mer strukturerat varuhus, vilket kan ha att göra med den bakomliggande traditionen för avfallssortering som finns där.

I Kållered fungerar avfallshanteringen generellt sett bra. Enligt henne borde de få större vikter på sina plaster, se till så det blir bättre komprimerat. När det kommer till komprimatorerna har de relativt nya sådana i Bäckebol eftersom huset byggdes 2004

7 _{Bomkörning innebär att STENA inte kan hämta avfallet när de är på IKEA, utan måste köra}

och i Kållered har de just köpt en ny (till wellpapp). Hon tycker att det är svårt att säga hur lång livslängden för en komprimator är, men tror att den kan ligga på 10-15 år om man underhåller den rätt.

Det avfall som IKEA får pengar för är sorterad wellpapp och plast. Summan för detta varierar då priserna går upp och ner. Idag får IKEA 488 kr/ton för sorterad wellpapp och 1900 kr/ton för mjukplast. För brännbart avfall betalar IKEA 720 kronor/ton. Containrarna för brännbart avfall töms någon gång varje vecka, dock med en något intensivare frekvens i Bäckebol. Då STENA tömmer det hämtade avfallet på deras sorteringsstation kan de enkelt se om det är fel- eller osorterat. Ibland händer det att fel material upphittas i containrarna för brännbart avfall, såsom sängar och annat grövre material. Vid sådana tillfällen klassas avfallet som osorterat får IKEA betala för 400 kr mer för extra hantering och sortering, närmare bestämt 1 115 kr/ton.

Vid frågan om till exempel sängar ska slängas i containern för brännbart avfall betonar filialchefen att de absolut inte ska slängas där, de ska läggas i deponicontainern eller monteras ner i mindre delar.

IKEA samlar inte ihop lika mycket deponiavfall som brännbart avfall. Därför behöver deponicontainrarna bara tömmas varannan eller var tredje månad. För deponi betalar IKEA ca 300 kronor mer per ton än för brännbart, alltså runt 1020 kr/ton. Det är således något billigare att deponera än att sortera fel i det brännbara kärlet. Det var nu länge sedan STENA höll någon utbildning för IKEA, men möjligheten finns. Det är upp till företaget att bestämma själv när de finn genomgå en utbildning och hittills har det inte riktigt varit läge för IKEA. Utbildningen går att utforma efter företagets egna önskemål, men i stort handlar den om de globala miljöproblem som sammankopplas med företagets egna miljöaspekter. STENA har tagit fram

källsorteringsböcker och skyltar till IKEA, som dock ville utforma egna varianter på dessa med STENA’s förslag som underlag.

Vad gäller samarbetet företagen emellan tycker hon att det är bra men med anmärkningen att det verkar saknas en städrutin runt containrarna när dessa ska tömmas.

5.2 Enkäter

Det är en väsentlig åldersskillnad i de undersökta IKEA-varuhusen (se Figur 3). Även vad gäller kön finns en viss differens husen sinsemellan (se Figur 4).

Figur 3: Åldersfördelning. IKEA Göteborg.

Närapå två tredjedelar av personalen på IKEA Göteborg känner till företagets miljömål (se Figur 5) och majoriteten tycker även att miljöarbetet fungerar bra (se Figur 6).

Figur 5: Känner du till miljömålet för andel brännbart avfall? IKEA Göteborg.

Ungefär hälften av personalen önskar få mer information om hur de skall sortera det avfall som uppstår (se Figur 7). Informationen vill de ha muntligt, skriftligt genom personaltidning och mail, utbildning, skyltar och från centralt håll.

Figur 7: Vill du ha mer information om hur du sorterar avfallet? IKEA Göteborg.

Större delen av personalen i de båda varuhusen anser att avfallssorteringen påverkar deras arbete positivt och bra, en femtedel påverkas inte alls, medan en mycket liten skara anser att de påverkas negativt av avfallssorteringen (se Figur 8).

I Kållered är strax över hälften utav personalen i ÅVC en till ett par gånger i veckan (se Figur 9). Det är vanligast att personalen i Bäckebol besöker ÅVC varje dag (se Figur 10).

Figur 9: Hur ofta är du i återvinningscentralen? Kållered.

Den allmänna uppfattningen om ÅVC är något mer positiv i Kållered än i Bäckebol (se Figur 11 och Figur 12).

Figur 11: Hur upplever du återvinningscentralen? Kållered.

Utrustningen (komprimatorerna) i ÅVC fungerar bättre i Kållered (se Figur 13) än i Bäckebol (se Figur 14). I Kållered är det nästan tre gånger så många (8%) i personalen som inte har provat utrustningen, jämfört med i Bäckebol (3%).

Figur 13: Hur fungerar utrustningen i återvinningscentralen? Kållered.