Knight var en bra idrottsman och en briljant fotbollsspelare. Han sjöng ganska bra och jag visste att han brukade gå på kapplöpningen på Happy Valley på lördagarna, där han satsade på hästar och där alla de häftiga killarna i plugget gick. Han umgicks med jänkarna från den amerikanska sjunde flottan och fick all den marijuana han ville. Han var populär, bland tjejerna och bland kompisarna. Han lyckades till och med förvandla sin oberäknelighet till något som var både
40
intressant och spännande. Det fanns något elektriskt hos Knight, och det var därför jag var så avundsjuk på honom.74
Steven är den traditionella manlighetsdiskursens härförare – hans subjektposition anges uteslutande av denna diskurs. Detta är anmärkningsvärt då övriga subjekt positioneras av en rad olika diskurser.75 Steven personifierar samtidigt den hegemoniska maskuliniteten i den diskursordning som identifierats och avgränsats. För att upprepa Connells definition så innehåller den hegemoniska maskuliniteten ”det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet”.76 Den inrymmer vidare normer för det utseende och beteende som män bör anta för att kunna motsvara det hegemoniska idealet. Steven och den traditionella manlighetsdiskursen svarar mot detta hegemoniska ideal. Han har en makt- och statusposition på den sociala arena som skolan utgör, vilket speglas i citatet ovan. Genom sin auktoritet och ledarroll kombinerat med de egenskaper som den traditionella manlighetsdiskursen pekar ut bibehålls den kvinnliga underordningen, åtminstone inom angivna diskursordning. Detta belyses även genom följande passager: ”Det var inte så mycket vad han sa utan hur han sa det. Han var alltid så behärskad, hade sådan kontroll, var så avväpnande auktoritativ. Hade han påstått att det bodde gröna varelser på månen hade vi trott honom.”; ” Han kunde få vem som helst att känna sig osäker, och i värsta fall få vem som helst att framstå som en tönt […] Killarna hälsade på honom på rasterna, och tjejerna svärmade för honom.”77 För att ytterligare förtydliga: den höga status som Steven har medför att han har makt att diktera innehållet i övriga genusdiskurser, hans identitet är normerande. Colin och Peter, som inte till fullo når upp till den normativa standard som hegemoniska maskuliniteten anger, får ta del av de vinster som underordnandet av de kvinnliga diskurserna innebär. Peter och Colin är inte lika framgångsrika hos flickorna och har inte samma auktoritet som Steven men ges ändå en statusposition genom att de ingår i hans närmsta krets. Peter och Colin kan alltså placeras i den delaktiga maskuliniteten.
Andy och Nick är på längre avstånd från den normerande traditionella manligheten dvs. det hegemoniska idealet. De kan sägas stå med ett ben i den delaktiga
74
Foley, 2001, s. 199.
75
Undantaget Colins subjektposition som också denna endast styrs av den traditionella manlighetsdiskursen. Skillnaden är att Colin inte porträtteras lika fullödigt som Steven utan framställs som en mer ensidig karaktär.
76
Connell, 2008, s. 115.
77
41
maskuliniteten och ett i den underordnade maskuliniteten. Detta sedan både Nick och Andy erkänner och åstundar vissa av den traditionella manlighetens särdrag. Nick imponeras av Steven och hade velat vara mer som honom. För att repetera citatet ovan: ”Det fanns något elektriskt hos Knight, och det var därför jag var så avundsjuk på honom. I jämförelse med honom var jag ingenting.”78 Samtidigt skapas det hegemoniska idealet som genom en distansering till de manlighetsdiskurser som Nick och Andy delvis representerar. Därför kan de också analyseras som härrörande i den underordnade maskulinitetskategorin.
78
42
7 Avslutande diskussion
I Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo finns exempel på både traditionella och moderna kvinnlig- och manlighetskonstruktioner. De manligheter som identifierats är delvis av den traditionella typen som framhåller aggressivitet, affektkontroll och obligatorisk heterosexualitet som typiskt manliga egenskaper. Till denna hör också en grov jargong och en nedsättande samt ojämlik attityd gentemot kvinnor. Det finns dock samtidigt andra moderna manligheter som konkurrerar med det traditionella idealet. Dessa senare konstitueras av att i jämställdhetsanda orientera sig mot förment kvinnliga beteenden och egenskaper, däribland att vara emotionell och utföra traditionellt kvinnligt kodade sysslor.
Den traditionella manligheten som personifieras i Stevens karaktär framstår i det fiktiva sociala landskapet som det eftersträvansvärda idealet, medan den mer moderna och jämställda manligheten som Nick förkroppsligar har lägre status. För oss läsare som får hela bilden och har tillgång till Nicks medvetande får de olika genusformationerna en annan inbördes status. Den traditionella manlighetens avarter blir efterhand genom förnedring och förtryckande förhållningssätt uppenbara. När denna dras ut till sin absoluta spets och kulminerar i våldtäkten framstår den här typen av manlighet som synnerligen motbjudande och förlegad. För kvinnlighetens del är situationen något mindre tydlig. I romanens sociala värld är den utseendefixerade och traditionella kvinnligheten den framskrivna. Under berättelsens gång förändras inte denna bild nämnvärt. Den fördöms inte utan upphöjs snarare av Nick som är förälskad i Penny som delvis uppbär dessa drag. Penny är dock samtidigt den starka och självständiga av de två och blir därför något av en förebild i båda dessa avseenden. Läsaren får inte några hjälpande pekpinnar av Nick i någon riktning.
Ginny som faller offer för våldtäkten, väcker naturligtvis sympati och det sätt som hennes genus är konstruerat på genererar inget fördömande. Pennys identitet byggs upp både kring att hon, enligt Nicks förmenande, är vacker och att hon är okvinnlig på det sättet att hon går emellan när det seglar upp konflikter och viljestark i det att hon säger
43
nej till Steven när han vill ha sex med henne. Pennys viljestyrka ska här ses i kontrast till Ginny som är mer undfallande till sättet.
De bilder av kvinnlighet och manlighet som levereras i Ingen återvändo anknyter således både framåt och bakåt. Många av de ideal som cirkulerar i dagens samhälle (kvinnans starka koppling till utseende och kropp och den tillslutne mannen som inte kan tala om eller visa känslor) speglas i romanen. För kvinnlighetens vidkommande bidrar inte romanen med så mycket nytt (undantaget Pennys självständighet och viljestyrka) utan den traditionella kvinnobilden snarare cementeras. För manlighetens del konstrueras dock, som sagt, nyare och mer jämställda alternativa manligheter.
I det här sammanhanget är det aktuellt att återigen påpeka att syftet med uppsatsen var att belysa de genusdiskurser som existerar i romanen. Detta syfte skulle kunna få konsekvensen att genusdiskurserna förstärks eller cementeras vilket, vad gäller kvinnlighetsdiskurserna, inte är den avsedda effekten. Målet med att sätta genusdiskurserna under belysning var snarare det omvända - att visa vilken kraft dessa har och vilken genomgripande inverkan de har på de sätt som genus konstrueras inom fiktion såväl som i verkligheten. Då dessa lyfts fram skapas också en medvetenhet om dem vilket i förlängningen innebär att de kan problematiseras. Insikten om att genusdiskurser både i böcker och i samhälle är sociala och kulturella konstruktioner som kan och bör problematiseras, diskuteras och omförhandlas, är uppsatsens viktigaste bidrag till lärares praktik. Detta sedan det är av stor betydelse att i undervisningen framhålla att identiteter ingalunda är på förhand givna utan något som vi själva skapar. Detta ger eleverna kunskapen att de har en frihet i formandet av sina jag och inte måste konstruera sina personligheter enligt en av naturen given mall.
I litteraturgenomgång och teoriavsnitt stipulerades att karaktärerna i skönlitterära romaner kan fungera som identifikationsobjekt för läsaren. Mot bakgrund av det och de ibland tvetydiga genusideal som Ingen återvändo innehåller, framstår det som extra viktigt att i en undervisningssituation diskutera genus med eleverna, vilket också är en viktig lärdom för läraryrkets praktik. Särskilt relevant blir detta sedan det stadgas i Lpf 94 att ”eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt”.79 Jag tror som inledningsvis diskuterats att böcker och läsning för vissa ungdomar kan vara en lika viktig källa till identifikationsobjekt som film, TV och övrig populärkultur. Detta är sålunda också en anledning att aktivt arbeta med de
79
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention, 7:e uppl., Lund 2008, s. 61.
44
skönlitterära texter som eleverna läser. Det är först när en djupare analys av genusmönstren görs som dessa framkommer med all tydlighet. Under vanlig läsning glider de måhända enklare igenom ens filter utan att ifrågasättas, vilket bidrar till att redan förlegade ideal består. Därför är det av stor betydelse att lärare aktivt arbetar med skönlitteraturen i skolan och på djupet diskuterar innehållet med eleverna.
Nästa steg vore att applicera Ulfgards receptionsteoretiska ansats på Ingen
återvändo. Hur mottas romanen bland eleverna? Vilken läsning gör de som inte jag
gör? Hur tolkar eleverna de olika karaktärerna? Det hade också berett möjligheter till ett viktigt moment vad gäller ungdomslitteratur, genus och läsning – att samtala och diskutera.
45
Referenser
Andersson, Gudrun (2000) ”Bedrägliga begrepp – mångfald och tvärvetenskap”,
Bedrägliga begrepp: kön och genus i humanistisk forskning, red. Andersson, Gudrun,
Historiska institutionen, Univ. [distributör], Uppsala.
Burr, Vivien (2003) Social constructionism, 2 uppl., Routledge, London.
Carlsson, Wetterberg, Christina (2004) ”Från patriarkat till genussystem – och vad kommer sedan?”, Genushistoria: en historiografisk exposé, red. Carlsson, Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna, Studentlitteratur, Lund.
Connell, R.W (2008) Maskuliniteter, 2. uppl, Daidalos, Göteborg.
Ekenstam, Claes (1999) ”Rädd att falla: gråtens och mansbildens sammanflätade historia”, Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, red. Berggren, Anne Marie, Forskningsrådsnämnden (FRN), Stockholm.
Foley, Douglas (2001) Ingen återvändo, Bonnier Carlsen, Stockholm.
Gothlin, Eva (1999) Kön eller genus?, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborg.
Hagemann, Gro (2004) ”Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant”,
Genushistoria: en historiografisk exposé, red. Carlsson, Wetterberg, Christina &
Jansdotter, Anna, Studentlitteratur, Lund.
Hirdman, Yvonne (1997) ”Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Litteratursociologi, red. Lars Furuland & Johan Svedjedal, Studentlitteratur, Lund.
Karlsson, Sjögren, Åsa (2002) ”Historia, kvinnohistoria, genushistoria”, Genusvägar:
en antologi om genusforskning, red. Hamberg, Katarina & Thurén, Britt-Marie, 1. uppl.,
46
Kåreland, Lena (2005) ”Inledning”, Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur
och genus i skola och förskola, red. Kåreland, Lena, Natur och kultur, Stockholm.
Kåreland, Lena (2005) ”Kön och klass i Mats Wahls Vinterviken”, Modig och stark -
eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, red. Kåreland, Lena,
Natur och kultur, Stockholm.
Lindgren, Simon (2009) Populärkultur: teorier, metoder och analyser, 2., [rev.] uppl., Liber, Stockholm.
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention (2007) 7. uppl., Studentlitteratur, Lund.
Marklund, Andreas (2000) ”Gossen & husbonden – Ideal, individer och äktenskap i 1700-talets Sverige”, Bedrägliga begrepp: kön och genus i humanistisk forskning, red. Andersson, Gudrun, Historiska institutionen, Univ. [distributör], Uppsala.
Schmidl, Helen (2005) ”It takes two to tango - om Per Nilssons Hjärtans fröjd”, Modig
och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, red. Kåreland,
Lena, Natur och kultur, Stockholm.
Schultz Larsen, Ole (1994) Utvecklingspsykologi, Studentlitteratur, Stockholm.
Sernhede, Ove (2001) ”Svart macho eller vit velour”, Sprickor i fasaden: manligheter i
förändring, red. Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari, Gidlund,
Hedemora.
Svedjedal, Johan (2002) ”Litteratursociologi”, Litteraturvetenskap: en inledning, red. Bergsten, Staffan, 2., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund.
Ulfgard, Maria (2002) För att bli kvinna - och av lust: en studie i tonårsflickors läsning, B. Wahlström, Diss. Lund : Univ., 2002, Stockholm.
47
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och