Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Inspektionen för vård och omsorg
Läkemedelsverket
Myndigheten för delaktighet
Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Myndigheterna inom rådet arbetar ofta med liknande uppdrag, men utifrån olika fokus.
En ökad samordning av myndigheternas samverkan med brukare ger ett större helhetsperspektiv av brukarnas situation, minskar arbetsbelastningen för patient- och brukarorganisationerna, ökar erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna och ger större samstämmighet i spridning av resultat.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Genom det nya klagomålssystemet, Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (prop. 2016/17:122), ska IVO:s tillsyn bli
patientcentrerad, det vill säga vården ska granskas med utgångspunkt från patienternas perspektiv. Dessutom förtydligas att ”en patientcentrerad tillsyn förutsätter vidare att patientens erfarenheter, kunskaper och iakttagelser får stor betydelse både när tillsynen planeras och när den genomförs.”
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) Många myndigheter har ett patient- och brukarråd. Vårdanalys råd skiljer sig från dessa genom att det inkluderar inte bara företrädare för patient- och brukarorganisationer utan även enskilda patienter och brukare som agerar på egna uppdrag.
3.3 Stockholms läns landsting (SLL)
Patienten viktig resurs beskrivs i 2018 års budget
I SLL:s budget för 2018 slås fast att patienten ska ses som en viktig resurs i vården och att patientföreträdare har möjlighet att delta i vårdutvecklingen. Att möjligheten att bilda partnerskap med idéburna organisationer inom
vårdområdet behöver utvecklas finns också uttryckt. Däremot finns inte särskilda avsatta resurser för hur detta ska ske ute i verksamheten.
Om partnerskap och ett personcentrerat förhållningssätt
Texten nedan, som syftar på partnerskap med patienter och ett personcentrerat förhållningssätt, kommer från SLL:s budget.
En trygg och tillgänglig vård för individen
Den vård som erbjuds inom Stockholms läns landsting ska utgå från individen och ges med ett helhetsperspektiv på patienten. Patienten är ofta expert på sin egen sjukdom och ska ses som en viktig resurs i vården.
Sida 10
Fler aktörer ger mervärde
I utveckling av sjukvården har bidrag från fler aktörer ett stort mervärde, liksom att patient- och anhörigföreträdare har möjlighet att delta i vårdutvecklingen.
Möjligheten att bilda partnerskap med idéburna organisationer inom vårdområdet behöver utvecklas.
Organiserad patientsamverkan inom HSF
Att involvera patienter, närstående, invånare och deras företrädare i arbetet är inget nytt för HSF. Några exempel följer här.
Samverkansråd inom HSF
Inom HSF finns flera samverkansråd, med olika roller och dialogpartners. De består av organisationer som företräder till exempel pensionärer, personer med funktionsnedsättningar eller personer med psykisk ohälsa. Råden träffas
ungefär en gång i månaden för att både ge input till förvaltningens pågående arbete och för att driva egna frågor inom HSF. Råden ska ges möjlighet att komma in tidigt i beslutsprocesser vilket ger förutsättningar för att synpunkter och erfarenheter tas tillvara.
Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm–Gotland
RCC Stockholm–Gotland har sedan etableringen för sex år sedan byggt upp och utvecklat en modell för systematisk samverkan med patient- och
närståendeföreträdare inom cancervården, både när det gäller vårdmötet och kring cancerprevention.
Ett flertal projekt och omfattande forskning pågår kring delaktighet, egenvård och personcentrering där flera patient- och närståenderepresentanter är anställda för att delta och leda. Inom ramen för modellen finns regionala
processledare som är experter bland annat inom jämlik vård, egenvård, lärande och närståendeperspektiv. Dessa är resurspersoner för utvecklingsarbetet och arbetar nära vårdverksamheterna.
Alla regionala patientorganisationer är representerade i ett patient- och närståenderåd som arbetar i nära dialog och samverkan med RCC:s ledning i alla relevanta frågor.
Patientsamverkan inom regionala vårdprogram
Enheten Kunskapsstyrning och -stöd vid avdelningen Somatisk specialistvård tar tillsammans med Stockholms medicinska råd (SMR) och andra sakkunniga inom medicinska professionen fram regionala vårdprogram. Företrädare från berörda patientföreningar är med i arbetet, ofta i referensgrupper och ibland som talare vid seminarier och liknande.
2017 togs ett regionalt vårdprogram om reumatiska inflammatoriska sjukdomar fram. Representanter från patientförbunden Reumatikerdistriktet i Stockholms län och Reumatikerföreningen Stockholm var delaktiga i projektet och ingick i referensgruppen.
Vårdgivare inom landstinget
Vår genomgång av ett urval av vårdgivare inom SLL visar att de befinner sig på olika nivåer i sitt arbete med partnerskap med patienterna. Hos alla vi studerat finns både en medvetenhet och processer för att ta tillvara patienters
kompetens. Hur detta görs varierar och går inte att se tydliga mönster för hur involveringen av patientkompetens ser ut. Däremot är det tydligt att ambitionen och betydelsen av patientinvolvering i vårdgivarnas processer är av stor vikt både för kvalitetssäkerhet och verksamhetsförbättring.
Psykiatrin inom Stockholms läns sjukvårdsområde – erfarenhet av partnerskap
Brukarinflytandesamordnare (BISAM) inom psykiatrin är anställda utifrån egen erfarenhet av psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. De ansvarar för att planera, organisera, leda, genomföra och dokumentera inflytandeaktiviteter på
psykiatrienheter inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).
I projektet Medarbetare med brukarerfarenhet, som utfördes vid Psykiatri Södra Stockholm och Norra Stockholms psykiatri, anställdes personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning med som uttalat kompetenskrav.
Medarbetarna skulle vara öppna med sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Ett mål med projektet var bland annat att erbjuda patienter möjligheter att möta personer som återhämtat sig från allvarlig psykisk ohälsa. Syftet med det mötet är att förmedla hopp, öka kunskapen om vilka strategier som finns för
återhämtning och att bredda personalens kunskap och kompetens.
På ett flertal kliniker inom norra Stockholms psykiatri finns brukarråd. Där deltar utsedda medarbetare tillsammans med representanter från patient- och närståendeföreningar.
Karolinska Universitetssjukhuset – beslut närmare patienten I Karolinskas nya verksamhetsmodell står att: Besluten ska fattas närmare patienten och mer mandat ska flyttas från sjukhusledning och staber ner till patientflöden och patientflödesledningsgrupper där patientföreträdare kommer att ingå.
Ett strategiskt patient- och närståenderåd har nyligen skapats, detta ska verka på en sjukhuscentral nivå med ett uttalat strategiskt perspektiv och verka med och mot sjukhusledningen. Frågor som anses vara viktiga för, och initieras av, patienter och närstående ska bli en del av agendan i sjukhusets högsta
strategiska beslutsform. Leveransen från rådet ska vara en beredning av frågor av strategisk karaktär och ge råd som fångas upp av ledningen och som är tänkt att utmynna i verksamhetsförändringar i enlighet med förslagen från rådet.
Vårdbolaget 10100 i Norrtälje – aktivt partnerskap
Norrtälje är bäst av länets sjukhus och högre än riks- och länssnittet när det gäller delaktighet och involvering inom slutenvården säger Efva Lagerstedt vice Vd. Vårdbolaget 10100 arbetar för ökad patientsamverkan och delaktighet. De vill etablera ett partnerskap som innebär ökad jämlikhet mellan patient och
Sida 12
vårdgivare och bjuder därför aktivt in patienter som partners i förbättringsarbeten, detta beskrivs i rapport i 2017 års
patientsäkerhetsberättelse från 10100.
Primärvård i Stockholm – samarbete med patientföreningar Primärvården i SLSO har sedan flera år ett samarbete med patientföreningar.
Målsättningen är att lyssna in och föra dialog med patienterna när vården vidareutvecklas. Samarbetsorganet Handling – Samverkan – Omtanke i Stockholm (HSO) har flera patientrepresentanter i Värdelyftet Framtidens primärvård, som arbetar med att utveckla vårdprocesser.
Capio S:t Görans Sjukhus – involvering tydligt mål
Capio S:t Görans sjukhus (CStG) har som tydligt mål att involvera och göra patienterna delaktiga i sin egen vård. Ett antal sjukhusövergripande projekt har genomförts och pågår för att patienterna skall känna sig välinformerade och delaktiga genom hela vårdtiden. CStG lägger stor vikt vid att ta med och engagera patienter när förbättringsarbeten genomförs, det vill säga att alltid efterfråga patient och/eller närståendes synpunkter. I några flöden ingår patienter i enheternas förbättringsgrupper.
4 Slutsats
Partnerskap med patienter, brukare och deras närstående och företrädare
utvecklas intensivt i Sverige och globalt. Frågan har gått från ”Varför ska vi?” till
”Hur gör vi?” Genom att lära sig av andras goda exempel, kan HSF vidareutveckla frågan till ”Hur gör vi det på riktigt?”.