stor om jämförelserna med antal fiender och korsfarare påstås vara sant.
Hela brevet tillskriver krigslyckan Gud och hans inblandning i striderna. Gud är en krigsgud som slår ner på kristendomens fiender utan misskund. Som i alla andra brev slår korsfararna i numerärt underläge men vinner genom Guds styrka.
It was wonderful, indeed, since there were in our army not more than 5,000 horsemen and 15,000 foot-soldiers, and there were probably in the enemy's army 100 000 horsemen and 400,000 foot-soldiers. Then God appeared wonderful to His servant […] In as much as we thought that these had been acquired by our own strength and did not worthily magnify God who had done this, we were beset by so great a multitude of Turks that no one dared to venture forth at any point from the city. 58
Under belägringen av turkarna, det vill säga efter korsfararna intagit staden var det en stor hungersnöd. Alla svalt så mycket att de åt människokött. Men Gud förbarmade sig över dem och visade var lansen som hade genomborrat Jesus på korset fanns. Detta gav dem styrka att rida ut och besegra fienden, se under Krönikan av Fulcherius.
His lance which had laid hidden since the days of the apostles. Next, He so fortified the hearts of the men, that they who from sickness or hunger had been unable to walk, now were enbued with strength to seize their weapons and manfully to fight against the enemy. 59
Brevet beskriver också vad de gör i Guds namn vid erövringen av Jerusalem 1099: Deras hästar vadade i blod från turkarna.
”And if you desire to know what was done with the enemy who were found there, know that in Solomon's Porch and in his temple our men rode in the blood of the Saracens up to the knees of their horses.” 60
*
58 Peters, Edward, Reddy, William M.1998. The First Crusade : The Chronicle of Fulcher of Chartres and Other Source
Materials. Sid 295
59 Ibid. Sid 293
Brev VII. ”Manasses II, Ärkebiskop av Reims till Larnbert, Bishop av Arras,
stad i norra Frankrike, 1099.”
Jag behandlar det här som ett exempel på kategori skam, desertera - fly från striderna. Det var en del korsfarare som tog eden att åka och erövra Jerusalem men som aldrig dök upp.
We command, likewise, and admonish, through your obedience, that you constrain by threat all who vowed to go on the expedition and took the sign of the cross upon themselves to set out for Jerusalem, if they are vigorous of body and have the means to accomplish the journey. 61
*
Brev VIII. ”Påve Paschalis II till prästerskapet in Gallien, 1099. Gaul en stor region i Västeuropa omfattade Frankrike norra Italien med mera. ”
Om striderna vid försvarandet av Antiochia.
Jag behandlar det här som ett exempel på kategori skam desertera - fly från striderna. Återigen skriver Påve Paschalis om att de som deserterat vid striderna vid Antiochia ska förbli bannlysta om den inte åker ut på korsfärd igen
Moreover, we decree that those be held in disgrace who left the siege of Antioch through weak or questionable faith; let them remain in excommunication, unless they affirm with certain pledges that they will return.62
* Källmaterial: The First Crusade: The Chronicle of Fulcher of Chartres and Other Source Materials av Edward Peters. University of Pennsylvania Press, 1998-06-18. “Chapter IX.” “The Chronicle of Fulcher of Chartres.” First book 1095-1100.”
Tidigast började Fulcher skriva sin krönika på senhösten 1100 och senast
61 Peters, Edward, Reddy, William M.1998. The First Crusade : The Chronicle of Fulcher of Chartres and Other Source
Materials Sid 294.
under våren 1101. Han skrev tre krönikor. De tre krönikorna fullbordades
troligen inte förrän 1128.
Fulchers närvaro under det mesta av expeditionen, hans nära förbindelse med prinsarna i norra Frankrike och senare med Baldwin, och hans förmåga att sätta samman komplexa upplevelser och motiv, gör kanske hans krönika till den mest pålitliga av alla källor för vad som hände under första korståget allt enligt förordet till The First Crusade The Chronicle of Fulcher of Chartres and Other Source Materials second edition, eniendited by Edward Peters.
Fulcher av Chartres var präst och deltog i första korståget. Han blev senare en av Kung Baldwin I av Jerusalem förtrogna under många år.63
Jag repeterar lite ur det jag tidigare skrev om trovärdighet i krönikor från metoddelen, för vidare förståelse se metoddelen. Ett: Ord som exakthet, precist, verklighet, korret kronologiskt och att genealogiskt återge namn, datum och platser som de var. Två: Medeltidskrönikörer ansåg att det fanns en didaktisk betydelse, en universell sanning som måste finnas i varje specifik episod detta var lika viktigt som att exakt berätta vad som verkligen hände Tre: Att förstå den faktiska sanningen genom att se om den är plausibel, det vill säga hur den överensstämmer med andra jämförbara källor.
Jag behandlar det här som ett exempel på kategori svek. Det var egentligen ingen erövring av staden Nicaea utan turkarna gjorde en överenskommelse med Kejsare Alexios, Bysantinsk kejsare om fri lejd ut ur staden. I gengäld fick Alexios staden plus värdeföremål och pengar. En del av pengarna i guld gavs till prinsarna i korståget plus kopparpengar till fotfolket. Alexios hade understött korsfararna med män och skepp under belägringen. Staden Nicaea var en större stad på vägen mot Antiochia.
63 Peters, Edward, Reddy, William M.1998. The First Crusade : The Chronicle of Fulcher of Chartres and Other Source