Stråken och knutpunkterna i Ljungby centrum

Under det här stycket redogör jag för vilka stråk och knutpunkter som används mest av människorna och minst i Ljungby centrum under olika tidpunkter av dygnet. Jag analyserar även i anslutning till vilka funktioner människorna använder stråken och knutpunkterna.

Salutorget

På vardagarna används inte Salutorget till annat än parkeringsplatser. Salutorget ligger nära det gamla järnvägsspåret och Stationsgatan. När Salutorget inte används förstärker det den tomheten och barriäreffekten som det gamla järnvägsspåret och området bakom

Busshållsplatsen ger (se karta 3). Den visar också tydligt var centrum börjar och tar slut. Men när det är marknad på Salutorget på lördagarna, finns det intressanta funktioner som lockar dit många människor. Marknaden på Salutorget ger liv åt den annars tomma

parkeringsplatsen, men i och med att den avgränsas av den trafikerade Stationsgatan och Kungsgatan kan den inte smitta av livet tydligt, särkilt på Föreningsgatan. Människorna som befinner sig på marknaden tar först och främst bilen och då använder de inte de

sammankopplande stråken mellan Salutorget och Stora Torg. På kvällarna upplevs Salutorget och hela området bakom busshållplatsen längs de gamla järnvägsspåren som ett otryggt område. På kvällarna finns det inga människor på Salutorget om där inte finns någon fest på Godsmagasinet eller om inte Pensionärernas hus (mitt emot Salutorget) håller någon aktivitet för de äldre. Under de tillfällen som det har varit fest på Salutorget, har även fler människor promenerat igenom Salutorget för att man troligtvis varit nyfiken på människorna och musiken. Människor tycker om att röra sig där det finns andra människor och finns det inte människor på ett ställe så går de andra inte heller dit.

Stationsgatan

På vardagarna och under de timmarna som rusningstrafiken inte har kommit igång än, promenerar människorna först och främst längs och i Järnvägsparken och framför

Stationskrogen och Stationsgrillen i anslutning till Busshållplatsen. Människorna rör sig där det finns intressanta funktioner och avkopplande sköna aktiviteter. Men så fort dessa funktioner hamnar nära en gata som blir bullrig, försvinner människorna därifrån till andra gators fördel. På kvällar och helger rör sig människorna först och främst kring Stationskrogen och Stationsgrillen. Järnvägsparken är oftast tom, men parkeringsplatsen framför

järnvägsparken, har på senare tid utvecklats till en mötesplats för ungdomarna med sina bilar. Parkeringsplatsen har ett bra läge för att den ligger mitt emot Stationskrogen och grillen, varifrån ungdomar lätt får syn på sina kompisar som kör på Stationsgatan och vinkar in dem till parkeringsplatsen för att umgås (se karta 3). När bilar samlas framför Järnvägsparken på kvällarna och på söndagarna (när allting annat har stängt) upplever man Järnvägsparken som mer trevlig och trygg för att man hör andra människor och musik. Man känner sig inte ensam.

På Garvaren finns det rörelser i större eller mindre omfattning under den tidpunkten som Hemköp – livsmedelsaffären har öppet. Människorna tar sig först och främst med cykel eller bil till Garvaren. Detta kan bero på att det inte finns intressanta funktioner mellan Garvaren och Stationskrogen, att titta på medan man går. I och med att många använder bilen från Storgatan till Garvaren, ser man fordonen först och främst och inte människorna vilket också kan göra det tomma området mellan Garvaren och Stationskrogen ännu mer folktom. På kvällarna när Hemköp har stängt är hela området kring Garvaren folktom och om

restaurangen har öppet, finns det viss rörelse. Mest rörelse finns när det är någon fest eller koncert på garvaren nöje – då lockas många människor dit – vilket ger liv åt det annars tomma området.

Storgatan

På Storgatan finns det mesta av rörelsen under dagtid både på helger och vardagar. Människorna rör sig på den sidan av gatan där det finns något intressant att titta på, och i detta fall är det på affärernas sida, där skyltfönstren lockar. På andra sidan Storgatan finns Järnvägsparken – men människorna rör sig inte i lika stor omfattning längs parken som längs affärerna. Järnvägsparken finns efter Banken, och inga av dessa är så pass intressanta

funktioner som skyltfönstren på andra sidan. Banken och Järnvägsparken skapar ett avbrott i Storgatans affärskontinuitet.

Storgatan korsar Stora Torg och många använder det stråket när de ska in på Lilla Torg. Mellan Storgatan och Lilla Torg, finns små butiker och en restaurang på Stora Torg som lockar (se karta 3) mer än att gå in på Bergagatan och sedan in på Lilla Torg.

På kvällar och helger blir Storgatan tommare ju närmare man kommer Märta

Ljungbergsvägen. De två pizzeriorna lockar inte så många människor, troligtvis på grund av att det inte finns olika funktioner som har öppet kvällstid och som finns nära pizzeriorna. Det enda som finns i anslutning till pizzeriorna är puben som är gömd mellan bostäderna. Puben som inte syns ordentligt, lockar inte många människor för att den ligger i skymundan av bostäderna och pizzeriorna och människorna har svårt att ”råka” stöta på den i sina naturliga promenader. Det enda caféet på Storgatan har stängt på söndagarna och stänger tidigt på lördagarna vilket gör att ännu en funktion försvinner från utbudslistan och som möjligen skulle locka till fler människor som därmed fyller gaturummet med liv.

Bergagatan

På Bergagatan finns mest rörelser av fordon under dagtid på vardagarna. Detta kan bero på att det är främst offentliga myndigheter och kontor som finns här, men även många bostäder. Alldeles för många liknande funktioner i samma område kan ta död på ”stadslivet” och skapa otrygghet när de stänger på kvällarna. På kvällarna är det den enda restaurangen som lockar dit människor. De sammanlänkande gatorna mellan Bergagatan och Eskilsgatan, Lilla Torg och Stora Torg används knappt. Detta kan bero på att det inte finns intressanta funktioner i dessa smågator men också på grund av att gatorna känns väldigt otrygga i och med den tomhet som finns på dessa smågator. Om man ska ta sig från Bergagatan till Eskilsgatan, Lilla Torg eller Stora Torg, använder man nog först och främst Storgatan.

Eskilsgatan och Lilla Torg

Eskilsgatan är en fordonsfri gata och det är också Ljungbys ”affärsgata” för att det mesta av affärsutbudet är koncentrerat hit (se karta 1). Det är längs denna gata och Lilla Torg som mest människor rör sig och det kan bero på både affärsutbudet men också på att det är bilfritt och tryggt för föräldrar, barn och äldre att promenera här. I och med att det är bilfritt är det även bullerfritt och trevligt för en stunds avkoppling. På vardagarna och lördagarna – dagstid – myllrar det av folk här, men tyvärr styr öppettiderna människornas rörelsemönster. Så fort alla funktioner på Eskilsgatan och Lilla Torg stänger, töms stråken som leder fram till tomhet på Lilla Torg och Eskilsgatan (se karta 2). Även om Eskilsgatan är trevlig att promenera på under dagen och det är skönt med alla människor och en bullerfri miljö, har gatan en annan sida på kvällen. På kvällarna märker man av den trafikfria gatans nackdelar. Det blir mer otryggt för att avsaknaden av fordon skapar en större tomhetskänsla.

Lilla Torgets mitt förblir en grå yta både på dagarna när folk finns på torget och kvällarna när det har blivit tomt. Det finns ingenting intressant att göra på Torgets mitt för att alla

affärernas skyltfönster är placerade i en fyrkant runt torget. Till och med fontänen är placerad i kanten. Folk tenderar både på kvällstid och dagtid att röra sig längs kanterna där det finns någonting intressant att titta på. Torgets mitt passeras om man måste ta sig från en punkt till en annan. På kvällarna kan både Eskilsgatan och Lilla Torg upplevas som otrygg om inte restaurangen på Stora Torg har öppet eller om där inte finns mycket rörelser. Även om det finns bostäder ovanför affärerna, generar det inte så mycket liv som om någonting annat hade haft öppet och lockat människor. På söndagarna rör sig människorna (om det är fint väder) kring caféets uteservering och glassbaren, även restaurangen på Eskilsgatan lockar människor under lunch och eftermiddagstid.

När människorna tar sig från Lilla Torg till Föreningsgatan, använder de först och främst Norra Torggatan för att längs denna gata finns det affärer och det är tätbebyggt och skapar en intressant grändkänsla (se karta 1 och adresskartan). Stråket mellan Eskilsgatan och

Föreningsgatan, utgörs av parkeringsplatsen på Oxtorget och det är inte lika mysigt och intressant att använda det stråket för att ta sig från en gata till en annan.

Stora Torg

Stora Torg ligger i anslutning till Lilla Torg och Eskilsgatan och det är mellan Stora Torg och Oxtorget (genom Eskilsgatan och Lilla Torg) som mest människor rör sig på dagtid må – fred (se karta 3). Stora delar av Stora Torg täcks av en stor parkeringsplats som är både nödvändig ur handelssynpunkter men också ett hinder för det naturliga flödet av människor mellan Stora och Lilla Torg. Människorna rör sig på den sidan av Stora Torg där det finns affärer men många människor rör sig även på Storgatan förbi Astrad och Götrad fontänen och sätter sig på de parkbänkar för att vila sig eller för att se på bilarna och människorna som passerar förbi på Stationsgatan. Parkeringsplatsen skapar ett avbrott mellan Lilla och Stora Torg även om man kan gå in på Lilla Torg framför Hotellet på Stora Torg (se karta 3).

Parkeringsplatsen är full under dagtid – vardagar och lördagar, medan den står oftast tom på kvällarna – vardagar. I och med att Stora Torg är närmast Stationsgatan och Salutorget – upplever man den tomheten än mer tydligare under vardagskvällarna när både Salutorget och Stora Torgets parkering är tom.

På vardagskvällarna och helgkvällarna finns det mycket rörelser inne och framför Harrys restaurang och deras uteservering lockar och skapar liv, som man kan höra och se från den tomma Eskilsgatan och Lilla Torg.

Föreningsgatan

På Föreningsgatan rör det sig främst folk under dagstid på vardagarna och på lördagarna. Även här styr öppettiderna människornas rörelsemönster, trots att här finns bostäder. Den här gatan är också mer en fordonsgata än en gågata, men bilarna måste köra långsamt och tränger inte undan gång och cykeltrafikanterna på så sätt. På vardagskvällar och lördagskvällar finns det mesta av rörelsen i den byggnad där gymmet finns (närmast Drottninggatan). Ju närmare man kommer Drottninggatan desto färre människor stöter man på både kvällstid och dagtid. Att det här stråket inte används i lika stor omfattning som Eskilsgatan kan bero både på att i den här gatan är det färre affärsutbud och färre attraktiva skyltfönster (se karta 1). Det finns inte så många intressanta funktioner som man kan betrakta och byggnadernas väggar är enformiga och skapar långa monotona upplevelser utan några visuella avbrott. Man kan säga att från korsningen av Föreningsgatan och Stationsgatan börjar mångfalden i byggnadernas estetik plana ut ju längre man kommer mot Drottninggatan. Även estetiken på byggnaderna är viktig för att skapa dynamik och attraktion hos besökaren.

Drottninggatan

Drottninggatan är en gata som kanaliserar människornas rörelser antingen till ICA Maxi eller mot Kungsgatan. Det är en gata för fordonstrafiken först och främst och människorna som promenerar längs Drottninggatan promenerar antingen vidare mot Kungsgatan för att ta sig in till centrum eller för att gå till ICA Maxi som har blivit en mötesplats för ungdomarna på kvällarna (se karta 3 och adresskartan). ICA Maxi lockar till människor och rörelser även på sen kvällarna och under dagarna finns det två andra affärer i samma byggnad som lockar besökare.

Drottninggatan upplevs inte lika starkt som en gräns just vid korsningen Kungsgatan och Drottninggatan. Det är lätt att ta sig över till Kungsgatan och fordonen måste köra sakta för att just i anslutning till Kungsgatan, Föreningsgatan och Oxtorget är det tätt med

övergångsställen. Att fler människor promenerar längs Drottninggatan än längs de två andra barriärerna Märta ljungbergsvägen och Stationsgatan, kan just vara att det är tätbebyggt och det finns inte stora tomområden som förstärker trafikledens annars barriär effekter. Men även fordonens hastighet på Drottninggatan och de olika funktionerna som ligger tätt intill

försvagar barriärernas effekter (se karta 1). De olika funktionerna i anslutning till

Drottninggatan gör att människor lockas att använda Drottninggatan när de ska ta sig till de andra funktionerna.

På kvällar och helger rör sig människorna kring Drottninggatan medans ICA Maxi har öppet och sedan är det främst fordon som rör sig på och kring Drottninggatan. På kvällen kan särskilt området längs sportaffären och ICA Maxis parkeringsplats upplevas som otrygg för att just i dessa områden och längs sportaffären (vars entré finns på Kungsgatan) finns det inga övervakande ”ögon” och ju närmare man går mot Föreningsgatan och Oxtorget, desto

tommare och otryggare blir det (se karta 3). När man kommit förbi sportaffären kommer man till gymmets baksida och på kvällen är deras bakgård också tom och enslig. Just det här

stråket på Drottninggatan mellan sportaffären och Oxtorget är enformig att gå. Dels på grund av den monotona byggnadsstilen på sportaffären och dels på grund av att det saknas

intressanta funktioner längs det här stråket. Restaurangen mitt emot sportaffärens sida lockar inte heller mycket människor förutom på lunchtid. Byggnaden som restaurangen finns i är också lite enformig och som inte lockar blicken till den.

Kungsgatan och Smedjegatan

Kungsgatan och den angränsande Smedjegatan fylls av folk under de tider som funktionerna har öppet. Där finns mest rörelser under den tid medan de kommersiella funktionerna har öppet, men även på kvällen då andra funktioner fortsätter att ha öppet finns det rörelser. Särskilt på Helgerna fungerar restaurangerna och filmbutiken som mötesplatser där ungdomar träffas och skapar liv i den annars tomma gatan (se karta 2). När fler och fler människor använder de funktionerna som har öppet längre än de andra kommersiella funktionerna blir gatan mer livfull och sätter igång en positiv utveckling både för funktionerna och det sociala livet.

På Kungsgatan och Smedjegatan samsas både cyklister, gående och bilar för att det är smala gator och bilarna måste dessutom köra sakta för att Kungsgatan och Smedjegatan är

gårdsgator. På kvällarna upplevs inte Kungsgatan som otrygg för det känns som att människorna i bostäderna ser en för att utmed affärerna finns det inga tak som skymmer sikten. På Föreningsgatan och Eskilsgatan finns det utstående tak ovanför affärerna vilket skapar en känsla av att man är osynlig av de som bor ovan.

På dagstid både på helger och vardagar blir det färre och färre rörelser ju längre ut man kommer från Eskilsgatan och Lilla Torg. Kungsgatan är således den gata där minst rörelser finns under dagstid. Detta kan bero på att Föreningsgatan har ett café som är väldigt attraktiv och har öppet längst både vardagar och helger. Caféet på Kungsgatan stänger mycket tidigt och medan Caféet på Föreningsgatan har öppet, lockas människorna dit och inte till pizzerian och den thailändske restaurangen. Däremot ser rörelsemönstret annorlunda ut på kvällen. Då lockar Kungsgatan mer folk än vad Föreningsgatan gör. Detta kan bero på att

Föreningsgatans funktioner stänger tidigare än vad Kungsgatans funktioner gör. Men det kan också bero på att Kungsgatan har både mer variationsrik estetik på byggnaderna och

intressantare skyltfönster än vad Föreningsgatan har. Detta lockar människor i alla åldrar ut på en promenad för att Kungsgatan är en fin och mysig gaturum. På Kungsgatan upplever man inte Drottninggatans barriärs effekter lika starkt som vid Föreningsgatan. Detta för att längs Kungsgatan finns olika funktioner uppdelade i olika byggnader närmast Drottninggatan och det finns inte tomrum längs Kungsgatan som förstärker Drottninggatans barriärs effekter.