Verksamhetsområdet omfattar Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) verksam- het i syfte att öka kunskaperna om naturligt förekommande strålning och påverka befolkningens exponering för sådan strålning. Detta sker bl.a. ge- nom attitydpåverkan och information om riskerna med den aktuella typen av strålning. Miljöövervakning är ett väsentligt inslag i verksamheten.
Naturligt förekommande strålning omfattar UV-strålning från solen, kosmisk strålning och strålning från berggrunden. Till området kan också räknas strålning från cesium-137 som finns kvar i marken på vissa håll i landet efter Tjernobylolyckan 1986 (halveringstiden är 30 år). Också uranförekomster i berggrunden avger strålning.
Befolkningens exponering för UV-strålning från solen påverkas bl.a. av människors resemönster och attityder till solande. Naturligt förekommande joniserande strålning utgörs främst av strålning från radonförekomster i byggmaterial och brunnsvatten samt från marken.
Effektmål
Exponering av människa och miljö från naturlig strålning ska begränsas så att riskerna för akuta och sena strålskador är låga.
SSM:s bedömning av strålsäkerheten
Allmänhetens exponering för joniserande strålning i miljön bedöms i dagslä- get inte vara något miljö- eller hälsoproblem. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylo- lyckan minskar med tiden. Vissa djur och växter från skogs- och sjöekosy- stem i områden som drabbades av olyckan kan fortfarande innehålla halter av cesium-137 som överstiger försäljningsgränsvärdet. Gränsen går vid 1 500 becquerel per kilo (Bq/kg ). Enstaka personer som äter stora mängder av dessa produkter kan få stråldoser som ligger över det målvärde som preci- serats i miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar, och därmed allmänhetens exponering för dem, minskar och det har inte skett några kända utsläpp under året som orsakat problem. Doserna till allmänheten från kärn- kraftverken (lägre än 0,001 millisievert per år) ligger långt under det mål- värde som preciserats i miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Av de icke-naturligt förekommande radioaktiva ämnena i miljön utgörs den största delen fortfarande av cesium från Tjernobyl. Bland de naturligt före- kommande radioaktiva ämnena i naturen är det radon i luft och dricksvatten som kan ge dos till människor.
Radon i inomhusluft ingår i miljömålet God bebyggd miljö med Boverket som miljömålsansvarig myndighet.Enligt delmålet för radon ska radonhal- ten på förskolor och skolor understiga 200 Bq/m3. Detta mål bedöms i stort sett vara uppfyllt, medan det andra delmålet, som föreskriver att radonhalten i samtliga bostäder ska ligga under 200 Bq/m3, bedöms vara svårt att uppnå. Med nuvarande saneringstakt tar det 75 år innan Sveriges bostadsbestånd är radonsanerat. SSM bedömer att av de 3 500 lungcancerfall som varje år dia- gnosticeras orsakas cirka 500 av radon, varav 450 även är kopplade till rök- ning.
SSM har genomfört en samlad strålsäkerhetsvärdering om trädbränsleaska. Värderingen sammanställer de inspektioner som genomförts sedan 2006 då nya föreskrifter trädde i kraft om trädbränsleaska kontaminerat med Cs-137. Mer än hälften av inspektionerna ledde till förelägganden. Andelen föreläg- ganden gick ner när myndigheten hade genomfört en informationsinsats för att kommunicera och förklara de nya föreskrifterna. Framför allt är det kra- ven på mätningar som föranlett förelägganden och sammanställningen visar på ett behov av ett tydligare och enklare regelverk.
Antalet hudcancerfall som diagnosticeras varje år i Sverige fortsätter att öka, se indikator Antal diagnosticerade fall av maligna hudtumörer per år i Sve- rige nedan. Detta gäller för samtliga typer av hudtumörer. Av en internation- ell undersökning om solvanor och hudcancerprevention framgår att svenskar, i jämförelse med befolkningen i flera andra länder, solar mer, skyddar sig mot solen i mindre utsträckning, föredrar en djupare solbränna samt upplever sig som mindre sårbara för att utveckla malignt melanom. 68 procent av de svenska deltagarna rapporterade att de sällan skyddar sig, 24 procent att de regelbundet skyddar sig och åtta procent att de alltid skyddar sig.
Antal diagnosticerade fall av maligna hudtumörer per år i Sverige Ökningen av antalet maligna hudcancerfall speglar eventuellt ett förändrat beteende bland befolkningen som gör att vi utsätts för mer UV-strålning. Exponering för UV- strålning är den enda kända riskfaktorn, bortsett från ärftlighet, för hudcancer, även om det inte är otänkbart att andra saker kan påverka risken att drabbas. Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer. Dagens insjuknande i hudcancer återspeglar en exponering för UV-strålning som kan ha inträffat tiotals år tidigare.
Figur 7: Antal diagnosticerade fall av maligna hudtumörer i Sverige Befolkningens exponering för UV-strålning
Inom ramarna för miljömålsarbetet har en indikator utvecklats som åter- speglar befolkningens exponering för UV-strålning under senaste året. Den bygger på årliga enkätundersökningar om svenskarnas solvanor. Ur enkätre- sultaten beräknas en genomsnittlig exponering (årsdos) UV-strålning som befolkningen utsätter sig för beroende på sitt beteende. Den beräknade expo- neringen är ett relativt värde som kan jämföras år för år.
Figur 8: Beteenderelaterad genomsnittlig exponering (årsdos) för UV-strålning som befolk-
ningen utsätter sig för.
Cesiumhalten i mjölk
Inom ramarna för miljömålsarbetet används halten av Cesium-137 i mjölk som indikator. Cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapen- proven på 1950- och 60-talen och från Tjernobylolyckan 1986 finns fortfa- rande kvar i marken och kan via betet överföras till korna och deras mjölk. Minskningen sker snabbare än den fysikaliska halveringstiden för cesium- 137, som är 30 år. Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan
4136 3512 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal hudcancerfall Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 120 140 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Beteenderelaterad UV-exponering
Tjernobylolyckan 1986. De första åren var minskningen mycket snabb, nu halveras halten i genomsnitt vart femte år, för hela landet. Den stråldos som människan kan få genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålningskällor.
Det främsta syftet med indikatorn är att övervaka nivåer och snabbt kunna upptäcka eventuella förändringar av radioaktiva ämnen i miljön, orsakade av ett radioaktivt nedfall.
Utvecklingen av cesium-137 och strontium-90 i konsumtionsmjölk har följts sedan slutet av 50-talet. Under senare år baseras det nationella medelvärdet för cesium-137 i mjölk på analyser från fem noggrant utvalda mejerier i lan- det. Urvalet, som är viktat efter produktion och upptagningsområde, re- presenterar mer än 90 procent av den producerade konsumtionsmjölken. Mätvärdena för halten av Cesium-137 i mjölk för 2011 har ännu inte kvali- tetssäkrats och redovisas därför inte här. De mätvärden från 2011 som vi har tyder på att det inte har skett någon ökning av Cesium-137 i mjölk efter kärnkraftsolyckan i Fukushima.
Figur 9: Halten cesium-137 i svensk mjölk.
Mål för verksamheten
Myndigheten ska bidra till att människor och miljö inte exponeras för natur- ligt förekommande strålning på ett sådant sätt att risk uppstår för akuta strålskador eller långsiktiga effekter i form av cancer eller andra sjukdomar. Myndigheten uppnår detta genom att:
påverka attityder och beteenden så att människor, näringsliv och offentliga aktörer vidtar åtgärder som leder till att konsekvenserna av exponeringen för naturlig strålning blir så lindriga som möjligt
0 1 2 3 4 5 6 7 8 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Cesium i mjölk (Bq/L) Kärnvapenprov Tjernobyl
verifiera att de som ansvarar för verksamheter där det förekommer naturlig strålning följer uppsatta krav
pröva ansökningar om tillståndspliktig verksamhet med strålning på ett sätt som gör att förutsättningarna för att bedriva en strålsäker verksamhet upp- fyller kraven enligt regelverket
utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamåls- enliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis
övervaka nivåerna av radioaktiva ämnen i miljön.