• No results found

Stranderosion i Lomma

In document Stranderosion i Skåne (Page 30-34)

Lomma kommun är belägen utmed Öresundskusten i sydvästra delen av Skåne och har en folkmängd på ungefär 22 000 innevånare. Lommas främsta kännetecken är

Stranderosion i Skåne

Love Lagerlöf, Isak Enström

26 den vidsträckta och långgrunda stranden mellan Löddeåns utlopp i norr till

Spillepeng i söder. Lommabukten är långgrund och för att finna djup över tre meter måste man förflytta sig mellan 500-1000 meter ut i bukten [6]. Botten består främst av sand, med inslag av ålgräsängar och sten. Strömmarna längs kusten är ofta svaga (≤ 0.2 m/s).

Bild 7.1, Lomma kommun.

Stranden består av badplatser med sandstrand, strandremsor med sten,

erosionsskydd och driftvallar. Kommunen ser sina stränder som en stor tillgång dit människor från andra delar av landet kommer för att sola, bada och koppla av. Totalt finns fyra allmänna badplatser längs kuststräckan:

• Långa Bryggan intill Bjärreds Saltsjöbad, med ett modernt kallbadhus längst ut på bryggan

• Badplatsen vid Habo Ljungs camping

• Lomma norra badplats

• Badplatsen vid Hamnhusen (T-bryggan) [8]

För kommunen innebär turistnäringen många positiva effekter, både direkta såsom ökad handel, samt indirekta, till exempel ur marknadsföringsperspektiv. Av denna anledning är det av vikt att strändernas karaktär bevaras i mesta möjliga mån, även vid uppförande av erosionsskydd och det är i detta ärende teknikkonsulten

Reinertsen har blivit inkopplade.

Stranderosion i Skåne

Love Lagerlöf, Isak Enström

27 Av Lommas 12 km långa kuststräcka är ungefär 3,3 km erosionsskyddad och under de närmsta tio åren kommer skydd uppföras på ytterligare 1,8 km. De områden vars behov är som störst är stranden utanför sötvattensdammarna, delar av strandvägen i Bjärred samt stranden vid Hamnhusen söder om Lomma hamn. [8]

Bild 7.2, Områden i behov av erosionsskydd

7.2 Problembeskrivning, förhållanden och förutsättningar

Stranderosion i Lommabukten har inte ett kontinuerligt förlopp utan sker framför allt under höst- och vinterstormarna då höga vågor i kombination med högt

vattenstånd transporterar ut sandmaterial från stränderna. Erosionsangreppen löper fortare i den norra delen av bukten som är lite djupare och hela processen kommer sannolikt att accelerera i framtiden med de kommande klimatförändringarna. För Lomma hamn beräknas medelvattenståndet att höjas med 25-65 cm fram till år 2100 vilket skulle medföra ett högsta tänkbara vattenstånd på +270 cm jämfört med normalvattenståndet idag. [8]

Badplatserna som nämndes i 11.1 är klassificerade som EU-bad, vilket innebär mer än 100 badare i snitt per dag under badsäsongen och av denna anledning

kontrolleras vattnets kvalitet var 14:e dag under sommaren. I de fall det är

nödvändigt förekommer maskinell förflyttning av sand för att undvika att platser med stillastående vatten bildas. Vid anläggandet av hövder som

erosionsbegränsande åtgärd måste strömförhållanden beaktas för att undvika en försämring av vattenkvalitén [C]. Under perioden slutet av maj – mitten av augusti

Stranderosion i Skåne

Love Lagerlöf, Isak Enström

28 sker även tångrensning vid badplatserna. Erosionen medför att det finns ett behov av att tillföra sand till stränderna, speciellt vid Haboljungs camping samt Långa

bryggan. Tidigare har kommunen utfört sandpåfyllnader (strandfodring) genom att köpa in sand från olika platser i Skåne, men diskussioner har förts om att återföra sand till stränderna från bankar ute till havs. Problemet med detta är att det är kostsamt för en liten kommun som Lomma att utföra den typen av åtgärder på egen hand och av den anledningen har möjligheten att gå samman med andra kommuner diskuterats [C]. I Kalifornien, USA, har man flera års erfarenhet av strandfodring och nackdelarna som har identifierats är de initiala kostnaderna, brist på sandresurser, svårigheter med att transportera och lägga ut sand, risken för negativa miljöeffekter samt komplicerade tillståndsprocedurer [I].

Två sötvattensdammar, även kallade Fyrkantsdammen och Trekantsdammen, finns utmed stranden i ett område som kallas Lilla Habo. Här har bräckvatten från havet spolats över strandbrinken vid ett par tillfällen med följden att vägen som löper mellan strandbrinken och dammen riskerade att översvämmas. Erosionen på strandbrinken nedanför dessa dammar är också ett problem som kommunen vill få bukt med.

Bild 7.3, Erosionsskydd vid Fyrkantsdammen efter stormen Per 2007.

7.3 Åtgärder

Reinertsen har på uppdrag av Lomma kommun gjort en förstudie med en samlad bedömning av vilka åtgärder som kan behöva vidtas samt vilka tillstånd som krävs.

En tillståndsansökan för vattenverksamhet ska sedan lämnas till Mark- och

miljödomstolen, MMD, som även kan handlägga ärenden som t.ex. Länsstyrelsen normalt behandlar. Detta medför att kommunen får en bättre överblick över vilka tillstånd som finns beviljade samt när de löper ut. [C]

Stranderosion i Skåne

Love Lagerlöf, Isak Enström

29 När det kommer till åtgärder för att skydda badstranden i Lomma så kommer man även fortsättningsvis att använda sig av strandfodring, dock ska man framöver inte enbart ta materialet från magasin på land utan också se till att bruka de massor som erhålls vid muddring av den närbelägna inseglingsrännan.

Man har även beslutat att strandfodringen ska kompletteras med anläggandet av vegetation på strandens klitter och att den tång som erhålls vid strandrensning ska användas som gödsel för att påskynda vegetationens etablering.

Beslut har tagits med hänsyn till att metoden inte leder till någon förfulning av rekreationsområdet samt att den nedströms liggande kustlinjen inte drabbas av ökad erosion

För att råda bot på erosionsproblematiken vid sötvattensdammarna finns ett förslag om att anlägga strandskoningar av sprängsten som ska ansluta till befintligt

överbyggnadsmaterial på ovansidan, och på nedre sidan förankras i lera. I enlighet med utförandepraxis som beskrivits i avsnitt 10.1 är planen att lägga ut geotextil för att förhindra erosion mellan stenarna. För att minska risken att havsvatten sköljs över till dammarna kommer vattennivån i dessa att sänkas vilket medför även att

strandremsan mellan havet dammarna blir bredare.

Bild 7.4, Sötvattensdammarna

In document Stranderosion i Skåne (Page 30-34)

Related documents