Stranderosion i Skåne

(1)

EXAMENSARBETE

Stranderosion i Skåne

Isak Enström Love Lagerlöf

2013

Högskoleexamen Samhällsbyggnad

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

Stranderosion i Skåne

Love Lagerlöf, Isak Enström

i

Förord

Detta examensarbete utfördes under april – juni 2013. Ett stort tack riktas till vår handledare på Reinertsen, Anders Nilsson, civilingenjör i miljö- och vattenteknik, som givit oss inspiration och vägledning i vårt arbete. Tack även till Martin

Lindmark, universitetsadjunkt och utbildningsansvarig för Samhällsbyggnadsprogrammet på Luleå Tekniska Universitet.

Isak Enström, Love Lagerlöf, juni 2013.

(3)

ii

Sammanfattning

Erosion är en ständigt pågående process som formar om vårt landskap. Längs med kusten pågår ett samspel mellan vind, vågor, strömmar och sediment. Ett område kan sägas vara utsatt för erosion om mängden borttransporterat material är större än den mängd som avsätts. Det omvända kan också inträffa, det vill säga att stränder växer. Detta kallas för ackumulation.

Ett område som är särskilt utsatt för stranderosion är Skåne, där marken på många platser består av sandigt material som är extra känsligt för vågornas krafter.

Vanligtvis är det under höst- och vinterhalvåret som strandremsorna utsätts hårdast för naturens krafter. Något som blivit uppmärksammat på senare år är att frekvensen av stormar och vindhastigheten har ökat vilket leder till att erosionsproblemen blir större.

Vi har i detta examensarbete studerat ett pågående projekt i Lomma kommun för att få inblick i problematiken med erosion utifrån ett konkret exempel. Vi har även valt att översiktligt redogöra för samordningsansvar och ansvarsfördelning kring

åtgärder för att förebygga stranderosion samt olika tekniska lösningar för erosionsskydd.

(4)

iii

Innehållsförteckning

Förord ... i

Sammanfattning ... ii

Innehållsförteckning ... iii

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Erosion av stränder i Lomma kommun... 1

1.3 Reinertsen ... 1

1.4 Mål ... 2

1.5 Syfte ... 2

1.6 Frågeställning ... 2

1.7 Avgränsningar ... 2

2. Metod ... 3

3. Orsaker till erosion ... 4

4. Framtiden ... 5

5. Ansvar, Lagstiftning ... 6

5.1 Samordning ... 8

5.2 Intressenter och aktörer... 9

6. Erosionsskydd ... 10

6.1 Olika metoder ... 10

6.2 Strandskoning ... 11

6.3 Vegetation ... 16

6.4 Strandfodring ... 16

6.5 Kustdränering ... 18

6.6 Hövd ... 19

6.7 Lerutfyllnad ... 21

(5)

iv

6.8 Trösklar ... 21

6.9 Friliggande vågbrytare ... 22

6.10 Flytande vågbrytare ... 24

6.11 Tryckutjämningsrör ... 25

7. Stranderosion i Lomma ... 25

7.1 Lomma kommun ... 25

7.2 Problembeskrivning, förhållanden och förutsättningar ... 27

7.3 Åtgärder ... 28

8. Diskussion och slutsatser ... 29

9. Informationskällor och referenser ... 31

9.1 Publikationer och utredningar ... 31

9.2 Internetkällor samt muntliga referenser ... 31

9.3 Bilder ... 32

(6)

1

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Erosion är en naturlig, oftast långsam och ständigt pågående process som med tiden formar om landskap över hela jorden. I värsta fall kan erosionen orsaka stora skador på byggnader, vägar eller andra anläggningar och problemen kan se olika ut

beroende på vad som är den huvudsakliga anledningen.[1] I examensarbetet har vi koncentrerat oss på kusterosion, dvs. den erosion som framför allt orsakas av vågor, vind och vattenståndsförändringar med konsekvensen att stranden förskjuts inåt land, samt olika val av åtgärder som kan vidtas för att begränsa skador och påverkan.

Längs med kusten pågår ett ständigt samspel mellan vindar, vågor, strömmar och sediment. Detta samspel kan medföra att stränder växer (ackumulation) genom att sand och sediment transporteras från en plats till en annan. Den plats som sanden och sedimenten transporterats bort från har i och med detta drabbats av erosion. Ett område som är drabbat av problem relaterat till erosion är Skåne där marken på många platser består av sandigt material som är extra känsligt för vågornas krafter.

Under höst- och vinterhalvåret eroderar strandremsorna som mest eftersom det hårdaste vädret oftast inträffar under den perioden. [1]

1.2 Erosion av stränder i Lomma kommun

I Lomma, en kommun utmed Öresundskusten med en befolkning på drygt 22 000 invånare [B], ser man stränderna som en stor tillgång då dessa erbjuder en trivsam miljö för rekreation samt genererar intäkter för kommunen via turismnäring. Av den anledningen vill man inte utföra åtgärder som väsentligt förfular och ändrar

intrycket av kustremsan och det är i detta ärende Reinertsen är inkopplade. För närvarande använder kommunen en erosionsbegränsande metod som innebär att man återför sand till stränderna. Vi har tittat på detta projekt bl.a. för få ett konkret exempel på en problemsituation samt vilka åtgärder som kan vidtas.

1.3 Reinertsen

Reinertsen Sverige AB ingår i ett av Nordens största konsult- och entreprenadföretag Reinertsen AS. Det är ett norskägt familjeföretag inom olja och gas, infrastruktur, energi, miljö, bygg, industri samt samhällsplanering. I koncernen finns 2300 anställda varav 1300 är ingenjörer och omsättningen är 3,2 miljarder NOK. I den svenska delen av koncernen finns runt 300 anställda. Huvudkontoret finns i Göteborg och övriga kontor finns i Malmö, Stenungsund, Luleå och Stockholm. [A]

(7)

2 I Luleå finns för närvarande fem anställda inklusive regionchefen Magnus Sundling och vår handledare Anders Nilsson, civilingenjör i miljö- och vattenteknik. Det är främst i projektens tidiga skeden Luleåkontoret är inblandade och kompetenser finns inom geoteknik, miljö, infrastruktur samt bygg och industri.

1.4 Mål

Målet med detta projekt har varit att producera en rapport som ska ge en

övergripande bild av problematiken med erosion av den skånska kustlinjen, samt beskriva olika tekniska lösningar som kan vidtas för att förhindra detta.

1.5 Syfte

Syftet med detta arbete har varit att dels ge en övergripande bild av orsakerna till kusterosion i Skåne och problematiken kring detta på kort och lång sikt, och dels att utforska vilka olika metoder av erosionsbegränsande åtgärder som finns tillgängliga.

Vi har även valt att översiktligt redogöra för samordningsansvar och

ansvarsfördelning kring åtgärder för att förebygga stranderosion samt olika tekniska lösningar för erosionsskydd.

1.6 Frågeställning

För detta projektarbete har vi identifierat fem stycken frågor som vi tittat närmare på.

Dessa är:

- Vad är orsaken till kusterosion och vilka problem kan det innebära?

- Hur kan framtiden komma att se ut om inga åtgärder vidtas?

- Vad säger lagstiftningen och på vem vilar ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder mot erosion?

- Vilka metoder av erosionsskydd finns tillgängliga och vad är erfarenheterna av dessa?

- Vilka särskilda förutsättningar gäller för projektet i Lomma?

1.7 Avgränsningar

Kusterosion eller stranderosion förekommer längs alla våra kuster men den landsände som är värst drabbad är södra Sverige och framför allt Skåne. Av den anledningen samt på grund av Reinertsens inblandning i Lomma har vi i detta arbete valt att rikta in oss på erosion i Skåne.

(8)

3 Målsättningen med detta arbete har inte varit att ta fram konkreta förslag på åtgärder utan tanken var att ge en sammanfattad bild av problematiken med erosion längs den skånska kusten. Studien av erosionsskydd har grundat sig på material

tillgängliggjort av vår handledare samt annat allmänt tillgängligt material i frågan. I studien av erosionsproblemen i Lomma har vi tittat närmare på vilka åtgärder som är aktuella i dagsläget.

2. Metod

I vår litteraturstudie har vi att använt oss av allmänt tillgängligt material från SGI, Erosionsskadecentrum samt material tillhandahållet av vår handledare.

Informationen samt våra egna slutsatser har sedan sammanfattats i en rapport.

(9)

4

3. Orsaker till erosion

Erosion är en ständigt pågående och naturlig förändringsprocess av landskapsbilden.

I vardagligt tal sägs att botten-, slänt-, eller strandmaterial sätts i rörelse på grund av inverkan från vatten, vind eller is. Den tekniska eller vetenskapliga definitionen säger att ett visst område är stabilt ur erosionssynpunkt om det råder jämvikt mellan mängden uppslammat och avsatt material. Ifall mängden uppslammat och

borttransporterat material är större sägs området vara utsatt för erosion. Om däremot mängden avsatt (sedimenterat) material är större kan stränder växa, detta kallas ackumulation. Erosion kan även ha onaturliga orsaker, exempelvis genom

strömbildning på grund av fartygstrafik och människan kan genom olika aktiviteter både begränsa och påskynda erosionsprocessen. [1]

I princip kan denna process beskrivas i tre delar, uppslamning, transport och sedimentation. Vågor och vattenströmmar ger upphov till skjuvspänningar mellan jordpartiklarna, och i det fall dessa spänningar blir större än jordens skjuvhållfasthet börjar partiklarna röra på sig. Partiklarna omlagras till en början men om spänningen blir för hög slammas de upp i vattnet. [1]

Det är framför allt skjuvhållfastheten som avgör hur erosionsbenägen en jord är.

Skjuvhållfastheten är delvis beroende på jordpartiklarnas tyngd eller storlek och delvis eventuella bindningar mellan partiklarna. I kohesionsjordar (ex. lera) finns sådana bindningar i olika styrkor vilket gör att dessa är mindre erosionsbenägna.

Ensgraderade jordar med en motsvarighet av finsand eller mellansand är mest erosionsbenägna. Välgraderade jordar som till exempel morän har en benägenhet att utveckla ett naturligt erosionsskydd, s.k. stenpäls, på grund av att det mer finkorniga materialet i de ytligaste lagren kan spolas bort. Kvar lämnas de grövre fraktionerna vilka har en större motståndskraft mot erosion. Grus, sten och block är mindre erosionsbenägna, men vid vissa förhållanden som till exempel kraftiga vattenflöden kan även de sättas i rörelse. [1]

Själva begreppet ”stranderosion” syftar till det erosionsförlopp som berör

strandlinjer, strandzoner och bottentopografi i områden längs stränder. Strand- och bottenmaterial slammas upp och avsätts på andra platser, ibland i stora banker ute till havs och ibland nedströms längs stranden. Erosion vid havsstränder orsakas i huvudsak av vågor, strömmar och vattenståndsförändringar medan erosion i vattendrag framför allt orsakas av höga flöden och vattenhastigheter. [1]

SGU, Sveriges geologiska undersökning, framställer jordartskartor som kan ge en överblick över områden där förutsättningar för stranderosion kan förväntas. Sådana geologiska förhållanden finns på många platser längs landets havskuster, men framför allt i Skåne och Halland. Här utsätts stränderna ständigt för stor påverkan

(10)

5 från havet, där sand transporteras ut i havet och bildar stora bankar som hela tiden växer, både i omfattning och utbredning. De mest omfattande erosionsangreppen sker framför allt vid höst- och vinterstormar. Våg- och vattenrörelser är då så starka att till och med sten- och grusmaterial eroderas. Under dessa förhållanden sätts erosionsskydden på prov, och följden kan ibland bli att de förstörs eller att dess funktion helt enkelt inte är tillräcklig. [1]

Det hela försvåras av att strömmar och vindriktningar har en benägenhet att ändras genom åren. Detta kan medföra att ett område som anses vara stabilt ur

erosionssynpunkt, på grund av ändrade jämviktsförhållanden mellan laster och erosionsangrepp, inte längre klassas som sådant efter ett antal år. [2]

4. Framtiden

Människan har genom åren ofta valt att bosätta sig nära hav, sjöar och andra vattendrag. Som tidigare beskrivits genomgår landskapet en kontinuerlig

förändringsprocess där resultatet kan bli att landmassor kan erodera ut i havet, men även att strandremsor kan växa. Ett väl fungerande kustskydd är av stor vikt där stora samhällsekonomiska värden hotas. Erosionsskydd bör helst inte upprättas under akuta skeden och därför finns ett behov av systematik på detta område [2]. Begreppet kustskydd inbegriper såväl tekniska åtgärder som till exempel erosionsskydd, men även åtgärder som kan innebära en begränsning av

tillgängligheten och användningen av markområden, evakuering av boende samt flyttning av byggnader [2].

Den stundande klimatförändringen med en relativ höjning av havsytan med 1 mm/år [3], d.v.s. 1 meter på 100 år, i Skåne kan innebära stora problem för områden och byggnader av samhällsekonomiska värden och därför är det av vikt att ett väl fungerande kustskydd finns. Samtidigt förväntas antalet stormar samt

vindhastigheten öka [1]. För Luleåfjärden är havsnivåhöjningen under samma tidsperiod cirka 15 cm [C]. Orsakerna till skillnaden i havsnivåhöjning mellan landsändarna beror på att det i norra Sverige pågår en landhöjning på ~1 mm/år medan det i Skåne pågår en landsänkning. Detta framtidsscenario innebär stora problem, inte minst för mindre kommuner som inte har samma ekonomiska förutsättningar som en folkrikare kommun. I länder som till exempel Danmark, Tyskland och Nederländerna hanteras stranderosionsproblematiken helt eller delvis på nationell nivå [1]. Detta medför att mindre folkrika kommuner kan skydda sina stränder i större utsträckning till skillnad från om de var tvungna att finansiera hela projekten själva. SGI, Statens geotekniska institut, har kartlagt att det finns ett behov av stöd till kommuner och enskilda för åtgärder mot stranderosion [1].

(11)

6

5. Ansvar, Lagstiftning

Integrated Coastal Zone Management, ICZM, är en princip som tillämpas

internationellt vid planering och utveckling inom kustområdena. Den går ut på att uppnå ett hållbart förhållningssätt till kustområdena genom att integrera kustzonens alla aspekter, där även politiska samt ekonomiska gränser ska ingå. År 2003 fanns planer i cirka 80 länder med tillämpning på nationell eller regional nivå. I Europa tillämpas metoden av bland annat Danmark, Storbritannien, Irland, Frankrike och Nederländerna. [4]

I Sverige används begreppet Integrerad förvaltning av kustområden, där tanken är att det ska vara en dynamisk, tvärvetenskaplig och ständigt pågående process för att främja en hållbar förvaltning. Den ska omfatta insamling av information, planering, beslutsfattande, förvaltning och kontroll av genomförandet. Förhoppningen är att i slutändan kunna nå en jämvikt mellan ekonomiska, sociala och kulturella mål samt miljö- och rekreationsintressen. [1]

Ett väl utvecklat system för att utarbeta detalj- och översiktsplaner finns i Sverige, och denna fysiska planering och tillhörande lagstiftning kan även användas för utveckling i strandnära områden så att olika intressen blir beaktade. Det finns förutsättningar för att även tillämpa dessa principer i integrerad förvaltning av kustområden, men eftersom många intressen berörs är det viktigt att beakta och avväga dessa så att samhällsintressen kan tillgodoses. Här är det då viktigt att en dialog förs mellan lokala, regionala samt nationella aktörer. [1]

Bild 5.1 illustrerar olika lagar och förordningar som kan vara aktuella vid

planerandet och utförandet av åtgärder för stranderosion. I fallstudien av Lomma kommun är tanken att alla ”vattenärenden” ska kunna samordnas till en enda

ansökan som kan hanteras av Mark- och miljödomstolen för att få en bättre överblick över vilka tillstånd som innehas samt när de löper ut. Detta förfarande har blivit aktuellt genom att Reinertsen blivit inkopplade i ärendet eftersom de har en bred kompetens inom detta och liknande områden. [C]

När det gäller ansvar för att förebygga eller återställa skador till följd av

stranderosion faller normalt ansvaret på fastighetsägaren, både i form av finansiering och i utförandet av åtgärder. Inom gemensamma områden samt där det finns

kommunala anläggningar är kommunen normalt fastighetsägare.

(12)

7 Bild 5.1, Geografisk avgränsning av lagars tillämplighet vid stränder.

Med nuvarande regelverk finns ingen hjälp att få för att utföra åtgärder i

förebyggande syfte, utan enbart i akuta skeden med undantag för skador som redan inträffat. I vissa fall har dock staten beviljat särskilda medel för återuppbyggnad och reparation av erosionsskador, exempelvis vid vägskador till följd av höga flöden eller översvämningar [1].

Representanter från de skånska kustkommunerna har uppvaktat regeringen vid ett antal tillfällen och även sökt anslag för att motverka eller förebygga stranderosion samt ansökt om forskningsmedel och insatser på statlig nivå för detta ändamål.

Regeringen har dock oftast skjutit tillbaka ansvarsfrågan på kommunerna och hittills har medel bara beviljats till ett utvecklingsprojekt i Ystad kommun, där olika

tekniska utformningar av erosionsskydd prövats. [1]

Som tidigare nämnt hanteras problematiken med stranderosion på nationell nivå, helt eller delvis, i exempelvis Danmark, Tyskland och Nederländerna.

I Danmark finansierar den statliga myndigheten Kystdirektoratet planering och åtgärder för att skydda den yttre kusten (Jyllands västkust). För de inre kusterna (övriga kuststräckor) ansvarar regionerna, kommunerna och markägarna för

(13)

8 utredning och finansiering av åtgärder. De tyska kustdelstaterna ansvarar själva för övervakning, planering och genomförande av kustskydd. Dessa kustskydd

finansieras till sjuttio procent av den tyska förbundsstaten och till trettio procent av delstaterna. I Nederländerna är det Rijkswaterstaat som finansierar verksamheter motsvarande de tidigare nämnda. De arbetar enligt principen att all erosion längs den nederländska kusten ska kompenseras genom utfyllnad av sand. Slutsatsen som kan dras är att dessa tre länder anser det vara av nationell betydelse att skydda kusten och bevara land. [1]

5.1 Samordning

Stranderosion är ett komplicerat och svåröverskådligt ämne som kan innebära stora problem i samhället. Åtgärder kan vara kostsamma och både kommunala och privata intressen kan drabbas. En felriktad insats kan ge stora bakslag, både ekonomiskt samt genom nya problem kopplat till erosion. Rätt kompetens finns oftast inte på den kommunala nivån och i vissa fall kanske lösningar måste skapas på regional eller statlig nivå. Av denna anledning finns ett samordningsbehov på

myndighetssidan. [1]

Statens geotekniska institut, SGI, är en statlig förvaltningsmyndighet med ett övergripande ansvar för samordning av miljögeotekniska och geotekniska frågor.

Deras myndighetsansvar går ut på att i nära samarbete med kommuner och

länsstyrelser verka för att minska riskerna för ras och skred i Sverige samt bistå med expertkunskap i akuta situationer. SGI har av regeringen fått ett uttalat ansvar för samordning och kunskapsspridning i plan- och byggprocessen. Från och med 2010 har de även ett nationellt ansvar för kunskapsuppbyggnad, forskning och utveckling gällande sanering av förorenade områden. [1]

Institutet bildades 1944 för att ”stärka den geotekniska forskningen och för att ge stöd till statliga myndigheter med byggnadsverksamhet”. De har ett omfattande bibliotek med egna publikationer avseende miljögeoteknik och geoteknik som under åren blivit speciellt viktiga. [D]

Geoteknik är en lika stor angelägenhet idag som när SGI bildades men utmaningarna i samhället ser annorlunda ut. SGI arbetar både med forskning och rådgivning inför den klimatförändring, med konsekvenser i form av ras, skred, stranderosion och översvämningar, vi idag ser tecknen på. [D]

Specifikt vid stranderosion ska SGI utifrån ett helhetsperspektiv beakta samhällets intressen. Utgångspunkten är att genom samhällsplanering och erosionsbegränsande och återställande åtgärder medverka till att begränsa och förebygga skador vid bebyggelse eller andra skyddsvärda områden. De har även i uppdrag att etablera

(14)

9 nätverk med svenska och utländska myndigheter och aktörer i frågor med

anknytning till stranderosion. Uppbyggandet av en organisation för denna samordning startade år 2002. [D]

5.2 Intressenter och aktörer

SGI har kartlagt ett antal olika myndigheter som har sektorsansvar för stranderosion för att klargöra ansvarsområden samt förväntningar och behov av SGI:s insatser.

Utöver detta har även kontakter skapats med representanter för länsstyrelser, kommuner och högskolor för att kartlägga deras roll eller kunskaper inom detta område.

Naturvårdsverket

Vid stranderosion kan Naturvårdsverket medverka vid bedömning av geologiska skyddsvärden.

Boverket

När det gäller stranderosion kan Boverket t.ex. utforma rekommendationer för

översiktsplanering och tillsammans med kommuner och länsstyrelser genomföra pilotprojekt med tillämpning av integrerad kustförvaltning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Hittills har ”långsamma odramatiska förlopp” som stranderosion inte ingått. Ett föreslaget ekonomiskt bidragssystem för stranderosion bör hanteras av Räddningsverket.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

SGU kan vara en resurs vid frågor om geologiska och sedimentdynamiska processer vid stranderosion. SGU handlägger också ärenden enligt lagen om kontinentalsockel, som kan vara tillämplig vid skydd mot stranderosion genom sandfyllning med material från havsbottnar.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

SMHI samlar data som är nödvändig för bedömning av stranderosion, bl.a. vattennivåer, vindförhållanden och vågor.

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket har ansvar för farlederna utanför hamngränserna samt för farleder i Göta älv och Södertälje kanal. [1]

Länsstyrelserna agerar som ett kontrollorgan för att säkerställa att regeringens beslut följs men kan även stödja det regionala arbetet på olika områden. De berörs av

stranderosionsfrågor både i den fysiska planeringen samt i miljövårdsarbetet. [5]

(15)

10 Kommunerna berörs dels i planprocessen och dels vid såväl förebyggande som skyddsåtgärder mot stranderosion. Kommunens fysiska planering kan också

synliggöra erosion som samhällsproblem och på så vis användas som kunskapsstöd för andra aktörers beslut [5]. Många gånger berör föreslagna åtgärder områden utanför kommunens gräns varför en regional samverkan med stöd från länsstyrelsen och en myndighet med helhetssyn kan vara nödvändig. [1]

Högskolor och universitet, främst institutioner inom vattenbyggnad och

naturgeografi, innehar ofta kunskaper som kan vara en tillgång vid frågor rörande stranderosion. [1]

En organisation som verkar inom området kusterosion är Erosionsskadecentrum, EC.

De etablerades 1994 för att utveckla erosionsskyddsteknik och består främst av kommuner i Skåne och Halland. De arbetar genom samverkan mellan kommuner, forskare och företag för att utveckla en flexibel, miljöanpassad och kostnadseffektiv teknik samt fungerar som kontaktorgan och verkar för erfarenhetsutbyte. [E]

6. Erosionsskydd 6.1 Olika metoder

Traditionellt uppdelas de olika varianterna av erosionsskydd upp i grupper som t.ex.

mjuka eller hårda skydd, där exempel på ett hårt skydd kan vara en strandskoning och ett mjukt skydd exempelvis sandutfyllnad. En konstruktion som uppförs i annat syfte än att motverka skador uppkomna av erosion betraktas oftast inte som

erosionsskydd, även om effekten eller funktionen av den blir densamma som om den uppförts i det syftet. En annan uppdelning skulle kunna vara direkta och indirekta skydd [2]. Exempel på indirekta skydd skulle då kunna vara en hamnkonstruktion eller en vågbrytare medan exempel på direkta skydd kan vara hövder, strandskoning eller friliggande vågbrytare. De direkta skyddens primära syfte brukar bestå av en av efterföljande punkter:

- utgöra en barriär mellan vattnet och det erosionskänsliga/erosionsbenägna strandmaterialet

- dämpa energin i vågor och strömmar innan de når stränderna, varvid möjligheten minskar för vatten och vågor att erodera strandmaterialet

- styra dels vattenströmmar och dels sedimentströmmar på ett sådant sätt att en önskvärd och förutsägbar transport och sedimentation sker av material. [2]

(16)

11 Ofta kombineras olika typer av skydd med varandra för att få en så bra effekt som möjligt. Många gånger kan flera andra intressen (naturintressen, arkitektoniska intressen, möjligheten att nyttja stranden efter åtgärd etc.) behöva beaktas än de rent funktionsmässiga och ekonomiska. Dessa kan även vara motstridiga sinsemellan vilket medför att en utredning även måste innehålla värderingar av vilka negativa konsekvenser som erosionsskyddet kan medföra.

Vilket material eller typ av erosionsskydd som väljs beror bland annat på platsens huvudsakliga funktion. I ett område där framkomlighet för människor är en prioritet kan skydd av block och kullersten utgöra en begränsning. Vid platser som

traditionellt sett varit turistattraktioner kan det finnas önskemål om att bevara områdets karaktär vilket på så vis kan styra eller begränsa val av utförande.

Ekonomiska förutsättningar, den beräknade livslängden och underhåll av skyddet kan också styra.

Om inte noggranna analyser görs kan de uppförda skydden i värsta fall leda till nya eller förvärrade erosionsskador, främst i områden som inte omfattats av åtgärden, på grund av att en mindre mängd material transporteras nedströms i vattnet. Åtgärder behöver dock inte enbart bestå av erosionsbegränsande anordningar utan kan även inbegripa åtgärder som till exempel evakuering av boende, restriktioner i

tillgänglighet och användning av markområden samt flyttning av byggnader.

Åtgärder likt dessa samt uppförande av erosionsskydd brukar mer generellt beskrivas som kustskydd. [2]

De skydd som kan användas vid stranderosion kan delas in i tre grupper:

- vågbrytande

- strandtäckning/strandskoning

- konstruktioner som avser att styra antingen vattenströmmar eller sedimentationsprocessen. [1]

Utöver detta kan även vegetation utgöra ett skydd, eftersom dess rötter kan binda samman jordpartiklarna så att de bättre kan stå emot erosionsangrepp från vind och vatten.

6.2 Strandskoning

Strandskoning är ett samlingsbegrepp för olika typer av erosionsskydd som

konstrueras parallellt med kustområdet eller vattenströmmen som ska skyddas. En strandskoning kan bestå av till exempel betongplattor, stenblock, betong- eller stålspont. Den primära funktionen är att skilja land och vatten och på så sätt skydda

(17)

12 stränderna från vågornas krafter. Strandskoningen skyddar även mot skred och ras och kan antingen placeras direkt på slänten eller vertikalt i form av en kaj eller stödmur. En negativ sidoeffekt som gäller generellt med strandskoningar är att omgivningen kan uppleva en accelererad erosion till följd av att materialtransporten från stranden hindras, vilket innebär ökad erosion nedströms. Vågmönstret kan också ändras eftersom ett hårt skydd reflekterar vågorna på ett helt annat sätt till skillnad från en ren sandstrand som knappt reflekterar några vågor alls. Vidare är det viktigt att grundläggningen av skydden är utförda på rätt sätt. Strandskoningar är ofta relativt tunga och kan med tiden orsaka sättningar i bottenmaterialet. Att fylla på med ny strandskoning på toppen riskerar då att förvärra situationen. Vid

anläggande av täta konstruktioner måste även det bakomvarande vattentrycket tas i åtanke. Vanligtvis används någon typ av dränering för att säkerställa funktion och stabilitet. [2]

Nedan följer en beskrivning av några olika utförandetyper för strandskoningar.

Kullersten och sprängsten

Detta är den vanligaste typen av strandskoning och går helt enkelt ut på att

sprängsten eller naturligt slipad kullersten placeras på slänten. Eftersom kullerstenen är naturlig smälter den in väl och ger stränderna ett naturligt intryck. Vid

användandet av sprängsten placeras stora, ej förankrade stenar på slänten och av den anledningen tar etableringen av vegetation på skyddet längre tid [6]. Genom att använda en varierande stenstorlek bryts vågornas kraft effektivt, men det gäller att inte placera stenarna för glest för då riskerar erosionen att fortsätta i utrymmena mellan dem. Detta kan dock motverkas genom att lägga en geotextil på slänten innan stenarna placeras [6].

För- och nackdelar:

Fördelar med erosionsskydd av denna variant är bland annat att det är en

förhållandevis enkel och kostnadseffektiv åtgärd. Man skyddar även bakomvarande strandbrink effektivt och utöver detta är skyddet relativt okänsligt för sättningar och rörelser. Som nackdelar kan nämnas att det minskar framkomligheten och

tillgängligheten till stränderna, samt att det ibland kan påverka intrycket av stranden. [6]

(18)

13 Bild 6.1, Strandskoning av kullersten

Flexplattor

Detta är en annan typ av strandskoning. En typ av dränerande betongplattor, så kallade flexplattor, sammankopplas med en lutning av 1:3 i normala fall. En sådan lutning innebär att det blir svårt för människor att vistas på slänten vilket medför att det är passar mindre bra på stränder där människor vistas.

Bild 6.2, Strandskoning med flexplattor.

(19)

14 För- och nackdelar:

Fördelarna med denna typ av skydd är att det har en lång livslängd samt att det kan stå emot en kraftig vågpåverkan. Nackdelarna är att det enbart skyddar

strandbrinken och inte framförvarande strandplan samt att det kan störa intrycket av stranden och av den anledningen inte passar särskilt väl där det anses viktigt att bevara områdets karaktär.

Gabioner

Gabioner (gabionmadrasser) är korgar eller burar som kan fyllas med sten, cement eller ibland sand och jord. Utöver funktionen som erosionsskydd har de flera användningsområden, bland annat i markanläggning och vägkonstruktion. Vid anläggandet är det lämpligt att göra en utfyllnad för att vinna tillbaka en del av det område som eroderat. På slänten kan ett ytlager av sand läggas och ovanpå detta en geotextil för att förhindra att material spolas bort och konstruktionen undermineras.

På detta underlag placeras sedan själva gabionmadrassen. Korgarnas nät består oftast av galvaniserat stål men även plast eller nylonväv kan förekomma. [6]

Bild 6.3, Gabioner För- och nackdelar:

Fördelarna med gabioner är bland annat att de är flexibla och kan anpassa sig efter markens rörelser, dränerar vatten bra, samt att de likt betongplattor har en lång livslängd och står emot en kraftig vågpåverkan. Dessutom går etableringen av växter relativt snabbt, vilket efter några år ger skyddet ett mer naturligt intryck. Som

nackdel kan nämnas att ståltråden som burarna oftast är gjord av kan rosta och på så vis skada djur och människor. I övrigt är nackdelarna desamma som för övriga

(20)

15 strandskoningar. [6]

Betongmadrasser

Betongmadrasser finns i några olika utföranden och kan användas som erosionsskydd för släntbeklädnad men kan även placeras under vatten.[F] De konstrueras genom att en skräddarsydd madrass bestående av en väv tillverkad av

polyamid (nylon)garn injekteras med betong. Resultatet blir ett element med ett våffelliknande mönster. I ett av utförandena sys madrassen ihop punktvis till en så kallad filterpunktmadrass som kan släppa igenom vatten och även fungera som hydrostatisk tryckutjämnare.[6] För att säkerställa betongmadrassens funktion är det viktigt att skydda kajen eller slänten tillräckligt långt ut. I annat fall kan erosionen fortsätta under madrassen. Vidare är det viktigt att avslutningen säkras, föreslagsvisförslagsvis genom att gräva ett dike längs

ytterkanten av madrassen för att sedan fylla betong i en textilform som fylls upp som en korv. [G]

Fördelarna med betongmadrasser är i stort sett desamma som vid övriga

strandskoningar, men är billigare att uppföra än traditionella skydd av platsgjutna betong- eller stenkonstruktioner. En betongmadrass kan ge ett onaturligt intryck men för att råda bot på detta finns även en speciell typ som ska underlätta för växter att slå rot och på så sätt få skyddet att smälta in bättre i miljön. [F]

Bild 6.4, Betongmadrass

(21)

16

6.3 Vegetation

Särskilt anlagd vegetation som kustskydd är i nuläget en relativt oprövad metod men bedöms ha en stor framtida potential och ett flertal projekt med syfte att undersöka effekterna av denna teknik pågår för närvarande. Vegetationen anläggs vanligtvis på strandens befintliga klitter eller på konstgjorda sanddyner och har som syfte att stabilisera stranden, skydda mot bortblåsning av sanden samt fånga sand som transporteras längs kusten via vind. [2]

Bild 6.5, Sanddyner med strandråg och kokosnät Fotot till höger visar samma yta ett år senare.

Skyddet är i jämförelse med övriga metoder mycket billigt att anlägga och har en förmåga att reparera sig själv vid lindrigare skador då det består av levande material.

Även ur ett estetiskt perspektiv är metoden ett attraktivt alternativ då växtlighet är ett naturligt inslag i kustmiljön och en ökad mängd av denna växtlighet kan förhöja naturupplevelsen för strandens besökare.

Den främsta negativa erfarenheten av vegetation som kustskydd består i att växtligheten behöver en längre tid för att etablera sig och innan detta har skett erhålls heller inte något reellt skydd mot erosionen. Vegetation är dessutom dåligt lämpat för att användas på särskilt utsatta kuststräckor då skyddet är förhållandevist svagt och inte klarar av längre perioder av kontinuerliga påfrestningar. [2]

6.4 Strandfodring

Strandfodring klassas som ett mjukt kustskydd och innebär att sand som

transporterats bort från kustlinjen via erosion återförs till det önskvärda området med hjälp av fartyg och\eller anläggningsmaskiner.

(22)

17 För att strandfodring ska uppfylla syftet att på ett effektivt sätt förhindra erosion krävs att ett antal funktioner erhålls genom att strandens egenskaper förstärks eller förändras.

Strandfodring kan utföras på ett flertal sätt och är därför också en effektiv åtgärd mot många olika typer av erosionsproblematik nedan följer en beskrivnings av de fyra vanligaste metoderna:

Strandplans- och klitterfodring:

Denna metod innebär att sand antingen pumpas under högt tryck från ett rör monterat på ett fartyg eller placeras ut med hjälp av lastbilar och grävmaskiner till den del av stranden som är belägen ovan vattenytan. Syftet med denna metod är att förstärka strandens klitter (se bild 6.6) och förhindra en underminering av denna genom erosion av strandplanet. Strandens klitter fyller en viktig funktion då den skyddar kustnära landområden och infrastruktur mot erosion och översvämningar vid t.ex. höststormar och högvatten.

Strandnära profilfodring:

Sanden fördelas längs kustlinjen med hjälp av ett munstycke monterat på ett fartyg och används oftast som ett alternativ till strandplansfodring i de fall när det är svårt att få tillstånd att utföra arbeten på den ovan vattenytan belägna stranden.

Strandnära profilfodring är även i många fall kostnadseffektivt i jämförelse med strandplans- och klitterfodring.

Revelfodring:

Vid revelfodring dumpas sand via fartygets botten på ett djup av ca: 5 meter.

Strandens revel fungerar både som vågbrytare och ett hinder mot den strandnära sandens återförande till havet.

Profilfodring:

Profilfodring innebär att sanden fördelas i ett jämnt lager över hela den existerande sandprofilen och man erhåller på detta vis fördelarna av samtliga fodringsmetoder.

(23)

18 Bild 6.6, Strandprofil

Den främsta fördelen med denna metod jämfört med hårda kustskydd är att den naturliga transporten av sediment längs kustlinjen inte förhindras vilket innebär att närliggande områden ej drabbas av ökad erosion till följd av minskad

sedimenttillförsel. Andra positiva aspekter är att metoden är tilltalande ur ett estetiskt perspektiv eftersom påverkan på omgivningen blir minimal samt att kostnaden för åtgärden är förhållandevis låg. [7]

Strandfodring innebär få nackdelar eftersom metoden inte inverkar på den naturliga erosionsprocessen vilket i sin tur innebär att det är mycket sällsynt med oförutsedda negativa konsekvenser när denna åtgärd används.

De negativa synpunkter som framförs angående strandfodring består oftast i att metoden inte innebär ett permanent skydd mot erosion vilket givetvis är sant, dock så gäller detta även för hårda kustskydd som vilka i sig har en längre livslängd men kräver ett kontinuerligt underhåll för att fungera på ett önskvärt sätt. [7]

6.5 Kustdränering

Kustdränering klassas som ett mjukt kustskydd och är en metod för att motverka att strandplanet vattenmättas vid kraftiga höststormar och högt vattenstånd. De

problem som uppstår när sanden ovan vattenytan vattenmättas består i att sanden tappar sin förmåga att filtrera bort vatten vilket i sin tur leder till att det vatten som sköljs upp på stranden också rinner tillbaka till havet med en kraftigt ökad erosion som följd.

För att motverka att strandplanet vattenmättas grävs dräneringsrör ned längs med strandlinjen under grundvattennivån och ansluts till pumpstationer som i sin tur transporterar bort vattnet, på så sätt ökas strandens stabilitet och erosionen minskar.

(24)

19 Bild 6.7, Kustdränering i genomskärning

I flera av de fall då stranddränering används har också en ökad stabilitet av stranden uppnåtts. Metoden påverkar inte strandlinjens utseende på något nämnvärt sätt vilket kan anses vara mycket fördelaktigt när det kommer till att skydda stränder som används i rekreationssyfte. De nackdelar som är förknippade med

stranddränering förknippas främst med att pumpstationerna kräver relativt stora resurser i anspråk för drift och underhåll samt medför en förhållandevis hög

anläggningskostnad. Det bör även tilläggas att kustdränering är en relativt ny metod och en mer omfattande utvärdering av dess för och nackdelar saknas. [H]

6.6 Hövd

En hövd är en konstruktion vanligtvis bestående av sprängsten eller betongelement som löper från stranden och oftast vinkelrätt ut i havet. Hövder byggs vanligtvis i serier längs den kuststräcka som man avser skydda och ger då strandlinjen ett

”tandat” utseende. Syftet med denna konstruktion är huvudsakligen att förhindra sedimenttransporten längs kustlinjen och genom detta minska erosionen i det aktuella området. Hövdernas utformning innebär en ansamling av sediment i den mot vågorna parallella riktningen längs hövdens sträckning, detta pågår till dess att sedimentet når upp till hövdens yttre spets när detta skett fortsätter

materialtransporten längs kusten.

(25)

20 Bild 6.8, Hövd

Installationen av hövder leder både till att strandplanet breddas och att strandlinjen förlängs genom att konstruktionen binder sediment och erosionen bromsas.

Hövderna kan i många fall även användas för fiske och bad och genom att de oftast består av sprängsten smälter de in förhållandes bra i omgivningen.

En nackdel som brukar nämnas i samband med hövder är att vid kraftiga vågor kan s.k. ripströmmar uppstå då vatten trycks ut från stranden längs hövden i riktning mot havet detta fenomen leder till både erosion och innebär fara för de människor och djur som befinner sig i vattnet. Som vid alla installationer av hårda

erosionshämmande skydd så innebär även hövder att sedimenttillförseln nedströms minskar vilket leder till ökad erosion längs dessa sträckor dock återgår

sedimenttransporten till det normala när hövderna har ”mättats”.

(26)

21

6.7 Lerutfyllnad

Lerutfyllnad utförs genom att ett minst 50cm tjockt lager bestående av lera med inslag av sten placeras på den befintliga stranden på ett sådant sätt att en flack slänt med en lutning mellan 1:5-1:10 skapas. Lerblandningen har som syfte att kapsla in och skydda det utsatta strandavsnittet och för att öka metodens effektivitet kombineras oftast

lerutfyllnaden med en etablering av vegetation.

Användandet av lerutfyllning i kombination med vegetation är i jämförelse med strandskoningar bestående av stenblock eller betongelement en mycket kostnadseffektiv metod som visat sig ge ett bra skydd mot erosion.

Andra fördelar med denna teknik är att den har ett naturligt utseende som smälter väl in i den omgivande miljön och att syftet är att skapa ett erosionsskydd som är naturligt förekommande.

Den främsta nackdelen är att metoden inte är tillämpbar vid bevarandet av sandstränder som används för rekreation samt att det krävs en viss tid efter

anläggandet innan leran satt sig och vegetation etablerats och det är först efter detta ett fullgott skydd uppnås.

6.8 Trösklar

Denna metod innebär att en tröskel av sprängsten uppförs under vattenytan så att det område som ska skyddas mot erosion omsluts, oftast kombineras denna konstruktion med att området mellan den ursprungliga strandlinjen och tröskeln manuellt fylls med sand men det är även möjligt att låta de naturliga processerna bygga upp sandreserven dock tar det under normala förhållanden mycket lång tid innan detta sker. [6]

(27)

22 Trösklar skyddar effektivt de strandavsnitt som ligger inom dess skyddande barriär och leder till att strandplanet breddas. Att konstruktionen vid normalt vattenstånd befinner sig under vattenytan betyder att strandens utseende behåller ett naturligt utseende. Nackdelen med trösklar består huvudsakligen i mycket höga

uppförandekostnader. [6]

Bild 6.9, Tröskel

6.9 Friliggande vågbrytare

Denna konstruktion består av en från stranden friliggande parallell avlång struktur beståendes av förstärkt sprängsten och\eller betongelement som vanligtvis uppförs i serier.

Det huvudsakliga syftet med friliggande vågbrytare är att begränsa sandtransporten längs med kustlinjen och att skapa en sandbuffert i området bakom vågbrytaren.

Metoden fungerar genom att ändra vågriktningen samt att minska de inkommande vågornas höjd, detta har som följd att sediment avsätts i det från vågbrytaren

bakomliggande området. Beroende av den friliggande vågbrytarens placering och de yttre omständigheter som råder i området kommer sand att sedimentera i olika utsträckning, antingen bildas en s.k. tombolo vilket innebär att hela området mellan kustlinjen och den friliggande vågbrytaren fylls med sand eller så bildas en

förskjutningsudde där den nya strandlinjen förskjuts i riktning mot vågbrytaren men lämnar ett utrymme där vatten kan röra sig längs kustlinjen mellan stranden och konstruktionen.

(28)

23 Bild 6.10, Exempel på tombolabildning

Bild 6.11, Exempel på en förskjutningsudde För- och nackdelar:

Friliggande vågbrytare är en väl beprövad metod som visat sig effektiv när det kommer till att stabilisera kustlinjer genom att binda upp sediment vilket i sin tur leder till en breddning av strandplanet. Denna metod fungerar även som ett bra skydd mot kraftiga vågor vid stormar då de avsevärt minskar höjden av de vågor som når stranden. Uppförandet av friliggande vågbrytare påverkar strandlinjens utseende markant då de skapar ”taggar” som sträcker sig från stranden mot vågbrytarna om detta innebär en för- eller nackdel ur ett estetiskt perspektiv är omöjligt att ge ett objektivt svar på, emellertid så består konstruktionerna oftast av sprängsten vilket i sig ger ett naturligt intryck. Den största nackdelen med

friliggande vågbrytare är att de är förhållandevis dyra att uppföra, huvudorsaken till detta är att konstruktionen är placerad i vattnet utanför kustlinjen vilket fördyrar byggprocessen. På samma sätt som med hövder ökar de friliggande vågbrytarna erosionen på de områden som ligger nedströms genom att dessa får en minskad sedimenttillförsel, denna påverkan blir störst vid bildandet av tombolos medan. [2]

förskjutningsuddar efter att dessa har stabiliserats tillåter att sedimenttransporten längs kusten fortsätter på ett naturligt sätt.

(29)

24

6.10 Flytande vågbrytare

Flytande vågbrytare har samma huvudsakliga uppgift som fasta friliggande

vågbrytare men skiljer sig gentemot dessa genom att de består av flytande element som förankras till havsbotten med hjälp av linor eller vajrar.

De flytande vågbrytarna utformas vanligtvis i formen av sammankopplade lådor eller pontoner som antingen är fyllda med luft eller innehåller ett flytande material, det förekommer även en variant som består utav mattor av sammanfogade bildäck vilket är en billig men mindre effektiv lösning.

För- och nackdelar jämfört med fasta vågbrytare:

I de fall vågbrytare ska anläggas i områden med större djup än 6 meter och\eller ostabila bottenförhållanden är flytande vågbrytare betydligt billigare att uppföra än en fast konstruktion. Andra positiva egenskaper hos de flytande vågbrytarna är att de kan anpassa sig efter havsytans nivå och har en låg påverkan på

vattencirkulationen i det område de installeras samt att de lätt kan flyttas vilket innebär att konsekvenserna av en initialt felaktig placering blir minimala.

Den främsta nackdelen med flytande vågbrytare är att de är mindre effektiva än den fasta varianten när det kommer till att bromsa vågkraft och är därför främst lämpad till att användas i områden med relativt korta och låga vågor. Det bör även påpekas att även om flytande vågbrytare i många fall är billigare att anlägga än fasta dito så är livslängden på denna typ av konstruktion betydligt kortare och behovet av underhåll är förhållandevis stort vilket i förlängningen kan leda till en högre totalkostnad. [2]

Bild 6.12, Flytande vågbrytare i lådutförande.

(30)

25

6.11 Tryckutjämningsrör

Tryckutjämningsrör även kallade tryckutjämningsmoduler har som syfte att reducera strandens vattentryck genom att underlätta transporten av vatten från strandens yta till grundvattennivån. Ett antal vertikala rör som löper ned till grundvattennivån installeras i strandplanet och placeras på ett sådant sätt att de uppfyller en funktion vid såväl höga som låga vattennivåer.

Bild 6.13, Tryckutjämningsrör.

Vid höststormar leder en mer effektivt dränerad strand till minskad erosion eftersom att de vågor som sköljs upp på strandplanet filtreras ned till grundvattnet istället för att spolas tillbaka i havet tillsammans med sediment.

Tryckutjämningsrören minskar även skadeverkningarna av perioder med högt vattenstånd då de vid återgången till normal vattennivå påskyndar dränering och stabilisering av stranden.

Eftersom att metoden är relativt ny och obeprövad finns ännu ingen tydlig bild av dess för- och nackdelar, men i de exempel då tryckutjämningsrör har installerats uppges resultaten varit goda. [3]

7. Stranderosion i Lomma 7.1 Lomma kommun

Lomma kommun är belägen utmed Öresundskusten i sydvästra delen av Skåne och har en folkmängd på ungefär 22 000 innevånare. Lommas främsta kännetecken är

(31)

26 den vidsträckta och långgrunda stranden mellan Löddeåns utlopp i norr till

Spillepeng i söder. Lommabukten är långgrund och för att finna djup över tre meter måste man förflytta sig mellan 500-1000 meter ut i bukten [6]. Botten består främst av sand, med inslag av ålgräsängar och sten. Strömmarna längs kusten är ofta svaga (≤ 0.2 m/s).

Bild 7.1, Lomma kommun.

Stranden består av badplatser med sandstrand, strandremsor med sten,

erosionsskydd och driftvallar. Kommunen ser sina stränder som en stor tillgång dit människor från andra delar av landet kommer för att sola, bada och koppla av. Totalt finns fyra allmänna badplatser längs kuststräckan:

• Långa Bryggan intill Bjärreds Saltsjöbad, med ett modernt kallbadhus längst ut på bryggan

• Badplatsen vid Habo Ljungs camping

• Lomma norra badplats

• Badplatsen vid Hamnhusen (T-bryggan) [8]

För kommunen innebär turistnäringen många positiva effekter, både direkta såsom ökad handel, samt indirekta, till exempel ur marknadsföringsperspektiv. Av denna anledning är det av vikt att strändernas karaktär bevaras i mesta möjliga mån, även vid uppförande av erosionsskydd och det är i detta ärende teknikkonsulten

Reinertsen har blivit inkopplade.

(32)

27 Av Lommas 12 km långa kuststräcka är ungefär 3,3 km erosionsskyddad och under de närmsta tio åren kommer skydd uppföras på ytterligare 1,8 km. De områden vars behov är som störst är stranden utanför sötvattensdammarna, delar av strandvägen i Bjärred samt stranden vid Hamnhusen söder om Lomma hamn. [8]

Bild 7.2, Områden i behov av erosionsskydd

7.2 Problembeskrivning, förhållanden och förutsättningar

Stranderosion i Lommabukten har inte ett kontinuerligt förlopp utan sker framför allt under höst- och vinterstormarna då höga vågor i kombination med högt

vattenstånd transporterar ut sandmaterial från stränderna. Erosionsangreppen löper fortare i den norra delen av bukten som är lite djupare och hela processen kommer sannolikt att accelerera i framtiden med de kommande klimatförändringarna. För Lomma hamn beräknas medelvattenståndet att höjas med 25-65 cm fram till år 2100 vilket skulle medföra ett högsta tänkbara vattenstånd på +270 cm jämfört med normalvattenståndet idag. [8]

Badplatserna som nämndes i 11.1 är klassificerade som EU-bad, vilket innebär mer än 100 badare i snitt per dag under badsäsongen och av denna anledning

kontrolleras vattnets kvalitet var 14:e dag under sommaren. I de fall det är

nödvändigt förekommer maskinell förflyttning av sand för att undvika att platser med stillastående vatten bildas. Vid anläggandet av hövder som

erosionsbegränsande åtgärd måste strömförhållanden beaktas för att undvika en försämring av vattenkvalitén [C]. Under perioden slutet av maj – mitten av augusti

(33)

28 sker även tångrensning vid badplatserna. Erosionen medför att det finns ett behov av att tillföra sand till stränderna, speciellt vid Haboljungs camping samt Långa

bryggan. Tidigare har kommunen utfört sandpåfyllnader (strandfodring) genom att köpa in sand från olika platser i Skåne, men diskussioner har förts om att återföra sand till stränderna från bankar ute till havs. Problemet med detta är att det är kostsamt för en liten kommun som Lomma att utföra den typen av åtgärder på egen hand och av den anledningen har möjligheten att gå samman med andra kommuner diskuterats [C]. I Kalifornien, USA, har man flera års erfarenhet av strandfodring och nackdelarna som har identifierats är de initiala kostnaderna, brist på sandresurser, svårigheter med att transportera och lägga ut sand, risken för negativa miljöeffekter samt komplicerade tillståndsprocedurer [I].

Två sötvattensdammar, även kallade Fyrkantsdammen och Trekantsdammen, finns utmed stranden i ett område som kallas Lilla Habo. Här har bräckvatten från havet spolats över strandbrinken vid ett par tillfällen med följden att vägen som löper mellan strandbrinken och dammen riskerade att översvämmas. Erosionen på strandbrinken nedanför dessa dammar är också ett problem som kommunen vill få bukt med.

Bild 7.3, Erosionsskydd vid Fyrkantsdammen efter stormen Per 2007.

7.3 Åtgärder

Reinertsen har på uppdrag av Lomma kommun gjort en förstudie med en samlad bedömning av vilka åtgärder som kan behöva vidtas samt vilka tillstånd som krävs.

En tillståndsansökan för vattenverksamhet ska sedan lämnas till Mark- och

miljödomstolen, MMD, som även kan handlägga ärenden som t.ex. Länsstyrelsen normalt behandlar. Detta medför att kommunen får en bättre överblick över vilka tillstånd som finns beviljade samt när de löper ut. [C]