Strategisk ledningen

Den sista nivån Strategisk ledning tar upp Leanteorin som beskriver hur en organisation kan effektiviseras. Då vi betraktar kommunen som den strategiska ledningen så kommer följande teori användas för att beskriva det sätt som kommunen styr vår fallorganisation.

3.6.1 New public management

New public management (NPM) är ett samlingsbegrepp av ideér från näringslivet och den privata sektorn för hur den offentliga verksamheten ska styra organisationen (NE, 2017). Begreppet NPM infördes på 1990-talet och innebar administrativa reformer för den offentliga verksamheten med exempelvis ökad användning av prestationsmått, utvärderingar och dokumentation (Runebjörk & Wendleby, 2013). Vidare menar Runebjörk & Wendleby att ledord inom NPM bland annat är; mer effektivitet, mer värde för pengarna såväl som skattepengarna samt bättre styrning och uppföljning.

Lean är ett av de ideal som har sitt ursprung i den privata sfären, men som ofta används för att effektivisera offentlig verksamhet (Eliasson, 2014). NPM diskuteras idag som ett inslag i skolans sätt att styra sin verksamhet med ett större fokus på mål- och resultatstyrning (Stenlås, 2011). Under insamlingen av vårt empiriska material såg vi en del effekter av denna typ av styrning. Även våra respondenter påtalade själva att de upplevde tydliga influenser av NPM i skolans verksamhet. Därför har vi valt att lyfta in Lean som en teori som svarar för den logik som tillämpas av den strategiska ledningen.

3.6.2 LEAN

Lean är ett begrepp som används flitigt inom det företagsekonomiska fältet. Begreppet formulerades i Japan på 1950-talet inom företaget Toyota, när de hade som avsikt att öka produktionseffektiviteten (Liker, 2009). Flera författare har studerat begreppet lean.

Vi har valt att använda oss av Likers (2009) kategorier, eftersom vi anser att de utvalda

som presenteras nedan går att överföra från den privata sektorn till den offentliga verksamheten vi har valt att studera. Principerna som presenteras är framtagna för att skapa en förståelse för hur organisationer ska tänka för att åstadkomma långsiktiga organisatoriska fördelar (Liker, 2009).

Enligt Liker (2009) är det viktigt att en organisation ser helheten och förstår det övergripande målet som större än kortsiktig ekonomisk vinning. En organisations beslut bör därför baseras på ett långsiktigt perspektiv. När en ny riktning ska tas är det därför viktigt att samtliga alternativ noga övervägs. Det kan vara en tidsödande process men när beslutet är fattat ska de snabbt verkställas. Det mest centrala för organisationen ska vara att skapa värde, framförallt för kunden, i vårt fall representerar eleverna kunderna.

Vidare menar Liker (2009) att det är viktigt att alla delar som finns i organisation skapar värde, om inte kan den delen elimineras. För att hitta delar som inte skapar värde är kommunikation en viktig del för att upptäcka problem snabbare och därmed åtgärda dem. Genom att gå direkt till källan och granska problemet kan det lösas snabbare.

Liker (2009) poängterar vikten av att ledning och högre chefer förstår verksamheten och har en djupare förståelse för olika situationer.

Liker (2009) argumenterar för att kunden ska stå i fokus och få vad den behöver precis i tid. Det gör att efterfrågan ska styra. Dock är det viktigt för organisationen att inte slösa med resurser utan att fördela arbetet jämnt så ingen anställd blir överbelastad. Enligt Liker (2009) ska arbetet standardiseras så arbetet kan säkerställas samt ge ett stabilt och effektivt flöde. Eventuella förbättringar och lösningar som uppkommer ska vävas in i standarden så att kunskapen lätt kan överföras.

Det är viktigt för en organisation att utveckla ledare som har förståelse för arbetet, är ett föredöme för företagets filosofi och lär ut den till sina medarbetare (Liker, 2009). Liker (2009) påpekar även att internrekrytering är en fördel framför att anställa någon externt.

Det är av betydelse att forma en stark företagskultur som alla är medvetna om. Vidare ska exceptionella individer sättas samman till arbetslag för att nå enastående resultat.

Varje team ska inneha flera olika kompetenser för att utveckla kvaliteten och förmågan att lösa problem. För att det ska lyckas anser Liker (2009) att samtliga medarbetare ska läras hur de arbetar som ett team för att uppnå gemensamma mål. Genom att involvera

människor i förändringsarbetet och låta dem vara delaktiga ökar medarbetarnas motivation och processen kan utvecklas.

Slutligen enligt Liker (2009) ska organisation ständigt sträva efter att förbättras.

Organisationen bör arbeta för att skydda kunskapsbasen, vilket görs genom ständig utveckling av medarbetarna. Liker (2009) anser även att organisationen bör sträva efter att behålla sin personal, vilket kan göras genom befordringar. Tills sist ska en utvärdering göras efter varje projekt, i vårt fall varje termin för att uppdaga problem.

4 Empiri

I detta kapitel kommer vi presentera vårt empiriska material som bygger på intervjuer och observationer. Vi inleder kapitlet med kortare bakgrund om skolan. Därefter följer en beskrivning av vårt första intryck av skolan samt rektorns upplevelse. Detta stycke kommer ha en narrativ karaktär för att levandegöra fallet och introducera läsaren för miljön och känslan på skolan. Slutligen kommer empirin presenteras i olika teman baserade på de valda teorierna, med en mer förklarande ton.

4.1 Bakgrund

Centrumskolan är en kommunal F-6 skola, det vill säga en grundskola som bedriver förskola, lågstadium och mellanstadium. Centrumskolan är belägen mitt i stadsdelen Araby i Växjö. Araby är ett socioekonomiskt svagt område med en hög andel utlandsfödda. Araby tillhör ett av de särskilt utsatta områdena i Sverige. ”Ett särskilt utsatt område uppvisar en problematik som i hög grad kräver gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att komma till rätta med existerande problem.” (till exempel NOA, s.4, 2015) Centrumskolan är alltså belägen i ett område som på flera sätt skiljer sig från normen. Eleverna på Centrumskolan består till 97% av utlandsfödda och utgör således en mångkulturell grupp (Samuelsson, 2017). Även personalen på skolan är av många olika nationaliteter, och till skillnad från andra skolor så använder skolan sig av fler tjänster som de kallar ”elevresurser, språkstödjare och elevstödjare”. Det är personal som bidrar med annan kompetens än lärare och fritidspedagoger. Det är ofta språkstöd, så att det ska finnas personal på skolan som talar samma språk som eleverna, för att kunna hjälpa till att översätta i undervisningen. Rektorn Rikard Samuelsson menar att skolans heterogenitet är en stor utmaning, men att de trots allt lyckas väl med att nå skolans mål.