2.1 Hälsa och välbefinnande (målbild 3)
Agenda 2030
Hälsa och välbefinnande
Kommentar
Hälsa och välbefinnande är nämndens kärnuppdrag; att tillhandahålla insatser som bidrar till den enskildes ökade självständighet och så långt möjligt frigör den enskildes resurser. Detta är lika viktigt oavsett insats och verksam-hetsområde.
Under perioden har ett kartläggningsarbete genomförts för att kunna identifiera vad som redan görs inom denna målsättning i kommunen som helhet och vad av detta som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Kon-stateras kan att insatser med bäring på målsättningen finns i samtliga sektorer, på alla preventionsnivåer och för alla åldersgrupper.
En kartläggning fångar dock inte allt det arbete som görs för att förbättra och arbeta för invånarnas hälsa på kort och lång sikt. Den visar inte heller hur utbudet matchar behovet i alesamhället. Flera av de utmaningar och be-hov som belyses är långsiktiga och komplexa frågor som genererar stora samhällskostnader och även mänskligt lidande. Att hitta sätt för att gemensamt ta sig an dessa utmaningar är av största vikt för att nå en ekonomisk hållbarhet, men framför allt för att nå ett välmående alesamhälle där människor har möjlighet till god hälsa och välbefinnande.
I det fortsatta arbetet för att nå förändring inom målsättningen bör fokus ligga på;
• Att skapa förutsättningar för ett mer hälsofrämjande samhälle
• Att alla individer ges förutsättningar att uppnå bästa möjliga hälsa och är rustade att nå sin fulla potential
• Att vi har välfungerande och behovsanpassade välfärdstjänster och stöd Nulägesanalysen i sin helhet bifogas delårsrapporten.
2.1.1 Framgångsfaktorer: Fortsatt arbete med att utveckla metoder för dialog både externt och internt
Nämndens mål: ”Socialtjänsten skall (…) inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.” (1 kap 1 § Socialtjänstlagen)
Det salutogena förhållningssättet ska genomsyra allt arbete med den enskilde utifrån intentionen i socialtjänstla-gen. Exempel på aktiviteter som pågår utifrån detta perspektiv och som lyftes i dialogerna beskrivs nedan;
• Signs of safety – en evidensbaserad metod som används i relation till barn och ungdomar. Metoden syf-tar till att i möjligaste mån undvika placeringar och säkra upp barnets hemmiljö. Den bygger på det soci-ala nätverket (som finns runt barnet) och deras egna förslag på lösningar av situationen. När kraven på lösningar kommer från den egna familjen får dessa en helt annan tyngd och effekt. Metoden bidrar på så vis till en större transparens. Även om arbetssättet tar mycket tid i anspråk ger det väldigt goda resultat och en förståelse från den berörda familjen.
Utvecklingen har gått från ganska många placeringar till nästan inte någon. För tillfället så ökar dessa dock något. Samtalet berör även orosanmälan i allmänhet och vad som händer när en anmälan kommer till socialtjänstens kännedom.
• Ale 360 - För att skapa en helhet och en röd tråd arbetar verksamheten med att koppla ihop det egna ar-betet med det övergripande arar-betet inom ale 360. Här lyfts dialogarar-betet i kommunen kring
mötesplat-Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 5(19)
ser, familjecentral samt TSI (tidigt samordnade insatser) med fokus på föräldrastöd och våld i nära relat-ioner.
• Barnkonventionen – inom funktionshinderverksamheten finns ett behov av att utveckla samverkan och samarbete med andra involverade aktörer kring barn/ungdomar så som vid SIP, Västbus, skolan mm för att barns bästa alltid ska beaktas.
• Utveckla genomförandeplaner – ska bidra till att stärka den enskildes resurser. Verksamhetspedagogerna arbetar med att utveckla kvalitativa genomförandeplaner för hela verksamhetsområdet funktionshinder.
Arbetet inriktas på att stärka den enskildes delaktigt i utformandet av dessa.
• HBTQ certifiering av nyckelfunktioner - För att öka tillgängligheten som verksamhet och arbetsgivare har nyckelfunktioner inom verksamhetsområde funktionshinder (pedagognätverket och boendestödjar-na) certifierats enligt HBTQ. Den ökade kompetensen inom detta område har lett till ett mer reflekte-rande arbetssätt och eftertanke i hur man är och uttrycker sig. Önskemål uppkommer om mer informat-ion kring detta vid ett nämndsammanträde.
• Som ett led i att utveckla samarbetet mellan alla olika inblandade professioner gällande hemtagning av personer till korttidsplatser hålls regelbundna möten med alla inblandande vilket inte enbart gynnar pla-neringen och bidrar till det låga antalet betaldagar, utan är också en fördel för omsorgstagaren. Målet är att omsorgstagaren ska kunna flytta hem till sitt ordinarie boende.
Liknande teamträffar genomförs även regelbundet inom äldreomsorgen för att stärka samarbetet kring omsorgstagaren. På träffarna diskuteras samverkan, individärenden, behov av hjälpmedel för enskilda omsorgstagare etc. Verksamheten konstaterar att det är en utmaning att arbeta i den enskildes hem och vara lyhörd för dennes önskemål och preferenser. Ibland kan detta krocka med arbetsmiljöaspekter för personalen.
• Rehabenheten arbetar för att bibehålla eller öka självständigheten hos den enskilde för att hen ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. De utgår från patientens resurser och delaktighet i aktiviteterna. På enheten arbetar olika professioner - arbetsterapeut, fysioterapeut och rehabassistent som alla medverkar i teamträffarna (nämnda ovan). Rehabenheten utbildar sommarvikarier samt har regelbundna utbildning-ar för lyftkörkort. Målet är att minst en av två vid ett lyft ska ha lyftkörkort.
• Nattpatrullen har jobbat med en ökad samverkan med hemtjänsten bland annat via APT för en större förståelse och bättre samverkan mellan dag- och nattpersonal.
• Backavik - Startade som intraprenad 2020 med olika ansvarsgrupper så som ekonomi, aktiviteter, design och arbetsglädje, matbeställningar samt husmöte. Personalen fick utbildning i exempelvis ekonomi och schemaläggning. Verksamheten utgår från det salutogena och bygger på det som är bra och fungerar. De boendes delaktighet är i centrum och de deltar i husmöten som hålls var sjätte vecka. För att inspirera medarbetarna till hälsosamma val har enheten bland annat genomfört ett hälsobingo vilket blivit mycket populärt.
• Brukarenkäten - ett led i att utveckla verksamheten. Samtliga deltagande enheter i brukarundersökningen för äldre arbetar aktivt med resultatet från förra årets enkät.
Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 6(19)
2.1.2 Framgångsfaktorer: Utveckla nya samarbeten med civilsamhälle och ideella krafter
Nämndens mål: På övergripande såväl som på lokal nivå, upprätta samarbeten med, för verksamheterna, relevanta parter.
Samtliga verksamheter arbetar med olika aktiviteter på enhetsnivå för att stärka och utveckla samverkan - både internt och externt. Individ- och familjeomsorgen arbetar med att utveckla in- och utskrivningsprocessen för slutenvården. I takt med att karenstiden för hemtagning från slutenvården ändrats har arbetet intensifierats för att undvika betalningsansvar till regionen. Inom somatiken ligger karenstiden på 3 dagar och inom psykiatrin har den ändrats stegvis från 30 dagar till att fr.o.m. 2020-04-01 också omfatta endast 3 dagar. Biståndsenheten plane-rar hem runt 20 personer varje vecka. Viktigt, inte minst avseende psykiatrin, att det dels finns en form av ”mel-lanlandning” i kommunen under tiden som en permanent lösning ordnas för brukaren, dels att säkerställa (i kon-takten med slutenvården) att personen i fråga verkligen är utskrivningsklar.
Inom ramen för den lokala psykiatrigruppen (som är ett samarbete med den psykiatriska öppenvårdsmottagning-en) arbetar man med att färdigställa den lokala psykiatriplanen. Avvikelser i samverkan lyfts också i gruppen.
Representation saknas från slutenvården vilket påpekats ett flertal gånger och i realiteten utgör en avvikelse i sig.
Verksamheten noterar en ökning av anmälningar gällande psykisk ohälsa bland unga (10-12 åringar). Sociala me-dier ses som en bidragande orsak. Samtal och diskussion förs kring detta och om det går att se dels hur stor ök-ningen är, dels fr.o.m. när denna ökning kan skönjas? Sammanfaller ökök-ningen med flytten av BUP? Även ar-betsmarknads- och försörjningsstödsenheten ser en ökning av psykisk ohälsa bland dem som ansöker om för-sörjningsstöd.
Inom verksamhetsområde funktionshinder är särskilt fokus inriktat på en nystart av projekt Aktiv fritid. Projektet syftar till att utveckla samverkan med Ale fritid där även verksamhetens målgrupper bör ingå på ett mer självklart sätt än vad som är fallet idag. Målet är att den enskilde ska ha samma utbud av fritidsaktiviteter som andra Ale-bor. Kan föreningsbidragen användas för att bidra till en sådan utveckling?
Samverkan sker även med ideella krafter så som FUB, NSPHiG och DHR. Med hjälp av NSPHiG kommer en brukarrevision att genomföras inom boendestödet för att identifiera förbättringsområden och få en bild över vad brukarna tycker om insatsen.
Inom verksamhetsområdet särskilda boenden och hälso- och sjukvård samarbetar man med Ung omsorg. På grund av pandemin blev uppstarten något försenad men under sommaren har de haft aktiviteter utomhus varje lördag mellan kl 11-13 för omsorgstagarna. Program finns färdigt för åtta veckor i taget och omfattar aktiviteter så som melodikryss, högläsning, bowling och gymnastik.
2.1.3 Framgångsfaktorer: Utreda vad som främjar psykisk hälsa och satsa på insatser som styr i den riktningen
Nämndens mål: Utbudet av insatser i öppna former ska så långt möjligt matcha målgrupp-en unga vuxnas behov så att placeringar av heldygnskaraktär kan undvikas.
För att bidra till den övergripande målsättningen arbetar individ- och familjeomsorgen med uppdraget att bland annat skapa en livsstilsmottagning för unga i enlighet med det inriktningsdokument som både regionen och nämnden antagit. Målgruppen har oftast en beroendeproblematik av något slag och är upp till 25 år gamla. Tan-ken är att alla ingående kommuner i SIMBA ska arbeta utifrån samma modell vilket skulle underlätta samarbetet mellan kommunerna och regionen. Ale är redo att starta igång men då regionen saknar finansiering har detta inte kommit igång som tänkt. Verksamheten arbetar dock på med målgruppen inom ramen för befintlig verksamhet.
Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 7(19)
2.2 God utbildning för alla (målbild 4)
Agenda 2030
God utbildning för alla
2.2.1 Framgångsfaktorer: Tidiga samordnade insatser
Nämndens mål: Fortsätta den nämndövergripande samverkan för att bidra till den strate-giska målsättningen God utbildning för alla.
Både samverkan inom ramen för aktiviteterna Gula villan och samarbetet med vuxenutbildningen fortskrider enligt plan i syfte att bidra till målsättningen god utbildning för alla.
2.3 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt (målom-råde 8)
Agenda 2030
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
2.3.1 Framgångsfaktorer: Fortsatt driva Full och produktiv sysselsättning med fokus på människor som står utanför arbetsmarknaden
Nämndens mål: De som är aktuella för kommunens arbetsmarknadsinsatser ska komma vidare ut i egen försörjning via arbete eller studier som kan leda till arbete.
Utifrån den strategiska målsättningen Full och produktiv sysselsättning har nämnden ett ansvar att underlätta för de invånare som möter höga trösklar på arbetsmarknaden. Under hösten 2019 inleddes ett arbete för att knyta aktuella enheter ännu närmre varandra för att på så sätt kunna erbjuda målgruppen en mer komplett insats.
Arbetsmarknadscoacher och socialsekreterare som handlägger försörjningsstöd arbetar från första februari vid samma enhet vilket förväntas leda till att personer som har försörjningsstöd får ett snabbare och mer samman-hållet stöd i att komma vidare, eller tillbaka, till egen försörjning genom arbete och/eller studier. För att utöka utrymmet för stöd i den processen införs automatisering av handläggningen av försörjningsstödet. Uppstarten av automatiseringen har fördröjts på grund av förseningar hos leverantörerna av systemet.
Som en effekt av pandemin noteras i dagsläget en ökning av antalet personer som ansöker om försörjningsstöd.
Det ökade trycket på verksamheten kan få en påverkan på hur snabbt den enskilde kan få stöd i att återgå till arbete och/eller studier.
2.3.2 Framgångsfaktorer: Arbeta med innovativ kompetensförsörjning inom de områden där bristyrken identifieras inom den kommunala organisat-ionen
För nämndens verksamheter handlar det om samverkan inom regionen och med närliggande kommuner (till exempel inom ramen för vård- och omsorgscollage), att erbjuda praktikplatser för studenter, att fortsätta det påbörjade arbetet med att skapa tydliga karriärvägar för yrkesgrupperna och kompetensförstärka i egen regi där behov finns och det bedöms möjligt, samt ett fortsatt samarbete med de fackliga organisationerna kring frågan.
Mer om kompetensförsörjningsfrågan finns att läsa i avsnitt 2.6.1.
Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 8(19)
2.4 Hållbara städer och samhällen (Målbild 11)
Agenda 2030
Hållbara städer och samhällen
2.4.1 Framgångsfaktorer: Möjliggöra för andra samhällsaktörer att vara med och lösa samhällsutmaningar
Den samverkan som inleddes under våren som en konsekvens av pandemin med olika andra aktörer har under perioden fortskridit. Utöver det har sektorn inte haft möjlighet att prioritera denna fråga.
2.5 Bekämpa klimatförändringarna (Målbild 13)
Agenda 2030
Bekämpa klimatförändringen
2.5.1 Framgångsfaktorer: Minska de konsumtionsbaserade utsläppen
Inom särskilt boende, hemtjänst och LSS bedrivs merparten av verksamheten i den enskildes hem. Här finns möjlighet att påverka och motivera kommuninvånare till kloka val utifrån ett klimatperspektiv. Detta arbete på-går kontinuerligt. Något som sällan uppmärksammas relaterat till klimatfrågan är målgruppen inom funktions-hinderverksamheten som generellt sett gör ett litet klimatavtryck.
Utifrån pandemin har följsamheten till kommunens mötes- och resepolicy förbättrats då andelen digitala möten ökat markant. En ökad användning av skyddsutrustning har dock skett parallellt vilket varit - och är - nödvändigt men dessvärre inte bidrar i positiv riktning.
Digitaliseringen av timredovisningen till Försäkringskassan via Aiai har drastiskt minskat pappersförbrukningen inom assistansen. Inom individ- och familjeomsorgen arbetar man med att digitalisera utskottshandlingar till individutskottet och att automatisera ekonomiskt bistånd.
Klimatsmart kost på de boenden där måltider ges gemensamt inom funktionshinders verksamhet är ett utveckl-ingsområde som även får bäring på upphandlingsenhetens arbete.
Under året har hemsjukvården arbetat ihop med ONEMED i ett projekt kring sår och behandling av dessa. Re-sultaten så här långt kan summeras med en ökad kompetens inom sårvård och en förbättrad vårdkvalitet för patienterna. Projektet visar på en markant minskning i användandet av material vilket i förlängningen innebär minskade kostnader både avseende material och för transporter eftersom såren inte behövt läggas om lika ofta.
Även antibiotikaanvändningen har minskat till följd av den ökade kompetensen som sårprojektet inneburit.
Resurssmart äldreboende är ett projekt inom särskilt boende där Klockareängen, Garverivägen och Backavik deltagit med fokus på att minska avfall och matsvinn bland annat genom ett minskat användande av engångs-material. Enheterna genomförde åtgärder enligt ett särskilt handlingsprogram med väldigt goda resultat. På Backavik minskade avfallet (både matavfall och restavfall) med drygt 8 ton, på Garverivägen med 7 ton och på Klockareängen med nästan 4 ton. Ambitionen är att permanenta arbetssättet och utöka det till att omfatta samt-liga särskilda boenden. Fokus 2021 kommer vara att (med stöd av hemsjukvården) öka kunskapen om inkonti-nensskydd vilket troligen kommer bidra till att den goda utvecklingen med minskat avfall bibehålls.
2.6 Genomförande (Målbild 17)
Agenda 2030
Genomförande och globalt partnerskap
Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 9(19)
2.6.1 Framgångsfaktorer: Strategi för att behålla, rekrytera och utveckla che-fer och medarbetare
Nämndens mål: Arbeta långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågan där den inte ses som ett isolerat problem utan som en helhet där verksamhet, ekonomi, utveckling och arbets-miljö samverkar.
Under perioden har arbetet med kompetensstegen fortskridit. Denna omfattar undersköterskor inom särskilt boende och hemtjänsten samt sjuksköterskor och syftar till att ge tydlighet, ökat ansvar och ökad kompetens för medarbetare. Det är en långsiktig satsning som ska utveckla verksamheten samt medverka till en ökad stabilitet både avseende kvalitet och effektivitet. Att man dessutom lär av kollegor bidrar till ett ökat förtroende mellan professionerna.
Kompetensstegen omfattar tre nivåer; basuppdrag, fördjupningsuppdrag och expertnivå. I dagsläget har medar-betare fått sina fördjupningsuppdrag och börjar nu att förkovra sig. Det kan exempelvis handla om fördjupning inom hud/sår, palliativ vård, psykiatri eller BPSD. Expertnivån kommer planeras under nästa år med ett genom-förande 2022. Berörda fackliga organisationer har också varit delaktiga i framtagandet av vad respektive nivå ska omfatta.
Sommarperioden med många vikarier har fungerat bra. Från verksamheten har vikarierna uppfattats som ambi-tiösa och frånvaron i vikariegruppen har varit låg. Den (under året) nystartade bemanningsplaneringsenheten har gjort ett stort jobb med att rekrytera bra personer.
Som ett led i att ta sig an rekryteringsutmaningen arbetar individ- och familjeomsorgen aktivt med att ta emot VFU-studenter. För närvarande har verksamheten fyra studenter där en gemensam planering sker av handledarna på respektive enhet. Förutom att det är ett sätt att ta sig an kompetensförsörjningsfrågan är det även utvecklande för verksamheten.
Inventering av medarbetares kompetens görs inom flera verksamheter och komplettering och validering av kun-skaper är ett kontinuerligt arbete. Utbildningsinsatser sker både inom ramen för vård- och omsorgscollage och den egna organisationen.
2.6.2 Framgångsfaktorer: Möjliggöra för nya samarbeten och effektivare re-sursanvändning
Nämndens mål: Genom nytänkande, kreativa idéer och en utökad samverkan finna lös-ningar på rådande utmalös-ningar för verksamheterna.
På grund av pandemin har nya modeller för insatser, dialog och samverkan prövats varav flera kommer att vara kvar även efter pandemins slut. Å andra sidan är det också dialoger och samverkan som har fått anstå under rå-dande omständigheter. Här jobbar verksamheterna med att hitta alternativ för att arbetet ändå ska fortskrida framåt.
Inom individ- och familjeomsorgen utvecklar man arbetet med våld i nära relationer - fokus ligger mycket på att se över och nå ut med information om vad man ska göra vid misstanke om att någon utsätts för våld i nära relat-ion. Efterfrågas stöd från kommunikationsenheten för att utveckla informationen på hemsidan och i sociala me-dier. Det måste vara lätt att hitta informationen digitalt. En framgångsfaktor för att utfallet av insatserna ska vara lyckosamt är att den som drabbats av våld i nära relation har en stadigvarande bostad.
2.6.3 Framgångsfaktorer: Möjliggör medverkan för organisationen och andra aktörer i genomförandet av verksamhetsplan och budget
Nämndens mål: Genomförandet av Program för äldreplan 2019-2026 ska fortskrida för att nå det önskade läget 2026.
Mycket av det planerade arbetet inom ramen för äldreplanen har behövt pausats till följd av pandemin då arbetet
Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 10(19)
till stor del bygger på medverkan från kommuninvånare (som till stor del befinner sig i riskgrupp). Verksamheten försöker dock arbeta på andra sätt för att ändå komma vidare exempelvis genom att skicka brev till deltagarna med information och frågor för att fånga deras perspektiv.
Inom förebyggande- och anhörigstöd arbetar en grupp med framtagande av förslag gällande förändrade och nya insatsmöjligheter för personer med demensdiagnos och deras anhöriga. Det finns ett stort behov av att utveckla detta arbete för att bättre möta målgruppens behov. En ökad befolkningsmängd och förändrad demografi med fler äldre-äldre gör frågan än mer angelägen. En fråga som lyfts i dialogen är hur man uppmärksammar personer med begynnande demens som saknar anhöriga.
Förändring av den förebyggande verksamheten – samverkan med ideella krafter behöver utökas där den före-byggande verksamheten mer blir en plattform och katalysator för att invånare på egen hand ska kunna driva olika grupper, aktiviteter och mötesplatser.
Verksamheten är i hög grad involverad i ESF-projektet Modig – mer omsorg med digital teknik -som inryms i temaområdet välfärdsteknik. Projektet syftar till att stärka kunskapen inom digitalisering samt främja ett långsik-tigt lärande. E-lås, omsorgstelefoner och trygghetskameror omfattas, liksom e-medicinskåp.
2.6.4 Framgångsfaktorer: De personliga mötena är viktiga för att organisat-ionen ska bli trygg och delaktig. En större förståelse och en ökad känsla av ansvar för helheten. Bättre organisatoriska och ekonomiska styrmedel för att så sker.
Nämndens mål: Skapa förutsättningar i verksamheterna att i högre grad arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.
Arbetet med ett salutogent förhållningssätt fortgår inom sektorns verksamheter med de olika perspektiven i fo-kus. Inom individ- och familjeomsorgen pågår ett försök att synliggöra processen från beslut till verkställighet från det att ett ärende kommer in till dess att det är avslutat. Syftet är att skapa enhetlighet och rättssäkerhet både för kommuninvånare och medarbetare. Detta arbete har stannat av under våren av såväl organisatoriska som resursmässiga skäl men förväntas kunna återupptas under hösten.
Inom samtliga verksamhetsområden fokuserar man mycket på medarbetarskapet och att bygga förtroende mellan
Inom samtliga verksamhetsområden fokuserar man mycket på medarbetarskapet och att bygga förtroende mellan