Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden. Delårsbokslut

(1)

Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden

Delårsbokslut 2 - 2020

(2)

Delårsbokslut 2 - 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 2(19)

Innehållsförteckning

1 Periodens verksamhet - Sammanfattning ... 3

2 Strategiska målsättningar ... 4

3 Basverksamhet ... 12

4 Ekonomisk analys... 14

5 Personalanalys ... 16

6 Uppdrag från 2019 ... 18

Bilagor

Bilaga 1: Nulägesanalys Hälsa och välbefinnande

(3)

1 Periodens verksamhet - Sammanfattning

I enlighet med intentionen från kommunfullmäktiges verksamhetsplan har uppföljningen per augusti inom samtliga verksamhetsområden inom sektorn skett i form av dialog mellan ledningsgruppen för verksamhetsområdet och representanter för nämnden. Fokus för dialogen har varit hur verksamheten arbetar med aktiviteter och uppdrag för att bidra till en måluppfyllelse på helheten kopplat till de strategiska målsättningarna Hälsa och välbe- finnande samt Genomförande. Beroende på förförståelsen för verksamheten som var föremål för dialog behövde ibland mer tid läggas på en beskrivning av verksamheten i sig.

Redovisningen i delårsrapporten av mål 3 och 17 består av en kort sammanfattning av det som framkom under dialogerna.

(4)

2 Strategiska målsättningar

2.1 Hälsa och välbefinnande (målbild 3)

Agenda 2030

Hälsa och välbefinnande

Kommentar

Hälsa och välbefinnande är nämndens kärnuppdrag; att tillhandahålla insatser som bidrar till den enskildes ökade självständighet och så långt möjligt frigör den enskildes resurser. Detta är lika viktigt oavsett insats och verksam- hetsområde.

Under perioden har ett kartläggningsarbete genomförts för att kunna identifiera vad som redan görs inom denna målsättning i kommunen som helhet och vad av detta som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Kon- stateras kan att insatser med bäring på målsättningen finns i samtliga sektorer, på alla preventionsnivåer och för alla åldersgrupper.

En kartläggning fångar dock inte allt det arbete som görs för att förbättra och arbeta för invånarnas hälsa på kort och lång sikt. Den visar inte heller hur utbudet matchar behovet i alesamhället. Flera av de utmaningar och behov som belyses är långsiktiga och komplexa frågor som genererar stora samhällskostnader och även mänskligt lidande. Att hitta sätt för att gemensamt ta sig an dessa utmaningar är av största vikt för att nå en ekonomisk hållbarhet, men framför allt för att nå ett välmående alesamhälle där människor har möjlighet till god hälsa och välbefinnande.

I det fortsatta arbetet för att nå förändring inom målsättningen bör fokus ligga på;

• Att skapa förutsättningar för ett mer hälsofrämjande samhälle

• Att alla individer ges förutsättningar att uppnå bästa möjliga hälsa och är rustade att nå sin fulla potential

• Att vi har välfungerande och behovsanpassade välfärdstjänster och stöd Nulägesanalysen i sin helhet bifogas delårsrapporten.

2.1.1 Framgångsfaktorer: Fortsatt arbete med att utveckla metoder för dialog både externt och internt

Nämndens mål: ”Socialtjänsten skall (…) inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.” (1 kap 1 § Socialtjänstlagen)

Det salutogena förhållningssättet ska genomsyra allt arbete med den enskilde utifrån intentionen i socialtjänstla- gen. Exempel på aktiviteter som pågår utifrån detta perspektiv och som lyftes i dialogerna beskrivs nedan;

• Signs of safety – en evidensbaserad metod som används i relation till barn och ungdomar. Metoden syftar till att i möjligaste mån undvika placeringar och säkra upp barnets hemmiljö. Den bygger på det sociala nätverket (som finns runt barnet) och deras egna förslag på lösningar av situationen. När kraven på lösningar kommer från den egna familjen får dessa en helt annan tyngd och effekt. Metoden bidrar på så vis till en större transparens. Även om arbetssättet tar mycket tid i anspråk ger det väldigt goda resultat och en förståelse från den berörda familjen.

Utvecklingen har gått från ganska många placeringar till nästan inte någon. För tillfället så ökar dessa dock något. Samtalet berör även orosanmälan i allmänhet och vad som händer när en anmälan kommer till socialtjänstens kännedom.

• Ale 360 - För att skapa en helhet och en röd tråd arbetar verksamheten med att koppla ihop det egna arbetet med det övergripande arbetet inom ale 360. Här lyfts dialogarbetet i kommunen kring mötesplat-

(5)

ser, familjecentral samt TSI (tidigt samordnade insatser) med fokus på föräldrastöd och våld i nära relationer.

• Barnkonventionen – inom funktionshinderverksamheten finns ett behov av att utveckla samverkan och samarbete med andra involverade aktörer kring barn/ungdomar så som vid SIP, Västbus, skolan mm för att barns bästa alltid ska beaktas.

• Utveckla genomförandeplaner – ska bidra till att stärka den enskildes resurser. Verksamhetspedagogerna arbetar med att utveckla kvalitativa genomförandeplaner för hela verksamhetsområdet funktionshinder.

Arbetet inriktas på att stärka den enskildes delaktigt i utformandet av dessa.

• HBTQ certifiering av nyckelfunktioner - För att öka tillgängligheten som verksamhet och arbetsgivare har nyckelfunktioner inom verksamhetsområde funktionshinder (pedagognätverket och boendestödjar- na) certifierats enligt HBTQ. Den ökade kompetensen inom detta område har lett till ett mer reflekte- rande arbetssätt och eftertanke i hur man är och uttrycker sig. Önskemål uppkommer om mer information kring detta vid ett nämndsammanträde.

• Som ett led i att utveckla samarbetet mellan alla olika inblandade professioner gällande hemtagning av personer till korttidsplatser hålls regelbundna möten med alla inblandande vilket inte enbart gynnar planeringen och bidrar till det låga antalet betaldagar, utan är också en fördel för omsorgstagaren. Målet är att omsorgstagaren ska kunna flytta hem till sitt ordinarie boende.

Liknande teamträffar genomförs även regelbundet inom äldreomsorgen för att stärka samarbetet kring omsorgstagaren. På träffarna diskuteras samverkan, individärenden, behov av hjälpmedel för enskilda omsorgstagare etc. Verksamheten konstaterar att det är en utmaning att arbeta i den enskildes hem och vara lyhörd för dennes önskemål och preferenser. Ibland kan detta krocka med arbetsmiljöaspekter för personalen.

• Rehabenheten arbetar för att bibehålla eller öka självständigheten hos den enskilde för att hen ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. De utgår från patientens resurser och delaktighet i aktiviteterna. På enheten arbetar olika professioner - arbetsterapeut, fysioterapeut och rehabassistent som alla medverkar i teamträffarna (nämnda ovan). Rehabenheten utbildar sommarvikarier samt har regelbundna utbildning- ar för lyftkörkort. Målet är att minst en av två vid ett lyft ska ha lyftkörkort.

• Nattpatrullen har jobbat med en ökad samverkan med hemtjänsten bland annat via APT för en större förståelse och bättre samverkan mellan dag- och nattpersonal.

• Backavik - Startade som intraprenad 2020 med olika ansvarsgrupper så som ekonomi, aktiviteter, design och arbetsglädje, matbeställningar samt husmöte. Personalen fick utbildning i exempelvis ekonomi och schemaläggning. Verksamheten utgår från det salutogena och bygger på det som är bra och fungerar. De boendes delaktighet är i centrum och de deltar i husmöten som hålls var sjätte vecka. För att inspirera medarbetarna till hälsosamma val har enheten bland annat genomfört ett hälsobingo vilket blivit mycket populärt.

• Brukarenkäten - ett led i att utveckla verksamheten. Samtliga deltagande enheter i brukarundersökningen för äldre arbetar aktivt med resultatet från förra årets enkät.

(6)

2.1.2 Framgångsfaktorer: Utveckla nya samarbeten med civilsamhälle och ideella krafter

Nämndens mål: På övergripande såväl som på lokal nivå, upprätta samarbeten med, för verksamheterna, relevanta parter.

Samtliga verksamheter arbetar med olika aktiviteter på enhetsnivå för att stärka och utveckla samverkan - både internt och externt. Individ- och familjeomsorgen arbetar med att utveckla in- och utskrivningsprocessen för slutenvården. I takt med att karenstiden för hemtagning från slutenvården ändrats har arbetet intensifierats för att undvika betalningsansvar till regionen. Inom somatiken ligger karenstiden på 3 dagar och inom psykiatrin har den ändrats stegvis från 30 dagar till att fr.o.m. 2020-04-01 också omfatta endast 3 dagar. Biståndsenheten plane- rar hem runt 20 personer varje vecka. Viktigt, inte minst avseende psykiatrin, att det dels finns en form av ”mel- lanlandning” i kommunen under tiden som en permanent lösning ordnas för brukaren, dels att säkerställa (i kon- takten med slutenvården) att personen i fråga verkligen är utskrivningsklar.

Inom ramen för den lokala psykiatrigruppen (som är ett samarbete med den psykiatriska öppenvårdsmottagning- en) arbetar man med att färdigställa den lokala psykiatriplanen. Avvikelser i samverkan lyfts också i gruppen.

Representation saknas från slutenvården vilket påpekats ett flertal gånger och i realiteten utgör en avvikelse i sig.

Verksamheten noterar en ökning av anmälningar gällande psykisk ohälsa bland unga (10-12 åringar). Sociala me- dier ses som en bidragande orsak. Samtal och diskussion förs kring detta och om det går att se dels hur stor ök- ningen är, dels fr.o.m. när denna ökning kan skönjas? Sammanfaller ökningen med flytten av BUP? Även arbetsmarknads- och försörjningsstödsenheten ser en ökning av psykisk ohälsa bland dem som ansöker om för- sörjningsstöd.

Inom verksamhetsområde funktionshinder är särskilt fokus inriktat på en nystart av projekt Aktiv fritid. Projektet syftar till att utveckla samverkan med Ale fritid där även verksamhetens målgrupper bör ingå på ett mer självklart sätt än vad som är fallet idag. Målet är att den enskilde ska ha samma utbud av fritidsaktiviteter som andra Ale- bor. Kan föreningsbidragen användas för att bidra till en sådan utveckling?

Samverkan sker även med ideella krafter så som FUB, NSPHiG och DHR. Med hjälp av NSPHiG kommer en brukarrevision att genomföras inom boendestödet för att identifiera förbättringsområden och få en bild över vad brukarna tycker om insatsen.

Inom verksamhetsområdet särskilda boenden och hälso- och sjukvård samarbetar man med Ung omsorg. På grund av pandemin blev uppstarten något försenad men under sommaren har de haft aktiviteter utomhus varje lördag mellan kl 11-13 för omsorgstagarna. Program finns färdigt för åtta veckor i taget och omfattar aktiviteter så som melodikryss, högläsning, bowling och gymnastik.

2.1.3 Framgångsfaktorer: Utreda vad som främjar psykisk hälsa och satsa på insatser som styr i den riktningen

Nämndens mål: Utbudet av insatser i öppna former ska så långt möjligt matcha målgrupp- en unga vuxnas behov så att placeringar av heldygnskaraktär kan undvikas.

För att bidra till den övergripande målsättningen arbetar individ- och familjeomsorgen med uppdraget att bland annat skapa en livsstilsmottagning för unga i enlighet med det inriktningsdokument som både regionen och nämnden antagit. Målgruppen har oftast en beroendeproblematik av något slag och är upp till 25 år gamla. Tan- ken är att alla ingående kommuner i SIMBA ska arbeta utifrån samma modell vilket skulle underlätta samarbetet mellan kommunerna och regionen. Ale är redo att starta igång men då regionen saknar finansiering har detta inte kommit igång som tänkt. Verksamheten arbetar dock på med målgruppen inom ramen för befintlig verksamhet.

(7)

2.2 God utbildning för alla (målbild 4)

Agenda 2030

God utbildning för alla

2.2.1 Framgångsfaktorer: Tidiga samordnade insatser

Nämndens mål: Fortsätta den nämndövergripande samverkan för att bidra till den strate- giska målsättningen God utbildning för alla.

Både samverkan inom ramen för aktiviteterna Gula villan och samarbetet med vuxenutbildningen fortskrider enligt plan i syfte att bidra till målsättningen god utbildning för alla.

2.3 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt (målom- råde 8)

Agenda 2030

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

2.3.1 Framgångsfaktorer: Fortsatt driva Full och produktiv sysselsättning med fokus på människor som står utanför arbetsmarknaden

Nämndens mål: De som är aktuella för kommunens arbetsmarknadsinsatser ska komma vidare ut i egen försörjning via arbete eller studier som kan leda till arbete.

Utifrån den strategiska målsättningen Full och produktiv sysselsättning har nämnden ett ansvar att underlätta för de invånare som möter höga trösklar på arbetsmarknaden. Under hösten 2019 inleddes ett arbete för att knyta aktuella enheter ännu närmre varandra för att på så sätt kunna erbjuda målgruppen en mer komplett insats.

Arbetsmarknadscoacher och socialsekreterare som handlägger försörjningsstöd arbetar från första februari vid samma enhet vilket förväntas leda till att personer som har försörjningsstöd får ett snabbare och mer samman- hållet stöd i att komma vidare, eller tillbaka, till egen försörjning genom arbete och/eller studier. För att utöka utrymmet för stöd i den processen införs automatisering av handläggningen av försörjningsstödet. Uppstarten av automatiseringen har fördröjts på grund av förseningar hos leverantörerna av systemet.

Som en effekt av pandemin noteras i dagsläget en ökning av antalet personer som ansöker om försörjningsstöd.

Det ökade trycket på verksamheten kan få en påverkan på hur snabbt den enskilde kan få stöd i att återgå till arbete och/eller studier.

2.3.2 Framgångsfaktorer: Arbeta med innovativ kompetensförsörjning inom de områden där bristyrken identifieras inom den kommunala organisat- ionen

För nämndens verksamheter handlar det om samverkan inom regionen och med närliggande kommuner (till exempel inom ramen för vård- och omsorgscollage), att erbjuda praktikplatser för studenter, att fortsätta det påbörjade arbetet med att skapa tydliga karriärvägar för yrkesgrupperna och kompetensförstärka i egen regi där behov finns och det bedöms möjligt, samt ett fortsatt samarbete med de fackliga organisationerna kring frågan.

Mer om kompetensförsörjningsfrågan finns att läsa i avsnitt 2.6.1.

(8)

2.4 Hållbara städer och samhällen (Målbild 11)

Agenda 2030

Hållbara städer och samhällen

2.4.1 Framgångsfaktorer: Möjliggöra för andra samhällsaktörer att vara med och lösa samhällsutmaningar

Den samverkan som inleddes under våren som en konsekvens av pandemin med olika andra aktörer har under perioden fortskridit. Utöver det har sektorn inte haft möjlighet att prioritera denna fråga.

2.5 Bekämpa klimatförändringarna (Målbild 13)

Agenda 2030

Bekämpa klimatförändringen

2.5.1 Framgångsfaktorer: Minska de konsumtionsbaserade utsläppen

Inom särskilt boende, hemtjänst och LSS bedrivs merparten av verksamheten i den enskildes hem. Här finns möjlighet att påverka och motivera kommuninvånare till kloka val utifrån ett klimatperspektiv. Detta arbete på- går kontinuerligt. Något som sällan uppmärksammas relaterat till klimatfrågan är målgruppen inom funktionshinderverksamheten som generellt sett gör ett litet klimatavtryck.

Utifrån pandemin har följsamheten till kommunens mötes- och resepolicy förbättrats då andelen digitala möten ökat markant. En ökad användning av skyddsutrustning har dock skett parallellt vilket varit - och är - nödvändigt men dessvärre inte bidrar i positiv riktning.

Digitaliseringen av timredovisningen till Försäkringskassan via Aiai har drastiskt minskat pappersförbrukningen inom assistansen. Inom individ- och familjeomsorgen arbetar man med att digitalisera utskottshandlingar till individutskottet och att automatisera ekonomiskt bistånd.

Klimatsmart kost på de boenden där måltider ges gemensamt inom funktionshinders verksamhet är ett utveckl- ingsområde som även får bäring på upphandlingsenhetens arbete.

Under året har hemsjukvården arbetat ihop med ONEMED i ett projekt kring sår och behandling av dessa. Re- sultaten så här långt kan summeras med en ökad kompetens inom sårvård och en förbättrad vårdkvalitet för patienterna. Projektet visar på en markant minskning i användandet av material vilket i förlängningen innebär minskade kostnader både avseende material och för transporter eftersom såren inte behövt läggas om lika ofta.

Även antibiotikaanvändningen har minskat till följd av den ökade kompetensen som sårprojektet inneburit.

Resurssmart äldreboende är ett projekt inom särskilt boende där Klockareängen, Garverivägen och Backavik deltagit med fokus på att minska avfall och matsvinn bland annat genom ett minskat användande av engångs- material. Enheterna genomförde åtgärder enligt ett särskilt handlingsprogram med väldigt goda resultat. På Backavik minskade avfallet (både matavfall och restavfall) med drygt 8 ton, på Garverivägen med 7 ton och på Klockareängen med nästan 4 ton. Ambitionen är att permanenta arbetssättet och utöka det till att omfatta samtliga särskilda boenden. Fokus 2021 kommer vara att (med stöd av hemsjukvården) öka kunskapen om inkonti- nensskydd vilket troligen kommer bidra till att den goda utvecklingen med minskat avfall bibehålls.

2.6 Genomförande (Målbild 17)

Agenda 2030

Genomförande och globalt partnerskap

(9)

2.6.1 Framgångsfaktorer: Strategi för att behålla, rekrytera och utveckla che- fer och medarbetare

Nämndens mål: Arbeta långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågan där den inte ses som ett isolerat problem utan som en helhet där verksamhet, ekonomi, utveckling och arbets- miljö samverkar.

Under perioden har arbetet med kompetensstegen fortskridit. Denna omfattar undersköterskor inom särskilt boende och hemtjänsten samt sjuksköterskor och syftar till att ge tydlighet, ökat ansvar och ökad kompetens för medarbetare. Det är en långsiktig satsning som ska utveckla verksamheten samt medverka till en ökad stabilitet både avseende kvalitet och effektivitet. Att man dessutom lär av kollegor bidrar till ett ökat förtroende mellan professionerna.

Kompetensstegen omfattar tre nivåer; basuppdrag, fördjupningsuppdrag och expertnivå. I dagsläget har medarbetare fått sina fördjupningsuppdrag och börjar nu att förkovra sig. Det kan exempelvis handla om fördjupning inom hud/sår, palliativ vård, psykiatri eller BPSD. Expertnivån kommer planeras under nästa år med ett genom- förande 2022. Berörda fackliga organisationer har också varit delaktiga i framtagandet av vad respektive nivå ska omfatta.

Sommarperioden med många vikarier har fungerat bra. Från verksamheten har vikarierna uppfattats som ambi- tiösa och frånvaron i vikariegruppen har varit låg. Den (under året) nystartade bemanningsplaneringsenheten har gjort ett stort jobb med att rekrytera bra personer.

Som ett led i att ta sig an rekryteringsutmaningen arbetar individ- och familjeomsorgen aktivt med att ta emot VFU-studenter. För närvarande har verksamheten fyra studenter där en gemensam planering sker av handledarna på respektive enhet. Förutom att det är ett sätt att ta sig an kompetensförsörjningsfrågan är det även utvecklande för verksamheten.

Inventering av medarbetares kompetens görs inom flera verksamheter och komplettering och validering av kun- skaper är ett kontinuerligt arbete. Utbildningsinsatser sker både inom ramen för vård- och omsorgscollage och den egna organisationen.

2.6.2 Framgångsfaktorer: Möjliggöra för nya samarbeten och effektivare re- sursanvändning

Nämndens mål: Genom nytänkande, kreativa idéer och en utökad samverkan finna lös- ningar på rådande utmaningar för verksamheterna.

På grund av pandemin har nya modeller för insatser, dialog och samverkan prövats varav flera kommer att vara kvar även efter pandemins slut. Å andra sidan är det också dialoger och samverkan som har fått anstå under rå- dande omständigheter. Här jobbar verksamheterna med att hitta alternativ för att arbetet ändå ska fortskrida framåt.

Inom individ- och familjeomsorgen utvecklar man arbetet med våld i nära relationer - fokus ligger mycket på att se över och nå ut med information om vad man ska göra vid misstanke om att någon utsätts för våld i nära relation. Efterfrågas stöd från kommunikationsenheten för att utveckla informationen på hemsidan och i sociala me- dier. Det måste vara lätt att hitta informationen digitalt. En framgångsfaktor för att utfallet av insatserna ska vara lyckosamt är att den som drabbats av våld i nära relation har en stadigvarande bostad.

2.6.3 Framgångsfaktorer: Möjliggör medverkan för organisationen och andra aktörer i genomförandet av verksamhetsplan och budget

Nämndens mål: Genomförandet av Program för äldreplan 2019-2026 ska fortskrida för att nå det önskade läget 2026.

Mycket av det planerade arbetet inom ramen för äldreplanen har behövt pausats till följd av pandemin då arbetet

(10)

till stor del bygger på medverkan från kommuninvånare (som till stor del befinner sig i riskgrupp). Verksamheten försöker dock arbeta på andra sätt för att ändå komma vidare exempelvis genom att skicka brev till deltagarna med information och frågor för att fånga deras perspektiv.

Inom förebyggande- och anhörigstöd arbetar en grupp med framtagande av förslag gällande förändrade och nya insatsmöjligheter för personer med demensdiagnos och deras anhöriga. Det finns ett stort behov av att utveckla detta arbete för att bättre möta målgruppens behov. En ökad befolkningsmängd och förändrad demografi med fler äldre-äldre gör frågan än mer angelägen. En fråga som lyfts i dialogen är hur man uppmärksammar personer med begynnande demens som saknar anhöriga.

Förändring av den förebyggande verksamheten – samverkan med ideella krafter behöver utökas där den före- byggande verksamheten mer blir en plattform och katalysator för att invånare på egen hand ska kunna driva olika grupper, aktiviteter och mötesplatser.

Verksamheten är i hög grad involverad i ESF-projektet Modig – mer omsorg med digital teknik -som inryms i temaområdet välfärdsteknik. Projektet syftar till att stärka kunskapen inom digitalisering samt främja ett långsik- tigt lärande. E-lås, omsorgstelefoner och trygghetskameror omfattas, liksom e-medicinskåp.

2.6.4 Framgångsfaktorer: De personliga mötena är viktiga för att organisat- ionen ska bli trygg och delaktig. En större förståelse och en ökad känsla av ansvar för helheten. Bättre organisatoriska och ekonomiska styrmedel för att så sker.

Nämndens mål: Skapa förutsättningar i verksamheterna att i högre grad arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.

Arbetet med ett salutogent förhållningssätt fortgår inom sektorns verksamheter med de olika perspektiven i fokus. Inom individ- och familjeomsorgen pågår ett försök att synliggöra processen från beslut till verkställighet från det att ett ärende kommer in till dess att det är avslutat. Syftet är att skapa enhetlighet och rättssäkerhet både för kommuninvånare och medarbetare. Detta arbete har stannat av under våren av såväl organisatoriska som resursmässiga skäl men förväntas kunna återupptas under hösten.

Inom samtliga verksamhetsområden fokuserar man mycket på medarbetarskapet och att bygga förtroende mellan ledning och medarbetare och en förståelse för verksamhetens förutsättningar. Det tydliga fokus på kärnuppdra- get som blivit en effekt av pandemin har bidragit till en större känsla av arbetstillfredsställelse hos medarbetarna.

Något som lyfts fram är vikten av att känna gemenskap i arbetsgruppen vilket bidrar till känslan av att just den egna arbetsinsatsen gör skillnad. Positiva exempel lyfts på APT och ett internt lärande främjas.

Fokus framgent kommer fortsatt att vara på medarbetarskapet där sektorn kommer påbörja ett arbete kring detta i väntan på ett kommunövergripande initiativ. Tanken är att tydliggöra vad det innebär att vara medarbetare i sektorn och på ett tydligare sätt koppla samman detta med medarbetarsamtalet.

Uppdrag: Utarbeta ett förslag på en struktur som omfattar mer dialog och färre skrivna rapporter inom nämndens verksamhetsområden.

Status Avslutad

2.7 Analys och förslag för framtiden

Arbetet som bedrivits under perioden har i väsentliga avseenden varit framgångsrikt då kommuninvånare i mål- grupperna skyddats från Covid -19. Det nära ledarskapet och att arbeta mot ett gemensamt, tydligt mål har bidragit till detta. Det har under det gångna halvåret visat sig lättare än förväntat att få till snabba förändringar av rutiner och arbetssätt i verksamheterna.

(11)

En hörnsten i det salutogena förhållningssättet är känslan av sammanhang (KASAM). Att till 100 % få fokusera på kärnverksamheten (vilket varit fallet under pandemin) har bidragit till en ökad känsla av sammanhang och en större arbetstillfredsställelse hos många medarbetare.

Tillitsdialogerna som var planerade under våren har istället genomförts i samband med denna delårsuppföljning.

Totalt har fyra dialoger genomförts – en per verksamhetsområde. Erfarenheterna så här långt är överlag positiva och dialogerna bedöms ha adderat ett mervärde både för deltagande ledamöter och tjänstepersoner. En mer utförlig utvärdering kommer genomföras på nämnden där även nämndens uppsiktsplikt behöver belysas utifrån en uppföljning genom dialoger kontra en traditionell uppföljning i rapportform.

Kartläggningsarbetet och en nulägesanalys utifrån den strategiska målsättningen hälsa och välbefinnande har genomförts och bifogas delårsrapporten.

(12)

3 Basverksamhet

3.1 Verksamhetsmått

Äldreomsorg

Antal beviljade timmar hemtjänst ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Statistik från tidigare år visar en minskning av timmar under sommarmånaderna som sedan har ökat något under hösten igen, vilket gör att den förväntade budgeten för beviljade timmar bör hållas. Enligt befolkningsprognosen kommer gruppen äldre över 80 år att öka. Därmed kan också slutsatsen dras att behovet av hemtjänst kommer att öka. Problematiken som visat sig under pandemin är att omsorgstagare avsagt sig sina insatser men eftersom man har rätt att, med kort varsel, efterfråga insatserna igen måste verksamheten ändå bemanna som om dessa skulle utföras.

Antalet personer med hemtjänstbeslut håller ungefär samma nivå i jämförelse med augusti föregående år.

Ale kommun har inte haft någon extern utförare av hemtjänst under perioden januari till augusti. I skrivande stund finns heller ingen ansökan från någon ny extern utförare.

Funktionshinder

Gällande ej verkställda beslut är det ett väntat resultat då sektorn under många år haft en brist på bostäder med särskild service. Boendegruppen inventerar ständigt lediga platser kopplat till både kö och brukare som får änd- rade behov. Byggandet av LSS-boendet i Skepplanda är igång vilket kommer generera ett tillskott på 12 nya platser, men samtidigt växer kön.

Måttet kostnad per individ i snitt, LSS-boende, är ett indikatormått som följs upp per helår i årsredovisningen.

Särskilda boenden och hälso- och sjukvård

Verksamhetsområdet har under perioden haft kostnader för betalningsansvar motsvarande sex betaldagar. Betal- dagarna uppstod under första delen av sommaren när behov av snabba lösningar och korttid efter sjukhusvistelse krockade med en period av få lediga bostäder.

Verksamhetsmåttet Dygn på korttidsvistelse är nytt för året och ersätter det tidigare måttet Antal beslut om korttidsvistelse. Resultatet och siffran per mars -20, visade att drygt 13 rum och platser använts konstant under första kvartalet för korttidsboende. Per augusti visar siffran att 14 rum använts för korttidsboende och att behovet därmed ökat i jämförelse med årets första månader. Utöver dessa 14 rum har ytterligare fyra rum avsatta för väx- elvård för 13 brukare funnits tillgängligt. Växelvårdsrummen finns sedan 2020 geografiskt spridda över Surte, Älvängen och Skepplanda.

Det sammantagna antalet korttidsrum per augusti blir alltså 18 och kan sättas i relation till de 26 korttidsrum som tidigare fanns på korttidsenheten på Vikadamm och som lades ner 2012. Sedan 2012 har antalet korttidsplatser i snitt legat något över resultatet för året per augusti.

Individ- och familjeomsorgen

Beslut om tak över huvudet är till antalet färre än de hade varit om situationen varit den normala. Med anledning av rådande situation med Covid -19 och behovet av att vara restriktiv med fysiska besök så har besluten fattats för längre tid än en vecka vilket annars är brukligt. Under perioden har ansökningar om akut boende ökat. Även om många boendeärenden har avslutats, har många nya tillkommit. Oroväckande är att akut boende för barnfa- miljer har ökat och trenden är att det blir svårare för familjerna att hitta bostad på egen hand, vilket medför att tiden på akut boende blir allt längre. Trenden är också att fler ärenden har akut boende som enda insats och att person/personerna i övrigt är välfungerande och har arbete men behöver kompletterande ekonomiskt stöd för att bekosta akut boende.

Intern öppenvård har verkställt 381 beslut för perioden, en ökning med 139 verkställda beslut sedan föregående period. Antalet verkställda beslut för samma period 2019 var 273 vilket talar för att verksamheten allt mer satsar på hemmaplanslösningar med insatser i form av öppenvård.

Vuxenenheten har fattat 205 beslut fram till 2020-08-31. 125 insatser pågår med beslut från vuxenenheten varav några är ungdomsbehandlare, kurator och behandlare Bostad 1, men majoriteten är boendestöd kopplade till

(13)

ärenden som avser socialpsykiatri och verkställs vid funktionshinderverksamheten. 140 unika individer har på- gående insats/insatser under perioden, samma klient kan ha flera olika pågående interna insatser. Ökningen av individer uppgår till mer än det dubbla jämfört med föregående period, vilket kan förklaras av att vuxenenheten under perioden börjat bevilja även boendestöd. Inför årsbokslut behöver besluten avseende boendestöd separe- ras från övriga beslut för en mer rättvisande bild av måttet.

Barn och unga har per 31 augusti 302 pågående öppenvårdsinsatser varav 149 är påbörjade innevarande år. Öv- riga har inletts föregående år. Insatserna ges till 180 unika individer varav 115 individers insatser påbörjats under perioden. Av de redovisade insatserna pågår 9 öppenvårdsinsatser i extern regi. En insats kan bestå av 2-3 olika beslut till exempel föräldrastöd till föräldrar, ungdomsbehandlare till den unge och så vidare. I genomsnitt bevil- jas 25 öppenvårdsinsatser till barn och unga varje månad.

Verksamhet Verksamhetsmått Utfall T2 2019 Utfall DÅ 2 2020 Budget 2020 Årsprognos 2020

Äldreomsorg

Antal personer över 65 år med hemtjänst- beslut

522 542

Antal beviljade timmar

hemtjänst 128 373 128 694 184 000

Funktionshinder

Ej verkställda beslut bostad med särskild service, (snitt för perioden)

10,6

Kostnad per individ i snitt avseende LSS- boende (exkl. köpta platser)

773

Särskilt boende och hemsjukvård

Antal betaldagar 94 6 645

Dygn på korttid (avser

totala antalet dygn) 3 412

Individ- och familjeomsorg

Akut behov av tak över huvudet, exempelvis i form av vandrarhem (antal beslut)

132

Öppenvård - intern verkställighet (antal verkställda beslut)

381

Kolumnen för budget 2020 redovisas för de mått där det är relevant. Budgetuppgifter och kostnader anges i tkr.

Måttet intern öppenvård omfattar 381 verkställda beslut för perioden; 113 insatser för vuxna, 198 insatser vid familjehuset och 70 vid ungdomshuset.

(14)

4 Ekonomisk analys

4.1 Analys och förslag för framtiden

Analys

Utfallet i perioden är positivt vilket huvudsakligen förklaras av bufferten i sektorns överläge. Dessutom har de statliga utbetalningarna för sjukfrånvaro i samband med pandemin varit större än verksamhetsområdenas kostnader vilket också påverkat deras utfall i positiv riktning.

Inom särskilda boenden och hälso- och sjukvård samt äldreomsorg är prognoserna på helår förbättrade medan såväl individ- och familjeomsorgen som funktionshinder har försämrade prognoser. Individ- och familjeomsorgen försämrar sin prognos med 2 Mkr. De viktigaste förklaringarna till detta är ökade kostnader för försörjnings- stöd inklusive bostadssociala kostnader samt köp av platser (främst placeringar enligt lag om vård av unga). Utö- ver det kommer vissa kostnader för nyanlända som Migrationsverket ersätter att belasta bufferten för att säkra att medel för målgruppen finns kvar inför 2021 då behoven bedöms bli mer omfattande än innevarande år. Inom verksamhetsområde funktionshinder har ett nytt assistansärende tillkommit motsvarande en årlig kostnad på 1,8 Mkr. Dessutom har bemanningskostnaderna ökat inom daglig verksamhet. Sammantaget innebär detta en prognosförsämring motsvarande 1 Mkr.

Bemanningsplaneringsenheten har fungerat väl sedan sektorn tog över uppdraget 1 april. Dock är det för tidigt att analysera om kostnaderna fallit ut i enlighet med de beräkningar som gjordes i utredningen vilket komplicerar arbetet med budget inför 2021.

De ekonomiska förutsättningarna inför 2021 är utmanande och därmed blir det viktigt att verksamheternas ekonomiska hushållning är så bra som möjligt. Helårsprognosen ger vid handen att sektorns buffert kommer att kompensera för den obalans som uppstår när verksamhetsområdenas utfall räknas samman. Sektorns buffert 2020 är tillräckligt stor för att skapa önskad resiliens vilket också var målsättningen då den ökades från 1% till 1,8%. Kommande år kommer delar av bufferten att användas för driften av LSS-boendet i Skepplanda, enligt tidigare gjord planering. Kostnadsläget avseende försörjningsstöd och köpta platser kommer sannolikt att kvarstå under åtminstone stora delar av 2021 och med utgångspunkt i innevarande år kommer övervägande delen av sektorns buffert i så fall att ha nyttjats till det vilket lämnar mycket lite utrymme för ytterligare oförutsedda hän- delser.

4.1.1 Diagram - nämnd

(15)

4.1.2 Sammanfattande tabeller

Resultaträkning

Uppföljning prognos/budget

Budget tkr (ack) Utfall tkr (ack) Avvikelse Bud- get (ack)

Budget tkr (helår)

Prognos tkr (helår)

Avvikelse Pro- gnos (helår)

Intäkter 133 332 135 077 1 746 199 819 200 808 989

Kostnader -526 820 -511 334 15 486 -788 005 -780 894 7 111

Netto -393 488 -376 256 17 232 -588 186 -580 086 8 100

Nettokostnad per verksamhet

Ack. Budget Ack. Utfall Ack. Avvi-

kelse Budget 2020 Årsprognos

2020 Årsavvikelse Tkr

BESLUTS/VERKSAMHETSOMRÅDEN

ATO Centralt -32 066 -19 399 12 667 -48 745 -36 820 11 925

Individ- och familjeomsorg -86 587 -88 343 -1 756 -129 344 -136 909 -7 565

Ordinärt boende -51 305 -49 635 1 670 -76 782 -76 242 540

Funktionshinder -115 825 -114 000 1 826 -172 484 -170 484 2 000

Särskilda boenden & hemsjukvård -107 704 -104 879 2 824 -160 831 -159 631 1 200

NETTOKOSTNADER -393 488 -376 256 17 232 -588 186 -580 086 8 100

Investeringar detaljerad (tkr)

Investeringsanalys

Periodens investeringar uppgår till 1,9 Mkr varav 1 Mkr avser projekt E-hälsa och Digital agenda. Drygt 0,4 Mkr har investerats i inventarier och upprustning av IFO-huset. Sektorn har också anskaffat möbler och kontorsin- ventarier till våra särskilda boenden på Garverivägen och Klockarängen samt funktionshinders boende på Björklövsvägen och även till lokalerna på Järnkontoret i Nödinge. Krokstorps LSS-boende har gjort en reparat- ion av taket i en av verksamheterna och Klockarevägens LSS-boende har genomfört en ombyggnation av en kontorslokal.

Investeringsprognos

Investeringar, belopp i Tkr Utfall perioden Budget helår Prognos helår Prognos helårs

avvikelse

Årsanslag/Reinvestering -824 -2 000 -2 000 0

E-Hälsa -915 -1 360 -1 360 0

Nya boenden FH inventarier 0 -800 0 800

Utbyte grundutrustning -750 -750 0

Fordon FH, skolskjuts 0 -600 -600 0

Digital Agenda -130 -1 170 -1 170 0

Totalt: -1 869 -6 680 -5 880 800

(16)

5 Personalanalys

5.1 Kommunens anställda

5.1.1 Antal anställda

Antal anställda 2020-08-31 2019-08-31 Skillnad

Antal tillsvidareanställda, 767 779 -12

-varav kvinnor i % 89,43 88,96 0,47

-varav män i % 10,57 11,04 -0,47

Antal heltidsanställda 673 654 19

Antal deltidsanställda 94 125 -31

Antalet tidsbegränsat anställda (månadsanställda vikarier) 105 128 -23

Antal arbetade timmar (timanställda) 56 643 5 795 50 848

-varav kvinnor 43 152 3 652 39 500

-varav män 13 491 2 143 11 348

Årsarbetare

-månadsavlönade 814,87 822,22 -7,35

-timavlönade 42,91 4,39 38,52

Totalt 857,78 826,61 31,17

Siffrorna avseende 2019-08-31 skiljer sig åt vid jämförelse med de siffror som presenterades i delårsrapport 2 förra året. Detta till följd av att felaktiga siffror rapporterats från systemet. Ovanstående siffror ska enligt HR vara korrekta.

5.2 Sjukfrånvaro

5.2.1 Sjukfrånvaro i procent

Volymtal 2020-08-31 2019-08-31 Skillnad

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 9,8 8,8 1,0

Sjukfrånvaro, kvinnor 10,00 9,2 0,80

Sjukfrånvaro, män 8,2 6,6 1,6

Ålder - 29 år 6,7 6,6 0,1

Ålder 30 - 49 år 10,2 9,7 0,5

Ålder 50 - 10,5 8,7 1,8

Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 4,2 3,8 0,4

Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,4 1,4

Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 4,2 4,2

Jämförelsesiffror från 2019-08-31 saknas för vissa parametrar då redovisningen förändrats mellan åren.

5.3 Personalanalys och förslag för framtiden

Antalet medarbetare som arbetar heltid fortsätter stiga, vilket är mycket glädjande. Antalet medarbetare totalt sett har sjunkit, sannolikt som en konsekvens av att fler arbetar heltid men också för att samtliga schemaburna verksamheter arbetat med bemanning och bemanningskvoter på ett målmedvetet sätt. De kostnadsminskningar som syns i det ekonomiska utfallet handlar till allra största delen om lägre kostnader för medarbetare.

Per 1 april decentraliserades bemanningsenheten och numera sköts korttidsrekrytering av enheten för beman- ningsplanering. Detta har också fått konsekvensen att antalet timanställda har ökat eftersom de före 1 april till- hörde en annan sektor. Enheten arbetar nu enbart mot sektorns verksamhetsområden och har ansvar, inte bara

(17)

för korttidsrekrytering utan också för att så långt möjligt, i samverkan med verksamhetsområdena, optimera be- manningen och nyttja resurspass. Enheten ställdes omedelbart inför stora utmaningar med tanke på pandemin och man rekryterade på kort tid ett stort antal sommarvikarier, cirka 150 timanställda utöver de knappt 200 man redan hade. I år har man också satsat extra på webbaserade utbildningsinsatser för vikarierna, till exempel när det gäller basala hygienrutiner, det så kallade hygienkörkortet; en åtgärd för att minska risken för smittspridning till kommuninvånare i sektorns målgrupper.

Som ett led i att ta med goda erfarenheter till kommande år kommer sektorn att utvärdera sommaren och fun- dera över vilka utmaningar som uppstått och hur dessa så långt möjligt kan undvikas framöver.

I tillitsdialogerna framkom att chefer överlag under de gångna månaderna i större utsträckning än annars priorite- rat det nära ledarskapet och att det sannolikt bidragit till att sjukfrånvaron under hela våren och sommaren ändå hållit sig på en hanterbar nivå. Totalt sett har sjukfrånvaron ökat men med tanke på omständigheterna kunde siffrorna varit betydligt högre. Chefer i första linjen gör bedömningen att känslan av att det har stor betydelse att man som medarbetare kommer till jobbet blivit mycket starkare.

(18)

6 Uppdrag från 2019

6.1 Uppdrag från 2019

6.1.1 Utveckla arbetet med motprestation vid försörjningsstöd

Status Pågående Kommentar

Arbetsmarknadscoacher och socialsekreterare som handlägger försörjningsstöd arbetar från första februari vid samma enhet (arbetsmarknads- och försörjningsstödsenheten) vilket förväntas leda till att personer som har för- sörjningsstöd får ett snabbare och mer sammanhållet stöd i att komma vidare, eller tillbaka, till egen försörjning genom arbete och/eller studier. För att utöka utrymmet för stöd i den processen införs automatisering av hand- läggningen av försörjningsstödet. Uppstarten av automatiseringen har fördröjts på grund av förseningar hos leve- rantörerna av systemet.

Som en effekt av pandemin noteras i dagsläget en ökning av antalet personer som ansöker om försörjningsstöd.

Det ökade trycket på verksamheten kan få en påverkan på hur snabbt den enskilde kan få stöd i att återgå till arbete och/eller studier.

6.1.2 Förvaltningen ska, under ledning av KS, starta ett arbete för att förstå vad som orsakar Ales ungas psykiska ohälsa

Status Avslutad Kommentar

Detta uppdrag är avslutat som enskilt uppdrag och ingår istället i framgångsfaktorn "Utreda vad som främjar psykisk hälsa och satsa på insatser som styr i den riktningen". Den tvärpolitiska gruppen för barn och unga/TSI får kontinuerlig återkoppling om området psykisk hälsa. Arbetet kommer att återkopplas via uppdraget "Utred- ning av bakomliggande orsaker till barn och ungas psykiska hälsa i Ale".

6.1.3 Bistå sektor kommunstyrelsen i arbetet med att ta fram en plan för att motverka hedersförtryck.

Arbetet mot hedersförtryck är en del av kommunens våldspreventiva arbete och ingår i det kommunövergri- pande arbetet mot våld i nära relationer och ska således inte längre hanteras som ett separat politiskt uppdrag (se

"Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande gällande att kampen mot hedersförtrycket måste fort- sätta" från kommunfullmäktiges sammanträde 2019-10-28, KS. 2019.236 ). Utvecklingsavdelningen föreslår till kommunstyrelsen att de fattar ett nytt beslut för vidare hantering. Sektorn betraktar därmed sin del av detta spe- cifika uppdrag som avslutad och konstaterar att samverkan mellan sektorerna i olika frågor sker inom ramen för ordinarie verksamhet.

(19)

6.1.4 Ett integrationsprogram ska tas fram

Status Avslutad

Kommentar

När uppdraget gavs arbetade sektorn fram ett integrationsprogram som även beslutades i omsorgs- och arbets- marknadsnämnden (dnr OAN 2017.174). Ärendet återremitterades sedan från kommunstyrelsen till sektor kommunstyrelsen med uppdrag att förtydliga frågan om hedersförtryck samt övergripande målsättningar och hur dessa ska följas upp (dnr KS 2017.407). Inget ytterligare uppdrag gavs till sektor ATO i samband med detta.

Arbete i kärnfrågan bedrivs förstås dagligen inom ramen för ordinarie verksamhet.

6.1.5 Förvaltningen ska ta fram en definition av hemmaplanslösningar i Ale kommun. Därefter ska ett mått formuleras.

En definition med tillhörande mått är framtagen och antagen av nämnden (2019-09-12 § 147, dnr OAN2019.122) och beslutad av kommunfullmäktige (2019-10-28 § 151, dnr KS 2019.246).

6.1.6 Fler verksamheter ska drivas med intraprenad som driftsform

Sedan årsskiftet drivs två av sektorns boenden i form av intraprenad varav ett har haft denna driftsform sedan 2018. Erfarenheterna har överlag varit mycket positiva och planeringen för ytterligare intraprenaddrift inom sektorns verksamheter fortskrider enligt plan.