• No results found

4.2 Resultatet av observationerna

4.2.2 Struktur i klassrummet

Lärare 1 berättar inledningsvis att eleverna ska se film. När han berättar vilken film de ska se börjar många av eleverna högljutt att protestera, de har redan sett filmen. Det gör ingenting, försöker läraren förklara, det är bra att se en film flera gånger. Eleverna ställer hela tiden frågor kring varför de ska göra som läraren säger. Eleverna räcker inte upp handen. Läraren fortsätter att berätta om uppgiften. Ingen elev antecknar och det är ganska stökigt i gruppen. Till slut höjer läraren handen och sammanfattar vad han sagt med en högre röst än vad han använt tidigare. Eleverna tystnar och flyttar sig närmre TV:n. Efter 10 minuters

teknikproblem lämnar läraren klassrummet och låter eleverna se filmen på egen hand. Läraren berättar att han kanske kommer tillbaka innan lektionen är slut, beroende på hur länge mötet som han ska på kommer att hålla på. Detta säger läraren samtidigt som de första minuterna av filmen rullar. Eleverna vet inte riktigt var de ska titta. Läraren går och kommer inte tillbaka. Eleverna tittar på filmen under tystnad. När det är fem minuter kvar av lektionen går de utan att se klart filmen. Filmen står på när den sista eleven lämnar klassrummet.

Lärare 2 skriver viktiga datum och ord på tavlan. Hon berättar vad som ska hända under lektionen och vad målet är med dagens uppgift. Hon delar ut elevernas personliga

arbetsmaterial som de har arbetat med tidigare genom att säga elevens namn högt. Hon går genom hela klassrummet och delar ut papper till eleverna. Eleverna sitter och skriver större delen av lektionen. När några elever längst bak börjar prata går läraren dit och frågar hur det går. Eleverna tystnar och börjar skriva på nytt. Detta upprepar sig flera gånger under

lektionen. När det är en tredjedel kvar av lektionen säger läraren att eleverna ska avrunda. Det är tydligt att det ska hända något nytt. Fem minuter senare slutar läraren att röra sig i

klassrummet. Hon placerar sig på nytt sittandes på katedern och ber eleverna att rikta sin uppmärksamhet framåt genom att höja rösten något, precis som hon gjorde i början av

lektionen. Eleverna reagerar på lärarens uppmaning att avsluta arbetet och istället titta framåt. Läraren går igenom med eleverna vad de har skrivit. Läraren kastar ut en fråga som eleverna svarar på genom handuppräckning. Några elever ropar svaret rakt ut. Läraren ler och nämner eleven vid namn och ber honom eller henne att räcka upp handen. Hon väljer därefter en elev som redan räcker upp handen. Innan lektionen är slut berättar berömmer läraren eleverna för dagens insats och berättar vad som kommer hända nästa lektion.

I klassrummet hos lärare 3 är stämningen god. Läraren rör sig mellan grupperna av elever som spelar spel. Hon böjer sig över bänkarna, sätter sig på huk, skrattar och ler hela tiden mot eleverna. Eleverna skrattar också. Alla grupper vill ha hjälp, några samtidigt. De ropar lärarens namn högt genom klassrummet. Läraren dröjer kvar vid den hon talar med i några sekunder innan hon vänder sig om och tittar på den som har ropat efter henne. Hon säger att hon kommer men att hon ska först ska hjälpa till där hon är. Eleven som har ropat nöjer sig med svaret och återgår till spelet. Läraren är lugn och metodisk. Hon stressar inte mellan grupperna men är hela tiden tillgänglig. Plötsligt står det en tjej i dörröppningen som inte tillhör gruppen. Läraren noterar att hon står där men fortsätter att förklara, prata och skratta med en av sina elevgrupper som spelar spel. Efter nästan 10 minuter tittar läraren upp mot tjejen i dörren, tittar på sin klocka och visar med handen att eleven ska gå ut och vänta och att hon snart är klar med lektionen. Eleven vänder och går ut ur rummet. Dörren står öppen under hela lektionen. När de olika elevgrupperna börjar bli klara ropar de på läraren. Läraren

avrundar och sammanfattar med varje grupp och säger att de kan gå nu, för de är klara. Alla grupper är inte klara samtidigt, men det verkar inte störa de andra elevgrupperna att några elever går tidigare. Ingen elev går utan att först ha pratat med läraren.

Lärare 4 sätter sig vid en egen dator när eleverna jobbar med uppgifterna som läraren skrivit ner på tavlan. En elev undrar om hon kan redovisa förra veckans läxa nu. Läraren tycker att det är en bra idé och samtidigt som de andra eleverna sitter vid sina datorer och jobbar går eleven fram till tavlan och börjar berätta om vad hon har hittat i tidningen. Läraren lyssnar och ställer en massa frågor för att få eleven att tänka till ytterligare. Redovisningen är snarare en diskussion mellan eleven och läraren än en redovisning som eleven planerat. Efter 20 minuter tycker eleven att hon är klar. Läraren ger henne beröm och hon går tillbaka till sin dator. Läraren vänder sig om och tittar på sin lilla elevgrupp. Hans blick landar på en av eleverna som lyssnar på musik i hörlurar. Läraren ber eleven att ta ur lurarna och frågar honom när han ska göra sitt prov som han är efter med. Eleven vet inte och föreslår att läraren ska bestämma. Läraren går och hämtar sin kalender som ligger på en hylla i klassrummet och säger att eleven ska göra provet nästa måndag. Eleven protesterar och säger att han har slutat då. Läraren frågar återigen när eleven kan. Eleven kan på en rast på onsdagen. De båda diskuterar högljutt när omprovet ska göras, de har svårt att hitta en tid som passar dem båda. Till slut skriver läraren ner ett datum i sin kalender. Eleven lovar att komma ihåg att komma då, men skriver inte ner tid och datum. Under lektionen som är flera timmar lång kommer och går elever. Några tar en rast, någon ursäktar sig med att den har tid hos studievägledaren, någon har försovit sig och någon måste gå tidigare för att hinna med bussen. Läraren tar också rast och lämnar klassrummet vid två tillfällen under lektionen. Allteftersom eleverna känner sig klara lämnar de lektionen. Någon sitter kvar och jobbar efter lektionstid.

Related documents