Hodkinson & Sparkes (1997, 38 - 40) beskriver att känslor kring brytpunkter kan vara många. Inom den frivilliga brytpunkten där individen själv beslutat om förändringen kan övergången ses som odramatisk då den ofta är planerad och själv initierad. Till skillnad mot den frivilliga brytpunkten kan i stället de strukturella- och de påtvingade brytpunkterna skapa oro hos individer eftersom de oftast inte själva kan påverka brytpunkten. För informanterna i denna studie har de främst stött på strukturella brytpunkter både inför sitt gymnasieval där de behöver göra ett val till ett gymnasieprogram och i slutet av gymnasieutbildning där de behöver ta beslut kring vad de ska göra härnäst.
Något som dock framkommer i samtalet med informanterna är att ingen av dem är speciellt orolig eller nervös över övergången från skola till arbete. En anledning till detta
31
skulle kunna vara att informanterna redan har arbetslivserfarenhet. Genom deras erfarenheter inom arbetslivet har de kunnat stärka sina positioner på fältet för arbetsmarknaden och på så vis kan de ha underlättat sitt inträde på arbetsmarknaden. Det är också mycket möjligt att det skulle kunna sett annorlunda ut ifall de inte hade haft den arbetslivserfarenheten med sig.
En annan anledning som skulle kunna ha betydelse för informanternas känsla inför övergången är att flera utav dem också har blivit lovade anställningar efter avslutad utbildning, vilket skulle kunna ha en lugnande inverkan på informanterna. Det skulle kunna innebära att de sociala nätverk som individerna har runt omkring sig har bidragit till att anskaffa sig arbetslivserfarenhet som hjälpt dem att positionera sig på fältet för arbetsmarknaden men också minskat oron inför den kommande brytpunkten (Hodkinson & Sparkes, 1997). Författarna menar vidare att olika aktörer inom fältet så som ungdomar, arbetstagare och arbetsgivare har olika mycket makt inom det fältet och genom utbildning och erfarenhet kan positionerna inom fältet förändras. Inom fältet värderas också egenskaper och erfarenheter men även sociala nätverk och kontakter inom arbetslivet som påverkar de olika positionerna (Hodkinson & Sparkes, 1997, 36 - 38).
7.3 Slutsatser
Sammanfattningsvis så framkommer det att informanternas Apl och arbetslivserfarenhet har haft betydelse för vilka val de har gjort till gymnasiet men senare också till vilka arbetsplatser och vidareutbildning de sökt sig till. De har i sin tur varit en del av ett pragmatiskt rationellt beslutsfattande som påverkats av de egna arbetslivserfarenheterna, känslorna kring de olika alternativen samt att åsikter från personer runtomkring kan ha betydelse inför ett val. Genom sina erfarenheter har de även haft möjlighet att utöka sina handlingshorisonter vilket har lett till att nya alternativ har blivit synliga för informanterna. Informanterna har tidigare stått inför en strukturell brytpunkt gör det även nu i och med att deras gymnasieutbildning snart är slut. Brytpunkter som inte är initierade av individen själv kan skapa oro och upplevas besvärande. Det är något som inte stämde överens med informanterna i den här studien. Det kan bero på att informanterna genom sina erfarenheter stärkt sina positioner på
32
arbetsmarknaden och skapat sig sociala nätverk som han underlätta övergången mellan skola och arbete eller vidare studier. Flera av informanterna i den här undersökningen har genom Apl eller annan arbetslivserfarenhet blivit erbjuden anställning efter avslutad utbildning. För några av dem har de sociala nätverken runtomkring dem varit en bidragande orsak till att de fått sina första arbetslivserfarenheter. Det framkommer också i den här undersökningen att eleverna som gått yrkesprogram inom ramen för sin utbildning fått möjligheter att utöka sina sociala nätverk under sina Apl-perioder.
Slutsatsen av den här undersökningen blir således att Apl och sociala nätverk har haft positiv effekt på informanternas arbetslivserfarenhet. Framför allt har yrkesprogrammens Apl stärkt informanternas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden efter avslutat gymnasium.
33
8. Diskussion
Som tidigare nämnts är syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur informanternas kunskaper och praktiska arbetslivserfarenhet påverkat deras inställning till förvärvsarbete och fortsatta studier. Undersökningens frågeställningar var följande:
Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier?
Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet?
Det framkommer i undersökningen att informanternas Apl och arbetslivserfarenhet har påverkat hur de ser på möjliga yrken, arbetsplatser och utbildningar. Detta påverkade vissa av informanterna direkt, andra mer indirekt. Informanternas personliga nätverk har haft betydelse för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Genom Apl har också informanterna på yrkesprogram fått möjlighet att utöka sina sociala nätverk vilket kan stärka deras möjligheter till att få jobb.
8.1 Resultatdiskussion
I den här undersökningen så framkommer det att informanternas tidigare arbetslivserfarenheter har haft betydelse för deras utbildnings och yrkesval. Genom den förvärvade kunskapen har informanterna fått en utökad förståelse för vad det innebär att vara en del av arbetslivet. Både formellt lärande från Apl och informellt lärande från sommar- och extrajobb tycks har haft betydelse för informanternas utbildningsval inför gymnasiet men även senare. Detta kan ses som att informanterna genom sina erfarenheter från arbetslivet utvecklat de förmågor som definieras inom CMS. Det vill säga kompetenser och färdigheter kring sig själv och arbetsmarknaden men också förmågan att ta beslut (Sultana, 2012, 228–
34
229). Utifrån att arbetsmarknaden ständigt förändras och blir alltmer komplex kan de här färdigheterna och kunskapen om utbildnings- och arbetsmarknaden komma behöva utvecklas även framöver. Det överensstämmer med det Silliman, Edwards & Johnson ( 2020, 9 - 10) skriver om att arbetslivserfarenheter bidrar till att utveckla förmågor hos individer både förmågor som krävs inom yrket exempelvis god samarbetsförmåga och andra mer informella kompetenser såsom förbättrat självförtroende. Det får mig att fundera kring prao och om den obligatoriska prao som, exempelvis under högstadiet kan ha betydelse för individers utbildnings- och yrkesval. Genom prao kan ungdomarna få se olika arbetsplatser samt vilka olika yrkesgrupper som arbetar där.
Något som förvånade mig under det här arbetets gång är hur mycket de tillfrågade informanterna har arbetat. Flera av dem har sommarjobbat under flera år och sedan de börjat gymnasiet också arbetat extra vid sidan av deras studier på gymnasiet. Ingen av informanterna uttrycker heller någon större oro kring övergången mellan skola och arbete eller vidare studier. Det bekräftar också det som Törnqvist (2008, 79) beskriver om studenter som arbetar vid sidan av den utbildning de läser kan ha en lättare väg in på arbetsmarknaden än de som inte gjort det. På så vis blir heller inte den strukturella brytpunkten för informanterna så dramatisk eftersom informanterna har något att gå till efter avslutad utbildning (Hodkinson & Sparkes, 1997, 38 - 40).
Jag funderar även om kontexten kan ha spelat roll för informanternas möjligheter till arbete. Som tidigare nämnt går alla informanter i samma skola i en mindre svensk småstad. Staden har en tradition av företagande och även många industrier. Kanske kan det ha påverkar informanternas möjligheter till jobb på ett positivt sätt om det finns en ”alla känner alla”- mentalitet och att behovet av arbetskraft från näringslivet är stort från början.
8.2 Teoridiskussion
Under arbetets har jag insett att den valda teorin, careership av Hodkinson & Sparkes kanske skulle behövt kompletteras med en annan teori för att ge en djupare förklaring kring informanternas arbetslivsrelaterade kunskaper och vilken betydelse Apl och nätverk kan ha för etableringen på arbetsmarknaden. Den valda teorin för detta arbete kan ge förståelse för informanterna gjort sina val utifrån sina individuella handlingshorisonter och att besluten tas
35
på ett pragmatiskt rationellt sätt. Valet av en annan teori hade kunnat bidra till en djupare analys av resultatet. En teori kopplad till exempelvis arbetsplatsförlagt lärande hade kunnat bidra med fler verktyg till analysen för den här studien. Därför är jag kritiskt mot mitt val av att enbart använda Hodkinson & Sparkes (1997) och deras Careership teori i det här arbetet.
8.3 Metoddiskussion
Informanterna till denna undersökning skedde genom godtyckligt urval. Tanken med urvalet var att intervjua personer som kan tänkas ha mycket att säga kring det utvalda ämnet (Larsen, 2018, 125). På grund av rådande pandemi togs kontakten med ungdomarna genom att rektor godkände att jag tog kontakt lärare som i sin tur tillfrågade ungdomar om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju för min undersökning. Därefter tog jag kontakt med eleverna och gav information om undersökningsområdet och etiska ställningstaganden. Det som varit problematiskt i det här fallet var att intresset för att delta i undersökningen var lågt. Det har i sin tur innebar att jag hade svårt att få tag på informanter att intervjua. Allra svårast var det att få elever som läser högskoleförberedande program. Nu blev fördelningen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program fyra och en. Någon jämförelse mellan de olika programmen kunde således inte göra som till en början var tanken.
Anledningen till det svaga intresset för att delta i undersökningen är oklart. Dock går det att spekulera huruvida intresset för att delta hade varit större ifall jag kunnat informera om undersökningen personligen i klassrum och på så vis själv kunna berätta om mitt undersökningsområde. Det hade också gett eleverna hade gett en bild av vem jag är och de hade också haft möjlighet att ställa frågor innan de tog ställningen till att medverka. Då tror jag att intresset att delta skulle kunnat vara större.
En annan anledning till det svala intresset för att delta i undersökningen skulle också kunna vara att valet av informanter står inför en strukturell brytpunkt då de snart tar studenten och att de växelvis också läser på distans på grund av pandemin samt att deras fokus just nu är på att klara sin egen utbildning med bästa möjliga utfall och att de därför prioriterat skolan framför annat.
36
Ett komplement till den kvalitativa intervjustudie som gjordes i detta fall hade kunnat vara att intervjua fokusgrupper och då låtit en grupp av ungdomar samtala kring de för undersökningen aktuella ämnet. På så vis hade kollektiva uppfattningar hos gruppen kunnat framkomma och svaren hade kunnat bli med fylliga samt att eventuella åsiktsskillnader hade kunnat komma fram (Larsen, 2018, 141).