Icke strukturerad undersökning: hur man arbetar på organisationsnivå och

4. Resultat

4.4 Icke strukturerad undersökning: hur man arbetar på organisationsnivå och

För att undersöka pedagogernas egna uppfattningar om hur man på organisationsnivå och individnivå arbetar ute i verksamheten med att förebygga och hantera stress hade vi i vårt enkätformulär icke-strukturerade frågor. Dessa frågor hade öppna svarsalternativ där pedagogerna fick möjlighet att svara med egna alternativ. Vi har gjort avskriften så som pedagogerna har uttryckt sig och inte gjort några ändringar, vad gäller ordval och stavning. Vidare hade vi i vårt enkätformulär en strukturerad fråga med fasta svarsalternativ: Har ni på din arbetsplats någon form av stressförebyggande arbete? Vi har valt att redovisa den i den icke-strukturerade delen. Svaren anges i underrubrikerna

organisationsnivå och individnivå. .

4.4.1 Organisationsnivå

På frågan om pedagogerna på sin arbetsplats har någon form av stressförebyggande arbete kunde de ange svarsalternativen ja eller nej. I diagram 9 redogörs svaren utifrån vad pedagogerna undervisar i fördelat mellan förskollärare och grundskollärare.

Diagram 9. Har ni på din arbetsplats någon form av stressförebyggande arbete? Fördelat mellan förskollärare och grundskollärare. Procent.

I diagram 9 kan vi se att det inte förekommer något stressförebyggande arbete i grundskolan. Vidare menar majoriteten av förskollärarna att de inte har något stressförebyggande arbete på deras arbetsplats, dock är det en liten andel av dessa som anser detta.

Öppen fråga: Om du har svarat Ja på ovanstående fråga, hur ser detta arbete ut? Till frågan Har ni på din arbetsplats någon form av stressförebyggande arbete? följde en öppen fråga där pedagogerna fick möjlighet att svara med egna ord. Vi redogör för alla inkomna svar på denna fråga.

Vad vi kan se så handlar det stressförebyggande arbetet mycket om det sociala samspelet mellan kollegorna. Även god planering och friskvård är bra förutsättningar för att förebygga stress:

”Friskvård, kultur och festkommitté, gemensamma träffar på fritiden.” (Förskollärare)

”Planering, bra kommunikation i arbetslaget.” (Förskollärare)

För att undvika stress på grund av höga ljudnivåer på arbetsplatsen har man tagit till enkel och praktisk åtgärd:

”Vi har tex tennisbollar på stolarna för att sänka ljudnivån när 29 barn flyttar sina stolar.” (Förskollärare)

46 4.4.2 Individnivå

Öppen fråga: Vad anser du att den enskilda pedagogen kan göra för att förebygga stress?

Detta var en öppen fråga där pedagogerna fick en möjlighet att svara med egna alternativ. På denna fråga svarade 86 procent av pedagogerna. Vi har gjort ett urval av de svar som har varit mest frekventa. Bland de svar som vi erhöll var det flera pedagoger som nämnde friskvård som en viktig del i det förebyggande arbetet:

”Ta hand om sig själv genom att träna, äta bra mat, vara ute mycket, tänka positivt, sova och vara ledig på fritiden. Släppa jobbtankarna. .”(Grundskollärare)

Andra nämnde att man ska inte ska ta på sig för många arbetsuppgifter utan försöka använda sig av de resurser som finns att tillgå på arbetsplatsen så som vaktmästare och chefer:

”Tänka efter vad som är ens uppgift och försöka att inte ta på sig sådant som man inte behöver både i föräldrarkontakt och även sådant som var föeståndaruppgift förr. Lära sig att då det går ‘bolla’ över det till chef eller vaktmästare mm” ( Förskollärare)

Att planera och strukturera sitt arbete är viktiga faktorer i det stressförebyggande arbetet. Kollegialitet och samarbete är viktiga aspekter i förmågan att hantera stress. Viktigt är det också att man har en öppen kommunikation kolleger emellan. Vidare ska man varva ner i pauserna och försöka att se till det positiva och inte koncentrera sig på det som är negativt:

”Planera och strukturera verksamheten. Samarbeta och ta till vara på sina kollegor. Ta till vara på det som är positivt och försöka varva ner i pauserna.” ( Förskollärare)

”Prata med varandra, ventilera. Inte gå och reta sig på något/någon. Ta upp det direkt.” (Förskollärare)

Vissa uttrycker sig i en klang av uppgivenhet då de anser sig inte kunna påverka situationen överhuvudtaget:

”Vet ej! Kan ej påverka.” (Grundskollärare)

Någon poängterar vikten av pausuttag. Att man inte skall ta på sig personligt ansvar när någon elev misslyckas i sin skolgång:

”Vara noga med att ta en rast varje dag. Försöka att inte känna sig personligt ansvarig för att en elev misslyckas socialt eller kunskapsmässigt.” (Grundskollärare)

Vidare nämns att man ska sänka sin ambitionsnivå: ”Minska ambitionsnivån” (Grundskollärare)

5. Diskussion

Syftet med vår studie var att utifrån pedagogers attityd och beskrivning få en övergripande uppfattning om skillnader i den upplevda arbetssituationen mellan några förskollärare och grundskollärare. Dessutom ville vi undersöka vilka de upplevda källorna till stress var, och hur man på organisationsnivå och individnivå förebyggande arbetar för att hantera arbetsrelaterad stress. Att få en uppfattning om detta tror vi kommer att hjälpa oss mycket i vårt kommande yrke som förskollärare och grundskollärare i de tidigare åren då vi då är mer medvetna och lyhörda för de faktorer som kan leda till negativ stress hos pedagoger. Vi upplever även att det kan vara en bra kunskap att bära med sig då en dålig arbetsmiljö inte bara drabbar pedagogerna utan även barnen och eleverna då förutsättningarna för en god lärandeverksamhet försämras.

Vi fick en svarsfrekvens på 59 procent vilket betyder ett bortfall på 41 procent. Vad avser det externa bortfallet tror vi inte att detta har gjort någon större skillnad för vårt utfall då vi anser att vårt resultat bara bekräftar vad tidigare forskning kommit fram till. Om svarsfrekvensen hade varit högre tror vi att bilden av de pedagoger som anser sig ha en negativ arbetssituation bara hade förstärkts, även om det möjligtvis hade varit något fler pedagoger som angett sin arbetssituation som god.

Vi kommer att diskuterar resultatet i samma ordningsföljd som vi har ställt våra frågor i vår frågeställning.

Hur upplever pedagoger i förskola respektive grundskola sin arbetssituation i förhållande till stress, arbetsbelastning, arbetstillfredsställelse, handlingsutrymme och stöd i arbetet?

Vår studie visar på att flertalet av både förskollärarna och grundskollärarna upplever stress som något som gör att de ständigt upplever sin arbetssituation som jäktad vilket leder till att de har svårt att varva ned. Orsakerna till att pedagogerna upplever att de ständigt är jäktade kan vara många, dock menar vi att en av de främsta orsakerna kan vara att pedagogerna hela tiden har arbetsuppgifter som väntar. Detta kan leda till att man aldrig känner att man blir klar med sina arbetsuppgifter vilket orsakar stressupplevelser. Forskning utförd av Aili visar att avbrutet och ofärdigt arbete som man måste återkomma till senare, så kallat intermittent arbete, är grund till

stressupplevelser. Likaså skriver Andersson i sin artikel, Tunneln varslar om fara, att lärarjobbet är ett typiskt arbete som aldrig blir riktigt klart, och som alltid kan utföras bättre än hur det faktiskt har utförts. Upplevelsen av att man aldrig bli riktigt nöjd med sitt arbete tror vi är en stor faktor som kan påverka stressupplevelsen väldigt negativt då detta kan skapa en känsla av otillräcklighet hos pedagogen. Andersson menar att otillräcklighetskänslor hos lärare är frekvent förekommande problem. Detta är även något som konstateras i Arbetsmiljöverkets rapport, Skolans arbetsmiljö, då otillräcklighetskänslor är en av de vanligast förekommande anmärkningarna gällande arbetsmiljöproblem på skolorna.

Resultatet som vi fick fram i vår studie visar på att det är en större andel förskollärare än grundskollärare som ser stress som något positivt, och en större andel av grundskollärarna som ser stress som något negativt. Detta tror vi har mycket att göra med att förskollärarna i högre grad än grundskollärare har sina kollegor som stöd och hjälp i sitt dagliga arbete. I Berglunds och Larssons studie, Lärares arbetssituation och

syn på skolutveckling, menar man att kollegialitet och samarbete är viktiga aspekter i

förmågan att hantera stress då hjälp och stöd troligen motverkar en del av stressfaktorerna.

När det gäller vilka av de två yrkeskategorierna som upplever mest stress i sitt arbete visar vår studie på att grundskollärarna i högre grad än förskollärare gör detta. Bland förskollärarna som deltog i vår studie angav 18,5 procent att de ofta upplever stress i sitt arbete, bland grundskollärarna var motsvarande siffra 56,5 procent. Att grundskollärare upplever mer stress än förskollärare påvisar även Arbetsmiljöverkets och Statiska Centralbyråns undersökning i rapporten, Negativ stress och ohälsa. Vidare visar denna rapport på att grundskollärarna i allt större grad upplever att de är utsatta för högre krav i sitt arbete än vad förskollärare är. Vad kan orsaken till detta vara? Enligt Arbetsmiljöverket och stressforskaren Aleksander Perskis teori om stress uppstår stressupplevelser när individen utsätts för obalans då kraven och förväntningarna inte överensstämmer med vad hon/han förmår och kan. Betyder detta att grundskollärare utsätts för högre krav och förväntningar än vad förskollärare gör? Vi menar att så är fallet då decentraliseringen medförde omfattande förändringar vilka främst påverkade grundskollärarna, bland annat på grund av nya styrformer och nytt betygssystem.

Enligt Aili kan pedagogers upplevelser av stress relateras till vad det är för typ av arbete som väntar. Den typ av aktivitet som skapar mest stressupplevelser hos pedagogerna är så kallat okvalificerat lärararbete,130 därefter kommer det kvalificerat lärararbete131 och sist det semikvalificerade lärararbetet.132 Vi frågade våra informanter vilka arbetsuppgifter som upptog mest tid under deras arbetsdag för att kunna dra Ailis teori till vår studie.

De svar som ofta var förekommande bland förskollärarna i vår studie var främst arbetsuppgifter som har med de vardagliga sysslorna att göra så som dukning och uppgifter som har med omvårdnad av barnen att göra. Om vi ska dra vårt resultat till Ailis teori så är dessa arbetsuppgifter av typen okvalificerat arbete vilket, enligt Aili, skapar mest stressupplevelse hos pedagoger.

Den typ av arbete som grundskollärare oftast utför under sin arbetsdag är undervisning, på-gående-fot arbete och arbetsuppgifter som lärare gör under arbetstid, men utanför den föreskrivna undervisningstiden. Detta innebär att grundskollärare utför arbetsuppgifter av alla de tre olika typerna, dock är det främst okvalificerat och semikvalificerat arbete som våra informanter nämnde i vår studie. Detta innebär att även grundskollärare mest utför arbetsuppgifter av typen okvalificerat arbete, vilket är den typ av arbetsuppgifter som skapar den största stressupplevelsen hos pedagoger.

Utifrån detta resultat borde både förskollärare och grundskollärare uppleva sin stressupplevelse på en liknande nivå, men så är inte fallet. Är det kanske de semikvalificerade arbetsuppgifterna som gör att grundskollärarna upplever mer stress i sitt arbete? Vi anser att det inte borde vara så då till exempel förskollärare dagligen har föräldrakontakter vilket inte höjer deras upplevelser av stress. Dock kan det vara så att det okvalificerade arbetet som förskollärarna utför genomförs i större grad på avdelningen där de då har kontakt med barnen vilket då minskar upplevelsen av stress hos förskollärare.

130_{Okvalificerat lärararbete består av enklare efterarbete efter lektioner, som att städa och plocka undan,}

administration som att vidimera fakturor eller kopiera, förflyttningar, enklare för- och efterarbete till möten som att boka lokaler och skriva protokoll.

131_{Kvalificerat lärararbete består av problemhantering, analys och långsiktig planering.}

132_{Semikvalificerande lärararbete består av bland annat är föräldrakontakter, elevkontakter som inte är}

Det okvalificerade arbetet som grundskollärare utför är till större del sådana arbetsuppgifter som genomförs på deras arbetstid dock utanför föreskriven undervisningstid. Aili menar att det är rimligt att tänka sig att stressen uppstår av en kombination av orsaker och då kan upplevelsen av att göra okvalificerat arbete kännas mer stressande då viktigare arbete måste skjutas åt sidan. Kan det vara så att det pedagogerna upplever som det betydelsefullaste arbetet och minst stressframkallande är det som utförs när de befinner sig i barngruppen eller i klassen? Vi menar att vi utifrån vår studie kan se att fallet är så då grundskollärare upplever mer stress i sitt arbete och gör detta på grund av att de främst utför arbetsuppgifter som utförs utanför deras undervisningstid vilket innebär att de inte har någon kontakt med eleverna.

Vårt resultat av studien visar på att grundskollärare i något högre grad än förskollärarna upplever att intensiteten och stressen har ökat mycket under deras verksamma tid. Orsakerna till att intensiteten och stressen har ökat, enligt grundskollärarna, är främst att det har tillkommit fler administrativa arbetsuppgifter och brist på stöd och förståelse från skolledningen. Anledningarna som förskollärarna anger till varför de upplever att intensiteten och stressen har ökat är främst att det blir allt fler små barn i barngrupperna och att barnens vistelsetid på förskolorna har ökat. Orsaken till att det har blivit allt fler små barn i barngrupperna menar man i uppsatsen Arbetssituation och arbetsbelastning

inom förskola beror på att det har blivit allt fler yngre barn i barngrupperna då

sexåringarna har övergått till förskoleklass. Vidare nämns att det är för lite personal på avdelningarna. Vi menar även att dessa orsaker kan ligga till grund för att stressen och intensiteten har ökat på förskolorna. Att det har tillkommit fler administrativa arbetsuppgifter för grundskollärarna menar vi tyder på en ökad arbetsbelastning hos dessa. Vidare tycker vi att det är bedrövligt att de upplever att de inte får tillräckligt med stöd och förståelse från skolledningen. Att grundskollärare upplever brist på stöd visar även Arbetsmiljöverkets rapport, Skolans arbetsmiljö, där man menar att bristen på stöd från skolledningen är psykosocialt problem på arbetsplatsen.

En anledning till att skolledningen brister när det gäller att ge stöd till sina anställda är enligt Andersson artikel, Tunneln varslar om fara, att även rektorerna är överbelastade med arbete och därför inte kan ge det stöd som pedagogerna behöver. Handlar detta om en resursfråga? Onekligen är det så. Vi anser att det är av vikt att kunna få stöd i arbetet för såväl verksamheten som för den yrkesmässiga och personliga utvecklingen. Utan

stöd från rektorn blir verksamheten inte den som är önskvärd vilket inte bara drabbar pedagogerna utan i längden drabbas även eleverna, vilket i sin tur även drabbar hela vårt utbildningssamhälle.

I Arbetsmiljöverkets och Statiska Centralbyråns rapport påpekar de vikten av stöd i arbetet för att man ska kunna trivas och göra ett bra arbete. Vidare visar denna rapport på att nära hälften av de tillfrågade grundskollärarna anser att de har ett bristande socialt stöd på arbetet. Det är främst stödet från chefer som saknas. Är bristen på stöd en orsak till att grundskollärarna upplever att intensiteten och stressen har ökat? Vi tror att det finns flera olika faktorer som har påverkat detta, men vi tror säkert att detta har en medgörande roll.

I vår studie frågade vi våra informanter om de ansåg sig kunna få hjälp och stöd av sina arbetskamrater. Det resultat vi fick fram visar på att förskollärare i högre grad än grundskollärare instämmer helt på denna fråga. Har förskollärare kanske ett bättre socialt klimat på sina arbetsplatser än vad grundskollärare har? I Arbetsmiljöverkets rapport, Skolans arbetsmiljö, framkom det att cirka 23 procent av de tillfrågade lärarna utpekade problem som har med samarbetsfrågor att göra som ett psykosocialt problem på arbetsplatsen. Detta tyder på att det sociala klimatet kan vara ett problem inom grundskolan, dock inte ett problem av stor vikt.

I Berglunds och Larssons studie, Lärares arbetssituation och syn på skolutveckling,

menar man att just frågor som handlar om tillgång på stöd och givandet av stöd mycket

färgar lärarnas upplevda arbetssituation och det allmänna arbetsklimatet som råder i verksamheten. Utifrån detta kan vi utläsa att förskollärare upplever sin arbetssituation som bättre än vad grundskollärare gör. Än en gång tror vi att den grundläggande orsaken till detta har med kollegialitet att göra, vilket vi har förstått är väldigt viktigt inom den pedagogiska verksamheten. Johansson och Vikström-Wicksell skriver i

Arbetssituation och arbetsbelastning inom förskola att grunden till trivsel på arbetet är

arbetskamraterna och gemenskapen. Andra faktorer som är viktiga är att bli sedd och bekräftad för det arbete man gör, av både arbetskamrater och arbetsledare.

Vidare menar Berglund och Larsson att kollegialitet och samarbete är viktiga aspekter för den upplevda arbetstillfredsställelsen. Vad det gäller våra informanters

arbetstillfredsställelse så anser fler förskollärare än grundskollärare att de känner att de har ett arbete som de kan känna sig helt tillfredställda med.

Att förskollärare är mer tillfredställda med sitt arbete menar vi som Berglund och Larsson att det handlar mycket om kollegialitet och samarbete. De upplever att de kan få det stöd och den hjälp som de behöver för att få en arbetssituation som känns tillfredställande. Att det är i lägre grad grundskollärare som upplever att de har ett arbete som de kan känna sig helt tillfredställda med tror vi mycket beror på den ökade arbetsmängden och bristen på stöd från skolledning och från kollegor. Om man jämför vår undersökning med Berglunds och Larssons forskning visar denna på att lärarna i allmänhet är mycket nöjda med sitt jobb i termer av arbetstillfredsställelse.

Vår studie visar på att samtliga grundskollärare har angett att de arbetar på sina berättigade raster och pauser medan inte någon av förskollärarna angav detta. Ett skäl till att grundskollärare använder sina raster och pauser till arbete menar vi, liksom Aili, kan vara att de tvingas ta sin paustid till sin hjälp för att hinna uträtta sitt arbete. Att grundskollärare använder sina berättigade raster och pauser till att arbeta på menar vi försvårar möjligheten till nedharvning under arbetsdagen. Detta kan även vara en orsak till att flertalet av grundskollärarna angav att de definierar stress som jäkt, som försvårar möjligheten till att varva ned (se diskussion ovan). Vidare menar Aili att grundskollärare arbetar i hög grad på sina raster då dessa är centrala tider för planering, samordning och olika former av problemhantering.

Vi började fundera på om inte förskollärare även planerar och samordnar eller arbetar med problemhantering under sina raster och pauser? Vi tror att fallet är så men att de möjligen inte reflekterar över detta i lika stor grad som grundskollärare gör. Det kan även vara så att förskollärare i större grad upplever att de kan koppla av på sina raster och pauser, även om de i själva verket arbetar med någon arbetsuppgift, men inte befinner sig i barngruppen. Aili menar även att pauser och raster är viktiga drag i ”copingstrategin” i lärararbetet för att förebygga upplevelsen av stress då dessa ger lärarna tillfälle att diskutera sina angelägenheter med andra lärare. Detta tyder på att stödet från kollegorna i form av omtanke och medkänsla är viktig för att få en mental avlastning vilket vi även tror har en stor betydelse i hanteringen av stress hos pedagoger.

Att grundskollärare arbetar på sina raster och pauser menar vi kan tyda på att grundskollärare har en betydligt större arbetsbelastning än vad förskollärare har. Vår studie visar på att 60,8 procent av grundskollärarna och 29,6 procent av förskollärarna anser att det inte har en arbetsmängd som känns acceptabel. I en jämförelse med Arbetsmiljöverkets och Statiska Centralbyråns undersökning visar även denna att grundskollärarna i högre grad anser sig ha en stor arbetsbörda då 90 procent angav detta. Vidare menade 73 procent av de tillfrågade förskollärarna att de har en stor arbetsbörda. Arbetsmiljöverkets forskningsrapport visar på att hög arbetsbelastning är den mest frekvent förekommande anmärkningen gällande psykosociala arbetsmiljöproblem hos lärare. Vår studie visar på att det har skett en markant sänkning bland grundskollärarna men främst bland förskollärarna i denna fråga. Vad kan orsakerna till denna sänkning vara?

När det gäller förskollärarnas och grundskollärarnas inflytande och egenkontroll i

In document ”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!” (Page 44-67)