0 100 200Vuxna Barn Barn i familjehem Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans
Kommentar: Kungälv sticker ut på insatserna boende barn och ledsagarservice, medan de andra insatserna ligger inom rikssnittet. Korttidsvistelse och kontaktperson ligger betydligt under. Diagram 39 Strukturkostnad Mölndal 0 100 200Vuxna Barn Barn i familjehem Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans
Kommentar: Mölndal håller sig inom rikssnittet för de flesta insatserna, förutom daglig verk-samhet och ledsagarservice. När det gäller daglig verkverk-samhet är en förklaring att brukaren har avgiftsfria transporter till och från verksamheterna.
Diagram 40 Strukturkostnad Partille 0 100 200 Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans
Kommentar: Partille har i princip samma kostnader för de olika insatserna som rikssnittet, utom för kontaktperson. Diagram 41 Strukturkostnad Tjörn 0 100 200Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans
Kommentar: Tjörns kostnader för de dyra insatserna boende vuxna och barn samt daglig verksamhet och korttidsvistelse är under rikssnittet, medan man ligger högt i kostnader för framförallt ledsagarservice och kontaktperson.
46 Diagram 42 Strukturkostnad Tynnered 0 100 200Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans
Kommentar: Tynnered har framförallt höga kostnader för daglig verksamhet och ledsagar-service.
ALLMÄNT
Ovanstående redovisade fördelning av kommunernas kostnader för olika insatser ger en bild av hur kostnadseffektivt man genomför beslut i de olika insatserna i förhållande till rikssnittet. Det ger en bild över hur det ser ut i kommunerna och kan tas som en indikation på att man bör följa upp vad det kan bero på. För en del insatser grundas kostnaderna på för få beslut, varför det blir omöjligt att dra säkra slutsatser.
Genomgående för de undersökta kommunerna är att man ligger väldigt högt för insatsen ledsagarservice. Det är en förhållandevis billig insats och ger inte så stort genomslag i den totala kostnaden för LSS-verksamheten i kommunen.
SAMMANFATTANDE DISKUSSION
Ett antal kommuner/stadsdelar har saknat möjligheter att ta fram alla uppgifter och/eller in-rapportera i tid. Det finns flera orsaker till detta. Först och främst var underlaget omfattande och ambitiöst upplagt, det innebar en alltför stor arbetsinsats för vissa att skaffa fram alla uppgifter. Andra orsaker beror på att handikappomsorgen är olika organiserad i kommuner-na, en del har verksamheterna samlade, andra har en del verksamheter på andra förvalt-ningar. Det gäller framförallt korttidstillsyn för ungdomar över 12 år som organiseras ihop med skolverksamheten i kommunen och insatser enligt socialtjänstlagen som till vissa delar organiseras av kommunernas individ- och familjeomsorg. Ytterligare skäl till svårigheterna att få fram uppgifter beror på hur väl olika ekonomi- och uppföljningssystem klarar att differentie-ra uppgifter om olika insatser.
I efterhand kan det konstateras att ifall alla inkommit med kompletta uppgifter, hade materia-let blivit svårt att sammanställa överskådligt på grund av det omfattande underlaget och anta-let kommuner/stadsdelar. Nyckeltalsprojektet borde redan från början ha inanta-letts som ett pilot-projekt med ett begränsat antal kommuner, för att få en uppfattning om vad som kunde vara en relevant modell att arbeta efter.
Under processen kan man säga att det utkristalliserades ett pilotprojekt med de kommuner som hade möjlighet att ta fram flertalet uppgifter. De resultat som redovisas, bygger på upp-gifterna som lämnats av Alingsås, Härrydas, Kungälvs, Mölndals, Partilles och Tjörns kom-muner samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad.
På samma sätt som det är stora skillnader mellan kommunerna i landet, är det även stora skillnader mellan de redovisade kommunerna i GR-området. Ser man till totala
LSS-kostnaden per invånare varierar LSS-kostnaden från Tjörns kommun med 1 082 kronor till Tynne-red med 3 330 kronor. Det intressanta med nyckeltalsutTynne-redningen för LSS-området är att visa på hur skillnaderna ser ut, var respektive kommun lägger sina resurser. Kommunerna får ett material som blir möjligt att analysera vidare lokalt. Man får också möjlighet att disku-tera med andra kommuner hur deras lösningar ser ut och om man kan göra annorlunda för att eventuellt kunna utveckla en annan kostnadsbild.
Det finns en rad skäl till varför det blir de här skillnaderna. En starkt bidragande orsak är an-delen funktionshindrade av befolkningen. Tynnered har nästan dubbla antalet funktionshind-rade, 88 per 10 000 invånare mot Tjörns 48 funktionshindrade per 10 000 invånare.
Ett annat skäl till olikheterna finns i traditionella strukturer, eftersom kommuner i olika hög grad tvingats ”ärva” verksamheter från tiden före 1994 då landstinget var huvudman för verk-samheterna. Alingsås och Tynnered är exempel på kommuner som av tradition haft stor verksamhet för boende och fortfarande har höga kostnader för den verksamheten, 1 672 kronor per invånare respektive 1 350 kronor. Tjörn är i den här undersökningen ett exempel på en kommun som fått bygga upp sin verksamhet utan traditioner. Undersökningen visar också tydligt på att Tjörn har en betydligt större andel av ”öppna” insatser som ledsagar- och avlösarservice eller kontaktperson, i sin LSS-verksamhet. Dessa verksamheter ger utslag på kostnaderna eftersom de insatserna är avsevärt mindre kostnadskrävande än till exempel gruppboende, som för Tjörns del endast kostar 204 kronor per invånare.
Ytterligare variationer som framkommit genom nyckeltalsarbetet är relationen mellan person-lig assistans och assistansersättning. Det tycks som det är skillnader i olika försäkringskas-sors bedömning av insats med assistansersättning. Den här frågan behöver utredas vidare. Strukturkostnaden är en beräknad kostnad per beslut, baserat på ett riksgenomsnitt och den kostnaden kommer att ligga till grund för utjämningen av LSS-kostnader. Vid jämförelse lan de undersökta kommunerna och strukturkostnaden finns även där stora variationer
mel-48 lan kommunerna, både mellan de olika insatserna och totalt. Från Tjörn som ligger på 81 % av förväntade kostnader totalt, till Härryda med 13 % högre faktiskt kostnad än den förvänta-de.
För att kunna göra en fullständig analys av vad skillnaderna består i, behöver nyckeltalen kompletteras med omsorgsbehov och omsorgstyngd. Det saknas emellertid sådana modeller i nuläget. Det föreslagna utjämningssystemet utelämnar också den aspekten och tar enbart hänsyn till antal beslut, antal funktionshindrade och personalkostnaden.
Utjämningssystemet ger upphov till några reflektioner och frågeställningar. I det nya utjäm-ningssystemet får vissa kommuner betala in mycket, medan andra får tillbaka beroende på vilka kostnader man har för verksamheterna. En frågeställning i sammanhanget blir om ut-jämningssystemet leder till kostnadsutveckling av området och hämmar effektivisering och metodutveckling. Kommuner med dyra verksamheter generellt, får från utjämningen medan kommuner med billiga verksamheter får betala till systemet.
Daglig verksamhet är ett exempel på där bland annat Alingsås arbetat medvetet för att place-ra ut verksamheten i de lokala företagen. Det ger också genomslag i kostnaderna för verk-samheten, Alingsås har lägst kostnader för insatsen av de undersökta kommunerna, obero-ende hur man jämför. Kommunen menar att man genom den här satsningen har uppnått högre kvalitet för de funktionshindrade samtidigt som man fått en verksamhet till lägre kost-nad.
Något tillspetsat uppstår frågan om utjämningssystemet sätter likhetstecken mellan billig verksamhet och sämre kvalitet?