NYCKELTAL LSS 2002

(1)

NYCKELTAL LSS 2002

FÖRBEREDANDE STUDIE OCH JÄMFÖRELSE MELLAN

KOMMU-NERNA: ALINGSÅS, HÄRRYDA, KUNGÄLV, MÖLNDAL, PARTILLE

OCH TJÖRN SAMT GÖTEBORGS STAD; STADSDELEN TYNNERED

FÖR ATT UTVECKLA EN MODELL FÖR FRAMTIDA NYCKELTAL

FÖR FUNKTIONSHINDER

2003-11-30 Sammanställt av Hans Troedsson

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

3 2. Bakgrund

4 3. Syfte

5 4. Genomförande

6 5. Kommunpresentation

7 5.1 Alingsås

7 5.2 Härryda

8 5.3 Kungälv

10 5.4 Mölndal

12 5.5 Partille

14 5.6 Tjörn

16 5.7 Tynnered

18 6. Resultatsammanställning

20 6.1 Strukturkostnad

20 6.2 Totalt

22 6.3 Bostad med särskild service för vuxna

25 6.4 Bostad med särskild service för barn

28 6.5 Daglig verksamhet

31 6.6 Övriga insatser

34 6.7 Korttidsvistelse

37 6.8 Personlig assistans

40 6.9 Fördelning av insatser

42 6.10 Allmänt

45 7. Sammanfattande diskussion

46 Bilaga 1: Tabellsammanställning

48 Bilaga 2: Matris Omfattning

55

(3)

1. INLEDNING

Kommunernas verksamheter för funktionshindrade regleras i lagarna ”Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade” – LSS och Socialtjänstlagen – SoL.

Kommundirektörs- och sociala chefsgruppen för GR-kommunerna uttalade under våren 2002, önskemål om att medlemskommunerna gemensamt skulle utarbeta nyckeltal för funk-tionshinder, med inriktning på i första hand LSS-verksamheterna särskilt boende och daglig verksamhet.

Ursprungligen ville uppdragsgivarna att nyckeltalsarbetet skulle följa den så kallade ”Söder-törnsmodellen”, eftersom det fanns planer på att den modellen skulle utgöra grunden för ett nytt nationellt utjämningssystem inom LSS-området. Den statliga kommittén: ”Utjämning av LSS-kostnader” som tillsatts övergav de planerna, varför det inte längre var aktuellt att an-vända den modellen i GR: s nyckeltalsarbete. Finansdepartementet gav rådet att avvakta kommitténs betänkande i slutet av 2002, då det skulle klarna hur den nationella fördelnings-modellen skulle se ut.

Den sociala chefsgruppen beslutade då att invänta utjämningskommitténs betänkande och överlät frågan till handikappchefernas nätverk att svara för det praktiska genomförandet. Slutbetänkandet ”Utjämning av LSS-kostnader” (SOU 2002:103) överlämnades till regering-en i november 2002, där man redovisar hur ett utjämningssystem bör se ut. Regeringregering-en har sedan lagt en proposition: ”Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktions-hindrade” (Prop. 2002/03:151) till riksdagen i september 2003, för att börja gälla från 2004. Propositionen följer till stora delar slutbetänkandets förslag.

Handikappchefernas nätverk bildade en arbetsgrupp bestående av ekonomer och företräda-re för verksamheterna från de olika kommunerna. GR fick uppdraget att vara projektsamord-nare och -sekreterare. När arbetsgruppen startade sitt arbete i februari 2003, ville Göte-borgsregionens samtliga 13 medlemskommuner delta i arbetet med nyckeltal. Göteborg re-presenterades av stadsdelarna Centrum och Tynnered samt stadskansliet.

Efter en diskussion om avgränsningar i uppdraget enades arbetsgruppen om formuleringen: - Mäta insatser för personer med funktionshinder oavsett lagstiftning eller hur

kommu-nerna valt att organisera sitt arbete med dessa personer

Datainsamlingen baserades på de nio kommunala insatserna enligt LSS och särskilda insat-ser för funktionshindrade enligt SoL. Vidare fördelades uppgifterna på de tre personkretsarna enligt LSS och de som hade insatser enligt SoL. Uppgifterna gäller kostnader för helåret 2002 och antal beslut vid den första september 2002, detta för att kunna jämföra med de årliga uppgifter kommunerna lämnar till SCB, den så kallade RS-statistiken (räkenskaps-sammandraget).

En matris för datainsamlingen utarbetades enligt intentionerna för att fyllas i av kommunerna (se bilaga).

Det visade sig emellertid att underlaget var alltför ambitiöst och omfattande för att alla kom-muner skulle kunna lämna uppgifter i tid så att GR skulle hinna sammanställa och bearbeta materialet. I maj beslutade arbetsgruppen att nyckeltal skulle tas fram för de kommuner som hade möjlighet att lämna uppgifter före den 1 juni 2003.

(4)

4 Materialet som redovisas bygger därför på uppgifter från kommunerna: Alingsås, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Tjörn samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad. På grund av det omfattande underlaget har även dessa kommuner behövt göra kompletteringar i sina uppgifter ända fram till och med september 2003. Det här är första gången som GR-området utarbetar nyckeltal för funktionshinder och därför är det svårt att avgöra om alla uppgifter är korrekta eller avser samma insatser för de undersökta kommunerna. Även om det är svårt att dra alltför långtgående slutsatser av materialet visar det ändå på tydliga tendenser vilka är användbara för jämförelser och fortsatta analyser lokalt.

De kommuner som avstått att lämna material har ändå deltagit i hela processen med att ta fram nyckeltal och kan nu göra jämförelser mellan den egna kommunen/stadsdelen och den här undersökningen.

2. BAKGRUND

Den 1 januari 1994 trädde handikappreformen i kraft för att förbättra stöd och service för funktionshindrade. Reformen innebar en ny lagstiftning för området, LSS – Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. I och med införandet av LSS överfördes ansvaret för om-sorgsinsatserna från landstingen till kommunerna förutom insatsen råd och stöd. Målsätt-ningen för all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med om-fattande funktionshinder och främja full delaktighet i samhällslivet.

I LSS beskrivs tre grupper – personkretsar – som kan beviljas insatser, det är personer med: 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vux-en ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom

3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service

Personer som har rätt till stöd enligt LSS, ska få insatser som anpassas till den funktions-hindrades individuella behov. Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i lagens 9 § och är tio till antalet:

1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om pro-blem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (Landstingens uppgift)

2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning – LASS

3. Ledsagarservice

4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet

9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsverksamhet

(5)

Kommunerna har ansvaret för insatserna två till och med tio, medan landstinget ansvarar för den första: rådgivning och annat personligt stöd. Försäkringskassorna ansvarar för lagen om assistansersättning – LASS, dock ersätter kommunerna försäkringskassorna för de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen.

Utöver insatser enligt LSS och LASS är också insatser enligt Socialtjänstlagen – SoL – tillämpliga för funktionshindrade.

Sammantaget betyder det att en rad olika insatser kan komma ifråga för stöd och service till funktionshindrade. Det medför att området funktionshinder blir svårt att förutsäga och därför svårt för huvudmannen att i förväg budgetera kostnader för verksamheten.

Det har gjorts försök att utveckla modeller för att förutsäga vårdbehov, bland annat med hjälp av den så kallade Södertörnsmodellen och även Göteborgs Stad har försökt, men tvingats ge upp på grund av områdets komplexitet och att det i botten ligger en rättighetslagstiftning till stöd för den funktionshindrade.

Det har lett till att omsorgen om de funktionshindrade ständigt har överskridit den budget man har för verksamheten. Under till exempel 2002 ökade kostnaderna för verksamheten, totalt i riket med 13 %. Det är också stora skillnader mellan kommunerna i landet, både vad det gäller antalet funktionshindrade per invånare och kostnader per invånare.

Antalet funktionshindrade per 10 000 invånare i landets kommuner varierar mellan 14 och 150. Kostnaderna per invånare varierar mellan ytterligheterna Bjurholms och Ödeshögs kommuner med 421 kronor per invånare till 5 120 kronor per invånare i Vännäs kommun (Räkenskapssammandraget 2001).

På grund av dessa stora skillnader mellan kommunerna tillsatte regeringen i december 2000 en parlamentarisk kommitté (dir 2000:99) för att utreda hur utjämning skall ske för kostnads-skillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Kommittén lämnade sitt slutbetänkande i november 2002 och föreslår en utjämningsmodell som tar hänsyn till andelen funktionshindrade i kommunen, kostnader för insatser och perso-naltäthet. Slutbetänkandets förslag har senare formulerats i en proposition (Prop.

2002/03:151) från regeringen över hur ett sådant utjämningssystem bör se ut. För Göte-borgsregionens medlemskommuner finns både ”vinnare” och ”förlorare” i det nya utjäm-ningssystemet. Från Kungsbackas och Tjörns kommuner med en avgift till utjämningen mot-svarande 800 – 900 kronor per invånare, till Alingsås och Lilla Edets kommuner som från utjämningen får mer än 700 kronor per invånare. (Slutbetänkande av kommittén: Utjämning av LSS-kostnader; Bilaga 3 B).

Dessa stora variationer inom området, kräver att kommunerna utvecklar modeller för att få en ökad kontroll över verksamheterna och kostnaderna.

Nyckeltal kan i detta sammanhanget utgöra ett viktigt instrument för att få en bättre överblick över området.

3. SYFTE

Syftet med att utarbeta nyckeltal för funktionshinder är att utifrån kvantitativa data, få fram ett jämförelsematerial mellan kommunerna i Göteborgsregionen som kan utgöra en grund för jämförelse mellan kommuner – benchmarking – samt fördjupad analys och uppföljning i re-spektive kommun.

(6)

6 4. GENOMFÖRANDE

Det här är första gången GR-kommunerna utarbetar nyckeltal för funktionshinder. Eftersom området är komplicerat på grund av alla insatser, personkretsar och dubbel lagstiftning, LSS och SoL, var det från början vissa svårigheter att finna en användbar modell för hur och vilka data som skulle samlas in.

Arbetsgruppen enades om en matris som utgår från de olika LSS-insatserna utökat med de extra SoL-insatserna: Daglig sysselsättning (arbetsträning för psykiskt funktionshindrade) och Särskild hjälp i hemmet (hemtjänst och boendestöd). De olika LSS-insatserna delades upp i delinsatser för att få en uppfattning om hur insatsen påverkas av olika former av verk-samheten.

För varje insats redovisades antal beslut, omfattning, vem som utfört och i vilken omfattning – den egna kommunen, annan kommun eller entreprenör – samt kostnaderna för insatserna, fördelat på köpt tjänst, personal, verksamhet och intäkter för att få fram nettokostnaden för insatsen.

Uppgifter om insatsernas omfattning delades dessutom upp enligt de tre personkretsarna, där personkrets tre ytterligare delades upp i psykiska och övriga funktionshinder, samt ännu en ”personkrets” gällande dem med insatser endast enligt SoL.

Till matrisen utformades också en ”lathund” över vad uppgiften skulle innehålla. Därefter på-börjades insamlingen av underlag i respektive kommun/stadsdel.

Projektsamordnaren vid GR, besökte ett flertal av kommunerna för att få en mera överskådlig uppfattning om respektive kommuns strategier för verksamheterna.

Det har inledningsvis redovisats att ett antal kommuner/stadsdelar saknat möjligheter att ta fram alla uppgifter och/eller inrapportera i tid. Det finns flera orsaker till detta. Först och främst var underlaget omfattande och ambitiöst upplagt, vilket för vissa innebar en alltför hög arbetsbelastning med att ta fram alla uppgifter. Andra orsaker beror på att handikappomsor-gen är olika organiserad i kommunerna, en del har verksamheterna samlade, andra har en del verksamheter på andra förvaltningar. Det gäller framförallt korttidstillsyn för ungdomar över 12 år som organiseras ihop med skolverksamheten i vissa kommuner och insatser en-ligt socialtjänstlagen som till vissa delar organiseras av kommunernas individ- och familje-omsorg. Ytterligare skäl till svårigheterna att få fram uppgifter beror på hur väl olika kommu-ners ekonomi- och uppföljningssystem klarar att differentiera uppgifter om de olika insatser-na.

I efterhand kan det konstateras att ifall alla inkommit med kompletta uppgifter, hade materia-let blivit svårt att sammanställa överskådligt på grund av det omfattande underlaget och anta-let kommuner/stadsdelar. Nyckeltalsprojektet borde redan från början ha inanta-letts som ett pilot-projekt med ett begränsat antal kommuner, för att få en uppfattning om vad som kunde vara en relevant modell att arbeta efter.

Under processen kan man säga att det utkristalliserades ett pilotprojekt med de kommuner som hade möjlighet att ta fram flertalet uppgifter. De resultat som redovisas, bygger på upp-gifterna som lämnats av Alingsås, Härrydas, Kungälvs, Mölndals, Partilles och Tjörns kom-muner samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad.

(7)

Utvecklingen av arbetet understryker att dessa första nyckeltal i första hand är preliminära tal och gör inte anspråk på att vara helt exakta. Resultaten visar dock på flera intressanta ten-denser som väcker en del frågeställningar.

5. KOMMUNPRESENTATION

Nedan följer en allmän, kortfattad presentation av de sju kommuner/stadsdelen som deltagit i det konkreta nyckeltalsarbetet och deras verksamhet för funktionshindrade.

5.1 ALINGSÅS

FAKTAUPPGIFTER Befolkning

Antal invånare 2002-12-31: 35 327 Antal funktionshindrade LSS: 219 Antal funktionshindrade SoL: 115 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 412 Antal anställda: 503 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 82 Bokslut handikappomsorgen 2002 tkr Bruttokostnad: 221 325 Intäkter: 127 587 Nettokostnad: 93 738 Handikappomsorgens andel av

den kommunala verksamheten %: 8,2

Sedan 2001-07-01 organiserar socialnämnden i Alingsås handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg samt den kommunala psykiatriska verksamheten.

Handikappomsorgen leds av en avdelningschef samt 11 områdeschefer. Tre

LSS-handläggare utreder och fattar beslut om insatser enligt LSS samt SoL. Personer under 65 år med behov av hemtjänstinsatser ingår också i socialförvaltningens målgrupp. Dessa insatser utreds och köps av vård- och äldreomsorgsförvaltningen. Till verksamheten finns också knu-tet fyra sjuksköterskor, sjukgymnastresurs samt arbetsterapeut.

Handikappomsorgen i Alingsås är stor i förhållande till folkmängden. 115 brukare med olika funktionshinder bor i gruppbostäder och servicebostäder. Av dem har många beslut om LASS. Ca 100 personer bor i egna lägenheter och har beslut om LASS, som verkställs av kommunens personal. Det finns en väl utbyggd daglig verksamhet med små arbetsplatser spridda i Alingsås.

Alingsås har liksom många andra kommuner svårigheter att klara verkställighet av boende-beslut, korttidsplatser, kontaktpersoner, stödfamiljer och även till avlösar- och ledsagarservi-ce. Hittills har behovet av boendeplatser kunnat lösas, men i framtiden kan det bli svårt. Förutom behov av volymökningar finns flera områden att utveckla framöver. Tydligare kom-petenskrav på personal för vissa svåra målgrupper är angeläget, liksom handledning för vis-sa arbetsgrupper ute i verkvis-samheterna.

(8)

(9)

5.2 HÄRRYDA

den kommunala verksamheten %: 6,9

Handikappomsorgen i Härryda kommun vänder sig till målgruppen inom LSS personkretsar förutom de som har insatser p.g.a. psykiska funktionshinder som mestadels får sina behov tillgodosedda via Socialtjänstlagen. Personer med övriga funktionshinder som ej är berätti-gade till insatser via LSS får idag sina insatser tillgodosedda via äldreomsorgen.

Handikappomsorgen omfattar verksamheterna bostad med särskild service, korttidsboende, kontaktpersoner, daglig verksamhet, personlig assistans, boende för psykiskt funktionshind-rade och daglig verksamhet för psykiskt funktionshindfunktionshind-rade.

Härryda har åtta enheter för särskilt boende med olika inriktning beroende på målgruppernas behov som till exempel personer med autism, flerfunktionshinder eller serviceboenden för personer med lättare funktionshinder. Handikappomsorgen köper platser i boende då verk-samheten inte har plats alternativt inte har den kompetens som är nödvändig. Familjehem är en alternativ boendeform där framför allt barn och ungdomar

Korttidsboendet är beräknat för barn och ungdomar upp till 21 år och har 3 platser för barn/ungdomar med autistisk problematik samt 3 platser för övriga funktionshinder. Platser köps fortfarande då alla inte kan erbjudas plats i kommunens eget korttidsboende.

I kommunen finns 3 dagcenter varav ett för personer med autism. Dagcenterverksamhet be-drivs även i mindre omfattning på olika arbetsplatser i kommunen. Platser köps för personer med förvärvad hjärnskada och för personer med mycket speciella behov.

En särskild enhet verkställer insatserna personlig assistans, avlösarservice och ledsagarser-vice. Enheten rekryterar och ansvarar för personliga assistenter, ledsagare och avlösare. Verksamheten omfattar även rekrytering och arbetsgivaransvar utifrån försäkringskassans beslut.

Verksamheten för psykiskt funktionshindrade omfattar en gruppbostad för fem personer, bo-endestöd, kontaktpersoner samt ett korttidsboende. För personer som har behov av särskil-da insatser, köps platser utanför kommunen.

(10)

10 Daglig Verksamhet för psykiskt funktionshindrade skall vara utformad så att den i så hög grad som möjligt kan möta den enskildes behov och förutsättningar för att därigenom skapa ett meningsfullt innehåll i vardagen med möjlighet till gemenskap med andra. Egen förmåga och initiativ uppmuntras liksom ett successivt ökat brukarinflytande. Den dagliga verksamhe-ten innehåller flera gruppverksamheter och riktar sig till deltagare från hela kommunen i åld-rarna mellan 21-75 år.

(11)

5.3 KUNGÄLV

den kommunala verksamheten %: 8

Handikappomsorgen i Kungälv har som uppdrag att ge stöd till personer under 65 år med funktionshinder. För personer med utvecklingsstörning finns ingen åldersgräns. För att kunna utforma ett så väl anpassat stöd som möjligt är verksamheten till stor del uppbyggd utefter målgruppsinriktning.

• Personer med psykiska funktionshinder

• Personer med utvecklingsstörning samt med förvärvade hjärnskador • Personer med neuropsykiatriska funktionshinder

• Personer med fysiska funktionshinder

För att personer inte skall bollas mellan olika handläggare har samtliga kompetens för att göra utredningar/bedömningar enligt både LSS och SoL. Handläggning och verkställighet är åtskilda, handläggarna och enhetscheferna samarbetar för att undvika negativa effekter. Kommunen har tio gruppbostäder med sammanlagt 52 lägenheter. För barn och ungdomar finns två boenden med sammanlagt 6 platser.

Korttidstillsynen bedrivs delvis i skolans lokaler men också i samma lokaler som korttidsverk-samheten för vuxna. Korttidsvistelse för barn sker dels i en egen verksamhet och dels med hjälp av sammanlagt 40 stödfamiljer. Verksamheten har även hand om avlösarservice. Stöd i boendet ges via tre olika enheter och vänder sig till målgrupperna med psykiska funk-tionshinder, utvecklingsstörning samt fysiska funktionshinder. En habiliteringsassistent med central placering stödjer personer som bor hemma hos sina föräldrar men också i eget bo-ende. Under 2002 har personal rekryterats till ett stödteam som skall arbeta med framförallt unga vuxna lindrigt utvecklingsstörda personer med neuropsykiatrisk och social problematik. Det finns en habiliteringsassistent som arbetar halvtid med fritidsfrågor mot personer med utvecklingsstörning i samverkan med intresseföreningen FUB och fritidsförvaltningen. Daglig verksamhet vänder sig till personer med utvecklingsstörning, autism och vuxenhjärn-skadade. Verksamhet är differentierad och bedrivs i olika lokaler. Enheterna är utformade

(12)

12 efter enskilda personers förmåga och behov av sysselsättning, vilket innebär allt från sinnes-träning till industriell produktion.

Inom enheten för personlig assistans arbetar tre enhetschefer efter målgruppsindelning. Det finns utarbetade regler och riktlinjer för vad som gäller för den enskilde och efter överens-kommelse om innehållet avtalas vad som gäller för det fortsatta samarbetet mellan kommu-nen och den enskilde.

För personer med psykiska funktionshinder finns en gruppbostad med åtta lägenheter. I Kungälv finns tre verksamheter med sysselsättning och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Två av verksamheterna finansieras gemensamt av Västra Göta-landsregionen och kommunen och är öppna verksamheter utan krav på biståndsbeslut. Den tredje verksamheten är mer arbetsinriktad och kräver att deltagaren har kontakt med en handläggare. Det är emellertid viktigt att deltagarna kan röra sig mellan alla verksamheterna.

(13)

5.4 MÖLNDAL

den kommunala verksamheten %: 8

Mölndals kommun är belägen strax söder om Göteborg i Västra Götalands län. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. De södra delarna av kommunen består framförallt av landsbygd.

Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar, Administration, Hemsjukvård och Bistånd, Äldreomsorg och Handikappomsorg. Medicinskt ansvarig sjukskö-terska finns som stabsfunktion.

Handikappomsorgen är indelad i 19 verksamhetsområden med ca 40 enheter som har det övergripande ansvaret för bistånd och insatser till personer med funktionshinder under 65 år. I Mölndal finns det 40 lägenheter i åtta gruppbostäder, samtliga klassificerade som bostäder enligt LSS. Den enskilde kan också ansöka och beviljas insatsen enligt SoL.

Kommunen har tio servicebostäder med sammanlagt 91 lägenheter och ytterligare fem lä-genheter i ordinarie bostäder med anvisningsrätt.

För barn med funktionshinder som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar finns ett sär-skilt boende för tre barn och ytterligare tre barn är placerade i familjehem.

Korttidsvistelse ges på ett korttidshem med sju platser fördelade på två enheter och 1 akut-plats. 3 platser är för barn med neuropsykiatriska funktionshinder och 4 för barn med fler-funktionshinder. Verksamheten säljer platser genom ramavtal. Insatsen beviljas med ett visst antal dygn/år.

Korttidsvistelse i form av läger bedrivs i hyrda fastigheter i Bohuslän, där deltagarna delas in i grupper efter funktionshinder och åder. Mölndal har en omfattande lägerverksamhet på hel-ger och under sommaren. Man säljer också platser till kranskommuner.

Vid korttidstillsyn delas ungdomarna in i grupper beroende på funktionshinder och behov av stöd.

(14)

14 Den dagliga verksamheten omfattar fyra verksamhetsområden, som samtliga har olika inrikt-ning och stor bredd av aktiviteter beroende på personernas funktionshinder och behov av stöd. Verksamheterna omfattar såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som produk-tionsinriktade uppgifter genom arbetsanskaffningen. Det finns ett flertal olika basverksamhe-ter, utflyttade verksamheter och individuellt integrerade platser ute i samhället.

I Mölndal erbjuds personer med psykiska funktionshinder daglig sysselsättning. Verksamhe-ten bygger på frivilligt deltagande helt utifrån individens önskemål och behov.

Socialpsykiatriskt stöd riktar sig till personer med långvariga och svåra psykiska funktions-hinder som bor i ordinärt boende.

Boendestöd i form av habiliteringspedagog ges enligt SoL, men är förbehållet personer i per-sonkrets ett.

Mölndals kommun har, i samverkan med Härryda och Kungsbacka kommuner, tre personliga ombud för psykiskt funktionshindrade. Arbetet regleras i ett samverkansavtal med årlig ut-värdering.

(15)

5.5 PARTILLE

den kommunala verksamheten %: 6,0

Handikappomsorgen är en av vård- och omsorgsförvaltningens tre avdelningar. Utredare och assistent arbetar direkt under avdelningschefen. Avdelningen är uppdelad i sju verksamhe-ter. Behovs- och biståndsbedömningar handläggs inom biståndsenheten.

I Partille finns fem gruppbostäder med 29 lägenheter. Till två av gruppbostäderna finns en satellitlägenhet och ytterligare en gruppbostad med en träningslägenhet. Ett gruppboende är integrerat med daglig verksamhet.

Utöver gruppbostäderna får personer med intellektuella funktionshinder insatser i form av boendestöd.

Daglig verksamhet i omfattar fyra dagcenter med olika inriktningar för 49 personer. Kommu-nen köper ytterligare åtta platser.

I Partille finns ett korttidshem för korttidsvistelse. Kommunen köper också korttidsplatser och läger i andra kommuner. Utöver korttidshem och läger anlitar kommunen stödfamiljer för in-satsen korttidsvistelse.

Tillsammans med korttidshemmet finns en bostad med särskild service för barn och ungdo-mar med tre platser. Dessutom köper kommunen fem platser i andra kommuner.

I kommunen finns två särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder med sammanlagt 15 lägenheter samt en lägenhet för gemensamma aktiviteter så kallad ”kontakt-lägenhet”. En boendestödsgrupp ger stöd i det särskilda boendet och till personer i eget bo-ende. Det finns också en daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Partille har i samarbete med Göteborgs stad personliga ombud som arbetar uppsökande och ger stöd till personer med psykiska funktionshinder.

Personlig assistans bedrivs av kommunen som samordnare, privata företag och brukarkoo-perativ.

(16)

16 Insatserna avlösarservice, ledsagarservice och kontaktperson har beviljats för sammanlagt ca 100 personer i Partille kommun under 2002.

(17)

5.6 TJÖRN

Antal invånare 2002-12-31: 16 591 Antal funktionshindrade LSS: 71 Antal funktionshindrade SoL 27 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 54 Antal anställda: 67 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 81 Bokslut handikappomsorgen 2002 tkr Bruttokostnad: 30884 Intäkter: 11648 Nettokostnad: 19236 Handikappomsorgens andel av

den kommunala verksamheten %: 4,4

LSS-verksamheten sorterar inom Socialnämndens ansvarsområde. Övriga verksamheter inom nämndens område är Individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Samarbete sker mellan LSS och dessa verksamheter.

LSS-verksamheten leds av en verksamhetschef med en LSS-handläggare vars uppgifter är att utreda och bedöma insatser enligt LSS. Olika enheter genomför insatserna inom aktuellt område.

Verksamheten vänder sig till målgruppen inom LSS personkrets. Personer med övriga funk-tionshinder som ej är berättigade till insatser via LSS får sina behov tillgodosedda genom SoL och/eller Hälso- och sjukvårdslagen.

I kommunen finns en gruppbostad med fem platser. Till gruppbostaden hör ytterligare fyra satellitlägenheter. Gruppbostaden organiserar också personliga assistenter inom och utanför boendet.

Vidare finns det i kommunen boendekollektiv med sex lägenheter varav en för korttidsboen-de. Boendekollektivet med en habiliteringsassistent organiserar också personliga assistenter inom och utanför boendet och samarbetar med gruppbostaden om kommunens personliga assistenter. I nära anslutning till boendekollektivet bor fyra yngre personer i egna lägenheter med stöd.

Boendeenheterna svarar också för rekrytering och arbetsledning av ledsagare.

Utöver ovan beskrivet boende köper kommunen boendeplats i Göteborg för en vuxen person och fyra platser i andra kommuner för barn och ungdomar vars skolbehov ej kan tillgodoses inom Tjörns kommun.

En korttidslägenhet används för att erbjuda avlastning för vuxna personer som fortfarande bor med sina anhöriga.

(18)

18 Inom kommunen finns korttidsavlastning och korttidstillsyn för barn och ungdomar. Dessa verksamheter är samordnade och har också till uppgift att rekrytera personal till familjer som är beviljade insatsen avlösarservice i hemmet.

Korttidstillsynen erbjuds till ungdomar från 13 år då föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och ungdomen behöver fortsatt tillsyn. Öppethållande för denna verksamhet är motsvarande ett fritidshems öppethållande.

Korttidsavlastningen ger i dagsläget möjlighet till avlastning varannan helg, någon vardags-natt per vecka, samt under skolloven. Eventuellt tillkommande behov kan förändra öppetti-derna.

Utöver ovan beskriven avlastning och korttidsavlastning köper kommunen i dagsläget tre platser i annan kommun.

Stödfamilj är ett alternativ för familjer som har barn med funktionshinder och behöver avlast-ning i sin föräldrasituation.

Inom kommunen finns daglig verksamhet med varierande inriktningar som erbjuder syssel-sättning på olika nivåer och där plats oavsett funktionshinder kan erbjudas. De inriktningar som kommunen erbjuder är: kommuncafé, vaktmästarservice inom högstadieskola, jordbruk, skog/ved, verkstad, hunddagis, mjuk och hård slöjd, brödbakning och legoförpackning. De externa verksamheterna inom kommunen är bilverkstad, häststall och Ica-butik. Sysselsätt-ningen innebär att personerna har sin dagliga verksamhet inom aktuell arbetsplats med stöd från arbetsplatspersonal men med handledning och stöd från dagcenterpersonal.

Utöver den beskrivna daglig verksamhet köper kommunen i dagsläget 3 platser från andra kommuner på grund av att den enskilde har särskilda önskemål.

Gruppen funktionshindrade med olika slag av funktionshinder tenderar att öka och med detta följer ökade kostnader. För att i framtiden fortsatt kunna fokusera på normalisering och sam-hällsintegrering måste samverkan inom och utanför socialförvaltningen ytterligare aktiveras. Målet är att utöka samarbetet med närliggande kommuner för att fortsatt möta nya och ”sma-la” behov för den lilla kommunen, men också kunna erbjuda utomkommunala omsorgstagare plats inom kommunens verksamheter och därmed, trots ekonomiska sparkrav kunna bibe-hålla kvalitets- och kvantitetsmått.

(19)

5.7 TYNNERED

Antal invånare 2002-12-31: 27 531 Antal funktionshindrade LSS: 241 Antal funktionshindrade SoL: 73 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 258 Antal anställda: 316 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 80 Bokslut handikappomsorgen 2002 tkr Bruttokostnad: 153 953 Intäkter: 54 576 Nettokostnad: 99 376 Handikappomsorgens andel av stadsdelens verksamhet %: 14

(Uppgiften om handikappomsorgens andel av stadsdelens verksamhet är ej jämförbar med kommunernas uppgifter, eftersom handikappomsorgen utgör större andel av en stadsdels totala verksamhet än av en kommuns. Jämförelse kan endast göras med andra stadsdelar.)

Göteborgs Stad är indelad i tjugoen stadsdelar i varierande storlek. Stadsdelarna är i sin tur indelade i regioner där Tynnered har sin tillhörighet i västerregionen tillsammans med stads-delarna Askim, Frölunda, Styrsö, Högsbo och Älvsborg. Tynnered är en stadsdel med varie-rande bostadsbebyggelse med villor, radhus och områden med hyreslägenheter. Stadsdelen ligger vid havet med kommunala badplatser och småbåtshamnar. Stadsdelen har en förhål-landevis ung befolkning och fjorton procent av befolkningen är personer med invandrarbak-grund.

I Tynnered finns ingen etablerad industri men en stor del av de boende arbetar inom den kommunala verksamheten. Två små affärscentra finns på Opaltorget och Smycketorget med närhet till Frölunda Torg som är ett stort affärscentrum i väster.

Stadsdelarna i Göteborg ansvarar för den kommunala verksamheten inom bibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktions-hindrade och äldre.

Funktionshinder är en egen organisation inom Tynnered där insatser/bistånd kan ges utifrån LSS och SoL. Båda lagarna hanteras av samma handläggare för att uppnå en kontinuitet för brukarna. Funktionshinder i Tynnered har en kapacitet i organisationen som täcker alla de-larna inom LSS intention såsom tolv gruppbostäder, två elevhem, ett korttidsboende, daglig verksamhet som består av fjorton verksamheter, ett boendestöd och en daglig sysselsättning för psykiskt funktionshindrade.

Vidare finns verksamhet för personlig assistans, ledsagare, avlösare och kontaktpersoner, verksamheten bedrivs således dygnet runt årets alla dagar.

I bostäderna med särskild service finns sjuksköterskor (PAS) som delas med vård och om-sorg. Gemensamt för hela Tynnered finns en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS).

(20)

20 Tynnered arbetar i ett Västerperspektiv när det gäller nyetablering av särskilda bostäder, det pågår fortlöpande projektering för att kunna svara upp till de behov som finns.

I verksamheten finns förutom verksamhetschef, sju enhetschefer som arbetar i lednings-gruppen, tillsammans med kvalitetssamordnare samt en planeringsledare och fyra LSS handläggare.

(21)

6. RESULTATSAMMANSTÄLLNING

Resultaten från respektive kommun redovisas i olika diagram och tabeller med kommentarer för varje insats. Det medelvärde som anges och visas som en linje i stapeldiagrammen, utgör ett genomsnitt för de sju redovisade kommunerna. I sammanställningen redovisas endast insatser enligt LSS trots att det ursprungliga syftet var att redovisa hela området funktions-hinder, alltså både LSS och SoL. Det är svårt att ta fram uppgifter om insatser enligt SoL eftersom det delvis sker i andra organisationer och är svårt att avgränsa vilka uppgifter som ska redovisas.

Redovisningen inleds med en genomgång av begreppet ”strukturkostnad”. Därpå följer resul-tatredovisningen uppdelat i olika avsnitt, totalt och respektive LSS-insats. I bilaga till rappor-ten redovisas sammanställningen i tabellform som ligger till grund för redovisningen. Kostnaderna relateras till antal invånare, antal funktionshindrade, antal beslut och i förhål-lande till den så kallade strukturkostnaden. Dessutom redovisas hur stor andel av LSS-insatserna som upphandlas av externa utförare – andra kommuner och fristående entrepre-nörer.

Den administrativa kostnaden som kommunerna redovisar för LSS-verksamheten, har förde-lats på varje insats och beroende på insatsens andel av den totala verksamheten.

6.1 STRUKTURKOSTNAD

Det så kallade strukturkostnadsbegreppet behöver redas ut särskilt för att läsaren ska förstå vad som menas.

Varje år lämnar alla kommuner uppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) om

LSS-verksamheten vad det gäller antal beslut för de olika LSS-insatserna per den 1 september, samt kommunens kostnader för verksamheten, baserat på bokslutet. SCB sammanställer uppgifterna i vad som kallas Räkenskapssammandraget (RS).

Kommittén: Utjämning av LSS-kostnader har beräknat en genomsnittskostnad för insatserna, baserat på ett urval av kommuner. Denna beräknade kostnad kallas för strukturkostnad och enligt regeringens proposition om utjämning av LSS-kostnader, föreslås strukturkostnaden ligga till grund för beräkningen av utjämningen.

Den grundläggande strukturkostnaden för 2001 beräknas på följande sätt: Boende;

Antal beslut om särskilt boende för vuxna multiplicerat med 555 610 kronor plus antal beslut om särskilt boende för barn multiplicerat med 777 857 kronor plus antal beslut om barn i fa-miljehem multiplicerat med 166 683 kronor.

Daglig verksamhet;

Antal beslut om daglig verksamhet multiplicerat med 155 531 kronor Övriga insatser;

Antal beslut om korttidsvistelse multiplicerat med 148 112 kronor plus antal beslut om kort-tidshem multiplicerat med 148 112 kronor plus antal beslut om avlösarservice multiplicerat med 37 028 kronor plus antalet beslut om ledsagarservice multiplicerat med 18 514 kronor plus antalet beslut om kontaktperson multiplicerat med 18 514 kronor.

(22)

22 Antal kommunala beslut om personlig assistans, LSS, multiplicerat med 256 075 kronor plus den totala ersättning kommunen betalat till försäkringskassan för de första 20 timmarna för personer med assistansersättning, LASS.

För att beräkna utjämningen för varje kommun, används också ett koncentrations- och per-sonalkostnadsindex för att justera den beräknade strukturkostnaden.

I den här rapporten redovisas endast strukturkostnaden för 2001 (strukturkostnaden för 2002 publiceras av SCB under oktober 2003 och utelämnas därför i det här sammanhanget) och bortser från koncentrations- och personalkostnadsindex, eftersom det förutsätter komplette-rande underlag från kommunerna.

(23)

6.2 TOTALT

Dessa diagram avser att ge en samlad bild över kommunernas totala LSS-kostnader i rela-tion till antalet invånare, funkrela-tionshindrade och strukturkostnaden. Diagrammen redovisar också andelen funktionshindrade av befolkningen i respektive kommun samt hur mycket man köper av externa utförare.

Diagram 1:

Antal funktionshindrade per 10 000 invånare

0 20 40 60 80 100 Funktionshinder LSS 88 69 66 62 58 57 48 Medel=64 64 64 64 64 64 64 64

Tynnered Mölndal Kungälv Alingsås Härryda Partille Tjörn

Förklaring: Antalet funktionshindrade avser det antal personer per 10 000 invånare i varje kommun som tillhör någon av de tre personkretsarna enligt LSS.

Diagram 2:

Nettokostnad LSS per invånare kr

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Invånare kr 3330 3098 2484 2144 2141 1824 1082 Medel=2301 2301 2301 2301 2301 2301 2301 2301 Tynnered Alingsås Mölndal Härryda Kungälv Partille Tjörn

Förklaring: Nettokostnad per invånare visar respektive kommuns totala nettokostnad för LSS delat med antalet invånare, resultatet redovisas i kronor.

(24)

24 Diagram 3:

Nettokostnad per funktionshindrad LSS kkr

0 100 200 300 400 500 600 Funktionshindrad kkr 500 380 367 359 326 318 226 Medel=354 354 354 354 354 354 354 354

Alingsås Tynnered Härryda Mölndal Kungälv Partille Tjörn

Förklaring: Nettokostnad per funktionshindrad redovisas på samma sätt som kostnad per invånare, men anges i tusental kronor.

Diagram 4:

Andel köpt tjänst av nettokostnad LSS %

0 5 10 15 20 25 30 35 Andel köpt % 29 29 22 21 13 12 10 Medel=19% 19 19 19 19 19 19 19

Alingsås Tynnered Tjörn Partille Kungälv Härryda Mölndal

Förklaring: Andel köpt tjänst visar hur stor del av den totala nettokostnaden för LSS som respektive kommun köper tjänster av annan utförare än den egna kommunen, annan kom-mun och/eller entreprenör. Redovisas i procent

(25)

Diagram 5:

Strukturkostnad Totalt

0 20 40 60 80 100 120 Andel % 113 105 104 101 100 98 81 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100

Härryda Alingsås Tynnered Partille Mölndal Kungälv Tjörn

Förklaring: Strukturkostnaden visar hur respektive kommun förhåller sig till rikssnittet totalt alla insatser, beräknat på det sätt som angetts under avsnittet ”Strukturkostnad” ovan. Kommentar: Resultaten av totala kostnader för LSS visar på stora variationer mellan de redovisade kommunerna. Tynnered har hög andel funktionshindrade av befolkningen och följdriktigt har stadsdelen högst kostnad per invånare. När det gäller kostnad per funktions-hindrad ligger Tynnered ungefär på genomsnittet.

Alingsås däremot har en genomsnittlig andel funktionshindrade av befolkningen, men hög bruttokostnad både per invånare och per funktionshindrad. En stor bidragande orsak till detta är att kommunen av tradition har ett omfattande boende som man säljer till andra kommuner. Trots att både Tynnered och Alingsås har stora egna verksamheter, köper dessa procentuellt mest insatser av de undersökta kommunerna

Tjörn är den kommun som sticker ut mest av alla. Man har lägst andel funktionshindrade, men också betydligt lägre kostnader för LSS-verksamheten totalt både vad det gäller per invånare och per funktionshindrad. Man ligger också 20 % under beräknad strukturkostnad. Totalt för de undersökta kommunerna, så har man i genomsnitt kostnader för verksamheten som överensstämmer med den beräknade strukturkostnaden, men med stor skillnad inbör-des. Härryda har 13 % högre kostnader än beräknade, medan Tjörn har 19 % lägre, en skill-nad mellan de båda kommunerna med 32 %.

(26)

26 6.3 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA

I insatsen Bostad med särskild service för vuxna, ingår alla typer av heldygnsboende som servicebostad och gruppbostad.

Diagram 6

Kostnadsandel Bostad med särskild sevice vuxna

av nettokostnad LSS %

0 10 20 30 40 50 60 Andel % 54 49 44 44 41 41 19 Medel=45 45 45 45 45 45 45 45

Alingsås Kungälv Härryda Mölndal Partille Tynnered Tjörn

Förklaring: Insatsens kostnadsandel av den totala nettokostnaden för LSS, redovisat i %. Diagram 7

Nettokostnad LSS Bostad med särskild service

vuxna per invånare kr

0 500 1000 1500 2000 Invånare kr 1672 1350 1084 1039 941 742 204 Medel=1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005

Alingsås Tynnered Mölndal Kungälv Härryda Partille Tjörn

(27)

Diagram 8

Nettokostnad LSS Bostad med särskild service

vuxna per beslut kkr

0 100 200 300 400 500 600 700 Beslut kkr 622 585 581 580 578 539 379 Medel=525 525 525 525 525 525 525 525

Alingsås Partille Härryda Kungälv Mölndal Tynnered Tjörn

Förklaring: Insatsens totala nettokostnad delat med antal beslut, redovisat i tusental kronor. Diagram 9

Andel köpt boende vuxna av nettokostnad

insatsen %

0 10 20 30 40 50 Andel % 42 35 24 15 10 3 0 Medel=18 18 18 18 18 18 18 18

Alingsås Tjörn Partille Kungälv Tynnered Mölndal Härryda

Förklaring: Andel upphandlad tjänst av annan kommun och/eller entreprenör, av den totala nettokostnaden för insatsen.

(28)

28 Diagram 10

Strukturkostnad Bostad med särskild service

vuxna

0 50 100 150 Andel % 112 105 104 104 104 97 68 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100

Alingsås Partille Härryda Kungälv Mölndal Tynnered Tjörn

Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: Bostad med särskild service för vuxna är en dyr insats. Det framgår dels av det höga genomsnittet, 45 %, av de undersökta kommunernas andel av insatsens kostnadsandel av LSS-kostnaden totalt. Insatsen har också ett högt värde enligt det beräknade riksgenom-snittet, den så kallade strukturkostnaden för insatsen.

Alingsås och Tynnered har mycket boende vilket slår igenom när det gäller insatsens kost-nad per invånare, men man kan notera att både kostkost-naden per beslut och den beräkkost-nade strukturkostnaden för insatsen, ligger inom rimliga nivåer.

Även här utmärker sig Tjörns kommun. Tjörn upphandlar mycket av sitt särskilda boende för vuxna, men tydligtvis gör man det kostnadseffektivt, eftersom man ligger långt under genom-snittet för de undersökta kommunerna vare sig det gäller insatskostnad per invånare, insats-kostnad per beslut eller strukturinsats-kostnad. Det är noterbart att Alingsås upphandlar så mycket av insatsen, trots att man producerar en stor del av insatsen lokalt. Det betyder att Alingsås säljer mycket boende till andra kommuners invånare, samtidigt som man köper mycket bo-ende för de egna invånarna

(29)

6.4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN

För insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom ingår både särskilt boende och familjehem. I den här framställningen redovisas endast särskilt boende, eftersom det visade sig att de undersökta kommunerna antingen saknade familjehemsplaceringar eller enbart hade någon enstaka placering. Redovisningen för de kommuner som har placeringar i familjehem finns i tabellbilagan.

Diagram 11

Kostnadsandel Bostad med särskild service barn

av nettokostnad LSS %

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Andel % 10,4 8,4 6,2 3,2 2,4 1,6 1,0 Medel=4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7

Tjörn Partille Kungälv Mölndal Härryda Alingsås Tynnered

Förklaring: Insatsens procentuella andel av den totala LSS-verksamheten. Diagram 12

Nettokostnad LSS Bostad med särskild service

barn per invånare kr

0 50 100 150 200 Invånare kr 155 133 113 81 52 50 32 Medel=88 88 88 88 88 88 88 88

Partille Kungälv Tjörn Mölndal Härryda Alingsås Tynnered

Förklaring: Insatsens totala nettokostnader delat med antalet invånare, redovisat i antal kronor.

(30)

30 Diagram 13

Nettokostnad LSS Bostad med särskild service

barn per beslut

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Beslut kkr 1261 796 767 731 438 418 253 Medel=666 666 666 666 666 666 666 666

Kungälv Härryda Mölndal Partille Tynnered Tjörn Alingsås

Förklaring: Insatsens totala nettokostnader delat med antalet beslut, redovisat i tusental kronor.

Diagram 14

Andel köpt boende barn av nettokostnad insatsen

0 20 40 60 80 100 120 Andel % 98 76 60 44 11 0 0 Medel=40 40 40 40 40 40 40 40

Härryda Tjörn Alingsås Partille Mölndal Kungälv Tynnered

Förklaring: Procentuell andel av insatsens nettokostnad som upphandlas och utförs av an-nan kommun eller entreprenör.

(31)

Diagram 15

Strukturkostnad Bostad med särskild service barn

0 50 100 150 200 Andel % 162 102 99 94 56 54 33 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100

Kungälv Härryda Mölndal Partille Tynnered Tjörn Alingsås

Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: Insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom beräknas enligt strukturkostnaden till den mest kostsamma av alla LSS-insatser. Redovisningen i den här studien bygger på ett litet antal beslut, varför det är svårt att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.

Alingsås redovisar mycket låga kostnader för insatsen och det beror på att mycket av kost-naderna redovisats för insatsen särskilt boende för vuxna, det är därför omöjligt att exakt redovisa vilka kostnader som hör till vuxna och vilka som hör till barn.

För Tjörn utgör insatsen en stor andel av kommunens totala kostnad för LSS-verksamheten, men när det kommer till kostnader per invånare och per beslut, är det låga kostnader. Tjörn upphandlar merparten av insatsen av annan.

Kungälv och Partille har höga kostnader per invånare för insatsen. Partille redovisar, trots de relativt höga kostnaderna per invånare, en genomsnittskostnad både vad det gäller beslut och strukturkostnad. Kungälv däremot redovisar höga genomsnittskostnader per beslut och även i förhållande till den beräknade strukturkostnaden.

(32)

32 6.5 DAGLIG VERKSAMHET

Följande diagram redovisar hur kostnaderna fördelas för insatsen daglig verksamhet. Diagram 16

Kostnadsandel Daglig verksamhet av nettokostnad

LSS %

0 5 10 15 20 25 30 Andel % 27 20 20 19 14 13 8 Medel=17 17 17 17 17 17 17 17

Tynnered Kungälv Mölndal Tjörn Härryda Partille Alingsås

Förklaring: Insatsens procentuella kostnadsandel av respektive kommuns totala nettokost-nad för LSS-verksamheten.

Diagram 17

Nettokostnad LSS Daglig verksamhet per invånare kr 0 200 400 600 800 1000 Invånare kr 898 497 422 303 262 242 205 Medel=404 404 404 404 404 404 404 404

Tynnered Mölndal Kungälv Härryda Alingsås Partille Tjörn

(33)

Diagram 18

Nettokostnad LSS Daglig verksamhet per beslut

kkr

0 50 100 150 200 250 300 Beslut kkr 252 184 167 162 140 127 98 Medel=161 161 161 161 161 161 161 161

Tynnered Mölndal Härryda Kungälv Partille Tjörn Alingsås

Förklaring: Insatsens nettokostnad delat med antal beslut för insatsen, redovisas i tusental kronor

Diagram 19

Andel köpt daglig verksamhet av nettokostnad

insatsen

0 10 20 30 40 50 60 70 Andel % 59 32 13 10 8 0 0 Medel=17 17 17 17 17 17 17 17

Alingsås Tynnered Tjörn Kungälv Mölndal Härryda Partille

(34)

34 Diagram 20

Strukturkostnad Daglig verksamhet

0 50 100 150 200 Andel % 162 118 107 104 90 81 63 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100

Tynnered Mölndal Härryda Kungälv Partille Tjörn Alingsås

Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: När det gäller insatsen daglig verksamhet, visar det sig att Tynnered och Mölndal ligger högre i kostnader än de andra oavsett vilka jämförelsetal man använder. Den beräknade strukturkostnaden för daglig verksamhet är 155 000 kronor per beslut. I un-dersökningen av de sju kommunerna visar det sig att Tynnered har en beslutskostnad med 100 000 kronor mera, vilket också visar sig i jämförelsen med strukturkostnaden där Tynne-red har en kostnad som ligger 62 % högre än rikssnittet. Alingsås däremot har en besluts-kostnad på 98 000 kronor och ligger därmed 37 % lägre än strukturbesluts-kostnaden för insatsen. Alingsås upphandlar 60 % av kommunens daglig verksamhet av annan utförare och det gäll-er för dem som kommunen upphandlar boende i annan kommun.

Skillnaden i kostnader mellan kommunerna kan delvis bero på om man betalar habiliterings-ersättning och transporter till deltagarna.

(35)

6.6 ÖVRIGA INSATSER

Med övriga insatser avses i det här sammanhanget de tre LSS-insatserna avlösarservice, ledsagarservice och kontaktman.

Diagram 21

Kostnadsandel Övriga insatser av nettokostnad LSS % 0 2 4 6 8 Andel % 6 4 4 3 3 3 2 Medel=3 3 3 3 3 3 3 3

Tjörn Mölndal Partille Härryda Kungälv Tynnered Alingsås

Förklaring: Insatsens procentuella kostnadsandel av respektive kommuns totala LSS-kostnader.

Diagram 22

Nettokostnad LSS Övriga insatser per invånare kr

0 20 40 60 80 100 Invånare kr 95 94 72 65 64 63 48 Medel=71 71 71 71 71 71 71 71

Mölndal Tynnered Partille Kungälv Tjörn Härryda Alingsås

Förklaring: Övriga insatsers totala nettokostnader delat med antalet invånare, redovisat i kronor.

(36)

36 Diagram 23

Nettokostnad LSS Övriga insatser per beslut kkr

0 5 10 15 20 25 30 35 Beslut kr 33 33 30 28 22 19 16 Medel=26 26 26 26 26 26 26 26

Tjörn Tynnered Härryda Partille Mölndal Kungälv Alingsås

Förklaring: Övriga insatsers totala nettokostnader delat med antalet beslut, redovisat i tu-sental kronor.

Diagram 24

Jämförelse Övriga insatser; Kostnader per invånare

0 10 20 30 40 50 60 Avlösar 13 24 35 44 46 13 3 Ledsagar 39 51 22 16 37 22 19 Kontakt 12 19 5 12 12 30 26

Förklaring: Fördelning av respektive kommuns insatskostnad delat med antalet invånare, redovisat i antal kronor.

(37)

Diagram 25

Jämförelse Övriga insatser; Kostnad per beslut kkr

0 20 40 60 Avlösar 39 41 35 47 34 21 14 Ledsagar 36 52 38 20 25 40 32 Kontakt 22 15 10 14 9 13 12

Förklaring: Fördelning av respektive kommuns insatskostnad delat med antalet beslut, re-dovisat i tusental kronor.

Diagram 26

Strukturkostnad övriga insatser

0 50 100 150 200 Andel % 158 139 128 118 103 91 91 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100 Tynnered Tjörn Kungälv Härryda Partille Alingsås Mölndal

Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatserna avlösarservice, ledsagarservice och kontaktman.

Kommentar: Tjörn och Tynnered har högst kostnader per beslut för övriga insatser. Det får också genomslag i strukturkostnaden. Vid jämförelse mellan de olika övriga insatserna, dia-gram 24 och 25, visar det sig att de kommuner som har hög kostnad för ledsagarservice är också de kommuner som ligger högt i strukturkostnad, Tynnered, Tjörn och Kungälv.

(38)

38 6.7 KORTTIDSVISTELSE

I den här redovisningen sammanfattar korttidsvistelse insatserna korttidshem, stödfamilj och läger. Enligt beräkning av strukturkostnad är det samma beslutskostnad, oavsett vilken av dessa insatser som beslutats.

Diagram 27

Kostnadsandel Korttidsvistelse av nettokostnad

LSS

0 2 4 6 8 10 12 14 16 Andel % 15 12 12 8 8 8 8 Medel=9 9 9 9 9 9 9 9

Partille Härryda Tjörn Alingsås Kungälv Mölndal Tynnered

Diagram 28

Nettokostnad LSS Korttidsvistelse per invånare

kr

0 50 100 150 200 250 300 Invånare kr 277 263 260 244 206 174 125 Medel=221 221 221 221 221 221 221 221

Partille Tynnered Härryda Alingsås Mölndal Kungälv Tjörn

(39)

Diagram 29

Nettokostnad LSS Korttidsvistelse per beslut kkr

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Beslut kkr 157 142 126 109 89 87 80 Medel=113 113 113 113 113 113 113 113

Härryda Alingsås Partille Tjörn Mölndal Tynnered Kungälv

Förklaring: Insatsens totala nettokostnader delat med antalet beslut, redovisat i tusental kronor.

Diagram 30

Andel köpt korttidsvistelse av nettokostnad

insatsen

0 20 40 60 80 100 Andel % 95 52 48 33 26 17 0 Medel=39 39 39 39 39 39 39 39

Tynnered Härryda Partille Tjörn Kungälv Mölndal Alingsås

(40)

40 Diagram 31

Strukturkostnad Korttidsvistelse

0 20 40 60 80 100 120 Andel % 106 96 85 73 60 59 54 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100

Härryda Alingsås Partille Tjörn Mölndal Tynnered Kungälv

Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: Insatsen uppvisar stora skillnader mellan kommunerna. Kostnaderna per be-slut är ganska exakt dubbelt så höga i Härryda mot kostnaderna i Kungälv. Samtliga kom-muner på eller under den beräknade strukturkostnaden.

(41)

6.8 PERSONLIG ASSISTANS

I diagrammen för personlig assistans redovisas kostnader för kommunernas egna beslut enligt LSS tillsammans med nettokostnaderna för assistansersättning, LASS.

Diagram 32

Kostnadsandel Personlig assistans av

nettokostnad LSS %

0 5 10 15 20 25 30 35 Andel % 29 25 25 19 18 18 11 Medel=20 20 20 20 20 20 20 20

Tjörn Alingsås Härryda Mölndal Partille Tynnered Kungälv

Diagram 33

Nettokostnad Personlig assistans per invånare kr

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Invånare kr 789 592 527 462 333 316 229 Medel=464 464 464 464 464 464 464 464

Alingsås Tynnered Härryda Mölndal Partille Tjörn Kungälv

(42)

42 Diagram 34

Andel köpt personlig assistans av nettokostnad

insatsen

0 5 10 15 20 25 30 35 Andel % 31 27 13 12 3 0 0 Medel=12 12 12 12 12 12 12 12

Tynnered Mölndal Härryda Kungälv Tjörn Alingsås Partille

Förklaring: Procentuell andel av insatsens nettokostnad som upphandlas. Diagram 35

Strukturkostnad Personlig assistans

0 20 40 60 80 100 120 140 160 Andel % 143 143 109 109 106 102 95 Rikssnitt 100 100 100 100 100 100 100

Alingsås Härryda Mölndal Partille Tjörn Tynnered Kungälv

Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: I redovisningen av insatsen personlig assistans utesluts kostnad per beslut. Det beror på att det är omöjligt att skilja ut dessa kostnader, eftersom de ligger ihop med beslut om assistansersättning som fattas av försäkringskassan. I många fall får kommunen uppdraget att genomföra assistansen. Det innebär att kommunen har en stor verksamhet för personlig assistans totalt, men en stor del av verksamheten ersätts av försäkringskassan. Alingsås och Härryda har höga kostnader i förhållande till rikssnittet, den så kallade struktur-kostnaden, medan övriga kommuner följer rikssnittet.

(43)

6.9 FÖRDELNING AV INSATSER

Nedanstående spindeldiagram visar hur respektive kommun fördelar sina insatser i förhål-lande till strukturkostnaden. Genom att strukturkostnaden är 100 % blir det möjligt att se vilka insatser som har höga kostnader i förhållande till rikssnittet. Diagrammen redovisar också hur kostnadseffektivt kommunerna genomför insatserna. Kommunerna redovisas var för sig. Diagram 36

Strukturkostnad Alingsås

0 100 200Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Alingsås har höga kostnader för personlig assistans och ledsagarservice. I övrigt har man låga kostnader i förhållande till rikssnittet.

Diagram 37

Strukturkostnad Härryda

0 100 200Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Härryda ligger inom rikssnittet för samtliga insatser, utom för personlig assi-stans och ledsagarservice som ligger betydligt högre och kontaktperson som ligger avsevärt under.

(44)

44 Diagram 38

Strukturkostnad Kungälv

0 100 200Vuxna Barn Barn i familjehem Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Kungälv sticker ut på insatserna boende barn och ledsagarservice, medan de andra insatserna ligger inom rikssnittet. Korttidsvistelse och kontaktperson ligger betydligt under. Diagram 39 Strukturkostnad Mölndal 0 100 200Vuxna Barn Barn i familjehem Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Mölndal håller sig inom rikssnittet för de flesta insatserna, förutom daglig verk-samhet och ledsagarservice. När det gäller daglig verkverk-samhet är en förklaring att brukaren har avgiftsfria transporter till och från verksamheterna.

(45)

Diagram 40 Strukturkostnad Partille 0 100 200 Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Partille har i princip samma kostnader för de olika insatserna som rikssnittet, utom för kontaktperson. Diagram 41 Strukturkostnad Tjörn 0 100 200Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Tjörns kostnader för de dyra insatserna boende vuxna och barn samt daglig verksamhet och korttidsvistelse är under rikssnittet, medan man ligger högt i kostnader för framförallt ledsagarservice och kontaktperson.

(46)

46 Diagram 42 Strukturkostnad Tynnered 0 100 200Vuxna Barn Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avlösarservice Ledsagarservice Kontaktperson Personlig assistans

Kommentar: Tynnered har framförallt höga kostnader för daglig verksamhet och ledsagar-service.

ALLMÄNT

Ovanstående redovisade fördelning av kommunernas kostnader för olika insatser ger en bild av hur kostnadseffektivt man genomför beslut i de olika insatserna i förhållande till rikssnittet. Det ger en bild över hur det ser ut i kommunerna och kan tas som en indikation på att man bör följa upp vad det kan bero på. För en del insatser grundas kostnaderna på för få beslut, varför det blir omöjligt att dra säkra slutsatser.

Genomgående för de undersökta kommunerna är att man ligger väldigt högt för insatsen ledsagarservice. Det är en förhållandevis billig insats och ger inte så stort genomslag i den totala kostnaden för LSS-verksamheten i kommunen.

(47)

SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Ett antal kommuner/stadsdelar har saknat möjligheter att ta fram alla uppgifter och/eller in-rapportera i tid. Det finns flera orsaker till detta. Först och främst var underlaget omfattande och ambitiöst upplagt, det innebar en alltför stor arbetsinsats för vissa att skaffa fram alla uppgifter. Andra orsaker beror på att handikappomsorgen är olika organiserad i kommuner-na, en del har verksamheterna samlade, andra har en del verksamheter på andra förvalt-ningar. Det gäller framförallt korttidstillsyn för ungdomar över 12 år som organiseras ihop med skolverksamheten i kommunen och insatser enligt socialtjänstlagen som till vissa delar organiseras av kommunernas individ- och familjeomsorg. Ytterligare skäl till svårigheterna att få fram uppgifter beror på hur väl olika ekonomi- och uppföljningssystem klarar att differentie-ra uppgifter om olika insatser.

I efterhand kan det konstateras att ifall alla inkommit med kompletta uppgifter, hade materia-let blivit svårt att sammanställa överskådligt på grund av det omfattande underlaget och anta-let kommuner/stadsdelar. Nyckeltalsprojektet borde redan från början ha inanta-letts som ett pilot-projekt med ett begränsat antal kommuner, för att få en uppfattning om vad som kunde vara en relevant modell att arbeta efter.

Under processen kan man säga att det utkristalliserades ett pilotprojekt med de kommuner som hade möjlighet att ta fram flertalet uppgifter. De resultat som redovisas, bygger på upp-gifterna som lämnats av Alingsås, Härrydas, Kungälvs, Mölndals, Partilles och Tjörns kom-muner samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad.

På samma sätt som det är stora skillnader mellan kommunerna i landet, är det även stora skillnader mellan de redovisade kommunerna i GR-området. Ser man till totala

LSS-kostnaden per invånare varierar LSS-kostnaden från Tjörns kommun med 1 082 kronor till Tynne-red med 3 330 kronor. Det intressanta med nyckeltalsutTynne-redningen för LSS-området är att visa på hur skillnaderna ser ut, var respektive kommun lägger sina resurser. Kommunerna får ett material som blir möjligt att analysera vidare lokalt. Man får också möjlighet att disku-tera med andra kommuner hur deras lösningar ser ut och om man kan göra annorlunda för att eventuellt kunna utveckla en annan kostnadsbild.

Det finns en rad skäl till varför det blir de här skillnaderna. En starkt bidragande orsak är an-delen funktionshindrade av befolkningen. Tynnered har nästan dubbla antalet funktionshind-rade, 88 per 10 000 invånare mot Tjörns 48 funktionshindrade per 10 000 invånare.

Ett annat skäl till olikheterna finns i traditionella strukturer, eftersom kommuner i olika hög grad tvingats ”ärva” verksamheter från tiden före 1994 då landstinget var huvudman för verk-samheterna. Alingsås och Tynnered är exempel på kommuner som av tradition haft stor verksamhet för boende och fortfarande har höga kostnader för den verksamheten, 1 672 kronor per invånare respektive 1 350 kronor. Tjörn är i den här undersökningen ett exempel på en kommun som fått bygga upp sin verksamhet utan traditioner. Undersökningen visar också tydligt på att Tjörn har en betydligt större andel av ”öppna” insatser som ledsagar- och avlösarservice eller kontaktperson, i sin LSS-verksamhet. Dessa verksamheter ger utslag på kostnaderna eftersom de insatserna är avsevärt mindre kostnadskrävande än till exempel gruppboende, som för Tjörns del endast kostar 204 kronor per invånare.

Ytterligare variationer som framkommit genom nyckeltalsarbetet är relationen mellan person-lig assistans och assistansersättning. Det tycks som det är skillnader i olika försäkringskas-sors bedömning av insats med assistansersättning. Den här frågan behöver utredas vidare. Strukturkostnaden är en beräknad kostnad per beslut, baserat på ett riksgenomsnitt och den kostnaden kommer att ligga till grund för utjämningen av LSS-kostnader. Vid jämförelse lan de undersökta kommunerna och strukturkostnaden finns även där stora variationer

(48)

mel-48 lan kommunerna, både mellan de olika insatserna och totalt. Från Tjörn som ligger på 81 % av förväntade kostnader totalt, till Härryda med 13 % högre faktiskt kostnad än den förvänta-de.

För att kunna göra en fullständig analys av vad skillnaderna består i, behöver nyckeltalen kompletteras med omsorgsbehov och omsorgstyngd. Det saknas emellertid sådana modeller i nuläget. Det föreslagna utjämningssystemet utelämnar också den aspekten och tar enbart hänsyn till antal beslut, antal funktionshindrade och personalkostnaden.

Utjämningssystemet ger upphov till några reflektioner och frågeställningar. I det nya utjäm-ningssystemet får vissa kommuner betala in mycket, medan andra får tillbaka beroende på vilka kostnader man har för verksamheterna. En frågeställning i sammanhanget blir om ut-jämningssystemet leder till kostnadsutveckling av området och hämmar effektivisering och metodutveckling. Kommuner med dyra verksamheter generellt, får från utjämningen medan kommuner med billiga verksamheter får betala till systemet.

Daglig verksamhet är ett exempel på där bland annat Alingsås arbetat medvetet för att place-ra ut verksamheten i de lokala företagen. Det ger också genomslag i kostnaderna för verk-samheten, Alingsås har lägst kostnader för insatsen av de undersökta kommunerna, obero-ende hur man jämför. Kommunen menar att man genom den här satsningen har uppnått högre kvalitet för de funktionshindrade samtidigt som man fått en verksamhet till lägre kost-nad.

Något tillspetsat uppstår frågan om utjämningssystemet sätter likhetstecken mellan billig verksamhet och sämre kvalitet?