Stora strukturella omvandlingar skedde i Gamlestaden under 1960- och 70-talet. Industrins förutsättningar förändrades och stadsdelen kom även att omfattas av storskaliga trafi kplaner.
Gamlestadstorget blir trafi kplats
Under 1960-talet ökade bilismen kraftigt samtidigt som Göteborg expanderade. Nya storskaliga bostadsområ-den planerades under bostadsområ-denna tid, bland annat i Ange-red och Bergsjön. De nya förorterna beräknades växa i mycket snabb takt och större trafi kleder krävdes för att försörja dessa områden. I en trafi kplaneutredning från 1965 presenterades ett förslag för trafi kutvidg-ning som till stora delar kom att påverka Gamlestaden. Enligt den stadsplan som antogs 1968 planerades Artillerigatan att byggas om till en sexfi lig motorväg med en stor trafi kapparat vid Gamlestadstorget. Ett trafi kreservat lades därför över stora delar av stads-delen. Totalt planerades omkring tusen lägenheter att rivas för att bereda plats åt trafi komläggningarna.
35
För spårbunden trafi k planerades även en dubbelspårig stadsbana med station vid Gamlestadstorget. Den för-sta etappen av den planerade trafi kutbyggnaden blev färdig 1972 då en 200 meter lång viadukt byggts vid Gamlestadsvägen och spårvägen lagts om. Längs Artillerigatan fl yttades spårvägen närmare SKF och bilvägen breddades genom att mittfältet med träd-planteringar togs bort. För att ge plats åt trafi kplatsen vid Gamlestadstorget revs stora delar av kvarteret när-mast torget. Även hela kvarteret Abborren revs för att
ge plats åt parkeringsplatser vid SKF (Forsberg et al. 1979, s. 70-84; Garellick 2003).
De omfattande trafi kplanerna kom dock inte att genomföras i sin helhet. Beräkningarna för hur snabbt de nya förorterna och trafi kbehovet skulle växa visade sig vara en felbedömning från stadsplanerarnas sida. Oljekrisen kom även att få de storskaliga planerna att stagnera. 1976 omarbetades planerna för att bättre stämma överens med de verkliga behoven och de eko-nomiska förutsättningarna.
Påbörjad avfart vid trafi kplatsen vid Gamlestadstorget. Den ursprungliga trafi kplanen kan idag till viss del avläsas i form av de brostumpar som blev kvar efter att trafi kplanerna avstannade. (Foto: Modin/Söderback.)
36
Upprustningar av bostäder
Även de trafi kplaner som inte genomfördes kom att påverka bebyggelsens omvandling och förnyelse.
De omfattande trafi kplanerna i Gamlestaden med-förde planer på att sanera stora delar av den befi ntliga bebyggelsen. Enligt stadsplanen från 1968 hamnade delar av Gamlestaden inom ett trafi kreservat vilket medförde att många av husen fi ck stå och förfalla under denna tid. Många privatägda hyreshus hotades av inlösen och rivning. I väntan på besked uteblev ofta underhållet, vilket ledde till en viss förslumning i området. Rivningarna i Gamlestaden blev dock inte så omfattande som det först planerades för. I slutet av 1970-talet väcktes protester mot trafi kplanerna och det förfall de hade lett till. När planerna för trafi k-utvidgningen hade omarbetats, påbörjades upprust-ningar av bostäderna i Gamlestaden (Forsberg et al. 1979, s. 88).
Strukturomvandlingar inom industrin
Under 1960-talet skedde stora strukturomvandlingar inom industrin. Nedläggningar och sammanslagningar av företag blev allt vanligare. Under 1970-talet påver-kades industrierna i Gamlestaden av både oljekrisen och en fortsatt ökande konkurrens. Det ledde till ratio-naliseringar där automatisering i fabrikerna gjorde att produktionen kunde öka samtidigt som kostnaderna för arbetskraften minskade. De sammanslagningar av företag som hade påbörjats under 1950-talet på grund av konkurrens från andra länder fi ck märkbara effekter i Gamlestaden. Original-Odhner köptes upp av Facit-Åtvidaberg redan under 1940-talet men drab-bades under 60-talet av hård konkurrens från Japan. Lokalerna togs 1969 över av SAAB-SCANIA. År 1986 slogs Turitz & Co ihop med NK för att 1976 slås ihop med Åhlén och Holm. Sammanslagningarna ledde till omfl yttningar och 1978 lades Turitz & Co:s
kon-tor vid Gamlestadsvägen ned (Birgersson och Wrigg-lesworth 1984, s.59ff). Textilindustrin som hade ökat under 1950-talet fi ck svårt att hålla nere produktions-kostnaderna och stora delar av produktionen fl yttades utomlands. Efter hård konkurrens från andra större textilindustrier lades bomullsspinneriet och bomulls-väveriet vid Gamlestadens fabriker ned 1966-67, vilket även fi ck till följd att fl era byggnader på området revs i början av 1970-talet (Forsberg et al. 1979, s. 72ff).
Bostadshotellet Forum. (Foto: Modin/Söderback.)
SKF:s huvudkontor och Forumhuset (nedan) är exempel på mer storskaliga byggnader som uppfördes under 1960- och 1970-talet.
37
Den ökade bilismen medförde en stor efterfrågan på kullager, vilket gynnade SKF. Allt större del av SKF:s produktion gick till bilindustrin och företaget fortsatte att växa under och 70-talet. Vid mitten av 1960-talet hade SKF som mest omkring 6500 anställda i Göteborg, men även SKF påverkades av hårdare kon-kurrens och den industriella produktionen effektivise-rades. Under denna period uppfördes fl era moderna och mer storskaliga byggnader på SKF:s område. År 1966 byggdes det nya huvudkontoret vid Hornsgatan som med sin moderna byggnadsstil kom att bli en utmärkande byggnad i stadsdelens i övrigt lågskaliga bebyggelse. SKF byggde även friskvårdsanläggningen Kristinedal för de anställda med matsal, simhall, kon-tor, undervisningslokaler, café och sporthall (Forsberg et al. 1979, s. 86).
Efter kriget rådde stor brist på arbetskraft och till SKF skedde en stor arbetskraftsinvandring. Många arbetare kom till Gamlestaden från Italien, Jugoslavien och Finland och i Sävenäs uppfördes bostadsbaracker för de utländska gästarbetarna. Dessa revs 1972 och på tomten för de rivna nödbostäderna i kvarteret Ton-fi sken byggdes, på initiativ av SKF:s verkstadsklubb, bostadshotellet Forum. När behovet av arbetskraft efter hand minskade blev lägenheterna svåra att hyra ut och vid slutet av 1970-talet stod många bostäder tomma. Under en tid användes byggnaden som fl yk-tingförläggning men idag är lägenheterna ombyggda till studentbostäder (Forsberg et al. 1979, s. 82ff).
Transformationsanalys
I en realistisk byanalys läggs stor vikt vid stadens trans-formationer. Att studera historiskt kartmaterial är ett viktigt steg på vägen i förståelsen av Gamlestadens urbana landskap idag. Genom att göra nedslag i olika tidsperioder kan viktiga strukturella omvandlingar urskiljas i stadens fysiska form. Ellefsen och Tvilde ser staden som en historisk produkt och i den realistiska byanalysen tolkas platsens form idag som ett resultat av en historisk tranformationsprocess. Genom att studera den historiska utvecklingen av platsen kan de olika krafter och förutsättningar som styrt platsens och bebyggelsens utveckling identifi eras (Ellefsen och Tvilde 1991, s. 7).
Analysen av stadens transformationer utgår från dokumentationen i den historiska översikten och bebyggelseutvecklingen redovisas med hjälp av bebyggelsekartor. Kartillustrationerna är baserade på den bebyggelse som fi nns redovisad i det kartmaterial vi haft att tillgå och kan inte tolkas som exakta uppgif-ter. Bebyggelsekartorna i transformationsanalysen gör att den historiska utvecklingen blir lättare att följa och utvecklingen av Gamlestadens bebyggelsestrukturer bli tydlig. Tanken är att det lättare ska gå att få en bild av hur bebyggelsen utvecklats på en mer övergripande nivå.
38
1890-tal
Fram till en bit in på 1900-talet var Gamlestaden präg-lat av odlings- och betesmarker. Här låg fl era lande-rier med tillhörande ekonomibyggnader och torp. Vid tiden för denna karta har en tidig industriverksamhet etablerats på landeriet Ånäs marker med Gamlesta-dens fabriker. Bebyggelsen är koncentrerad längs Säveån och landsvägen, nuvarande Gamlestadsvägen.
1923
Vid denna tid kan industriernas snabba tillväxt ses och att landerierna i hög grad styrde lokaliseringen av dessa. Textilindustrin på Ånäs har expanderat kraftigt, SKF:s fabriker har byggts upp på Mariedals marker och Odhners fabrik har uppförts på mark som tillhört Marieholm. Bostadsbebyggelse har uppförts i nära anslutning till fabrikerna, både i kvartersform och i form av nödbostäder i tider av svår bostadsbrist. I nordväst ses bostadsbarackerna och Emily Dicksons stiftelsebostäder.
39
1935
Vid denna tid har bostadsbebyggelsen enligt Lilien-bergs stadsplan byggts ut ytterligare och det går tydligt att se hur dessa kvarter skiljer sig från det tidigaste bebyggda kvarteret Abborren. De nya kvarteren hade tydliga regleringar och förbjöd exempelvis gårdshus. Intill Gamlestadsskolan ses även kolonistugeområdet. Nu har även området söder om Säveån på Kristinedals marker exploaterats i högre grad, bland annat med lokstallarna.
ca 1946
Bostadskvarteren har utökats med Solgårdarna där husen är friliggande och gårdarna, enligt tidens nya ideal, inte längre slutna. Vid tiden för denna karta har Kristinedalsområdet bebyggts ytterligare för industri- verksamheter och kontor. Längs Gamlestadsvägen i norr har ytterligare industrietableringar skett och bostadsbarackerna har rivits. Även kolonistugorna har rivits för att lämna plats åt ny bostadsbebyggelse.
40
1960
Vid tiden för denna karta har det skett en stor utvidg-ning av bostadsbebyggelsen i lamellhuskvarter. Detta kan kopplas till en ökning av industrier och verksam-heter i stadsdelen. SKF expanderar kraftigt och för-lägger stor del av sin produktion på södra sidan av Säveån i mer storskaliga byggnader. En tydligare eta-blering av industrier och företag sker även längs Gam-lestadsvägen. Stadsdelen har alltså växt markant och har även fått större skolor och ett medborgarhus.
2008
I dagens bebyggelsekarta kan vi se de förändringar som skett i Gamlestaden sedan 1960-talet. Största för-ändringarna skedde i samband med trafi komläggning-arna vid Gamlestadstorget då hela kvarteret Abborren och nästan hela kvarteret Långan revs för att bereda plats åt nya trafi kplaner. Inom de redan befi ntliga industri- och verksamhetsområdena har det skett en fortsatt etablering och modernisering i form av riv-ningar och kompletteringar.