SETTING – STUDIE III
Studiens övergripande syfte är att beskriva hur elever förstår sin arbets- process med en given kunskapsuppgift i en-till-en sammanhang. I resul- tatet grupperas åtta kategorier av upplevelser syntetiserade i två teman:
Experiences of processing the knowledge formationrespektive Experiences of tool-
handling.
Experiences of processing the knowledge formation
Temat inrymmer fyra kategorier: Starting Point, Reflection, Analogue Reading och Information Source Evaluation.
I kategorin Starting Point uttrycker eleverna behov av att finna kända utgångspunkter för att kunna ge sig ut och söka ny kunskap för att för- stå och besvara kunskapsuppgiften. I arbetsprocessen tar detta sig ut- tryck på varierande sätt. Exempelvis använder eleverna lärarens utdelade resurser som utgångspunkt, att definiera begrepp eller att ta sin ut- gångspunkt i någon kunskap eleverna har sedan tidigare. I andra exem- pel består startpunkten i att väcka tankeverksamheten genom att göra sådant som är känt sedan tidigare, exempelvis formge arbetet genom att konstruera en framsida eller en innehållsförteckning. Gemensamt för dessa skilda sätt att agera är att eleverna vill starta sitt arbete i redan kända utgångspunkter.
I kategorin Reflection uttrycker eleverna att de förstår uppgiften som att de skall reflektera och överväga egna erfarenheter. Arbetet består i att identifiera tidigare kunskaper när ny information ska hämtas och att diskutera med varandra för att söka nå fördjupade kunskaper. Eleverna upplever stress då de ibland uppfattar att de inte har den tiden att erfara tidigare kunskaper och diskutera med varandra som behövs. De skiljer således på ett ytligt lärande digitalt från ett djupare lärande som sker analogt. Eleverna uttrycker också att när ambitioner är att bilda djupare
kunskap upplever de behov av att triangulera materialet från internet med hjälp av andra källor såsom böcker eller genom att tala med läraren. I arbetsprocessen etablerar eleverna också ett mönster intuitivt vad gäl- ler huruvida de arbetar individuellt eller i grupp. När eleverna har mindre krävande uppgifter och lite tid till sitt förfogande arbetar de en- skilt, och ju mer tiden tillåter och/eller beroende av hur kvalificerade uppgifterna är (det vill säga ju mer reflektion som krävs) desto mer fö- redrar de att arbeta tillsammans. De uttrycker en vilja att förstå det som centralt att alla deltar i samtliga frågor och förstår svaren, även om det på grund av tidsbrist hamnar i skymundan.
I kategorin Information Source Evaluation visar eleverna en förståelse för vikten av att värdera informationen på internet. Deras strategier för att finna bästa möjliga information via internet skiljer sig emellertid med hänsyn till grad av komplexitet i den kunskap som ska bildas. Det enkl- aste sättet att försöka nå bästa möjliga information anses vara att an- vända sig av de översta länkarna som erbjuds vid Google-sökningen (vilket är det verktyg de förstår som det självklara oavsett vilken inform- ation som söks) även om de vet att man inte alltid kan lita på informat- ionen. Eleverna anstränger sig därför för att använda sidor med säkrare information och lägger stor tyngd vid vem som anges vara utgivaren av materialet. Ett alternativt förhållningsätt som visar sig är att jämföra källor och använda information som återkommer samt sortera bort det som vid jämförelse avviker. Eleverna uppfattar också informationen på internet som mindre tillförlitlig i jämförelse med andra källor. Dock upplever de skolböcker som gamla, vilket gör att de hamnar i ett di- lemma när det gäller hur de skall förstå att värdera den informationen i förhållande till information på internet.
Kategorin Importance of Analogue reading visar att eleverna uppfattar att en- till-en leder till ett försämrat läsande då de förutsätts läsa stora mängder information (elektroniska böcker) från skärmen. Försämringen består främst i att eleverna har svårt att hålla koncentrationen vid långa textav- snitt på skärmen, att det leder till fysiska symptom som huvudvärk och
att de blir trötta i ögonen. Eleverna uttrycker att de upplever läsandet som lättare när det sker på papper, då de kan anteckna och bläddra i materialet mer fritt. De uppfattar också att text på papper gör deras ar- bete mer flexibelt. De kan då sitta i soffan eller i sängen och då läsa på ett bekvämare och bättre sätt än på datorn.
Experiences of tool-handling
Temat inrymmer fyra kategorier: Rational Time-Saver, Flexibility, Social
Media-Use och Mental Challenges.
Kategorin Rational Time-Saver visar att eleverna uppskattar att ha möjlig- het att skriva på datorn eftersom det sparar tid och skapar estetiskt tillta- lande resultat. De förstår sin personliga dator som ett redskap där alla nödvändiga verktyg finns samlade, vilket gör användningen rationell. Bland annat kan datorn användas på rasten om så behövs eller på andra platser vilket framhålls som en fördel. Eleverna upplever också den egna datorn som ett bra redskap för att skapa och organisera anteckningar och annat stödmaterial och erfar att skolarbetet i de former det nu bed- rivs inte skulle vara möjligt att genomföra utan datorn som rationellt verktyg.
Eleverna uttrycker vidare i Social Media-Use att de arbetar gemensamt via sociala medier. Eleverna använder exempelvis Facebook för att skicka filer till varandra, eller för att ställa frågor till varandra om arbetet. De är dock noga med att poängtera att de inte använder sociala medier för att kontakta personer utanför deras normala umgängeskrets eftersom de inte kan lita på sådana källor.
Kategorin Flexibility handlar om hur eleverna upplever att datorn ger dem flexibilitet och frihet i deras arbete tack vare att tekniken är trans- parent. De arbetar alla på olika sätt i hemmet med kunskapsuppgiften. En del elever genomför samma typ av arbete i hemmet som i skolan, andra arbetar med specifika typer av uppgifter hemma. Eleverna har dock det gemensamt att de använder möjligheten att arbeta med kun-
skapsuppgiften i andra miljöer än i skolan. De uppfattar också ökad flexibilitet beroende på att alla erforderliga verktyg alltid finns tillgäng- liga för dem via datorn.
I kategorin Mental Challenges pekar eleverna på att de förstår datorn som ett stressmoment eftersom de ofta upplever att de hamnar i tidsnöd. En orsak till den upplevda stressen har redan nämnts, nämligen att de för- står uppgifterna som mycket omfattande och att de inte skulle kunnat genomföras utan datorn. En annan orsak till upplevelsen av stress är att eleverna upplever sig ha svårt att motstå de distraktioner som uppstår på grund av datorn. Eleverna förstår samtidigt att de måste motverka distraktioner och har tillägnat sig olika sätt för att motverka dem. En del elever försöker komma in på rätt arbetssätt omedelbart genom att an- vända en känd utgångspunkt (se ovan), andra låter distraktionerna pågå under en tid, tills de bestämmer sig för att aktivt stänga av dem. Här använder eleverna sin frihet i tid och ”laddar upp” innan ett fokuserat arbete tar vid. Vanliga distraktioner är Facebook och andra sociala me- dier, vilket gör situationen komplex eftersom de också är verktyg som används i skolarbetet. En-till-en i själva klassrumsmiljön medför också mentala utmaningar även om eleven själv gjort sitt bästa för att mini- mera dem. En-till-en i klassrummet gör arbetet friare och mer flexibelt vilket också innebär att det upplevs mer rörigt och med en högre ljud- volym som varit svår att värja sig för.