Systematic narrative research review har använts i ”What is our current understanding of one-to-one computer projects” (Fleischer, 2012).
Datainsamling
I första studien tillämpades en systematisk narrativ forskningsöver- siktsmetod, där kvalitativ och tematisk analys stod i fokus (Torgerson, 2003). Arbetsprocessen i den systematiska översikten bestod i fyra steg. Steg ett utgjordes av en databassökning i syfte att fånga upp artiklar inom forskningsfältet. Sökningen avsåg att fånga in referee-granskade artiklar publicerade mellan 2005-2010, vilka fokuserade på individuell och personlig användning av datorer i formell utbildning bland unga. Söksträngen kombinerade därmed följande tre boolska operationer:
1. 1:1 OR 1–1 OR ‘‘one-on-one’’ OR ‘‘one-to-one’’ OR ‘‘one on one’’ OR ‘‘one to one’’
2. learn* OR pedagog* OR tutor* OR school* OR educat* 3. comput* OR laptop* OR nettop*
Sökningen genomfördes i mars 2011 i databaserna Eric, Academic Search Elite, Communication Science, Teacher Reference och Web of Science via EBSCO:s databasgränssnitt genererade 605 träffar varav 71 dubletter. Samtliga sökningar samlades i Endnote (Thomson Reuters,
2013) med vidhäftande abstract. I de träffar där fulltextartiklar inte fanns att tillgå beställdes dessa i pappersformat.
I ett andra steg granskades de 534 artiklarnas titel (605 minus 71 dublet- ter) och sammanfattningar utifrån givna relevanskriterier i syfte att skilja ut artiklar till nästkommande steg. För att artiklar skulle kvalificera sig krävdes att de handlade om individuell datoranvändning, behandlade resultat från empirisk forskning, fokuserade målgrupperna lärare och/eller elever, fokuserade på formellt lärande i en skolkontext och inte handla om tester av specifik programvara. Denna form av screening är hämtad från Torgerson (2003) och ägde rum i Endnote (Thomson Reuters, 2013), vari noteringar om vilket eventuellt relevanskriterium artikeln blev utesluten på. Relevanskriterierna tillämpades (se flödes- schema) i tur och ordning, varför antalet noteringar om det första, ”icke individuellt användande av dator” blev omfattande med 408 artiklar. Dessutom motsvarade 21 artiklar inte kriteriet på empirisk forskning, 23 artiklar uteslöts då de inte handlade om definierade målgrupper, tio för att de inte primärt behandlade en formell lärandesituation och ytterligare 39 för att de inte handlade om generell användning av datorer. Med det sistnämnda avses att artiklarna snarare istället fokuserade på testning av specifik programvara. När dessa kriterier tillämpats återstod 33 artiklar för inklusion till tredje steget.
I tredje steget undersöktes artiklarna med hjälp av att kartläggningspro- tokoll (se bilaga I), där inklusionskriterierna återigen applicerades men denna gång på grundval av läsning av hela textmassan. I samband med läsningen genomfördes också en kompletterande trådsökning av refe- renserna i de kvalificerade artiklarna. Ytterligare tre artiklar tillkom då att fulltextgranska, det vill säga 36 totalt. Av dessa blev sammanlagt 18 artiklar kvalificerade för djupanalys.
Fig 2: Flödesschema över artikelsök såsom presenterat i studie I. Database Search N: 605 Academic Search Elite N: 348 ERIC N: 93 Teacher Reference Center N: 24 Communication Science N: 22 ISI Web of Science
N: 118 Duplicates Excluded N: 71 Abstract Screening N: 534 Thread Search N: 3 Abstracts Excluded N: 501 Not individual usage N: 408 Not Empirical Research N: 21 Not K-12/Teacher N: 23 Not Formal Learning Context N: 10 Not Generic Usage
N: 39 Fulltext Mapping N: 36 Papers Excluded N: 18 Not Empirical Research N: 8 Not School-related Context N: 9 Not K-12/Teacher N: 1 Included N: 18
Analys
I fjärde steget analyserades de 18 kvalificerade artiklarna. Textmassan i sin helhet betraktades som data och analyserades med inspiration av grounded theory (Strauss & Corbin, 1990). Dock följdes inte denna me- tod fullständigt, då studien inte hade för avsikt att vara teoridrivande. Analysens första steg bestod i så kallad open coding, där marginalan- teckningar genomfördes för respektive stycke eller annan meningsbä- rande enhet. Den drivande frågan vid antecknandet berörde vilket inne- håll som berättades av forskarna i resultatredovisningen. Kodningen bestod i såväl innehållsliga noteringar som reflektioner. De öppna ko- derna grupperades i innehållsliga kategorier. I andra steget av analysen undersöktes kategorierna utifrån huruvida det etablerades kausala sam- band i relation till det undersökta fenomenet, den specifika kontext inom vilket fenomenet fanns samt vad som tycks påverka denna kon- text. Detta är utgångspunkter som normalt gör sig gällande i grounded theory (Strauss & Corbin, 1990) då syftet är att finna en drivande kate- gori för att utveckla en teori. Emellertid var frågans karaktär styrande i analysarbetet, och fokus låg snarare på att finna generella mönster av innehållet i berättelserna än att finna en drivande teori. Fokus låg inte alls på själva berättelsestrukturen, såsom är vanligt i en narrativ analys (Riessman, 2008), utan på innehållet. Med hänsyn till frågans karaktär utvecklades därför inte kategorierna i enlighet med grounded theory fullt ut, då det var mer fruktbart att redovisa dem med utgångspunkt från de två teman frågeställningen i studien representerade (Kvale, Brinkmann, & Torhell, 2009). Ett tema genererades med utgångspunkt från lärarna, och ett annat med utgångspunkt från eleverna.
Reflektion
Studie I består i en systematisk narrativ forskningsöversikt, med hjälp av insamlade vetenskapligt fackgranskade artiklar. Data till detta material har begränsats med hänvisning till att de fackgranskade artiklarna säker- ställer den vetenskapliga kvaliteten i arbetet. Denna distinktion är viktig, då det förekommer rikhaltiga utvärderingar, idétexter och reklambase-
rade texter om en-till-en att också tillgå. Huruvida samtliga relevanta artiklar har fångats in med just de aktuella databassökningarna kan alltid diskuteras: sökorden ger å ena sidan en möjlighet att nagla fast ett speci- fikt innehåll, å andra sidan bidrar det till att sortera bort annat. Sökning- en ledde bland annat till en rikhaltig flora av artiklar som sorterades bort då de handlade om proteinkedjor (vid sökning på 1-1), vilket inte kunde förutses vid genomförandet. Dock prövades ett antal söksträngar i kombination med varandra i syfte att säkerställa kvalitet i sökningen. För att finna eventuellt missade artiklar genomfördes också trådsökning i samtliga artiklars referenslistor. Insamlingsförfarandet har onekligen den svaga sidan att alla fackgranskade artiklar inte finns tillgängliga i databaserna. Inte heller har avhandlingar ingått i den systematiska ge- nomgången. Likväl anses forskarsamhällets berättelser om en-till-en ur elevernas respektive lärarnas perspektiv fångats upp, då resultaten i hög grad harmonierar med tidigare forskningsöversikt (Penuel, 2006). Vad gäller analysen av data är forskaren alltid sitt eget instrument i kvalitativ forskning. De i förväg uppställda inkluderings- och exkluderingskriteri- erna har varit en god hjälp, icke desto mindre är även de föremål för tolkning. Bedömningarna av artiklarna i screeningprotokollet (se bilaga I) har därför också granskats av andra forskare för att säkra en inter- bedömarreliabilitet.