självkontroll. Hassan får veta att man inte ska gå in och diskutera lön direkt på en intervju. Detta kan ses som en antydan att det kan vara klädsamt med en viss blygsamhet. Samtidigt får man inte vara för blygsam, som Miko i texten. Även självkontroll är ett viktigt värde. Man ska inte uttrycka sina känslor allt för tydligt och i detta sammanhang inte visa att man är nervös. Att vara samlad och kontrollerad borde därför vara hög status. Undantaget kan möjligen vara om man besitter ett högt kulturellt kapital och därför förväntas stå i kontakt med sina känslor.
Studera i Sverige
Natalia som kommer från Ryssland följer med på ett föräldramöte i sin styvsons klass. Flickornas föräldrar har tagit med kakor och pojkarnas föräldrar har tagit med sig kaffe. På detta möte får föräldrarna information om hur vardagen i skolan ser ut. De får också veta att det är två flickor i klassen som blir retade och att det är många barn på skolan som har fått löss. Innan mötet har föräldrarna fått fylla i en enkät om vad de vill prata om på mötet. De flesta av föräldrarna har velat tala om hur lång tid de andra föräldrarna låter sina barn sitta vid TV:n eller datorn varje dag (Carlsson & Aspelin 2007:37-39). Det som representeras som ett problem i denna text är dels att läraren tar upp en fråga om mobbning och dels det andra heta diskussionsämnet som är den tid som föräldrarna låter barnen använda TV och dator varje dag. Jag anser att det senare ämnet är det mest intressanta för denna analys. Genom denna representation kan uppfattningen bli att TV och datorer är något som utgör ett potentiellt hot mot barns utveckling och därför bör begränsas. Ämnet är så viktigt att vissa föräldrar i klassen uppenbarligen eftersträvar någon slags samsyn i frågan. Effekterna av denna representation kan vara att läsaren själv reflekterar över hur mycket tid man låter sina barn titta på TV eller spela dataspel och kanske känna att man har en felaktig praktik. Det som inte problematiseras är att såväl TV som dataspel av vissa anses vara bra för barns intellektuella utveckling, åtminstone vissa spel och program. Att det sedan blir en ungefär lika stor diskussion kring medieanvändning som kring mobbing, är intressant att notera.
De ord som jag associerar till texten är föräldrasamverkan och föräldraansvar. Man kan också se spår av digitalängslan och med det menar jag det fenomen som innebär att föräldrar
är rädda för att dataspel och TV-spel stjäl tid och intresse från barnens studier. Detta har troligen sin grund i att kulturella uttrycksformer i digital form har lägre status än klassisk boklig bildning. Denna association har en koppling till det som Bourdieu kallar kulturellt kapital. De andra associationerna, föräldrasamverkan och föräldraansvar, visar på den stora vikt som föräldrar i Sverige förväntas lägga på barnens undervisning. Det räcker inte att förvänta sig att skolan ska göra jobbet.
En text som handlar om syn på bildning och begåvning är novellen Blomma, blomma!!! i Svenska till max. Textens handling är att en lärare berättar om en elev som han tidigare har haft, Anette. Han skriver att flickan inte borde hetat Anette, hon borde haft ett mer storslaget namn. Han upptäcker att hon har läshuvud och han försöker att stimulera hennes läslust så gott det går. Under en period har han också en relation med Anettes mamma, men de är inte lika varandra. Hon har inget intresse för litteratur eller konst. En gång när han hälsar på hos dem ser han att Anette saknar en bra studieplats, men mamman berättar att flickan alltid gör sina läxor i soffan med musik i bakgrunden. Han får veta att Anette börjar få dåliga betyg och han skäller ut hennes mamma för uppmanat Anette att hon hoppa av franskan eftersom hon ”redan läser engelska”. Efter högstadiet säger mamman att hon inte har tillräckliga kunskaper för att hjälpa sin dotter med studierna längre. Anette går sedan ut gymnasiet med dåliga betyg och mamman berättar stolt att hon redan ordnat ett jobb åt henne, i skolans matsal. Där träffas Anette och läraren varje dag, men han tycker sig märka hur hon blir alltmer olycklig. Han avslutar med att konstatera att en blomma inte bara behöver vatten för att växa, det krävs också jord (McShane 2010:80-86). Det som representeras i denna text är hur mammans likgiltiga inställning till sin dotters utbildning saboterar en naturlig studiebegåvning. Genom denna representation blir synsättet att akademisk kunskap och kulturell bevandring är det mest eftersträvansvärda. Konsekvenserna av representationen blir att föräldrar som inte uppmuntrar och underlättar sina barns studier inte är lika bra föräldrar som de som gör det. Vad som inte problematiseras i texten är mammans anledning till att agera som hon gör. Av
innehållet i texten att döma har inte mamman själv någon studiebakgrund, men har ändå klarat sig bra i livet. Detta har hon antagligen gjort genom att arbeta hårt. Det kan också vara det som hon har fört vidare till sin dotter, att arbete är det som leder till en trygg tillvaro. Har hon då gjort ett dåligt jobb som mor om hon fört vidare värden som givit henne själv ett tryggt liv?
De ord som jag associerar med denna text är vikten av utbildning, klassisk bildning och föräldraansvar. I texten finns en tydlig koppling till det kulturella kapitalet. Huvudpersonen är arg på Anettes mamma för att hon inte bidragit till att förverkliga flickans potential, här finns åter en koppling till det så viktiga föräldraansvaret för barnens utbildning. Texten lägger också en stor vikt vid klassisk bilning, vilket också kopplar an till det kulturella kapitalet.
I +46C Presenteras ett antal dilemman som har att göra med skolan under rubriken Vad ska de göra? – texter där eleverna ska diskutera hur personerna i texten ska agera. Det första exemplet handlar om Pernilla som inte trivs i skolan. Hon har svårt att hänga med i undervisningen och tycker att det mesta är tråkigt. Istället går hon ner på stan. Nu har hennes lärare ringt hem till hennes mamma och meddelat att hon är borta mycket från skolan (Gull & Klintenberg 2004:148). Det andra dilemmat handlar om Evas och Lisas föräldrar som har varit på ett föräldrasamtal i skolan där de fått veta att deras döttrar klarat det senaste engelskprovet dåligt. Eva hade fått mycket låga poäng och Lisa hade inte fått några poäng alls eftersom hon fuskat. Frågeställningen är vad föräldrarna kan göra för att hjälpa sina barn (Gull & Klintenberg 2004:148). Det tredje exemplet handlar om Niklas som går i nian och ska välja program till gymnasiet. Han skulle helst av allt vilja sluta skolan och börja jobba med bilar eller teknik, men hans föräldrar vill att han ska gå ett teoretiskt gymnasieprogram istället. Det sista exemplet handlar om Safia som kom till Sverige för fem år sedan. Hennes klass ska ha klassfest, men hon får inte gå dit för sina föräldrar. I det landet som de kommer ifrån får inte flickor gå på fest själva (Gull & Klintenberg 2004:148).
Personerna i texterna ovan har olika dilemman. Det gemensamma för alla exemplen är att det rör föräldrarnas roll i skollivet, något som de har gemensamt med texten Blomma, blomma!!! och Föräldramötet som jag tidigare diskuterat. Föräldrarna vet antingen inte hur de ska agera när barnen får problem i skolan, eller agerar på sätt som inte verkar vara bra för barnen.
Diskussion
Jag har under min analys hittat ett antal ord som man skulle kunna härleda till det som jag kallar svensk kultur. För att de ska bli mer överskådliga har jag ställt samman dem i en tabell. Orden står inte i någon speciell ordning utan jag vill bara redovisa dem på ett lättfattligt sätt då jag tidigare bara nämnt dem löpande i texten. Orden är följande:
Lika möjligheter
Tolerans Skötsamhet Arbetsmoral
Individualism Arbete/fritid Hänsyn Blygsamhet Självständighet Kärlek till naturen Kritiskt
tänkande Självkontroll Valfrihet Materiell/andlig lycka Ekonomiskt ansvarstagande Föräldraansvar
Öppenhet Konfliktundvikande Inkludering Bildning/utbildning
Dessa ord associeras oftast till mer än en kategori och kan på så vis sägas vara utmärkande för vad svensk kultur kan beskrivas som utifrån det undersökta materialet. Flera av dessa ord känns igen, dels ifrån min egen förförståelse och fördomsfulla bild av svenskhet, dels från de svenska egenskaper som Åke Daun har beskrivit där vissa av dessa ord också finns med.
Som jag tidigare nämnt undersöker Mattlar (Mattlar 2008) mer Sverige som samhälle och hegemoniska strävanden inom utbildningssystemet, därför är det logiskt att han arbetar med större breda kategorier. Hans kategorier är modernitet, demokrati, rättvisa, välfärd,
konsensus, fred, jämställdhet, rationalitet, ordning, sekularism och vetenskap. Många av de ord som jag har identifierat utifrån de texter som jag undersökt passar även in i dessa kategorier. Då min undersökning snarare rör sig på individplanet blir antalet ord också fler. Ett sådant ord som kärlek till naturen har ganska begränsade politiska återverkningar men är ändå intressant för att beskriva svensk kultur.
Marie Carlsson menar att svensk SFI-undervisning präglas av ett nytto- och välfärdstänkande som förs på eleverna uppifrån (Carlsson 2003:224). Hon menar vidare att undervisningen
lägger en mycket stor vikt vid undervisning och att detta betonas på bekostnad av olika perspektiv. Eleverna konstrueras som okunniga mottagare av kunskap och skolans uppgift är att ge dem det. Välfärds- och nyttotänkandet, som Carlsson nämner, är något som går igen även i de texter som jag har undersökt. I de fall olika myndigheter nämns sker det på ett sådant sätt att det inger stort förtroende (som för personerna i stycket Äldre i Sverige). Nyttoperspektivet är också närvarande. Texterna innehåller ofta ren samhällsinformation, förklädd till prosa. Detta trots att samhällsinformation inte längre är ett ansvar för SFI- undervisningen.
Jag kommer nu, avslutningsvis, att besvara de frågor som jag ställde i början av denna uppsats.
Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?
Precis som jag antog utifrån den tidigare forskningen verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Representationerna görs i regel i svenska miljöer där etniska svenskar agerar. Finns det en aktör i texten som är invandrare, är andemeningen i stort sett alltid att denne eller denna ska lära sig något om livet i Sverige.
Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?
Med sin teori om det symboliska kapitalet har Pierre Bourdieu skapat en modell för att beskriva olika typer av tillgångar som människor har tillgång till (symboliskt kapital vars summa utgör individens habitus) som ger olika grad av status i olika sociala sammanhang (fält). Dessa tillgångar är ekonomiskt kapital, som handlar om hur mycket tillgångar en person har. Det andra kapitalet är det kulturella kapitalet som handlar om hur mycket bildning eller kulturella talanger en person har (avser ofta det som betraktas som ”god smak”). Det tredje är det sociala kapitalet som består av de användbara sociala kontakter som en människa har. Av den undersökta litteraturen har jag kunnat se att ekonomiskt kapital har en stor
förekommer någon diskriminering och där du kan få det du vill om du kan betala för det. Framgång kan också mätas i materiella tillhörigheter, som hos den finska familjen som hade såväl hus som en ny Volvo. En del av den svenska kulturen är att drömma om ett hus vid havet. Man ska vara försiktig i ekonomiska frågor och inte ge sig in i några dyra köp på avbetalning då detta blir dyrt i längden.
När det gäller det kulturella kapitalet ingår det i svensk kultur att känna en stark kärlek till naturen. Man ska också känna lycka över livets små glädjeämnen eftersom lycka inte finns materiella ägodelar. Det är viktigt att kunna unna sig mycket fritid och den är helt åtskild från arbetet. På fritiden ägnar man sig inom svensk kultur gärna åt individuella aktiviteter som fiske eller åt att måla och därigenom utveckla sin kreativitet. Alternativt kan man ägna sig åt organiserade aktiviteter i grupp, som körsång där man utvecklas tillsammans. Har man barn är det en viktig del av föräldraansvaret att se till att dessa klarar sig bra i skolan, eftersom skolan är den väg som finns för att lyckas i livet.
När det gäller det sociala kapitalet har jag redan varit inne och berört ensamhetens betydelse. Ensamhet har ju endast ett värde om man har ett umgänge i övrigt. I den svenska kulturen vill man gärna stå på egna ben. Man vill inte bo hemma hos sina föräldrar när man har börjat arbeta. Hur man väljer att bo tillsammans spelar ingen roll så länge man själv är nöjd. När man blir äldre vill man bo kvar hemma så länge som det bara är möjligt och man vill inte ligga sina barn till last. När man slutligen behöver mer hjälp har man ersatt familjens ansvar med tjänster inom välfärdsstaten. I samhället är det också viktigt att man visar varandra hänsyn och håller sig till lagar och regler. Skötsamma medborgare sorterar sina sopor på ett korrekt sätt och spelar inte musik efter klockan tio på kvällen. Om man känner sig arg och irriterad på någon innebär detta ett problem efter som man helst bör undvika konflikter. Befinner man sig på en arbetsplats är det viktigt att visa sig intresserad och göra det man blir tillsagd att göra. Söker man ett arbete är det bra att vara en aning blygsam och inte börja prata om lönen direkt. Samtidigt får man inte vara för blygsam och titta ner i golvet.
Detta var några exempel på hur de olika typerna av symboliskt kapital visas i texterna. Samtliga fält, där aktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etniskt svenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lära sig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Jag instämmer med
iakttagelsen som såväl Carlsson (2003) som Mattlar (2008) gör, det vill säga att invandraren uppfattas som en okunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.