När klockan är 22 tystnar musiken - Svensk kultur i läromedel för SFI

Examensarbete  

När klockan är 22 tystnar musiken

Swedish culture in text books for swedish language education for

immigrants

Elisabet  Wahlin    

Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare

Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2012-01-12  

Examinator: Jonas Aspelin Handledare: Cecilia Olsson Jers

samhälle     Kultur-­‐språk-­‐medier  

Sammanfattning

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom

SFI-undervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:

• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? • Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?

De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av

författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper

problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texterna betonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, där aktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etniskt svenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lära sig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som en okunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.

Nyckelord: Läromedelsanalys, Representation , SFI-undervisning, Svensk kultur, Symboliskt kapital

Innehållsförteckning

Syfte och frågeställning... 12  

Teoretiska utgångspunkter och metod... 13  

Habitus... 13  

Problemrepresentation... 15  

Material... 16  

Resultat och analys... 18  

Leva i Sverige... 20  

Arbeta i Sverige... 29  

Studera i Sverige... 32  

Diskussion... 35  

Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?... 36  

Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?... 36  

Inledning

I kursplanen för Svenska för invandrare (SFI) slås det fast att eleverna ska ”utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. I Skolverkets kommentarer till kursplanen nämns även att undervisningen ska innehålla texter om det samhälle och den kultur där språket talas, det vill säga Sverige och svensk kultur. Den fråga jag direkt ställer mig efter att ha fått den informationen är: ”Vad är svensk kultur”. Vilken bild målas upp av Sverige och svenskhet? Hur lär eleverna känna svensken? Dessa frågor har kommit att intressera mig allt mer eftersom jag arbetat som lärare för en SFI-klass under ett halvt års tid och inte själv kunnat komma fram till vad jag ska förmedla som svensk kultur. Ett sätt att få en ledtråd är att närmare granska de läromedel som riktar sig till eleverna på SFI. Dessa är ju baserade på kursplanen för ämnet och bör därför också förmedla en bild av svensk kultur och svenskt liv. Denna uppsats kommer att bli en undersökning av läromedel för SFI.

Det är viktigt att som lärare ifrågasätta det som man lär ut. Även om syftet med SFI är att lära sig det svenska språket och mer om hur livet i Sverige ser ut, så tycker jag att det är viktigt att inte förmedla en bild som utmålar det traditionellt svenska som normalsituationen, då alla människor bär med sig erfarenheter och värderingar som är värda att ta till vara.

Bakgrund

Svenska för invandrare introducerades som ett frivilligt ämne 1965. Vid denna tid var inte kommunerna huvudmän för verksamheten utan den bedrevs av ett stort antal aktörer så som fackföreningar och folkbildningsorganisationer. I samband med att ämnet reformerades 1986 valde de flesta kommuner att gå in och ta över verksamheten (Carlsson 2003:13). Från 1990-talet och framåt har SFI varit en verksamhet som har fått utstå mycket kritik för att vara

ineffektiv och kontraproduktiv. Sedan 1994 har ämnet haft en centralt fastställd kursplan och är nu inordnad under de frivilliga skolplanernas läroplan (Carlsson 2003:14). Den senaste kursplanen i ämnet publicerades 2009. En stor förändring i denna gentemot tidigare kursplaner är att SFI-undervisningen inte längre har ansvaret att förmedla samhällsinformation till de personer som deltar i undervisningen (SKOLFS 2009:2 och Skolverket Dnr 62-2009:242 (Skolverkets kommentarer till kursplanen)).

Enligt Marie Carlsson, som jag kommer att presentera närmre under stycket tidigare forskning, har ämnet under sin existens har genomgått tre faser. Under den första perioden, som sträcker sig från 1965 till mitten av 1970-talet, var ämnet främst riktat till arbetskraftsinvandrare och inriktat på praktiska kunskaper i svenska som hade med yrkeslivet eller myndigheter med nära anknytning till detta (exempelvis Arbetsförmedlingen) att göra (Carlsson 2003:64-66). Från och med mitten av 1970-talet till början av 1990-talet går utbildningen, enligt Carlsson, mot att mer och mer se deltagaren som en omsorgskonsument. Innehållet blir allt mer inriktat på att ge deltagarna kunskaper om välfärdssamhället som tar hand om dem ”från vaggan till graven” (Carlsson 2003:67-68). Diskursen som har präglat undervisningen sedan 1990-talet lägger, enligt Carlsson, enormt fokus på kunskap. Utbildning är alltid av godo och varje individ har ett stort ansvar att hela tiden fortbilda sig. Andra alternativa vägar, som att exempelvis gå direkt ut i yrkeslivet, beskrivs som oframkomliga om man inte har någon utbildning (Carlsson 2003:69-70).

Innehållet i SFI-utbildningen styrs av den kursplan och övriga styrdokument som har fastslagits av Skolverket. I kursplanen för SFI uttrycks ämnets integrationspolitiska ambition på följande sätt:

Eleven ska också utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige (SKOLFS 2009:2).

Detta är en öppen formulering där tyngdpunkten ligger på den interkulturella förståelsen. Detta är fullt i linje med den mångkulturella diskurs som det svenska utbildningsväsendet genomsyras av. I denna diskurs ska varje persons uppfattning om sin egen kulturella tillhörighet respekteras och erkännas, samtidigt som människor med olika kulturell tillhörighet ska leva sida vid sida och ha samma rättigheter och skyldigheter (Taylor 1999:49). I kursplanen nämns således inget explicit om svenskhet utan ”företeelser i vardags-, samhälls-

och arbetsliv i Sverige”. Det kan med andra ord vara såväl albanska som sikhiska företeelser som avses.

I de kommentarer som Skolverket givit till den nu gällande kursplanen (Skolverket Dnr 62-2009:242) poängteras att det inte längre är SFI-undervisningens ansvar att ge eleverna samhällsinformation. Av dessa kommentarer framgår också att upplägget för undervisningen är tämligen fritt för lärare och elev att komma överens om. Man påpekar dock vikten av att använda texter som berör kulturen i det land där språket talas:

Lärarna har stor frihet att, i samråd med eleverna, välja stoff och metoder, men i all språkundervisning utgör texter om det samhälle och den kultur där det aktuella språket talas en källa till både språkkunskaper och kunskaper om landet ifråga. Inom sfi ska det råda balans mellan språklärande och de kunskaper om och förståelse för samhället som utbildningen också ska ge (Skolverket Dnr 62-2009:242).

Kommentarerna till kursplanen lägger alltså betydligt större vikt vid landets kultur än den kortfattade skrivningen i kursplanen. Senare i kommentarerna betonas också vikten av att eleverna utvecklar en interkulturell kompetens.

Tidigare forskning

SFI-undervisning är ett område där det författats en stor mängd offentliga utredningar och utvärderingar. Ett exempel är den stora utredning som Skolverket publicerade 1997, Vem älskar SFI – utvärdering av svenskundervisning för invandrare (Skolverket Rapport 131). När det gäller vetenskapliga arbeten som inte har en rent språkvetenskaplig inriktning finns det dock tämligen lite forskat kring ämnet. Sociologen Marie Carlsson har i sin avhandling, Svenska för invandrare – brygga eller gräns? – Syn på kunskap och lärande inom SFI-undervisningen, gjort en socialkonstruktivistisk studie av SFI där hon undersöker hur kunskap och lärande organiseras, hanteras och artikuleras inom SFI. Hon undersöker också hur ett antal kursdeltagare påverkas av SFI-undervisningen, både vad det gäller kunskap och social situation (Carlsson 2003:16-17). Hon kommer fram till att SFI-undervisningen präglas av ett välfärds- och nyttotänkande som förs på eleverna uppifrån (Carlsson 2003:224). Vikten av utbildning och kunskap betonas hela tiden på bekostnad av andra perspektiv, som exempelvis arbetsliv. Hon finner också att SFI-deltagarna:

[…]konstrueras som ”okunniga elever”, medan ”svenskar”, framförallt utbildare i detta sammanhang blir de som kan och har något att ge och som också bestämmer vad som är ”kunskap” och hur man lär bäst (Carlsson 2003:227)

Undervisningen i SFI blir alltså en disciplinerande verksamhet för att foga in eleverna i det svenska samhällets strukturer.

När det gäller läromedelsforskning finns det ett antal olika studier som skiljer sig en hel del åt när det gäller teoretisk inriktning. Ett exempel är Christoffer Dahls licentiatuppsats Ett

annorlunda brus – Ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse (Dahl 2010). I denna undersökning analyserar han läromedlet Brus, som används i litteraturundervisning på gymnasiet. Han undersöker innehållet i detta läromedel utifrån Boel Englunds (en annan forskare som ägnat sig åt läromdelsanalys) perceptions- och

värderingsschema som skapar en matris mellan punkterna fakta – fiktion och med konstnärligt värde – utan konstnärligt värde (Dahl 2010:16). Han utgår från en postmodernistisk

teoriinriktning och hans resultat blir att läromedlet inte når ända fram till målet att fungera som ett postmodernistiskt läromedel för den moderna skolan (Dahl 2010:125).

En annan läromedlesanalys som jag vill lyfta fram som ett för denna uppsats relevant exempel är Katrin Lilja Waltås licentiatsavhandling Läroböcker i svenska? – En studie av ett

läromedel för yrkesförberedande gymnasieprogram och dess modelläsare (Lilja Waltå 2011). Hon har noterat att läromedel i ämnet svenska ofta ser väldigt olika ut. Hon nämner att det finns två modeller av svenska som skolämne, ett bildningsämne på hög nivå och ett

färdighetsämne på låg nivå (Lilja Waltå 2011:13). Hon undersöker studiemedlet Blickpunkt som uttalat riktar sig till eleverna på ett antal yrkesförberedande program (Lilja Waltå 2011:14). Hennes huvudsakliga frågeställning är vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner som de olika läromedlen förmedlar och vad det säger om deras modelläsare (Lilja Waltå 2011:16). Hon undersöker vilka texter läroboken presenterar och vilka urvalsprinciper som ligger bakom urvalet och hur dessa motiveras. Hon utgår i detta från Umberto Ecos teori om modelläsaren, d.v.s. att en författare under arbetets gång tänker sig vem som ska läsa texten. Författaren anpassar då sin text på så sätt att texten slutligen skapar modelläsaren (Lilja Waltå 2011:27). Hon kommer fram till att dessa läromedel förmedlar en passiv eller reproducerande kunskapssyn där svenskan blir ett rent färdighetsämne (Lilja Waltå 2011:132). Eleverna

förutsätts inte vara intresserade av litteratur utan uppgifterna är anpassade till deras kommande yrkesliv (Lilja Waltå 2011:136).

Waltå säger också att läroboksanalys är ett underutvecklat fält och att det inte har lyckats etablera sig som en egen disciplin, det finns alltså ingen stark tradition av

läromedelsforskning i Sverige (Lilja Waltå 2011:21). Denna uppfattning delar hon med Christoffer Dahl och de flesta andra forskare som hon citerar.

En läromdelsanalys som har direkt anknytning till det ämne som jag valt att undersöka är Jörgen Mattlars avhandling Skolbokspropaganda? – En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005) där han gjort en ideologianalys av den bild som läromedel inom ämnet svenska som andraspråk ger av kön, klass och etnicitet. I denna analys finner Mattlar att det finns en stark tendens att framställa svenska värderingar och traditioner på ett oproblematiserat sätt. Han nämner exempelvis den svenska synen på barnuppfostran och individen i relationer som exempel. Enligt hans resultat speglar de undersökta läromedlen ett samhälle som präglas av mångkultur och flerspråkighet (Mattlar 2008:120-122). Han pekar även på hur svenska värden presenteras för eleverna på ett självklart sätt och att deras egna erfarenheter inte inkluderar dem i ett vi utan definierar dem som de andra. Det finns, enligt Mattlar ett tydligt assimilationssträvande i de undersökta texterna (Mattlar 2008:195).

Mattlars och Carlssons forskningsresultat innebär att jag redan i detta skede kan förvänta mig att det finns en strävan mot insocialisering i svenskhet i de läromedel som jag kommer att undersöka. Mattlar har valt att dela in de svenska värdena i modernitet, demokrati, rättvisa, välfärd, konsensus, fred, jämställdhet, rationalitet, ordning, sekularism och vetenskap och deras motpoler som får representera det ickesvenska. Det svenska blir det goda och eftersträvansvärda. Det främmande beskrivs inte i negativa ordalag, det beskrivs inte alls. Det som inte passar in i matrisen av ”svenska” egenskaper osynliggörs helt enkelt av läromedelsförfattarna (Mattlar 2008:193). Detta är värden som i de flesta fall är tillämpliga på ett större samhälleligt plan. Han beskriver den bild av det svenska samhället som förmedlas. Om Mattlars undersökning är en studie av strävan efter samhällelig hegemoni, rör sig min undersökning snarare på mikroplanet och undersöker den vardagliga praktiken människor emellan i de läromedel som jag har undersökt.

När det gäller studier av svensk mentalitet är etnologen Åke Daun den som har behandlat ämnet mest utförligt. I boken Svensk mentalitet (Daun 1998) har han genom att gå igenom ett stort källmaterial som bland annat består av svenska och internationella attitydundersökningar och självskattningstester identifierat ett antal egenskaper som i större eller mindre utsträckning bygger upp den svenska mentaliteten. Han tar upp egenskaper som blyghet, oberoende, konfliktundvikande, ärlighet, anspråkslöshet samt kollektivism kontra individualism. Han påpekar dock att det handlar om tämligen grova generaliseringar och att det inte får uppfattas som en beskrivning av en svensk nationalsjäl (Daun 1998:21).

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur delar av läromedlen för svenska för invandrare producerar en normativ bild av vad det innebär att vara svensk och leva i Sverige.

Att beskriva en viss kultur (ur SFI-deltagarnas perspektiv den svenska) är en uppgift där det är svårt att uppnå något slags neutralitet. I mitt fall kan uppgiften snarare handla om att beskriva ett antal karaktärsdrag och beteenden som sammantaget utifrån texterna får sägas utgöra en svensk kultur. Detta kan sägas vara en sammanvägning av alla de karaktärsdrag och beteenden som jag identifierar i texterna. Med svensk kultur avser jag vilken bild som textförfattarna målar upp av livet i Sverige och hur detta bör levas.

Jag kommer i denna uppsats att utgå ifrån läromedel som är avsedda att användas inom undervisningen i SFI. Dessa böcker är skrivna av personer som är födda i Sverige, eller som åtminstone har levt och arbetat länge i landet. Hur väljer de att beskriva erfarenheten av att vara svensk? Vad lyfter man fram och hur värderas det som presenteras. Utifrån den tidigare forskningen kan jag sluta mig till att jag kommer att finna att texterna fungerar insocialiserande till svensk kultur, min undersökning kommer därför lägga fokus på hur denna insocialisering tar sig uttryck.

Mina frågeställningar för detta arbete kommer att bli:

• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? • Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?

Teoretiska utgångspunkter och metod

I detta stycke kommer jag att gå igenom teoretiska begrepp och den analysmodell som jag tänker använda mig av i min undersökning. Inledningsvis tänker jag redogöra för Pierre Bordieus begrepp kring habitus. Därefter kommer jag att beskriva en modell för representationsanalys som jag har hämtat från statsvetaren Carol Lee Bacchi (Bacchi 2001), vilken jag kommer att använda som systematiskt redskap för att analysera de texter jag undersöker.

Habitus

Habitus är ett begrepp som har introducerats av sociologen Pierre Bourdieu. Det kan sammanfattas som att en individ har en mängd olika handlingspositioner. De är inlärda mönster för hur man handlar i olika situationer och något som alla människor socialiseras in i från tidig barndom. Inom dessa mönster reproduceras olika makthierarkier genom att olika typer av beteenden värderas olika högt (Einarsson 2004:156). Den tillgång som olika människor har till olika former av resurser kan liknas vid tillgång till kapital. Bourdieu beskriver följande typer av kapital:

• Ekonomiskt kapital (pengar och egendom) • Kulturellt kapital (God smak)

• Socialt kapital (Kontakter)

Ovanstående olika typer av kapital fungerar som symboliskt kapital i interaktion med andra personer (Einarsson 2004:156). Människor har en tendens att helst umgås med personer som har liknande preferenser. De delar av det sociala rummet där människor interagerar med varandra kallar Bourdieu för fält. Dessa fält kan exempelvis utgöras av en skola, ett kompisgäng eller en religiös församling. I dessa olika fält besitter varje individ socialt kapital

i olika utsträckning. Summorna av de olika individernas tillgång till symboliskt kapital utgör deras habitus och habitus är det som bestämmer personernas status inom fältet (Einarsson 2004:157).

I denna uppsats kommer jag göra en närläsning av olika läromedel avsedda att användas av vuxna som läser svenska för invandrare. Uppsatsen kommer inte att vara en regelrätt diskursanalys i den meningen att jag kommer att undersöka den språkliga uppbyggnaden i texterna. Jag kommer inte att fördjupa mig i de olika ordens betydelse. Det som jag främst intresserar mig för är de olika händelser som läromedlen innehåller. Då jag teoretiskt sett lutar mig mot Bourdieu kan jag ändå konstatera att jag i min undersökning rör mig inom en diskurs, det vill säga teorin om kapital, habitus och fält.

I denna uppsats kommer jag att arbeta med en hermeneutisk ansats. Hermeneutik betyder tolkningskonst. En analys i denna anda kan handla om att försöka förklara oklarheter i en text, men också att försöka hitta en texts dubbla bottnar och dolda budskap (Hellspong 2001:160). Detta betyder att jag är väl medveten om att jag gör en subjektiv tolkning av texterna och att detta skulle kunna leda till att jag gör tendentiösa tolkningar utifrån min egen förförståelse. Enlig Lennart Hellspong är det viktigt att reflektera över ifall man möter en text med öppna ögon eller om man har med sig en viss förförståelse in i sitt tolkningsarbete (Hellspong 2001:162). Mina studier av tidigare forskning har gjort att jag förväntar mig en viss typ av vinkling av texterna, det vill säga att det kommer att vara ganska svenskcentrerat. För att undvika att detta leder till snabba slutsatser kommer jag att genomföra min analys som ett växelspel mellan mina egna tolkningar, vald begreppsapparat och tidigare forskning.

Med svensk kultur kommer jag i denna mening att avse en eller flera uppsättningar av egenskaper och beteenden som aktörerna i texterna uppvisar. Dessa egenskaper kommer att ligga till grund för ett försök att beskriva det som jag kallar för svensk kultur. Eftersom det inte finns några egenskaper eller beteenden som kan sägas vara unikt svenska kommer begreppet svensk kultur att vara en teoretisk konstruktion. I arbetet med att försöka identifiera de insocialiserande inslagen i texterna kommer jag att använda mig av representationsanalys som jag redovisar utförligare nedan.

Jag vill poängtera att min undersökning inte är en totalundersökning av alla svenska texter utan min bild av svensk kultur är den bild som ges av just det material som jag har undersökt.

Med andra ord är detta mer av en fallstudie vars resultat inte bör betraktas som generaliserbart. Dock kan den jämföras med andra större och mindre liknande studier och på så vis bidra till utveckling av kunskapsområdet.

Problemrepresentation

Den australiensiska statsvetaren Carol Lee Bacchi har i sin bok Women, Policy and Politics – the construction of policy problems (Bacchi 1999) försökt hitta en modell för att arbeta med representationsanalys som metod. Hon är som sagt statsvetare, men jag menar att hennes modell även kan användas inom en studie som denna. Jag kommer att använda Bacchis modell som ett systematiskt redskap för att underlätta min analys. Som en utgångspunkt för en undersökning som bygger på problemrepresentation ställer hon fem frågor som är användbara i en sådan process:

• Vad representeras som ett problem?

• Vilka antaganden eller förutfattade meningar ligger bakom representationen? • Vilka effekter får representationen, vem tjänar på den?

• Vad lämnas oproblematiserat i problemrepresentationen?

• Vilka andra svar skulle man kunna få om representationen gjordes annorlunda?  

I denna uppsats arbetar jag som jag tidigare har nämnt med en analys av läromedel som används inom undervisningen i svenska för invandrare. När eleverna i SFI-undervisningen får ta del av texter om svensk kultur och svenskt samhällsliv är det olika representationer av det jag tolkar som svensk kultur som de får ta del av. Bacchi utgår i sin analys från

problemställningar i politiska debatter. I de läromedel som jag undersökt är inte problemen klart formulerade på samma sätt som i hennes material. Det innebär att den första av Bacchis fem frågor (Vad representeras som ett problem?) i min undersökning snarare får handla om att indentifiera vad det finns för grundläggande representation i texten. Även en konkret

framställning av ett händelseförlopp eller en social situation kan betraktas som ett problem i det sammanhang där jag gör min undersökning. Fråga nummer två, tre och fyra är intressanta att ställa när man efter fråga ett har identifierat den huvudsakliga representationen. Den femte frågan, om vilka svar man skulle kunna få om representationen gjordes annorlunda, kommer

jag inte att använda mig av. Texten står som den står och jag kan inte se att det är relevant för mitt ämne att börja formulera alternativa handlingar.  

Material

I denna uppsats undersöker jag fyra läromedel som är avsedda att användas inom ämnet svenska för invandrare. De flesta av dessa läromedel är upplagda så att de består av en lärarhandledning, en textbok och ett arbetshäfte (i +46C är arbetsuppgifterna inkluderade i textboken). I min analys har jag valt att enbart använda mig av det material som finns i textböckerna. Denna begränsning har jag främst gjort av tidsskäl. Jag är medveten om att såväl lärarhandledningar som övningsböcker kan innehålla material som skulle kunna vara relevant att analysera. I en sådan totalundersökning av de olika läromedlen skulle jag dock ha varit tvungen att begränsa mig en, kanske två, läromedel. Jag har i detta fall valt att begränsa mig för att kunna analysera fler läromedel och därmed få en bredare överblick. De läromedel som jag använt i min analys riktar sig i regel till elever på de två högsta av de fyra nivåerna inom SFI (B- och C-nivåerna). De läromedel som jag tittat på A- och B-nivåerna har innehållit allt för lite text som jag bedömt som möjlig att göra en meningsfull analys av.

Ny start – i samhället: Detta läromedel är skrivet av Marianne Aspelin och Eivor Carlsson. Det är avsett att användas inom undervisning på C-nivå i SFI. Enligt författarna tar läromedlet främst upp sociala situationer, som sträcker sig från det egna hemmet till arbetsplatsen (Aspelin & Carlsson 2007:baksidan). I den senare delen av boken är huvudpersonerna på väg ut i arbetslivet genom att de gör praktik på olika arbetsplatser. Bokens struktur bygger på längre texter där samma huvudpersoner återkommer med jämna mellanrum. Huvudpersonerna är de olika deltagarna i en SFI-klass samt deras lärare Eva.

+46C: Detta läromedel är skrivet av Maria Gull och Britt Klintberg och även detta läromedel är avsett för SFI-studenter på C-nivån. Det är strukturerat enligt olika teman som exempelvis ”Hur mår du?” eller ”Hur bor du?”. Texterna är ofta ganska korta och i regel strukturerade som att någon berättar något. Flera personer får ofta uttala sig i samma text. I denna bok är övningsuppgifterna insprängda i texten. Bland dessa övningsuppgifter finns även olika dilemman som eleverna ska ta ställning till. Eftersom dessa dilemman är ganska utförligt

beskrivna, har jag valt att behandla även dessa som textmaterial i min analys. I +46B ingår exakt samma texter som i + 46C, med undantag av några få texter. Jag har dock valt att ha med en av texterna som kommer från +46B.

Svenska till max, textbok 2: Detta läromedel är skrivet av Maria McShane. Denna bok är avsedd för D-nivån inom SFI. Texterna i denna bok är i regel längre och lite mer språkligt komplicerade. Här kommer jag att ta med en novell i analysen. Denna är inte skriven av läromedelsförfattaren själv utan bara bearbetad av henne, men jag finner den ändå intressant att analysera då det är ett medvetet val från läromedelsförfattaren att ta med denna novell i läromedelsboken.

Läsa med mera: Huvudförfattaren till detta läromedel är Norma Tjärnmo men det finns en mängd författare med i redaktionen och det framgår inte vem som skrivit vad. På de internetsidor där denna bok säljs nämns förlaget Bok och Webb som författare och jag

kommer därför att göra så i även i mina referenser. Detta läromedel är framtaget med tanke på vuxna som läser svenska som andraspråk och som vill bli bättre på att läsa. Texterna är tänkta att ge stimulerande läsning och bjuda in till engagerade samtal (Bok och webb

Resultat och analys

I detta analyskapitel kommer jag att undersöka texter ur fyra olika läromedel som är avsedda att användas inom undervisningen i SFI. Jag har valt att inte arbeta på ett deduktivt sätt, det vill säga att jag på förhand definierar ett antal kategorier som jag sedan försöker hitta empiriska belägg för i texten. Jag tänker istället försöka att hitta olika mönster i texterna för att sedan sammanställa dessa i analytiskt meningsfulla grupperingar. För att underlätta för mig själv i analysarbetet har jag dock valt att sortera in mina iakttagelser under några olika teman, som jag hittat under min läsning. Detta bidrar inte minst till att öka läsbarheten och till att det blir lättare att följa min analys. De teman som jag kommer att använda mig av är följande:

• Leva i Sverige • Arbeta i Sverige • Studera i Sverige

Dessa kategorier har jag identifierat under min genomläsning av material då jag märkt att de flesta av textexemplen som jag hittat kan sorteras in under någon av dessa kategorier. Under rubriken leva i Sverige kommer jag att analysera texter som handlar om hur det är att leva utanför jobbet och studierna. Det kan handla om sådant som hur man lever i en familj, hur man umgås med sina vänner eller kommer överens med sina grannar. I denna kategori hamnar även texter som handlar om hur man sköter sig och uppför sig korrekt. Rubriken Arbeta i Sverige kommer att behandla iakttagelser som rör arbetsmarknad, så som arbete, jobbsökande och praktik. I stycket Studera i Sverige handlar iakttagelserna om studier i olika former.

I den första avdelningen av analysen kommer jag att lyfta fram ett antal exempel på texter som jag hittat i de olika läromedlen. Jag kommer att analysera dessa exempel med hjälp av

den tidigare nämnda analysmodell jag utarbetat baserat på Bacchis fem frågor. Dessa är som jag tidigare nämnt:

• Vad representeras som ett problem?

Finns det inget tydligt problem i texten, vilket det ofta inte gör, kommer jag att försöka identifiera vad det är i texten som utgör problemet.

• Vilka antaganden eller förutfattade meningar ligger bakom representationen? Här kommer jag att föra ett resonemang kring vad som kan tänkas ligga bakom representationen.

• Vilka effekter får representationen, vem tjänar på den?

Här kommer jag att resonera kring effekten av den representation som görs. • Vad lämnas oproblematiserat i problemrepresentationen?

Här kommer jag, i förekommande fall, att resonera kring vad i texten som enligt min tolkning skulle kunna problematiseras som författarna väljer att lämna oproblematiserat.

Lennart Hellspong skriver att det är bra att göra sammanfattningar av hela eller delar av texten för att försöka ringa in kärnan i innehållet. Detta hjälper till att hitta vad som är dunkelt i texten, det kan exempelvis vara det som är textens outtalade budskap. Dessa delar av texten kan säga något om texten i stort (Hellspong 2001:164). Då de texter som jag kommer att analysera är korta och inte är sammanhängande med varandra, kommer jag att sammanfatta varje text för sig. Utifrån denna sammanfattning kommer jag att försöka associera fram ord som fungerar sammanfattande för textens innehåll. Dessa associerade ord kommer sedan att ligga till grund för min avslutande diskussion om representationer av svensk kultur.

I anslutning till texterna under varje underrubrik kommer jag att föra en diskussion kring vad jag funnit i texten som skulle kunna hänföras till svensk kultur och dessutom knyta an till tidigare forskning och Pierre Bourdieus teorier kring habitus. I ett avslutande kapitel kommer jag sedan att knyta tillbaka till mina frågeställningar och besvara dessa.

Leva i Sverige

Bostad

I texten Parkeringsproblem i Ny start – i samhället möter vi Hassan som kommer från Somalia. Han och två landsmän delar en lägenhet som de hyr i andra hand och inte vet hur länge de ska få bo kvar i (Aspelin & Carlsson 2007:50). Denna situation beskrivs bara i förbigående. Denna problematisering tycks inte tjäna något direkt syfte, då ingen tjänar på att han inte har en egen bostad. Det kan vara så att författarna väljer att framställa det problem som han råkar ut för i den aktuella texten, det vill säga att han får parkeringsböter, som det viktigaste i den aktuella situationen. En annan person i samma bok, Orhan, har bott två år i Sverige hemma hos sin kusin. I texten Orhan söker lägenhet, (Aspelin & Carlsson 2007:7) försöker Orhan att skaffa sig ett andrahandskontrakt. Detta går inte eftersom hyran är för hög. Det som representeras som ett problem i denna text är att Orhan inte har tillräckligt mycket pengar för att hyra en lägenhet. Det antagande som kan anas bakom den representationen är att alla som har tillräckligt mycket pengar kan vara med och konkurrera på lika villkor på bostadsmarknaden. En sådan representation skulle exempelvis kunna gynna uppfattningen om att Sverige är ett rättvist land där ingen diskrimineras om han eller hon uppfyller de objektiva grundkriterierna. Det som lämnas oproblematiserat är andra tänkbara anledningar till att Orhan inte får hyra lägenheten, exempelvis att ägaren inte vill hyra ut till en invandrare. De båda männens boendesituationer står i kontrast till personerna som vi kan läsa om i texten Familjen Ek (Aspelin & Carlsson 2007:6). Denna familj består av en mamma, en pappa och tre barn. De bor i en femrummare med stor balkong där de kan se Öresund i fjärran. Dessa texter beskriver tre typer av boende där familjen Ek är nöjd, Orhan är missnöjd och Hassans inställning vet vi inget om. Den enda tänkbara förklaringen till skillnaden som framskymtar i texten är varierande tillgång till ekonomiskt kapital.

Jag har konstaterat att texterna väjer för att lyfta den etniska diskrimineringen på bostadsmarknaden. Författarna väljer att betona tillgången på pengar som det avgörande för att få en bostad. Det finns dock många exempel på att inkomstkrav används som ett sätt att diskriminera bostadssökande med utländsk bakgrund (se exempelvis Brånå 2007). Författarna tar inte upp den betydelse som tillgången till socialt kapital kan spela på bostadsmarknaden,

där det är vanligt att man får en bostad genom kontakter (av unga vuxna som tillfrågats i Hyresgästföreningens undersökning Unga vuxnas boende i Sverige 2011 – Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? uppger 32 procent av dem med förstahandskontrakt att de fått sitt boende via kontakter). Det uttryck jag associerar till texten är lika möjligheter.

Äldre i Sverige

I +46 C kan vi i texten Vem ska hjälpa mormor läsa om Alice som är 82 år gammal. Hon är änka och bor ensam och är rädd för att gå ut eftersom hon är rädd för att ramla. Trots detta vill hon inte flytta till ett äldreboende. Hon får hjälp av hemtjänsten och kan på grund av detta bo kvar i sitt hem. Hon känner dock att hon skulle vilja komma ut oftare, vilket hemtjänsten inte har tid att hjälpa henne med. Alice barn hjälper henne ofta med olika saker, men de har också sina liv att tänka på. Hon är glad över att hon fortfarande kan bo kvar hemma, men hon känner sig lite ensam (Gull & Klintenberg 2004:91). Det som representeras som ett problem i texten om Alice är att hemtjänsten inte har tid att hjälpa henne att komma ut och att hon därför blir lite socialt isolerad. Det antagandet som ligger bakom den representationen kan vara att det är samhällets ansvar att ta hand om oss när vi är gamla. Genom denna representation skulle uppfattningen kunna bli att människan vill vara fri som individ och inte beroende av sina anhöriga. Vad som lämnas oproblematiserat är att Alice uppger att hennes barn har sitt att tänka på. Vi vet inget om hur mycket de gör för henne eller hur mycket hon ber dem om.

En annan äldre kvinna porträtteras i texten Ett liv i Läsa med mera – lästräning för ungdomar och vuxna. Hon heter Asta och författarna beskriver hennes liv från ungdomen fram till idag. Hon har varit gift med Per sedan 1941. När de blev gamla ville de fortfarande bo kvar i sitt hus och kunde göra detta under tio år, eftersom de fick hjälp via hemtjänsten. När det blir för tungt att bo kvar hemma flyttar de till en servicelägenhet där de kan få hjälp med det som de behöver, men ändå sköta sig själva. Detta ändras drastiskt då Per får en stroke och efter det behöver hjälp med i stort sett allt. Asta få ta hand om honom och det är tungt. När Asta bryter lårbenhalsen och själv behöver hjälp får Per flytta till ett annat boende och nu kan de bara träffas en gång i veckan, vilket hon tycker är tråkigt. Asta är glad att hon har färdtjänst och tycker att rollatorn är världens bästa uppfinning om man har svårt att gå. Enligt texten har Asta och Per två barn, men mer än så får vi inte veta om barnen (Bok och webb 2007:78-80).

Det som representeras som ett problem i texten om Asta och Per är att de inte kan bo ihop efter ett långt liv tillsammans. De kan dock träffas fortfarande eftersom Asta får hjälp med färdtjänst och hjälpmedel. Ett antagande som skulle kunna ligga bakom denna problematisering skulle kunna vara att samhället tar sitt ansvar, även om Asta och Per får bo på olika håll, genom att erbjuda annat stöd. Även denna representation förmedlar synsättet att samhället hjälper individen att leva sitt liv som den vill. Asta och Per har ju kunnat bo kvar länge i sitt hus på grund av hjälp från hemtjänsten. När de behövt en annan typ av stöd har de fått det, etc. Vad som inte problematiseras i texten är bland annat barnens roll, då dessas relation till föräldrarna inte nämns.

De två egenskaper som jag associerar till texten är individualism och självständighet. De äldre personerna i dessa texter vill klara så mycket som möjligt själva och vill inte att deras barn ska behöva hjälpa dem mer än nödvändigt. De visar också på en stor tillit till välfärdssamhällets institutioner. Detta kan knytas an till den välfärdsdiskurs som Marie Carlsson menar länge var rådande inom läromedlen i SFI. Eleverna skulle lära sig om de olika institutioner som kunde hjälpa en i alla livets skeden – ”mellan vaggan och graven” (Carlsson 2003:67-68). Önskan om självständighet från sin familj och den stora tilliten till välfärdsstaten problematiseras inte, vilket gör att jag räknar in begreppen individualism och självständighet i svensk kultur.

Bo tillsammans

En av texterna i Läsa med mera handlar om olika sätt som människor kan leva tillsammans på. I denna text träffar vi Tove och Lars som är särbos eftersom de bor i olika städer och har barn på varsitt håll. Vi får även träffa Alice som är både mambo och särbo, eftersom hon bor hemma hos sin mamma och samtidigt har sin pojkvän i Stockholm. De kan inte flytta ihop eftersom båda har jobb på sina respektive hemorter. Slutligen träffar vi Ebba och Gun som lever i ett samboförhållande. Det är passande eftersom en av dem har ett hus som har blivit allt för stort när hennes barn har flyttat (Bok och webb 2007:86-87). Texten fokuserar enbart på de praktiska aspekterna av deras samboskap. Det som representeras som ett problem är de negativa aspekter av att bo själv som de har undvikit genom att bo tillsammans. Det som inte problematiseras är vilken typ av relation de har till varandra, förutom att dela bostad. Om vi

antar att de lever i en kärleksrelation, vilket i stort alla som kallar sig sambos gör, har författarna valt att inte nämna detta (de nämner att Tove och Lars är tillsammans och att Alice är särbo med sin pojkvän). Det antagandet som skulle kunna ligga bakom detta är att samhället bör präglas av en öppen och tolerant inställning till olika samlevnadsformer. Därför behövs ingen problematisering att av två kvinnor lever tillsammans. Denna representation förmedlar bilden av ett samhälle som är öppet och tolerant mot människor av olika sexuell läggning.

De tre ord som jag associerar till denna text är valfrihet, öppenhet och tolerans. Syftet med texten tycks vara att visa att det sätt man bor tillsammans med en annan människa är valfritt och att inget är sämre än något annat (möjligen med undantag för Alice som inte kan bo med sin pojkvän av praktiska skäl). Det ligger nära till hands att inkludera de tre orden jag associerat till texten i svensk kultur då samtliga aktörer i denna text är svenskar. Detta ligger i linje med Mattlar som beskriver att positiva egenskaper ofta kopplas ihop med det svenska (Mattlar 2008:193).

Längtan till havet

I texten Bo nära havet i Läsa med mera diskuteras människans inställning till vatten. Författarna konstaterar att havet är lockande när vi är lediga. Vid havet badar, solar, grillar man och har picknick. I texten konstateras också att det anses fint att bo nära havet. Det som representeras som problemet i denna text är att det anses som fint att bo vid havet, det är vad alla drömmer om. Man söker sig till havet när man är ledig för att njuta (Bok och webb 2007:52). En annan text med ungefär samma innehåll är texten Hur bor man i Sverige i +46C. I denna text beskrivs hur en svensk stad ser ut och vilka olika typer av hus som man kan bo i. Man visar på skillnaden mellan vad som är en stad och en förort. Texten avslutas med att nämna att många vill ha ett fritidshus ute i skogen, gärna vid en sjö. Representationen bygger alltså på att havet och naturen är det samma som njutning och att alla har en fritid. Denna representation frammanar bilden av att alla har en fritid och gärna njuter av den i naturen. Det som inte problematiseras är att det finns människor som inte har någon fritid (ex. personer som försörjer på timvikariat) och heller inga ekonomiska möjligheter att tillbringa mycket tid i naturen (bor man i centrala Malmö är man i princip beroende av att ha bil för att

komma ut i skogen). Konsekvenserna av denna representation kan bli att de personer som inte har möjligheten att njuta av sin fritid på det sätt som ses som det ”normala” uppfattar att deras sätt att njuta inte riktigt räknas (Gull & Klintenberg 2004:96-97).

I dessa texter framställs ett fritidsboende och då gärna ett vid havet som något som de flesta eftersträvar. De ord som jag associerar till dessa texter är arbete kontra fritid och kärlek till naturen. Avvägandet mellan arbete och fritid är en ekonomisk fråga då fritid är något man ”köper” genom att avstå från att arbeta. Att kombinera detta med ett fritidsboende kräver att man har så pass bra betalt att man både har råd att ha det och att tid att vara där. Frågan om fritid blir därmed en del av det som Pierre Bourdieu kallar för ekonomiskt kapital (Einarsson 2004:156). Företeelsen kärlek till naturen, hör till det kulturella kapitalet som skulle kunna betraktas som en del av den svenska kulturen. Det finns olika sätt att njuta av naturen och de har olika status.

Lycka

En text som behandlar lycka är stycket Vad är lycka i Läsa med mera om. I denna text slår författarna fast att lycka är något individuellt som upplevs olika av olika människor. De har talat med Björn som är präst i svenska kyrkan. Han finner sin lycka i relationer till nära och kära och i sitt förhållande till Gud. De har även intervjuat Sandra som tycker att lycka är att lyckas:

Lycka för mig är att lyckas. När jag ställs inför en uppgift känner jag motivation och ett driv för att lösa uppgiften. När jag har löst uppgiften övergår min känsla av motivation till en känsla av lycka. Sen är jag glad för mina barn och mina relationer, precis som alla mänskor [ordagrann stavning från boken] är. Och alla prylar som jag har. Det erkänner jag gärna! (Bok och webb 2006:31).

Den siste personen som intervjuas är Andrea som anser att han hittar lyckan i livets små glädjeämnen, sådant som att plocka svamp och att bli frisk när man har varit sjuk. Han påpekar också att det är viktigt att man även har tid att uppleva och känna (Bok och webb 2007:31). En annan text som är relaterad till lycka är texten Tankar om favorithobbyn som finns med i samma bok. Även här får tre personer uttala sig. Kent är hängiven fiskare. För honom är fisket en viktig del av hans identitet. Vid älven får han vara sig själv och tänka varje

tanke till slut. Han tycker att han utvecklas när han får vara för sig själv. Den andra personen heter René och hon finner sin kick i att måla. Det ger henne en möjlighet att utveckla sin stil och det ger henne en kick då andra människor får se det som hon har skapat. Slutligen låter författarna Marie komma till tals. Hon sjunger i kör. Där får hon känna en naturlig grupptillhörighet. Miljön präglas inte av konkurrens utan alla glädjer sig åt körens gemensamma framgångar (Bok och webb 2007:16-17).

En text som inte uttalat handlar om lycka, utan om att lyckas, är texten Till Sverige på 60-talet i +46 B. Den handlar om Onni och Ritva som flyttade från Finland till Olofström i Blekinge på 1960-talet. Det fanns inga jobb i Finland och i Olofström började Onni att arbeta på Volvo. Författarna skriver följande: ”Nu bor de i eget hus, och på gården står en ny Volvo. Deras barn har utbildat sig och fått bra jobb. Familjen Pelttari har lyckats bra i det nya landet.” (Gull & Klintenberg 2004:191).

I exemplen ovan ser vi ett antal olika definitioner på lycka. Merparten av texternas aktörer finner sin lycka i individuella aktiviteter som har att göra med att antingen utveckla andliga värden, bara koppla av eller glädja sig åt livets små glädjeämnen. Två undantag finns i form av Sandra som ”erkänner” att prestationer och materiella ting gör henne lycklig, samt familjen Pelttari som har lyckats genom att de har kunnat skaffa sig ett eget hus, en fin bil och välutbildade och framgångsrika barn. I analysen av lyckotexterna blir det vanskligt att använda sig av Bacchis frågor då texterna visar upp två representationer. Här finns både synen på lyckan som något som handlar om ickemateriella värden till lycka genom materiell framgång. I texten om lycka i Läsa med mera finns det dock en tydlig värdering som uttrycks genom att Sandra ”erkänner” att hon blir lycklig av sina prylar. Här representeras problemet som att det inte allmänt anses okej att bli lycklig av materiella framgångar. Denna representation knyter an till synsättet att lycka inte kan köpas utan finns i livets små glädjeämnen. Konsekvensen av denna representation är att den som finner lycka i materiella framgångar får vara beredd på att få detta synsätt ifrågasatt. Det som inte problematiseras är att materiell lycka kan vara en förutsättning för att kunna uppleva lyckan över livets små glädjeämnen. När det gäller familjen Pelttari beskrivs det däremot som att de har lyckats i det nya landet och detta baseras på deras materiella framgångar. I denna text blir representationen att en invandrarfamilj har lyckats i Sverige om de lyckas uppnå en viss materiell standard. Genom denna representation kan uppfattningen bli att alla kan lyckas i Sverige genom hårt

arbete, speciellt de som kom till Sverige under 60-talets rekordår. Det mest intressanta med denna text är dock att den starkt kopplar samman materiell framgång med att lyckas.

De ord som jag väljer att associera till dessa texter är materiell kontra andlig lycka, kärlek till naturen och vara för sig själv. Betoningen på icke-materiella lyckoämnen ser jag som en del av det kulturella kapital som Bourdieu har beskrivit. Uppfattningen att lycka finns i livets små glädjeämnen och inte kan köpas, handlar i grund och botten om en medveten värdering av livets glädjeämnen där vissa ses som mindre signifikanta. Det handlar också om ekonomiskt kapital, då det troligen är lättare att njuta av livets små glädjeämnen ifall man har sin materiella tillvaro tryggad. Även socialt kapital är en viktig beståndsdel i lyckobegreppet, då sociala kontakter är en av grundförutsättningarna för att kunna vara lycklig.

Skötsamhet

I +46 C finns en text på temat Vad ska de göra? där läsaren får ta del av ett antal dilemman som handlar om relationer mellan grannar. Det första exemplet handlar om Anders som bor i ett höghus och har problem med att någon ofta tvättar på hans tvättid. Han har en aning om vilken granne det kan vara, men han är inte säker. Det andra dilemmat handlar om familjen Björk vars granne, som är en äldre dam, upplever att familjens barn stör henne. Hon har ringt till hyresvärden och klagat. Det sista dilemmat handlar om Bengt och Kalle som är

villagrannar. Kalle lånar ofta saker av Bengt och glömmer alltid att lämna tillbaka dem. Det kan ses som ganska typiska grannproblem (Gull & Klintenberg 2004:99). Tanken med dessa exempel är att deltagarna ska diskutera hur dessa personer ska agera. I samtliga av dessa texter representeras det som ett problem att personerna har en konflikt som de inte riktigt vet hur de ska ta tag i. Dessa texter är dock svåra att analysera enligt den modell som jag

använder i denna uppsats. Texterna är inte kompletta utan är främst avsedda att stimulera elevernas egna diskussioner. Det oproblematiserade och de alternativa representationerna är något som ska komma till i samband med diskussionerna.

Det personerna i detta textexempel har gemensamt är att de inte vet om de ska våga ta tag i de problem som de har med sina grannar. Enligt Åke Daun är konfliktundvikande ett utmärkande drag för många svenskar (Daun 1998:passim). Därför innebär också en konflikt en social risk.

I ett samhälle som präglas av konfliktundvikande borde ju förmågan att kunna bita ihop och försöka sopa sina aggressioner under mattan innebära hög status. Det ord som jag associerar till exempeltexten ovan är konflikträdsla. Texten förmedlar inte att man bör vara konflikträdd, men den visar att det är ett vanligt tillstånd. Detta innebär att textens mottagare bör reflektera över detta i sin integration med andra invånare i samhället.

Sophantering är ett inte helt ovanligt konfliktämne. I Ny start i samhället får vi träffa Ali som ska ner till miljöstationen i hyreshuset där han bor. Ali är osäker på var han ska slänga de olika sakerna som han har med sig. Just då kommer Bertil som också bor i huset. Ali frågar Bertil var han ska slänga glödlamporna och berättar att han är rädd för de så kallade

sopspionerna som han har hört talas om. Bertil berättar att det inte finns några sopspioner i huset och han visar Ali var han ska slänga sina glödlampor. Efter detta frågar Bertil om han stör Ali då han spelar dragspel. Ali berättar att han inte störs av musik och att han själv spelar flöjt. Det hela slutar med att de bestämmer sig för att träffas för att spela tillsammans kvällen dagen därpå. Ali, Bertil och Bertils fru Karin spelar tillsammans, men klockan tio slutar de att spela eftersom man inte får störa sina grannar efter detta klockslag (Aspelin & Carlsson 2007:25-28). Det som representeras som ett problem i denna text är att sköta sig för att hålla sams med sina grannar. Ali har ingen större vana vid sopsortering och det gör honom lite nervös och försiktig i soprummet. Som tur är får han hjälp av Bertil som vet hur man ska sortera. När de sedan träffas för att spela tillsammans slutar de när klockan blir tio. Genom denna representation förmedlas synsättet att man ska visa hänsyn till sina grannar.

Konsekvensen som denna representation skulle kunna få är de som läser den börjar bete sig överdrivet försiktigt för att passa in i ett svenskt bostadsområde. Det som inte problematiseras i denna text är att man kan göra ganska mycket våld på sig själv genom att alltid försöka passa in och inte störa. Om man alltid skulle respektera regeln att inte föra ljud efter tio, skulle det inte bli så mycket fest.

De ord som jag associerar med denna text är skötsamhet och hänsyn. Ali är mycket mån om att göra rätt för att inte uppröra sina grannar. Han har uppfattat att ordning och reda är något som prioriteras högt i Sverige (han är rädd för sopspionerna). När han och grannen träffas för att spela tillsammans slutar de att spela prick klockan tio. Jag tolkar detta som att författarna betonar vikten av hänsyn.

En annan text i Ny start i samhället som kan sägas handla om skötsamhet är texten Sardars TV. I denna berättelse får vi följa Sardar som tycker om att titta på sport och actionfilmer efter att han gjort sina hemuppgifter. Hans problem är nu att hans TV har gått sönder. Han får låna 5000 kronor av sin kompis Mahmut. Han går till en hemelektronikbutik där det finns flera olika TV-modeller att välja mellan. Expediten berättar för Sardar att han kan köpa en TV på avbetalning. Han förklarar sedan hur det fungerar med avbetalningsköp. Han får veta att köpet innebär att han får betala ränta samt att han kommer att hamna hos kronofogden om han inte betalar. Sardar frågar om det inte blir dyrare att köpa på avbetalning än att betala kontant. Expediten utgår ifrån att han vill köpa på avbetalning och frågar efter hans personnummer. När Sardar inte vill uppge sina fyra sista siffror svarar expediten att han tyvärr inte kan få köpa någon TV om han inte uppger dessa siffror. Då meddelar Sardar att han vill betala TV:n kontant (Aspelin & Carlsson 2007:22-24). Det som representeras som ett problem i denna text är att säljaren har en ganska aggressiv försäljningsstil. Han börjar med att prata om ett

avbetalningsköp, inspirerad av att Sardar frågar hur ett sådant fungerar. Sedan fortsätter han trots att Sardar visar att han inte intresserad och till slut köper TV:n kontant. Det som denna representation visar är att det är bäst att betala kontant. I texten får vi veta att ett

avbetalningsköp är betydligt dyrare. Konsekvensen av detta skulle kunna vara att läsaren inser vikten av att göra ansvarsfulla affärer. Det som inte problematiseras är varför människor handlar på avbetalning.

De ord som jag associerar med textexemplet ovan är regler, kritiskt tänkande och ekonomisk ansvarstagande. Expediten förklarar för Sardar att det finns många regler i samband med kreditköp. Kritiskt tänkande speglas genom att expediten försöker sälja på Sardar en TV för mer pengar än vad han tänkt sig. Han håller dock fast vid sin budget och visar därmed ekonomiskt ansvarstagande. Detta ekonomiska ansvarstagande kan också ses som en del av en anspråkslös inställning. Man ska inte kosta på sig mer än man behöver. En del av det symboliska kapitalet kan därför vara att inte förhäva sig och glänsa. Även om man har god tillgång till ekonomiskt kapital, bör det kanske inte märkas allt för tydligt.

Arbeta i Sverige

Texten Lika och unika i Läsa med mera, behandlar till viss del arbetslivet. Texten handlar om Jonas som föddes med en CP-skada och för det mesta tvungen att sitta i rullstol. Han berättar dock att han har ett jobb som han stortrivs på. Han har också en rik fritid där han bland annat ägnar sig åt rullstolsdans (Bok och webb 2007:36-37). Det som representeras i denna text är att Jonas har kunnat göra stora framsteg mot alla odds. Den här representationen förmedlar synen att alla har samma möjligheter, trots olika förutsättningar. Konsekvensen av denna representation kan bli att läsaren ifrågasätter sina fördomar och omvärderar sin syn på funktionshindrade människor. Det som inte problematiseras i texten är att funktionshindrade personer fortfarande är en grupp som har det mycket svårt på arbetsmarknaden. Detta visas bland annat av att Arbetsförmedlingen i skrivande stund, under hösten 2011, bedriver en kampanj för att öka arbetsgivares intresse för att anställa funktionshindrade

(http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Stod-och-service/Erbjudanden/Se-kraften.html, 2011-12-02).

De ord som jag associerar till denna exempeltext är inkludering, öppenhet och tolerans. Trots att Jonas har sitt funktionshinder har han kunnat lyckas, dels genom sin egen drivkraft och dels genom samhällets stöd. Detta liknar det som Jörgen Mattlar beskriver i sin avhandling, nämligen att det svenska framställs som det goda och upplysta (Mattlar 2008).

Texten Vi ses på jobbet ur +46C handlar Fatemeh och Mohsen som är gifta med varandra och tillsammans äger en servicebutik. Butiken har sena öppettider och det blir långa arbetsdagar för Fatemeh och Mohsen som inte har råd att ha några anställda. De träffar varandra på jobbet och deras barn är ofta med dem i affären. Mohsen säger att han förvisso är stolt över sin butik, men att han hellre skulle ha ett vanligt åttatimmarsarbete (Gull & Klintenberg 2004:49). Det som representeras som ett problem i denna text är att Fatemeh och Mohsen tvingas jobba långa timmar i sin butik och att de hellre skulle vilja ha ett vanligt åttatimmarsarbete. Genom denna representation blir synsättet att en normal arbetsdag ska vara åtta timmar och att det bör finnas en knivskarp gräns mellan arbete och fritid. Konsekvensen av detta kan bli att läsaren snarare tycker synd om paret än ser dem som flitiga entreprenörer. En av de saker som texten inte problematiserar är att det sätt som Fatemeh och Mohsen arbetar på kan vara ett bra sätt att just kombinera arbete och fritid och samtidigt ge barnen introduktion till arbete och företagande.

De ord som jag associerat till texten om Fatehmeh och Mohsen är arbete kontra fritid samt arbetsmoral. En del av en svensk kultur tycks vara att arbeta hårt och flitigt, men samtidigt inte låta arbetet inkräkta på fritiden. Normen är att ha ett arbete åtta timmar per dag. Att arbeta mer kan vara accepterat om man tjänar mycket pengar och har hög status. Driver man en jourlivsaffär och arbetar långa pass är detta inte något att stå efter, då vill man ha ett åttatimmarsjobb, eller?

I texten Praktik på pizzerian i Ny start i samhället får vi följa Ali som tidigare har studerat juridik i Iran. Han har precis fått en praktikplats på en pizzeria och ska gå dit för första gången. På denna pizzeria serveras 30 olika sorters pizza, vilket Ali blir mycket imponerad över. Ali får lära hur han ska hälsa på kunderna. Eftersom pizzerian har alkoholrättigheter och flipperspel får han även instruktioner om åldersgränser och att man inte får röka inomhus (Aspelin & Carlsson 2007:73). Det som representeras i denna text är att Ali har hittat en bra praktikplats där han kommer att trivas. Det finns fler sidor av jobbet än att bara torka bord och baka pizza. Bilden som denna representation ger kan vara synsättet att alla jobb är bra jobb för alla. Konsekvensen av denna representation kan då bli att man inser att man alltid ska vara glad att man har ett jobb, oavsett hur överkvalificerad man känner sig för det. Det som inte representeras som ett problem är att Ali har varit juridikstudent och därigenom antagligen tänkt sig en annan framtid än att baka pizza.

De ord som jag associerar till denna text är arbetsmoral, intresse och regler. Arbetsmoralen ligger i att Ali med glädje tar den praktik som han får trots att det ligger långt under hans kvalifikationsnivå. Han tar sig dessutom an detta med stort intresse. Regler förekommer som en bisak i texten då författarna använder denna text för att förklara de regler som gäller för spel, alkoholutskänkning och rökning på svenska restauranger. Denna del av texten knyter tillbaka till skötsamheten som jag berört tidigare. Det som dock är den huvudsakliga linjen i texten är fokus på att vilket jobb som helst är bättre än inget jobb alls. En del av den svenska praktiken är alltså, som jag tidigare varit inne på, att vara flitig och arbetssam.

Ett annat kapitel i Ny start i samhället rör anställningsintervjuer. Deltagarna i en SFI-grupp sitter och studerar annonser på Platsbanken. De börjar diskutera kring jobbsökning med sin lärare Eva. På en anställningsintervju ska man enligt henne se ut ungefär som Natalia, en av deltagarna i gruppen, det vill säga inte finklädd, men snygg och ordentlig och inte för mycket

sminkad. Hassan, en annan deltagare, har jeans som är trasiga på knäna och har byxben som är fransiga nederst. Eva rekommenderar honom att istället ta på sig ett par rena jeans och en snygg skjorta. Han behöver inte ha mörk kostym, vit skjorta och slips (Aspelin & Carlsson 2007:95). Deltagarna och Eva kommer fram till att Eva ska låtsas vara chef och att de ska låtsas att det är en anställningsintervju. Hassan låtsas att han befinner sig på en bilfirma för att söka jobb. Han kommer in i rummet och börjar nervöst att plocka med fingrarna på byxknäna. Hans första fråga till Eva är hur mycket lön man får för att arbeta på bilfirman. Efter intervjun får Hassan återkopplingen att han gjorde ett nervöst intryck eftersom han satt och plockade med fingrarna på knäna samt att man inte frågar efter lönen så tidigt i en anställningsprocess (Aspelin & Carlsson 2007:96-97). Nästa person att intervjuas är deltagaren Mimo, som låtsas att hon söker ett jobb som layoutare på en veckotidning. Hon knackar försynt på dörren. Efter detta sätter hon sig med rak rygg längst ut på stolskanten. När hon pratar med Eva så tittar hon henne inte i ögonen. Eva ger henne återkopplingen att man inte ska titta i golvet hela tiden eftersom det ger ett blygt intryck (Aspelin & Carlsson 2007:97-98). I denna text representeras olika sätt att bete sig på en anställningsintervju som ett problem. I Hassans fall handlar det om att han är för rakt på sak när det gäller lönen, hans klädstil och hans nervösa plockande. Denna representation kan tjäna syftet att framställa det som att man bör vara hel och ren, samlad, kontrollerad och klädamt blygsam. Det som inte representeras i texten är varför det måste vara så. Att fråga om lönen när man söker ett jobb kan vara högst relevant och ens kvalitet som medarbetare avgörs ju knappast av hur man klär sig. I Mimos fall gör hon ett allt för blygt intryck, så det är uppenbarligen svårt att hitta den gyllene medelvägen för hur man ska bete sig.

Ett annat angreppssätt på hur man kan hantera en anställningsintervju finner vi i Svenska till max i novellen Anställningsintervjun. Denna novell handlar om en man som under en anställningsintervju är rakt igenom ärlig under hela samtalet. Han berättar om hur han ogillat sina tidigare jobb och hur han fått sluta. Han framställer sig också som lat och oengagerad när det gäller allt som han själv inte är intresserad av. Som sin stora styrka framhäver han dock att han är ärlig och på grund av detta får han också anställning som börsmäklare istället för som vaktmästare, som var den tjänst som han ursprungligen sökt (McShane 2010:130-136). Denna text är främst tänkt att vara underhållande och det bär för långt att analysera den. Man skulle dock kanske kunna använda den som en alternativ representation.

De ord som jag associerar till texterna om anställningsintervjuerna är blygsamhet och självkontroll. Hassan får veta att man inte ska gå in och diskutera lön direkt på en intervju. Detta kan ses som en antydan att det kan vara klädsamt med en viss blygsamhet. Samtidigt får man inte vara för blygsam, som Miko i texten. Även självkontroll är ett viktigt värde. Man ska inte uttrycka sina känslor allt för tydligt och i detta sammanhang inte visa att man är nervös. Att vara samlad och kontrollerad borde därför vara hög status. Undantaget kan möjligen vara om man besitter ett högt kulturellt kapital och därför förväntas stå i kontakt med sina känslor.

Studera i Sverige

Natalia som kommer från Ryssland följer med på ett föräldramöte i sin styvsons klass. Flickornas föräldrar har tagit med kakor och pojkarnas föräldrar har tagit med sig kaffe. På detta möte får föräldrarna information om hur vardagen i skolan ser ut. De får också veta att det är två flickor i klassen som blir retade och att det är många barn på skolan som har fått löss. Innan mötet har föräldrarna fått fylla i en enkät om vad de vill prata om på mötet. De flesta av föräldrarna har velat tala om hur lång tid de andra föräldrarna låter sina barn sitta vid TV:n eller datorn varje dag (Carlsson & Aspelin 2007:37-39). Det som representeras som ett problem i denna text är dels att läraren tar upp en fråga om mobbning och dels det andra heta diskussionsämnet som är den tid som föräldrarna låter barnen använda TV och dator varje dag. Jag anser att det senare ämnet är det mest intressanta för denna analys. Genom denna representation kan uppfattningen bli att TV och datorer är något som utgör ett potentiellt hot mot barns utveckling och därför bör begränsas. Ämnet är så viktigt att vissa föräldrar i klassen uppenbarligen eftersträvar någon slags samsyn i frågan. Effekterna av denna representation kan vara att läsaren själv reflekterar över hur mycket tid man låter sina barn titta på TV eller spela dataspel och kanske känna att man har en felaktig praktik. Det som inte problematiseras är att såväl TV som dataspel av vissa anses vara bra för barns intellektuella utveckling, åtminstone vissa spel och program. Att det sedan blir en ungefär lika stor diskussion kring medieanvändning som kring mobbing, är intressant att notera.

De ord som jag associerar till texten är föräldrasamverkan och föräldraansvar. Man kan också se spår av digitalängslan och med det menar jag det fenomen som innebär att föräldrar

är rädda för att dataspel och TV-spel stjäl tid och intresse från barnens studier. Detta har troligen sin grund i att kulturella uttrycksformer i digital form har lägre status än klassisk boklig bildning. Denna association har en koppling till det som Bourdieu kallar kulturellt kapital. De andra associationerna, föräldrasamverkan och föräldraansvar, visar på den stora vikt som föräldrar i Sverige förväntas lägga på barnens undervisning. Det räcker inte att förvänta sig att skolan ska göra jobbet.

En text som handlar om syn på bildning och begåvning är novellen Blomma, blomma!!! i Svenska till max. Textens handling är att en lärare berättar om en elev som han tidigare har haft, Anette. Han skriver att flickan inte borde hetat Anette, hon borde haft ett mer storslaget namn. Han upptäcker att hon har läshuvud och han försöker att stimulera hennes läslust så gott det går. Under en period har han också en relation med Anettes mamma, men de är inte lika varandra. Hon har inget intresse för litteratur eller konst. En gång när han hälsar på hos dem ser han att Anette saknar en bra studieplats, men mamman berättar att flickan alltid gör sina läxor i soffan med musik i bakgrunden. Han får veta att Anette börjar få dåliga betyg och han skäller ut hennes mamma för uppmanat Anette att hon hoppa av franskan eftersom hon ”redan läser engelska”. Efter högstadiet säger mamman att hon inte har tillräckliga kunskaper för att hjälpa sin dotter med studierna längre. Anette går sedan ut gymnasiet med dåliga betyg och mamman berättar stolt att hon redan ordnat ett jobb åt henne, i skolans matsal. Där träffas Anette och läraren varje dag, men han tycker sig märka hur hon blir alltmer olycklig. Han avslutar med att konstatera att en blomma inte bara behöver vatten för att växa, det krävs också jord (McShane 2010:80-86). Det som representeras i denna text är hur mammans likgiltiga inställning till sin dotters utbildning saboterar en naturlig studiebegåvning. Genom denna representation blir synsättet att akademisk kunskap och kulturell bevandring är det mest eftersträvansvärda. Konsekvenserna av representationen blir att föräldrar som inte uppmuntrar och underlättar sina barns studier inte är lika bra föräldrar som de som gör det. Vad som inte problematiseras i texten är mammans anledning till att agera som hon gör. Av

innehållet i texten att döma har inte mamman själv någon studiebakgrund, men har ändå klarat sig bra i livet. Detta har hon antagligen gjort genom att arbeta hårt. Det kan också vara det som hon har fört vidare till sin dotter, att arbete är det som leder till en trygg tillvaro. Har hon då gjort ett dåligt jobb som mor om hon fört vidare värden som givit henne själv ett tryggt liv?