5.3 Studie och yrkesvägledning kontra jobbcoaching
5.4.3 Studie och yrkesvägledare kontra jobbcoaching
Trots att olika definitioner om studie- och yrkesvägledare framkom var den gemensamma uppfattningen att studie- och yrkesvägledare var någon som hade mest kunskap om utbildning och skola. Arbetsförmedlarna ansåg att studie- och yrkesvägledare behövde mer kunskap om arbetsmarknaden och att skaffa viktiga kontakter. En studie- och yrkesvägledareutbildning
35
ansågs ändå vara en merit inom Arbetsförmedlingen då kunskapen och kompetensen ändå är något som önskas och värderas.
Om möjligheten hade funnits till att samarbetet med en studie- och yrkesvägledare under samma former som med jobbcoacher så hade majoriteten tyckt att detta hade varit positivt. En studie- och yrkesvägledare anses ha mer kunskap om hur man hjälper arbetssökande med att vidga sina perspektiv och hitta nya möjligheter i livet än vad en jobbcoach har.
Förtroendet för en studie- och yrkesvägledare är i helhet större än för en jobbcoach då en studie- och yrkesvägledare innehar en större kunskap om olika beteendevetenskapliga teorier som hjälper till att kunna se helheten i en arbetssökandes situation.
36
6 Analys
När regeringen beslutat att nya angreppssätt, nya lösningar och metoder skulle införas som en hjälp till de arbetssökande tillkom jobbcoacherna. Olika uppfattningar förekommer om hur jobbcoachernas insatser har hjälpt eller inte. Att den påfrestande situationen som präglat både arbetslösa och arbetsförmedlare har kanske skapat ett inre hopp om en förbättring och med större resultat men inte fått upplevas än. Som Krumboltz menar kan uppfattningen av vad en situation kan ge för tillfredställning styras av hur man ser på situationen och görs detta på rätt sätt enligt Krumboltz kan den leda till en givande uppfattning i slutändan. ( (S, Krumboltz John D & Levin Al, 2004)
Förväntningar som att jobbcoacherna skulle ta över rollen som den arbetssökandes ambassadör och vara länk till arbetsmarknaden har inte uppfattas ge tillräckligt tillfredställande resultat. Att rollförväntningarna som skapas innan mötet med jobbcoachen kan ha blivit triggad och förvrängd av yttre faktorer så genom t.ex. den mediala uppmärksamhet som begreppet jobbcoach och coach har fått i dagens samhälle är något som kommit upp under studiens gång.
Informationen om vilken utbildningsbakgrund och kompetens som jobbcoacherna har är svår att finna på arbetsförmedlingens hemsidor. Detta kanske leder till att det inte är lätt att veta vad man ska förvänta sig, både som arbetslös och som arbetsförmedlare när man väl träffar jobbcoacherna. Informanternas uppfattning är att det mest skrivs CV hos jobbcoacherna och många av de arbetslösa har varit besvikna på insatsen. De förväntningar som både arbetssökande och arbetsförmedlare har inför mötet med en jobbcoach, kan tänkas vara stora då en stark vilja att få nya möjligheter till ett arbete ger ett nytt hopp hos individen, då nya givande hjälpmedel införs. Som Robert S. Hartman (Anders Engquist, 2009) säger i sin teori om värderingar så är det viktigt att ha kunskap om hur olika människor värderar och tänker för att kunna nå en gemensam förståelse.
Är en persons starka sida det logiska resonemanget måste rimligtvis kontakten åtminstone till en början ske utifrån logiska utgångspunkter. Annars förstår klienten inte vad samtalsledaren menar (Anders Engquist, 2009:45).
37
Arbetsförmedlaren bör vara medveten om hur man värderar och vad man förväntar sig att en jobbcoach ska utföra för arbete och vad deras arbete ska kunna leda till. Detta för att inte omedvetet överföra en negativ syn om insatsen till den arbetssökandes.
För att åter bli självförsörjande är det kanske inte bara ett nytt arbete som krävs utan även ett förtydligande om vem man är som person och vad man behöver utveckla för att komma vidare i sin karriär.
Det som utgör grunden för det förhållningssätt vi eftersträvar är att så realistiskt som möjligt lyfta fram det som är möjligheter (Kerstin Hägg, Svea Maria Kuoppa, 2007:93).
De kompletterande aktörerna skulle innebära nya infallsvinklar i processen med att hjälpa arbetslösa ut till arbetsmarknaden fortare än tidigare så att det nedtryckande utanförskapet skulle minska. Det skulle även medföra en avlastning i arbetet för arbetsförmedlarna vilket anses ha uppnåtts till viss del trots att involveringen ändå finns i varje ärende från arbetsförmedlarens sida då Arbetsförmedlingen är myndigheten som oftast har sista ordet. Yrkesrollen jobbcoach är idag ett vitt begrepp som definieras på olika vis beroende på var de befinner sig. Susann Gjerdes, (2004) definition om coaching är att frigöra människans inre kraft, kunskap, individens värderingar, motivation och mål och genom detta hitta de rätta handlingarna. Uppfattningen är att arbetsförmedlarna utgår ifrån denna definition och detta kan vara en av de bidragande faktorerna till att förväntningarna inte har uppnåtts. Det är svårt att utföra den traditionella coachingen som Susann Gjerdes (2004) utgår ifrån, då pressen på de kompletterande aktöerna att matcha rätt och få ut de arbetssökande på arbetsmarknaden så fort som möjligt, hindrar och ändrar på coachandet.
Synen på studie- och yrkesvägledning varierar stort och då definitionen oftast hamnar inom skolväsendets ramar får jag uppfattningen av att rollförväntningarna är lägre än vad min egen uppfattning av en studie- och yrkesvägledare är. En studie- och yrkesvägledare behärskar de kunskaper som krävs av en arbetsförmedlare eller jobbcoach och skillnaderna mellan en vägledare och en jobbcoach uppfattas som få, då det mest är de olika definitionerna på yrkena som upplevs annorlunda. Uppfattningen av att vägledningen är något som behöver prioriteras på arbetsförmedlingen och att kunskapen från utbildningen är något som är meriterande har tydliggjorts under arbetets gång. Uppfattningen om att de ekonomiska resurserna från regeringen borde användas på den kompetens som redan finns på arbetsförmedlingen istället för på jobbcoacher blir ganska tydlig. Det finns en önskan om att anställa fler och att kunna få möjligheter till att utveckla coaching och vägledningen ytterligare inom verksamheten.
38
De skillnaderna som framkommit mellan jobbcoaching och vägledning är varierande och är beroende på vilken definition om yrkena som man utgår ifrån. Arbetet uppfattas till syvende och sist vara likartade och kunskapsbakgrunden som studie- och yrkesvägledare uppfattas som en merit inom arbetet på arbetsförmedlingen.
39
7 Diskussion
Bilden av att vara arbetslös är något som skrämmer många och då yrket har en stor del i våra liv är första mötet på arbetsförmedlingen extra viktig. Att inneha ett empatiskt bemötande, aktivt lyssnande och ett sunt förnuft är något som blivit mer tydligt för mig i detta arbete. Synen på att man inte ska kunna förverkliga sig själv genom sitt arbete, som en av informanterna nämnt är för mig är en skrämmande tanke. Jag anser att detta är något som är viktigt för att kunna prestera på bästa sätt på sin arbetsplats. Att känna en samhörighet och en mening med det man utför kommer då på köpet.
En förståelse om hur den arbetssökande ser på begreppet arbetslös kan underlätta arbetet för att hitta de metoder och insatser som krävs för att hjälpa individen. Att kunna läsa av individens ansiktsuttryck och känslor genom att med egna erfarenheter ha upplevt liknande själv är något som gör en arbetsförmedlare stark i sin yrkesroll. Att hamna i rollen ”arbetslös” är idag mer vanlig och normer som förr kunde tillskrivas rollen har idag förändrats. En arbetslös är idag en individ som kan komma från alla olika sorters bakgrunder och klasstillhörigheter. Det innebär dock inte att stereotypisering har blivit mer bortsuddat, utan bara är mer svåra att tyda och att känslan av en viss stigmatisering hos den arbetslöse ändå kan upplevas.
Detta har också lett till att arbetslösa idag behöver olika sorters hjälp. Det krävs mer än de traditionella insatserna som arbetsförmedlingen förr har erbjudit. Att synen på jobbcoachernas insatser kan uppfattas som mindre effektiv anser jag kan bero på den press arbetsmarknadspolitiken ställer på jobbcoachernas insatser genom det matchningsarbete som ska följas. Det kan även bero på att den traditionella coachingen och vägledningen som sätter individen i första hand inte kan existera i samma utsträckning på grund av tidsbrist och kraven på ett matchningsarbete. Arbete som får fram individens inre önskan på framtiden och dennes önskan att kunna få känna en självförverkligande i sitt arbete är det som kan ha påverkan på resultat mot arbetslösheten. Jag ställer mig kritiskt till att det matchande arbete som styr dagens arbetsförmedlare och jobbcoacher är det som kommer hålla i längden då jag själv anser att en viss självförverkligande är behövligt i ens arbete då det har en sådan stor plats i våra liv. Jag anser att vägledningen och jobbcoachingen har kompetenser och kunskaper om att få individer till att vidga sina vyer och kunna hitta andra möjliga mål i livet. Samtidigt så
40
får man inte glömma att göra det tydligt och få individen till att förstå vilka faktorer som kan påverkar anledningen till att en arbetslöshet har uppstått och som kan styra vägen framöver om detta inte ändras. Detta anser jag har en viktig del i processen mot ett mindre utanförskap och en egen självförsörjning.
Jag uppfattar att den traditionella coachingen har fler likheter med vägledning än olikheter men att vägledning inte får möjlighet att användas i den utsträckning som hade behövts på arbetsförmedlingens. Detta kommer förhoppningsvis att ändras genom de nya budgetförslagen som börjar gälla 2012 där större vikt kommer läggas på ett mer vägledande arbete (Arbetsförmedlingen, 2012). Inriktningen vägledning mot arbete för arbetsförmedlare kommer förhoppningsvis kunna ge arbetssökande och arbetsförmedlare en närmare kontakt och starkare medel för att få den arbetssökande mer motiverad till att hitta just det som individen ifråga söker och inte bara ett matchningsarbete mot ett arbete.
41
Litteraturförteckning
Anders Engquist. (2009). Om konsten att samtala. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB. Ann Kristin Larsen. (2009). Metod helt enkelt - en introduktion till samhälssvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Arbetsmiljöverket. (2011). Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och
arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Åsa-Karin Engstrand och Viktor Vesterberg. (2011). Att få dom att förändras, jobbcoaching
för arbetslösa i socialfondsprojekt. Lindköpings universitet: Vetenskaplig skriftserie från
Remeso, TIA Temagruppen integration i arbetslivet .
Bosse Angelöw, Thom Jonsson. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, M. (2011-06-14). 1,7 miljarder till externa jobbcoacher. Publikt . Davidsson, Mattias. (2011-06-14). Jag tror vi skulle göra jobbet bättre. Publikt .
Ekström, A. (2010). Arbetsförmedlingens interna instruktioner, Dnr: Af 2010/429281. Arbetsförmedlingen.
Erving Goffman. (2010). Stigma - den avvikandes roll och identitet. Mölnlycke: Norstedts Akademiska förlag.
Gunnel Lindh. (2009). Samtalet i studie- och yrkesvägldeningsprocessen. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
James Flaherty. (2005). Coaching Evoking Excellence in Others. United States of America: Elsevier Butterworth-Heinemann.
Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö. (2005). Arbetslöshet. Avesta: Författarna och SNS Förlag.
Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö. (2009). Arbetsmarknadspolitik förändrade
förutsättningar och nya aktörer. Stockholm: Författarna och SNS Förlag.
Kerstin Hägg, Svea Maria Kuoppa. (2007). Professionell vägledning - med samtal som
redskap. Danmark: Studentlitteratur.
L.R Jönsson, B Starrin. (2000). Ekonomi - skam modellen och reaktioner på arbetslöshet.
Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 .
Lennart Levi och Inga-Lill Petterson. (2007). Att mista jobbet. Stockholm: Trygghetsstiftelsen.
42
Mats Lundgren och Ina von Schantz Lundgren. (2011). Coaching i arbetsmarknadspolitiska aktiveringsprojekt. Arbetsmarknad och Arbetsliv, årg 17, nr 1 .
Nils Hammarén, Thomas Johansson. (2009). Identitet. Malmö: Liber AB.
Norman E Amundson, JoAnn Harris-Bowlsbey, Spencer G Niles. (2009). Essential Elements
of Career Counseling - Processes and Techniques. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson
Education Inc.
Oskar Engdahl, Bengt Larsson. (2006). Sociologiska perspektiv - grundläggande begrepp och
teorier. Studentlliteratur.
S, Krumboltz John D & Levin Al. (2004). Luck is no accident. Making the most of
happenstance in your life and career. California: Impact Publishers.
Susann Gjerdes. (2004). Coaching vad - varför - hur. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Internetkällor http://www.alliansen.se/2010/10/fran-kris-mot-full-sysselsattning-alliansensregeringens- budget-ar-presenterad/ www.gp.se/nyheter/debatt/1.556786-sa-blir-jobbcoacherna-annu-battre - 2012 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.6a167f531341a047838800013312/Handledni ng+f%C3%B6r+utf%C3%B6rare+-+Jobbcoachning.pdf - 2007 www.regeringen.se - Prop, 2009/10:146, http://www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2-24-2011-6-av-10-anser-att- coachningen-har-okat-deras-chanser-att-fa-ett-arbete-.html http://www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2-22-2011-Oklar-effekt-av- jobbcoachning-.html http://www.coachfederation.org/,2011-10-24 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.15e7b239127ecec32958000751/infostod_job bcoachning.pdf - 2010 (http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Samarbete/Kompletterande- aktorer.html) - 2012 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/For-leverantorer/For-kompletterande-aktorer- /Tjanstedeklaration-for-etableringslots.html - 2012 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080962.htm http://www.arbetsformedlingen.se/
43 http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Infomaterial/Upphandlingsreglerna.pdf http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.15e7b239127ecec32958000751/infostod_job bcoachning.pdf http://www.edu.mah.se/LGSYL/ http://www.riksdagen.se http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3e418bad12dec33840580007048/rapport. http://svt.forsa.nu http://www.skolverket.se/skolutveckling/syv www.finansportalen.se 2011-11-23 http://www.metro.se/metrojobb/bara-en-av-fyra-fick-jobb-av-sin-coach/Objjar!7393/ 2010- 01-18 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Styrning/Budget-och- ekonomi.html - 2012
44
Bilaga 1
Arbetsförmedlarnas professionalitet
Kan du börja med att berätta lite om dig själv och din utbildningsbakgrund?
Vilken yrkestitel har du idag?
Hur många år har du arbetat på denna position?
Vilka egenskaper anser du man behöver för att arbeta med långtidsarbetslösa?
Vad önskar du det fanns mer tid för i ert arbete?
Extern jobbcoaching som arbetspartner
Vilka var dina förväntningar då de externa jobbcoacherna skulle starta
samarbetet med arbetsförmedlingen?
Vilken kunskapsbakgrund anser du krävs av jobbcoacherna för att få teckna ett
avtal med Arbetsförmedlingen?
Olika utvärderingskällor nämner att skillnaderna på sysselsättningsgraden
mellan de som träffat en jobbcoach och de som inte gjort det inte är stor, vad
anser du om detta och vad tror du det beror på?
45
Vad kan vara negativa respektive positiva av att ta hjälp av externa resurser så
som en jobbcoach?
Enligt den nya lagen som gäller valfrihetssystem nämns det att den
arbetssökande ska ges möjlighet att välja den leverantör som tillhandhåller den
bästa kvaliteten som individen önskar utifrån de som Arbetsförmedlingen har
avtal med, hur går ni vidare om den arbetssökande önskar någon annan insats än
en jobbcoach?
Vilka förundersökningar görs av individen innan man tar beslutet om att föreslå
hjälp av externa resurser som jobbcoaching?
Om de resurser som läggs på jobbcoachernas insatser skulle placeras på något
annat för att gynna era kunder bättre, var anser du de skulle användas bäst i så
fall?
Studie- och yrkesvägledning kontra jobbcoaching
Hur mycket vägledning finns det utrymme för i era arbetsuppgifter?
Hur ser du på att samarbeta med studie- och yrkesvägledare under liknade
former som med jobbcoacher?
Vilka skillnader och likheter tror du att det finns mellan vägledning och
coachning?
Om möjligheten hade funnits hur hade Ni personligen velat att dessa individer
skulle hjälpas?
46
Bilaga 2
Hej,
Mitt namn är Josefina Backman och jag studerar på Malmö högskola på Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Jag skriver just nu på mitt examensarbete som rör arbetet med arbetslösa och processen som rör jobbcoaching. Jag undrar om Ni har någon möjlighet att hjälpa mig med var jag kan hitta några beslut som rör krav, utbildning och kompetens som de externa jobbcoacherna som samarbetar med Arbetsförmedlingen måste ha.
Jag hoppas att Ni har någon möjlighet att ge mig denna hjälp eller något tips. Stort tack på förhand
Med vänliga hälsningar Josefina Backman
47
Bilaga 3
Hej,
Mitt namn är Josefina Backman och jag läser på Malmö högskola till studie- och yrkesvägledare. Syftet med detta mail är att höra om möjligheten finns att intervjua någon av era arbetsförmedlare då jag arbetat på mitt examensarbete med frågeställning:
Har förväntningarna med de externa jobbcoacherna uppfyllts enligt arbetsförmedlingens arbetsförmedlare?
Mitt mål är att få en inblick i hur arbetet med arbetslösa kan se ut och hur processen med insatser av kompletterande aktörer fungerar och upplevs av era arbetsförmedlare. Min fråga är om Ni kan hjälpa mig att få kontakt med någon arbetsförmedlare som arbetat på er
arbetsförmedling i minst fem år, är insatt i samarbetet med kompletterande aktörer och har möjlighet att hjälpa mig med att svara på några frågor. Intervjun tar ca 30-45 minuter.
Jag hade blivit jätte tacksam om detta är möjligt.
Tacksam för Ert svar.
Med vänliga hälsningar Josefina Backman
48
Bilaga 4
Hej,
Mitt namn är Josefina Backman och jag läser på Malmö högskola till studie- och yrkesvägledare. Via kontakt med Er sektionschef har jag fått dina kontaktuppgifter och mailar idag på grund av att jag arbetar på mitt examensarbete med frågeställning:
Har förväntningarna med de externa jobbcoacherna uppfyllts enligt arbetsförmedlingens arbetsförmedlare?
Mitt syfte är att få en inblick i hur Ert arbete kan se ut och hur processen med insatser av kompletterande aktörer fungerar och upplevs av er som arbetsförmedlare. Min fråga är om Ni har möjlighet att hjälpa mig med att svara på några frågor. Intervjun tar ca 30-45 minuter och med Ert samtycke kommer jag att spela in intervjun så jag inte missar någon viktig
information som ges.
Jag hade blivit jätte tacksam om detta är möjligt.
Tacksam för Ert svar.
Med vänliga hälsningar Josefina Backman