Studie -och yrkesvägledares förhållningssätt samt tillvägagångssätt

Utifrån intervjupersonerna och det som har framkommit under intervjuerna så kan vi se att samtalen med denna målgrupp kan se väldigt olika ut.

6.1.2 Visuella tillvägagångssätt

Författaren Vance Peavy (1998, 16) belyser innebörden av att konkretisera och förtydliga de tankar och idéer som framkommer under ett samtal. Detta kan bidra till att individen tänker annorlunda genom att visualisera och se det i en kontext. Intervjupersonerna är överens om att det är viktigt att klienterna får möjlighet att visualisera kring sina mål och för att uppnå detta finns det många tillvägagångssätt. Varje studie- och yrkesvägledare väljer själv vilka visuella hjälpmedel som är lämpligast att utgå ifrån beroende på situationen. Därmed är det viktigt som studie- och yrkesvägledare att reflektera trygghet till klienten så att hen känner sig trygg (ibid, 16). Det kan vara problematiskt att rita när klienten har en annan kulturell bakgrund då det kan uppfattas som oprofessionellt. Pixi, Tintin och Lo arbetar med visuella hjälpmedel som de använder sig av på olika sätt. Pixi upplever att genom användning av bilder och information om olika yrkesroller skapar det en bättre och klarare bild för målgruppen. De kan tänka sig hur det kan se ut då de har en bild och en kontext de kan utgå ifrån. Tintin nämner att hen ser goda resultat hos målgruppen när hen väljer att rita och visa videoklipp för att

vidga klienternas perspektiv. Tintin väljer att använda sig av inspiratörer bland annat invandrarkvinnor som lyckats utbilda sig och fått anställning i Sverige. Syftet med

inspiratörerna är att motivera och bidra med hopp till målgruppen. Lo menar att bilder bidrar till större förståelse hos klienterna.

6.1.3 Studie -och yrkesvägledarens roll i samtalet

Det som framkommit under alla intervjuer är vikten av studie -och yrkesvägledarens roll i samtalet och innebörden av det. Intervjupersonerna är överens om att studie -och

yrkesvägledaren bör hålla sina egna känslor, värderingar, åsikter och fördomar för sig själv och endast tänka på klientens behov. Det är viktigt att studie -och yrkesvägledaren är neutral under samtalen och inte kommer med sina åsikter utan respekterar den sökandes kulturella bakgrund, normer och värderingar. Genom att lyssna på klientens behov och informera varsamt kommer det att medföra en god relation samt kommunikation mellan studie -och yrkesvägledaren och klienten. Klienten kommer att få ökat förtroende och tillit för studie -och yrkesvägledaren när klienten och dennes bakgrund blir respekterad. Det kan vi koppla till Leong och Guptas teori (2008) som lyfter upp flera steg för att få en ökad förståelse av

klientens normer och värderingar. I det första steget lyfter författarna upp vikten av att studie -och yrkesvägledaren tar hänsyn till klientens kulturella bakgrund som i sin tur kommer att leda till ett relationsskapande mellan den sökande och studie -och yrkesvägledaren. Det går att koppla med Leong och Gupta (2008) som belyser begreppet kulturell anpassningsbar som innebär att studie – och vägledaren bör ta hänsyn till klientens tidigare kulturella bakgrund och detta ska ge goda förutsättningar till en bra relation. Utifrån Cleos arbetssätt, så kan begreppet kulturell anpassningsbarhet anammas på följande sätt: genom flera samtal med klienten för att lära känna och förstå dennes förutsättningar samt möjligheter. Detta går att koppla till dem tre första stegen i modellen, att studie – och yrkesvägledaren behöver ta hänsyn till kulturella normer och värderingar, hur dessa kan påverka klientens beslut samt kulturkrockar som kan uppstå mellan studie- och yrkesvägledaren och klienten (Leong och Gupta 2008).

Kim väljer att informera om det svenska utbildningssystemet men även om den svenska arbetsmarknaden. Successivt väljer Kim också att informera om de svenska värderingarna kring jämlikhet samt om de gemensamma möjligheterna för både män och kvinnor. Jämlikhet

vilken kulturell bakgrund klienten har. Detta dilemma kan påverka samtalet och denna

information kan upplevas som värdeladdad av klienten. Detta i sin tur kan ifrågasätta studie – och yrkesvägledarens neutralitet där hen bör hålla sina egna åsikter för sig själv. Det som framkom under intervjun med Kim kan kopplas med Peavy och Lis teori (2003) som belyser vikten av att studie -och yrkesvägledare bör ta hänsyn till sin egna och klientens kultur. Kulturen är föränderlig och att informera om den svenska kulturen kan i sin tur leda till att individen väljer att anpassa sig till den svenska kulturen och de svenska normerna (Mattsson, 2015, 85). Samtalet kommer att formas på ett visst sätt, beroende på hur mycket hänsyn studie -och yrkesvägledaren tar till klienten bakgrund samt sätt hur denne väljer att formulera sig (Peavy & Li, 2003, 190-194). Om studie -och yrkesvägledaren inte väljer att ta hänsyn till klientens kultur utan utgår främst från den svenska kulturen, kan det medföra att samtalet inte blir lyckat då den sökande inte känner sig respekterad. Studie- och yrkesvägledaren kan å andra sidan visa hänsyn och förståelse för klientens bakgrund vilket kan leda till att klienten känner sig respekterad och förstådd.

6.1.4 Verktyg och tillvägagångssätt för ett lyckat samtal

Kim nämner att hen alltid inleder samtalet genom att göra en kartläggning för att få en tydlig bild av individens förutsättningar, möjligheter samt bakgrund.

Vidare nämner Pixi att hen väljer att ha en normkritisk förhållningsätt i en del sammanhang när hen arbetar med målgruppen. Denna arbetsmetod kan vara användbar för få syner på andra normer och eventuellt skapa förändringar. Detta normkritiska förhållningssätt innebär att Pixi inte är neutral i alla situationer. Under vägledningssamtal med nyanlända kvinnor väljer Pixi att ställa öppna frågor för att vidga deras perspektiv, vilket enligt Egan (2018, 175) är ett bra tillvägagångssätt för att vidga perspektiv som i sin tur kan leda till utveckling.

Leong och Gupta (2008) nämner kulturell anpassningsbarhet som innebär att studie -och yrkesvägledaren behöver ta hänsyn till klientens tidigare kulturella bakgrund och detta ska medföra goda förutsättningar till en bra relation. Detta kan vi koppla med Cleos sätt att arbeta neutralt och fördomsfritt. Det i sin tur kommer att medföra att klienten tillåts att präglas av sin kulturella bakgrund. Intervjupersonerna försöker tillgodose klientens kulturella bakgrund och förutsättningar men den samhälleliga kontexten de befinner sig i utgår från krav och förväntningar som studie -och yrkesvägledarna behöver ta hänsyn till.

Egan (2018, 164) nämner vikten av öppna frågor för att leda vägledningssamtalet vidare och vidga perspektiven. Cleo upplever att det är svårt att nå fram till målgruppen som inte är språkmässigt starka med öppna frågor därför väljer hen att använda sig av slutna frågor som är enklare att förstå. Tintin däremot använder sig främst av öppna frågor för att klienten ska utforska och reflektera kring deras val. Det är även viktigt att väva in insikt och utsikt samt styrkor och svagheter i de vägledande samtalen menar Tintin. Cleo och Ariel upplever att många av samtalen är lösningsfokuserade och dem arbetar mycket genom att motivera

klienterna. Ariel använder också “mirakelfrågan” som innebär att klienten får föreställa sig att ett mirakel sker under de lösningsfokuserade samtalen för att ge dessa individer motivation att fortsätta mot sitt mål. Tintin arbetar även mycket med gruppvägledning för att hen upplever att klienterna får möjlighet att byta tankar och ideér med varandra. Gruppvägledning i mindre grupper är ett arbetssätt som även Ariel använder sig av genom att ha olika temadagar utifrån klienternas behov och samhällets förväntningar på dem. Cleo använder sig också av

gruppvägledning i kombination med enskilda samtal. Cleo menar att ett lyckat resultat når hen bäst genom att kombinera de olika samtals former. Lo väljer också att utgå efter Gerard Egan samtalsmodell The skilled helper under sina samtal och de tre olika stegen dåtid, nutid och

framtid. Lo upplever att om hen följer dessa steg underlättas vägledningsprocessen (Egan

2018). Lo berättar även att det är viktigt med att stämma av, lyssna aktivt samt att tillåta klienten att tala till punkt. Författarna Peavy och Li (2003, 192) belyser begreppet turn-taking som innebär att studie- och yrkesvägledare tillåter och ger utrymme till klienten att uttrycka sig. Lo däremot arbetar för att skapa möjligheter för klienterna att uttrycka sig och utvecklas. Lo upplever även att det krävs ett stort engagemang samt att alla samtal inte kan utformas på detta sätt.