Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåDilemman under vägledningssamtalet
Studie- och yrkesvägledaren möter den nyanlända kvinnan
The dilemma during the guidance conversations
The study and career counselor meets the newly arrived woman
Elsa Vula
Eli Vula
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator:
Sammanfattning
Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten.
Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under
vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.
Förord
Vi vill börja med att tacka våra sex intervjupersoner som har ställt upp med sina kunskaper och erfarenheter. Utan era erfarenheter och enorma engagemang så hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Elin Ennerberg för de goda råd och tips samt det stöd hon har bidragit med.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställningar ... 8 1.3 Begreppsdefinitioner ... 9 1.4 Kultur ... 9 1.5 Nyanländ ... 9 2 Tidigare forskning ... 102.1 Samtal med nyanlända ... 10
2.2 Med hänsyn till det gamla och det nya ... 12
2.3 Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden ... 12
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13
3 Teoretiska utgångspunkter ... 15
3.1 Konstruktivistisk vägledning ... 15
3.2 Social and cultural context of intercultural counselling ... 15
3.3 Theories in Cross-Cultural Context ... 17
3.4 The Skilled helper ... 18
3.5 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 18
4 Metod ... 19
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 19
4.2 Urval av undersökningsenheter... 20 4.3 Datainsamling ... 21 4.4 Analysform ... 21 4.5 Etiska ställningstagande ... 22 5 Resultat ... 23 5.1 Intervjuperson 1 – Kim ... 23 5.2 Intervjuperson 2 – Pixi ... 24 5.3 Intervjuperson 3 – Cleo ... 26 5.4 Intervjuperson 4 - Tintin ... 27 5.5 Intervjuperson 5 – Lo ... 28 5.6 Intervjuperson 6 – Ariel ... 29 6 Analys ... 31
6.1.2 Visuella tillvägagångssätt ... 31
6.1.3 Studie -och yrkesvägledarens roll i samtalet ... 32
6.1.4 Verktyg och tillvägagångssätt för ett lyckat samtal ... 33
6.2 Utmaningar och svårigheter under samtalet ... 34
6.3 Kulturella utmaningar och svårigheter ... 35
6.4 Kulturkrockar i samband med den svenska kontexten ... 36
1 Inledning
Invandringen till Sverige började redan på 1930-talet, då förekom det i stort sätt bara arbetskraftsinvandring. Därefter har invandringen till Sverige ökat under olika tidsperioder och det har inneburit att år 2005 och 2016 varit perioder med de högsta nivåerna av
invandring (SCB, 2021). Under åren 2014-2018 har en stor del av invandringen till Sverige bestått av flyktingar som kommit från krigsdrabbade länder. Majoriteten av invandringen kom från Syrien (SCB, 2021). En individ som invandrar till Sverige anses vara nyanländ upp till 36 månader (arbetsförmedlingen 2021). Skolverket lyfter upp att det finns utbildningsplikt för nyanlända vuxna som har låg utbildningsnivå från hemlandet och de som riskerar att hamna långt från arbetsmarknaden, i syfte att kunna etablera sig på den svenska marknaden.
Nyanlända individer som saknar arbete eller annan sysselsättning hänvisas till
vuxenutbildningen där en individuell studieplan utformas utifrån de olika behoven som individen har. Vuxenutbildningen har som skyldighet att tillgodose individens behov genom olika utbildningar och delkurser (Skolverket 2021). Statskontoret (2017) presenterade en rapport där de har gjort en undersökning om varför utomeuropeiskt födda kvinnor befinner sig långt ifrån den svenska arbetsmarknaden. Detta var en omfattande undersökning med flera institutioner inblandat: socialförvaltningen, tjugotre intervjuer med sakkunniga inom området samt flera andra aktörer. I studien framkom det att faktorer som lågnivå av tidigare
utbildningsbakgrund, kulturella värderingar där kvinnan tar hand om familj och barn har en betydande roll. Undersökningen som Statskontoret genomförde lyfter fram att en betydande påverkningsfaktor för kvinnors etablering beror på hur länge de har bott i landet. Kvinnor som bott i Sverige mellan 2-3 år har en låg etablering i det svenska samhället därefter finns en högre prestation på arbetsmarknaden efter tio år (Statskontoret, 2017, 11). Utifrån rapporten som genomförts av Statskontoret kan vi se att nyanlända kvinnor befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.
Intresset för att undersöka hur studie -och yrkesvägledare arbetar med nyanlända kvinnor väcktes när en av oss genomförde den verksamhetsförlagda utbildningen på
uppvuxna i Sverige har vi upplevt kulturkrockar och kulturella svårigheter därav intresset att undersöka vilket stöd nyanlända kvinnor med en annan etnisk tillhörighet får av studie -och yrkesvägledare. Denna studie är även en fortsättning på vårt fördjupningsarbete som
undersökt hur studie- och yrkesvägledare arbetar med nyanlända ungdomar. I denna studie kommer vi att fokusera på hur studie- och yrkesvägledare arbetar och bemöter nyanlända kvinnor inom vuxenutbildningen. Vi kommer att undersöka och lägga fokus på vilka
arbetssätt, metoder samt förhållningssätt studie -och yrkesvägledare väljer att använda sig av under vägledningssamtal i förhållande till den valda målgruppen.
1.1 Syfte
Under tiden som en av oss gjorde den verksamhetsförlagda utbildningen på
vuxenutbildningen kom hon i kontakt med många utrikesfödda kvinnor. En intressant målgrupp som hon mötte var nyanlända kvinnor som bott i Sverige i max tre år. Vi
diskuterade detta och upplevde att dessa kvinnor behöver mer stöd i sin vägledning. Syftet med undersökningen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med nyanlända kvinnor. Vilka tillvägagångssätt, arbetsmetoder samt förhållningssätt tillämpas under samtalet med klienten. Vad som är utmärkande under samtalet med en nyanländ kvinna samt vilka hjälpmedel som är användbara för studie -och yrkesvägledare.
1.2 Frågeställningar
Frågeställningarna som ska undersökas är följande:
● Hur bemöter/förhåller studie -och yrkesvägledare sig till nyanlända kvinnor med olika kulturer och deras behov?
● Vilka tillvägagångssätt använder studie -och yrkesvägledare för att nå ut till de här målgrupperna som präglas av olika kulturer?
1.3 Begreppsdefinitioner
1.4 Kultur
Begreppet kultur betyder seder och bruk (Mattsson, 2015, 84-85). Kultur innebär att en grupp individer har gemensamma normer, regler samt värderingar. Den gemensamma kulturen ger en känsla av samhörighet och trygghet vilket individen inte vill avvika ifrån. Detta relaterat till att det råder ett gemensamt beteende och en gemensam acceptans inom den kulturen individen tillhör. Individens identitet formas av gemenskapen och kulturen denne tillhör. Kulturer kan skilja sig från varandra i form av religion, språk, nationalitet, normer och värderingar, klädstil och symboler. Vidare beskrivs kulturen som föränderlig samt att individen kan under livsförloppet tillhöra flera olika kulturer. Ett land kan präglas av flera olika kulturer vilket innebär att invånarna kan ha olika åsikter om saker och ting även om de är från samma land (Mattsson, 2015, 84-85).
1.5 Nyanländ
2 Tidigare forskning
2.1 Samtal med nyanlända
Charles Chen (2008) studie som handlar om vägledning med invandrare belyser aspekter om det nya landet som invandrare kommer till. Studien belyser även vikten av att invandrarna anpassar sig efter det nya samhället och som förväntas medföra goda möjligheter för både individens välbefinnande och möjligheter. Individen kommer även att bidra med goda möjligheter och fördelar till det nya samhället som de blir en del av. I studien framkommer det även olika bakomliggande orsaker som har lett till att invandrare migrerar till ett nytt land, och under vilka omständigheter (Chen, 2008, 419). Chen (2008) belyser att det beror på i vilket stadie i livet individ befinner sig när denne flyr eller flyttar till ett annat land, och att villkoren ser annorlunda ut beroende på individens ålder.
Vidare framkommer det att många invandrare är relativt högt utbildade i sina hemländer, vilket kan leda till att de inte känner igen sig själva i det nya samhället. Författaren hävdar att vägledning har i liknande fall i syfte att främst informera individen om alternativa yrken, ge råd och stöd kring vad som förväntas och krävs i olika yrken. I arbetet med denna målgrupp förväntas det att studie -och yrkesvägledare har ett öppet och flexibelt arbetssätt (Chen, 2008, 420).
En svårighet som Chen lyfter upp är språket eftersom kommunikationen och överföringen av information blir svårt, särskilt med individer som dessutom inte behärskar det engelska språket. Det uppstår situationer där individen upplever diskriminering samt missförstånd relaterat till deras oförmåga att behärska det språket i det nya landet. Denna viktiga aspekt bör uppmärksammas på arbetet, butiken och skolan för att främja delaktigheten i det nya
samhället (Chen, 2008, 421-423). Under ett samtal så kan en person med en annan kulturell bakgrund vara tillbakadragen och inte ställa frågor, det kan ur en västerländsk kultur betraktas som att individen är ointresserad (Chen 2008, 425-426). Dessa individer möter även
(Chen, 2008, 424). Chen beskriver att det även kan uppstå kulturella missförstånd och misstolkningar utifrån den kulturella bakgrunden individen anammar.
Vidare uppger författaren att individen kan under ett samtal vara tillbakadragen och inte ställa några frågor, och att det i sin tur utifrån en västerländsk kultur kan uppfattas som att individen är ointresserad. När det i själva verket handlar om att individen har en annan
kulturell bakgrund och inte kan behärska språket, vilket leder till att kommunikation försvåras (Chen, 2008, 425-427). Den nya kulturen och de nya normerna kan innebära att dessa
invandrare utöver kulturkrockarna, upplever identitetskrockar i samband med migrationen (ibid, 428-434). Därav presenterar författaren en viktig aspekt som studie -och yrkesvägledare bör ha i beaktning och ha förståelse för, det handlar nämligen om att individen identifierar sig med sin karriär från hemlandet, som till stor del präglar individens personliga och sociala liv (Chen, 2008, 424).
Författaren Åsa Sundelin (2015) har i sin forskning studerat samspelet mellan studie- och yrkesvägledare och ungdomar i migration. Syftet med forskningen är att “belysa hur mening
om framtid formas i vägledande samtal med unga nyanlända vägledning sökande” som
författaren själv skriver. Hennes avhandling ger en inblick i hur studie -och yrkesvägledaren samspelar med de nyanlända ungdomarna, genom att vara empatiskt närvarande och bekräfta ungdomarna känslor. Det gäller att studie- och yrkesvägledare är flexibla och ödmjuka då många av dessa ungdomar är oroliga och otrygga i det nya samhället samt den nya
utbildningen. Författaren lyfter även att många av samtalen med de nyanlända eleverna har en informativ karaktär och saknar därmed vägledning. Avhandlingen belyser även att vägledarna kan utöva en dominans i vägledning samtalen med nyanlända genom att påverka samtalen utifrån egna värderingar. Vidare lyfts betydelsen av att ta hänsyn till individens tidigare bakgrund och var de befinner sig i migrationsprocessen, vilket författaren upplever att studie -och yrkesvägledaren inte alltid har i åtanke. Vi tar hänsyn till att Sundelins forskning berör ungdomar, dock finner vi den intressant för vår studie eftersom SFI ingår i vuxenutbildningen som kan påbörjas redan från 16- årsåldern.
2.2 Med hänsyn till det gamla och det nya
Ulf Ericsson och Fredrik Rakar (2017) har i sin studie undersökt etableringen av nyanlända och deras relation med policy som de nämner. Policyn innebär de samhälleliga institutionerna, bland annat arbetsförmedlingen, kommunen. Deras funktion är att stödja nyanlända i deras etableringsprocess. Författarna lyfter fram vikten av att nyanlända får möjlighet att bearbeta tidigare upplevelser och att det nya samhället ska ta hänsyn till deras tidigare upplevelser. Samhället behöver stödja denna målgrupp för att få en fungerande vardag och ett fungerande liv i de nya landet (Ericsson & Rakar 2017, 11). Vidare framkommer det att
Arbetsförmedlingen är den första insatsen nyanlända möter när de kommer till Sverige. Därefter bär tjänstemännen inom kommunen ansvaret i etableringsprocessen via insatser som bland annat SFI (Ericsson & Rakar 2017, 19). Författarna belyser ett mellanrum som
nyanlända hamnar i då de står mellan deras gamla liv och det nya livet i Sverige. Med det menar Ericsson och Rakar att policyn behövs för att ta ett ansvar i inkluderingen av
målgruppen. De lyfter även upp att samtalen ofta sker på tjänstemannens villkor och därför formas samtalet utifrån det svenska samhället (Ericsson och Rakar 2017, 24).
Bimrose och Mcnair (2011, 321-324) utgick utifrån en undersökning som byggde på sex seminarier, där det framkom att många migranter valde att undvika traditionella yrkesgränser. Bimrose och Mcnair kunde även se i sin undersökning att studie- och yrkesvägledare kan möjligtvis bidra med att bryta de stereotyper migranter har för olika yrken. Vidare
framkommer det att de sökande tar hänsyn till familjen och gemenskapen när de gör sina val. Detta för att inte riskera att hamna i en social exkludering utan de vill vara socialt
inkluderade. Bimrose och Mcnair belyser även aspekten om att studie -och yrkesvägledare kan uppleva meningsskiljaktigheter mellan de krav som samhället har på individerna respektive kraven som de sökande har. Bimrose och Mcnair undersökning belyser även de olika påverknings faktorer när det kommer till yrkesval så som nationella och individuella (ibid).
Lönnroos och Gustafsson (2018) belyser att skillnaden på sysselsättningsgraden mellan utrikesfödda och inrikes födda individer har ökat. Författarna belyser även att
sysselsättningsgraden för kvinnor år 2015 var i Sverige 78,3 % vilket anses som en hög sysselsättningsgrad jämfört med andra europeiska länder (2018, 27). Nyanlända kvinnor tenderar att ha en lägre sysselsättningsgrad till skillnad från nyanlända män internationellt men även i Norden. Författarna menar att det är viktigt att förstå vilka hinder utrikesfödda individer stöter på arbetsmarknaden samt förstå vad som kan påverka nyanlända kvinnors arbetssituation. Påverkningsfaktorerna som författarna belyser är språket, tidigare
kompentenser, erfarenheter samt psykisk ohälsa. Påverkningsfaktorerna kan se annorlunda ut för individer då de har olika bakgrunder och erfarenheter (Lönnroos och Gustafsson 2018, 8). År 2015 var 15,7% av de nyanlända kvinnorna sysselsatta i Sverige i likhet med andra
nordiska länder där sysselsättningsgraden för målgruppen är låg (Lönnroos & Gustafsson, 2018, 28). Sysselsättningsgraden för målgruppen i Sverige efter 10 år i landet ökar till mer än hälften vilket författarna anser är en god utveckling. Faktorer så som familj och föräldraskap kan även påverka målgruppens sysselsättning på arbetsmarknaden (Lönnroos & Gustafsson, 2018, 31-33).
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
3 Teoretiska utgångspunkter
3.1 Konstruktivistisk vägledning
Vance Peavy har tagit fram en modell där han lyfter olika aspekter för att vägleda individer. Han lyfter användbara tillvägagångssätt i väglednings samtal såsom kartläggning, varierad kommunikation samt visualisering. Möjligheten att få visualisera genom visuella hjälpmedel såsom att rita, inbilla sig och se ett scenario eller ett mål i en kontext kommer att förtydliga vägledning samtalen (Peavy, 1998, 80-87).
3.2 Social and cultural context of intercultural counselling
Peavy och Li (2003) teori lyfter upp påverkningsfaktorer som är väsentliga under samtal med klienten. Hur samtalet formas och hur lyckat syftet med samtalet blir beror på hur mycket kunskap studie -och yrkesvägledaren har om klientens kulturella bakgrund. Det är även av betydelse att klienten och studie -och yrkesvägledaren samarbetar. Peavy och Li (2003) lyfter även upp två begrepp “cross-cultural” och “multicultural” som de anser är väsentliga för studie -och yrkesvägledare som arbetar med individer som har en annan kulturell bakgrund än vad studie -och yrkesvägledaren själv har. Författarna anser att studie -och yrkesvägledare bör ta hänsyn till sina egna normer men även den sökandes normer och kultur. De anser även att språket är en kulturell norm som kan påverka ett samtal och att det i sin tur kan forma samtalet. Författarna menar att hur lyckat vägledningssamtalet kommer att bli beror på hur mycket hänsyn studie -och yrkesvägledaren tar kring de sociala och påverknings faktorer. Det är också viktigt att studie -och yrkesvägledaren tar hänsyn till klientens sätt att formulerar sig (Peavy & Li, 2003, 187). Peavy och Li lyfter i sin teori även en rad andra begrepp som kommer att ge en inblick i arbetet med mångkulturell vägledning. “Self-Construal”,
Self-Construal innebär självkonstruktion, hur individen väljer att formas utifrån två olika
aspekter. Å ena sidan det västerländska/individualistiska sättet att tänka på där individens egna känslor, inre tankar och egna handlingar är i fokus. Å andra sidan det kollektiva sättet att tänka på där individen formas utifrån gemenskapen denne tillhör. Dessa skillnader kan i sin tur medföra missförstånd mellan klienten och studie -och yrkesvägledaren om de inte har samma tankar och värderingar kring den sökandes sätt att välja (Peavy & Li, 2003, 190).
Communication Styles and Miscommunication innebär olika sätt att tala utifrån kultur och
att missförstånd kan uppstå när studie -och yrkesvägledare inte har samma kulturella
bakgrund som den sökande. Det innebär att studie -och yrkesvägledaren inte har samma flyt under samtalet och att det kan lättare kan uppkomma svårigheter och hinder, än om de hade haft samma kulturella bakgrund. Fördelen med att ha samma kulturella bakgrund gör det enkelt att känna igen sig i olika sammanhang. Missförstånd kan även uppstå via
ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk (Peavy & Li, 2003, 190-191).
Silence innebär tystnad. Tystnad i ett västerländskt perspektiv innebär att den sökande
tillåts att prata och det visar att studie -och yrkesvägledare lyssnar på den sökande. Däremot kan tystnaden i en del kulturer anses som något respektlöst (Peavy & Li,2003, 191-192).
Turn-taking innebär turordningen under ett samtal. Studie -och yrkesvägledaren bör under
vägledningssamtal tillåta den sökande att tala och ge den sökande utrymme för att uttrycka sig. Det är viktigt att den sökande får utrymme att prata så mycket hen behöver men det är också viktigt att som studie -och yrkesvägledare forma samtalet utifrån klientens behov. Det kan se olika ut från vilken kulturell bakgrund man har, en del håller sig kort medan i andra kulturer så pratar man längre (Peavy & Li, 2003, 192).
Interrupting innebär att avbryta under ett samtal. Det är också en aspekt som kan se olika
ut utifrån vilken kulturell bakgrund man har. En del kulturer anser det som något respektlöst och oförskämt, en del kulturer kan se det som att individen är intresserad och i andra kulturer kan det ses som att individen vill hjälpa till under samtalet (Peavy & Li, 2003, 192-193)
Grounding innebär grunden till samtalen. Det är viktigt att ha en gemensam grund till
3.3 Theories in Cross-Cultural Context
Leong och Gupta (2008, 227-229) undersöker hur studie -och yrkesvägledaren som möter individer med annan kulturell bakgrund, behöver förhålla sig till dessa individer samt vilka aspekter de behöver ta hänsyn. Leong och Gupta är kritiskt till tidigare forskning kring ämnesområdet då den endast fokuserat på “vita” samt ur ett västerländskt perspektiv. Författarna framför begreppet Culturally Appropriate, vilket vi benämner som kulturellt
anpassningsbar på svenska. Författarna Leong och Gupta (2008) menar att studie- och
yrkesvägledare bör ta hänsyn till begreppet och utgå från det. Väljer studie- och
yrkesvägledaren att utgå från kulturellt anpassningsbarhet så kan de skapa en bättre relation till individer med utländsk bakgrund. I sin studie väljer författarna att bland annat lyfta en modell som dem namnger Culturally Appropriate modell, den är framtagen utifrån sju steg. Författarna menar att denna modell är framtagen för att underlätta och tillämpas som ett verktyg för studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer med en annan kulturell bakgrund. Författarna menar att studie -och yrkesvägledaren kan genom att följa dessa steg få möjlighet till att skapa förståelse kring individens tidigare normer och värderingar. Det i sin tur leder till att studie -och yrkesvägledaren på ett enklare sätt kunna visa ödmjukhet och trygghet till klienten.
Steg 1: Innebär att vägledaren inleder en process där hen behöver ta hänsyn till klientens
kulturella bakgrund och på detta vis även skapa en relation.
Författarna menar att om vägledaren tar hänsyn till klientens tidigare normer och värderingar blir det enklare att förstå varandra.
Steg 2: Till detta steg behöver författarna ta hänsyn till att undersöka vad som är kulturellt
lämpligt för klientens karriär mål. Vilka normer och värderingar finns?
Steg 3: Under detta steg behöver vägledaren ta hänsyn till vad som påverkar klientens val
och beslut till exempel kön, familj, etnicitet, ålder. Men även utanförskap och rasism.
Steg 4, 5, 6 & 7: Har studie - och yrkesvägledaren tagit hänsyn till de tre tidigare stegen så
3.4 The Skilled helper
Egans samtalsmodell The Skilled helper är framtagen för studie -och yrkesvägledare, psykologer, sjuksköterskor, advokater, lärare, tandläkare etc. I denna modell belyser Egan olika sätt att förhålla sig under ett samtal med en klient. Egan belyser vikten av att lyssna
aktivt och ställa öppna och fördjupande frågor till klienten för att vidga dennes perspektiv.
Genom att vara närvarande, empatisk och bekräfta klienten, så kan klienten skapa ett förtroende samt tillit för studie -och yrkesvägledaren. Genom att kontrollera att studie – och yrkesvägledaren har förstått klienten och dennes upplevelser eller bakgrund kommer det att leda till att inga missförstånd sker (Egan, 2018). Egan lyfter även metoden Soler som belyser vikten av att ha ett avslappnat kroppsspråk, sitta framåtlutad för att visa klienten att studie - och yrkesvägledaren lyssnar och är intresserad av det hen berättar. Vidare beskrivs ögonkontakt som centralt för att visa klienten att studie – och
yrkesvägledaren lyssnar på denne. En annan viktig aspekt är att ha öppen hållning för att bjuda in klienten istället för att sitta med armarna i kors då det kan upplevas som avvisande (2018, 100-103).
3.5 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
Vi har använt oss Peavys teori som belyser vikten av visuella hjälpmedel vilket stärker det som framkommer i vår empiri. Peavy och Li belyser olika aspekter som en samtalsledare bör ta hänsyn till. Vi har valt att använda denna teori eftersom den belyser vikten av kultur och normer som är återkommande teman i vår studie. Vidare lyfter teorin även fram vikten kring vilka tillvägagångssätt och förhållningssätt som studie-och yrkesvägledare bör ha i mötet med klienterna. Vidare lyfter Leong och Gupta upp begreppet kulturellt
anpassningsbar som har lett till en framtagning av en sju stegs modell, som ska underlätta
kroppsspråk och flexibiliteten vägledaren behöver ha. I vår studie finner vi att The skilled
helper modellen hjälper oss förstå informanternas arbetssätt.
4 Metod
I detta avsnitt presenteras vetenskapsteoretisk ansats och val av metod samt metoddiskussion med bakgrund att besvara studiens frågeställningar och syfte. Följande kapitel innehåller urval, datainsamling, analysform och slutligen etiska ställningstagande.
Studien bygger på sex kvalitativa djupintervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar på vuxenutbildningen i olika orter i Skåne län. Informanterna har arbetat med denna målgrupp allt från sex månader till fem år och deras erfarenhet varierar. Vi får
möjlighet att utvidgad förståelse för intervjupersonernas arbetssätt och förhållningssätt i mötet med kvinnor med utländsk bakgrund.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av kvalitativa undersökningar i form av kvalitativa djupintervjuer då vi får ett bredare perspektiv eftersom det ger oss möjligheten att ställa följdfrågor. Genom att ställa följdfrågor undviks missförstånd som lätt kan uppstå i mötet med människor. Det är även ett sätt för oss att bekräfta det som framkommit under intervjun. Larsen menar att en nackdel med kvalitativa undersökningar kan vara att intervjupersonen inte är ärlig med svaren som den skulle vara om hen svarade på en enkät helt ensam. Det kan vara så att
intervjupersonen svarar på ett sätt som hen tror att vi som intervjuare vill höra och som låter bra för oss som intervjuare (Larsen, 2009, 26-27). Enligt Larsen är det vanligaste
arbetet med nyanlända kvinnor, ansåg vi att kvalitativa djupintervjuer var lämpligast att tillämpa på för vårt valda undersökningsområde. Genom valet av metod får vi möjlighet till att ställa följdfrågor och på detta sätt kunde vi undvika misstolkningar som kan uppstå under en intervju samt att vi fick en bredare förståelse kring intervjupersonernas perspektiv. Utöver det fick vi en mycket större möjlighet att gå djupare in i vårt forskningsområde och besvara våra frågeställningar.
4.2 Urval av undersökningsenheter
Till vår studie har vi intervjuat sex utbildade studie -och yrkesvägledare. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen på olika orter i Skåne län. Vi har tagit hänsyn till Folkhälsomyndighetens restriktioner som hävdar att det bör ske få fysiska möten för att bromsa smittan (Folkhälsomyndigheten, uppdaterad 14.12.2020).
På grund av de rådande omständigheterna har vi valt att kontakta intervjupersoner i Skåne län och använt oss av snöbollsmetoden. Snöbollsmetoden innebär att intervjuaren tar kontakt med personer som troligtvis har kunskap inom ämnesområdet. Dessa personer kan i sin tur hänvisa intervjuerna vidare till sina kontakter som de tror kan ha relevant information inom det valda ämnet (Larsen, 2014, 78). Utifrån det ovan nämnda har vi valt att genomföra intervjuerna digitalt genom olika digitala plattformar såsom Zoom och Microsoft Teams. Vi valde att mejla ut intervjuguiden och dess syfte två dagar innan intervju. Med anledning av att intervjupersonerna skall hinna förbereda sig samt gå igenom frågorna i lugn och ro. Vidare bifogas även information om att intervjupersonerna har möjligt att ställa frågor kring
oklarheter i intervjuguiden, och att vi som intervjuare kommer att eventuellt ställa följdfrågor. Vi är vidare medvetna om risken med att intervjupersonerna kan anpassa sina svar utifrån vad de tror att vi vill få fram, däremot var syftet med utskick av intervjuguiden i förväg att bland annat förhindra störningar som kan uppstå under digitala intervjuer. Vidare togs även hänsyn och respekt för intervjupersonernas begränsade tid, därav ansågs det vara mer tidssparande och effektivt för både oss som intervjuare och för intervjupersonerna.
Intervjuperson 1 - Kim Vuxenutbildningen i en mindre ort i Skåne län.
1 år Intervjuperson 2 - Pixi Vuxenutbildningen i en
mindre ort i Skåne län
3 år Intervjuperson 3 - Cleo Vuxenutbildningen i en
mindre ort i Skåne län.
3 år Intervjuperson 4 - Tintin Vuxenutbildningen i en
mindre ort i Skåne län.
5 år Intervjuperson 5 - Lo Vuxenutbildningen i en ort
Skåne län.
6 månader Intervjuperson 6 - Ariel Vuxenutbildningen i en
större ort i Skåne län.
2 år
4.3 Datainsamling
Studien utgår delvis från sekundärdata men vi har även fått fram primärdata som innebär att det framkom ny information i vår studie som inte tas upp i vår tidigare forskning (Larsen 2014, 45). Det finns en del forskning inom valt område men att det troligtvis kommer behövas mer konkreta och specifika undersökningar för målgruppen.
Vi utgick från semistrukturerade intervjuguider vilket innebär att frågorna är halvöppna där intervjupersonerna delvis svarar på frågorna utifrån intervjuguiden, men får även möjlighet att prata fritt kring ämnet. Larsen (2007, 24) belyser fördelarna med kvalitativa undersökningar som i sin tur kommer att bidra med en djupare förståelse av individer och deras upplevelser. Kvalitativa djupintervjuer är inte allt för strukturerade vilket upplevs som flexibelt när intervjupersonen kan prata fritt under intervjun och få en helhets perspektiv (ibid).
Intervjuerna spelades in och vi hade intervjupersonernas samtycke till det.
4.4 Analysform
kopplas till vår undersökning. Enligt Kvale & Brinkmann (2009, 217) så är kodning ett
verktyg för att knyta nyckelord till texten. Kodning för oss innebär att vi lyfter fram skillnader och likheter mellan respondenterna samt att vi valt att koda utifrån teman i frågeställningen: bemötande, utmaningar och tillvägagångssätt. All data kommer att raderas efter att studien är godkänd.
4.5 Etiska ställningstagande
Vi utgick från informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 7) där intervjupersonerna fick innan intervju ta del av intervjuguiden och veta vad syftet med studien var. De fick frivilligt bestämma om de ville delta i vår studie samt att de inte behövde svara på alla frågor om de inte kunde eller ville svara på dem. Intervjupersonerna var också medvetna om att de kunde avbryta under intervjun när som helst. Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, 14) utgick vi också ifrån och presenterade det för intervjupersonerna. Det som framkom under intervjuerna kommer endast att användas till studiens ändamål och därefter raderas. Intervjupersonerna fick även veta att de kommer att vara anonyma. Utifrån samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 9-11) så har vi skickat ut en samtyckesblankett till alla intervjupersoner innan intervju som de har signerat. Det innebär att de signerar på att vi får spela in intervjun och att
eventuella anteckningar kommer att tas under intervjun gång. Intervjupersonerna fick även veta att det som framkommer under intervjuerna kommer endast att användas till
examensarbetet ändamål och därefter kommer informationen att raderas. Med hänsyn till
konfidentialitetskravet fick intervjupersonerna information om att inga personuppgifter eller
5 Resultat
I detta avsnitt presenteras det som framkommit under våra sex kvalitativa djupintervjuer med utbildade och yrkesverksamma studie -och yrkesvägledare. Informationen som framkommit under intervju har sin grund i intervjuguiden som är tematiserad utifrån frågeställningarna: Bemötande, utmaningar och tillvägagångssätt. Vi har valt att dela upp intervjupersonernas upplevelser var för sig, i syfte att belysa likheter men även olikheter mellan
intervjupersonernas upplevelser.
5.1 Intervjuperson 1 – Kim
Intervjuperson 1 är verksam i Skåne län och har arbetat som studie -och yrkesvägledare i ett år. Hen har varit i sin yrkesroll träffat många nyanlända kvinnor. Kim menar att arbetet med nyanlända kvinnor är utmanande och framförallt måste hen som studie -och yrkesvägledare ta hänsyn till klientens förutsättningar, möjligheter och bakgrund. Det som är väsentligt för Kim i början av mötet med dessa individer är främst en kartläggning för att få en klar helhetsbild.
“Samtalen och möjligheterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Kvinnorna vill helst gå utbildningar, gärna på universitetsnivå och bli lärare. Det är inte mycket arbete i fokus. Det är en stor skillnad i kartläggningen då vägen kan bli alldeles lång, men det är viktigt att lägga upp delmål. Delmålen är främst för att hålla informationen varsam och inte stressa upp dessa kvinnor (Intervju med Kim).”
Vidare menar Kim också att samtalen med nyanlända kvinnor kan se olika ut beroende på vilken kultur och bakgrund de har. Under intervjun belyser Kim även att kulturkrockar kan uppstå.
och det förväntas att man ska studera samt arbeta och det kan jag förstå för att det är så dem har levt. Det finns väldigt drivna kvinnor som vill ge allt och det finns dem som inte alls är drivna (intervju med Kim).”
Vidare menar Kim att hen väljer att hålla sina egna värderingar och åsikter för sig själv och istället förstå klientens tankesätt samt värderingar. Kim menar att det är viktigt att ta hänsyn och ha i åtanke om klienternas tankesätt och värderingar men att hen väljer att informera om möjligheterna som finns i Sverige. Vidare menar Kim att det är bra att informera denna målgrupp om att det är jämlikt mellan könen i Sverige samt att det är samma möjligheter för både män och kvinnor. Kim belyser att en svårighet är att informera om det svenska
samhället, utbildningssystemet samt om möjligheterna som finns i Sverige under ett samtal. Därpå menar Kim att det är viktigt att förmedla budskapet varsamt samt skapa en relation till denna nyanlända kvinna. Relationsskapandet kommer att leda till ett förtroende mellan klienten och studie – och yrkesvägledaren vilket kommer att ge ärliga svar hävdar Kim. Vidare belyser intervjupersonen att en svårighet och ett hinder för att nå fram till dessa klienter är språket och kroppsspråket. Ibland kan vissa gester, ansiktsuttryck missuppfattas av både studie -och yrkesvägledaren men även klienten menar Kim.
Svårigheterna med språket kan i sin tur även leda till att studie -och yrkesvägledaren behöver använda sig av visuella hjälpmedel genom att visa bilder på skärmen eller rita på papper. En viktig aspekt för Kim är också att ta hänsyn till individernas kultur och deras normer och värderingar. De är nya i Sverige och de tidigare erfarenheterna, normerna och värderingarna de har i sitt bagage är det rätta för dem menar Kim. Vidare menar Kim att samtalen är informativa till en början men efter ett par samtal så skapar klienterna ett förtroende för studie – och yrkesvägledare vilket leder till djupare samtal.
5.2 Intervjuperson 2 – Pixi
“Det finns de fallen där en nyanländ kvinna kommer med sin man. Då man pratar till kvinnan så är det inte hon som svarar utan det är mannen, kvinnan håller sig tillbaka och pratar till sin man och så är det han som svarar. Det kan vara så att man har en svensk man/eller med annan bakgrund så spelar det ingen roll det är ändå han som svarar. Det som är svårt är som sagt språket. Ibland är väldigt bestämda om att de vill gå en viss utbildning och stirrar sig blinda om att de inte vill gå annat. Det kan ju också bero på det kollektiva tänket, där anhöriga eller vänners åsikter också har betydelse. Det som också är utmärkande är att om nyanlända kvinnor kommer ensamma har de oftast sina barn med sig vilket kan påverka samtalet och försvåra samtalet väldigt mycket. Medan männen tar sällan eller nästan aldrig sina barn med sig. (Intervju med Pixi)”
Vidare menar Pixi att klienternas valmöjligheter kan påverkas av omgivningen. Pixi väljer att presentera möjligheterna som finns i Sverige samt vilka förutsättningar kvinnorna har i Sverige. Vidare menar Pixi att det är viktigt att ha i åtanke vad den enskilde individen själv vill. Vidare väljer Pixi att lyfta upp olika yrken genom att visa videoklipp och bilder vad som erbjuds inom de olika utbildningarna samt yrken. Pixi menar att dessa kvinnor ofta är väldigt tacksamma om hjälpen de erbjuds och att de inte ställer mycket frågor. Intervjupersonen menar att det kan bero på att de inte förstår innebörden av studie -och yrkesvägledning. Vidare upplever Pixi att en utmaning under dessa samtal är de stereotypiska åsikterna nyanlända kvinnor har om olika yrken och att det är svårt att bryta dessa mönster. Det är nästintill omöjligt att nyanlända kvinnor kan tänka sig att arbeta inom mansdominerade yrken menar intervjupersonen.
“Språket är en stor svårighet! Tolk är bra i dessa situationer men ibland så har jag upplevt att även om tolken har tolkat så har det inte nått ända fram. Det som också har varit ett problem eller ett hinder är att många som har varit beslöjade och velat arbeta som
undersköterska men att det inte funkar för dem att arbeta med korta ärmar. Det är ett hinder för att nå ut till dessa individer då det är ett hinder med klädseln samt att det är en
begränsning då det ska vara ett kvinnodominerat yrke, helt enkelt en utmaning! (intervju med Pixi)”.
sin kultur och sina traditioner. Det är därför viktigt att vara neutral och tänka på vad och hur Pixi uttrycker sig under samtalen.
5.3 Intervjuperson 3 – Cleo
Intervjupersonen är verksam i Skåne län och har omkring tre år erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Cleo menar att samtalen kan variera väldigt mycket och det beror på vilka erfarenheter den sökande har med sig sedan tidigare såsom utbildningsbakgrund. Vidare belyser Cleo att kvinnor som har hög utbildning från hemlandet har ofta tydliga mål vilket skiljer sig från kvinnor med lägre utbildning som inte har en tydlig målbild. Därpå menar Cleo att en svårighet i mötet med målgruppen är att de saknar det svenska språket vilket innebär att det finns behov till tolk. Cleo upplever att det kan förekomma misstolkningar i samband med översättningen det i sin tur innebär att Cleo är uppmärksam på den sökandes kroppsspråk och ansiktsuttryck. Vidare väljer Cleo att ställa slutna frågor istället för att ställa öppna frågor vilket är ett bra tillvägagångssätt för att slutna frågor är enkla att förstå. Cleo menar också att det är av stor vikt att ha flera samtal med dessa klienter för att lära känna klienten, dennes förutsättningar samt möjligheter. Vidare belyser Cleo att ett hinder och en svårighet som hen har upplevt i mötet med målgruppen är att en del klienter kommer till samtalen med sin partner. Det i sin tur medför att klienterna tittar ner, att partnern svarar på frågorna och diskuterar det som framkommer under samtalet istället. I dessa situationer så får kvinnan inte komma till tals som i de fall där den respektive inte är med menar Cleo.
“Det kan skilja sig i hur en kvinna pratar när hon är ensam utan sin man. Hon får ett helt annat lyster och man märker hur hon har börjat ta del av de möjligheterna som erbjuds i Sverige. När kvinnan får prata själv så kan det komma upp fler saker som inte kommer upp när mannen är med. Det skiljer sig också väldigt mycket när hon får prata med en kvinnlig vägledare, hur hon pratar också. Det skiljer sig också om vägledaren är svensk eller han en utländsk bakgrund. (Intervju med Cleo)”
åsikter och värderingar för sig själv menar Cleo. Vidare belyser Cleo vikten av att vara objektiv under dessa samtal då ens kulturella bakgrund kan skilja sig från klientens. Cleo menar att nyanlända kvinnor ofta vill ha struktur och rutiner när det kommer till deras val. De är motiverade för vidare studier och frågar om utbildningar samt olika yrken. Det i sin tur leder till att Cleo väljer att presentera vilka arbetsuppgifter som kan förekomma på olika arbetsplatser samt informerar om yrken då vissa i målgruppen inte har tidigare
arbetslivserfarenheter. Vidare menar Cleo att det är viktigt att förklara och vara extra tydlig under dessa samtal. Cleo belyser att ett stort hinder under samtalen är språkkunskaperna, språkförståelsen samt sättet att tänka kollektivt. Då omgivningen har stor påverkan på klientens val och för att inte hamna i ett utanförskap från omgivningen tar de inte självständiga beslut. Därpå menar Cleo att det är svårt att vägleda denna målgrupp.
“Lösningsfokuserade samtal är till stor nytta och en mycket bra arbetsmetod. Det är en central metod jag använder, för att de ska se allt som möjligheter istället för hinder. Motivering! Att motivera är en del av yrket! (Intervju med Cleo)”
Cleo arbetar med gruppvägledning som har ett konkret syfte vilket Cleo menar är ett användbart tillvägagångssätt. Cleo lyfter fram en gruppövning som hen har använt sig av under arbetet med målgruppen. Övningen går ut på att deltagarna intervjuar varandra, detta ska bidra till att dessa kvinnor delar sina erfarenheter med varandra men även att de får öva inför framtida arbetsintervjuer. Vidare menar Cleo att en kombination mellan
gruppvägledning och enskilda samtal med målgruppen är det bästa tillvägagångssättet.
5.4 Intervjuperson 4 - Tintin
Tintin arbetar som studie- och yrkesvägledare i en mindre ort i Skåne. Tintin har arbetat som studie- och yrkesvägledare i 5 år. En del av de nyanlända kvinnorna Tintin har mött har en lägre utbildningsbakgrund och en del har inga tidigare arbetslivserfarenheter. Tintin nämner att individerna ofta har en snäv bild av arbetsmöjligheter de har i Sverige. Yrken som de nyanlända kvinnorna känner till domineras främst av kvinnor, ofta relateras de även med tidigare livserfarenheter. Tintin upplever att denna målgrupp relaterar sina tidigare
att de inte vill avvika mot normerna och gemenskapen därför väljer de att gå den väg som är accepterad av omgivningen. Tintin menar att deras kulturella bakgrund lever kvar hos dessa individer vilket kan påverka acceptansen och hindra de från valmöjligheterna som finns i Sverige. Alternativen är begränsade för dessa individer och för att vidga deras perspektiv väljer Tintin att använda visuella hjälpmedel såsom videoklipp och rita. Vidare upplever Tintin att gruppvägledning är ett bra tillvägagångssätt för denna målgrupp, då kan de utbyta tankar och idéer med varandra. Tintin nämner att hen vid enstaka tillfällen haft inspiratörer som en gång har varit nyanlända i Sverige och lyckats ta sig vidare i samhället genom att arbeta och utbilda sig. Detta är uppskattat och motiverande av målgruppen. Tintin är tydlig under samtalen med att det är den enskilde individen som bestämmer kring sina val. Vidare menar Tintin att det är viktigt att vara nyfiken och ställa öppna och utforskande frågor för att få klienten att reflektera kring sina val. Därpå menar Tintin att det främst är informativa samtal till en början. Tintin upplever att det kan vara svårt att förmedla hur det svenska arbets- och utbildningssystemet fungerar då samtalen ser olika ut beroende på vilken utbildningsbakgrund klienten har sedan tidigare. Vidare belyser Tintin att användbara arbetsmetoder har varit att ta hänsyn till insikt och utsikt, styrkor och svagheter. Tintin nämner att hen är medveten samt respekterar att de nyanlända kvinnorna präglas av sin kulturella bakgrund samt att de tänker ur ett kollektiv.
5.5 Intervjuperson 5 – Lo
Lo är verksam inom vuxenutbildningen och har arbetat med denna målgrupp ungefär ett halvår. Lo berättar att samtalen kan se olika ut beroende på klientens behov. Samtalen är till stor del informativa och vägledande. Det som utmärker samtalen är att kvinnorna ofta
för dessa individer. Vidare menar Lo att det är viktigt kontrollera förståelsen och lyssna aktivt på det klienten säger för att undvika missförstånd. Dessa individer har med sig sina tidigare erfarenheter och de präglas av sin kultur samt traditioner. Det är viktigt som studie -och yrkesvägledare att ta hänsyn till dessa aspekter och ha i åtanke att det är individer med andra värderingar och förutsättningar. Därpå är kulturkrockarna en svårighet som Lo har upplevt under samtalen med målgruppen.
“Den sökande kommer från en annan kulturell bakgrund, jag har en annan kulturell bakgrund och så bor vi i Sverige och präglas av normerna här. Ibland har det blivit fel, det har helt enkelt krockat ihjäl. Vi alla är människor och vi präglas av våra kulturer även om vi försöker att inte låta oss påverkas. Det är också så som så att vi hela tiden som vägledare måste påminna oss själva om att det är den du har framför dig som är huvudpersonen, glöm dina egna åsikter! (intervju med Lo)”
En arbetsmetod Lo har haft stor användning av under samtalen med nyanlända kvinnor har varit Gerard Egans samtalsmodell The skilled helper. Det som har varit av stor nytta är de olika förhållningssätten Egan belyser. Genom att kontrollera förståelsen under samtalet, stämma av med klienten samt att ha använt sig av Egans modell som belyser dåtid, nutid och
framtid har Lo kunnat få en konkret bild av klientens mål utifrån dennes förutsättningar.
Vidare belyser Lo att hen väljer att använda sig mycket av bilder för att ge en tydligare förståelse under samtalen. Lo lyfter vikten av att varje individ har rätt att präglas av sin tidigare kultur och Lo väljer att respektera detta. Vidare hävdar Lo att hen inte ställer några krav utifrån det svenska samhället utan väljer att presentera vilka möjligheter som finns i Sverige. Därefter är det upp till den enskilde individen att ta ett beslut utifrån sina
förutsättningar och önskemål. Lo nämner att hen vet att många av dessa nyanlända kvinnors beslut påverkas av deras kulturella normer och värderingar.
5.6 Intervjuperson 6 – Ariel
nämner att det är utmanande att möta kvinnor som är målmedvetna men har en delvis snäv bild av vilka möjligheter de har i Sverige. Vidare menar Ariel att många nyanlända kvinnor upplever oro och osäkerhet kring sina förutsättningar för att komma ut på arbetsmarknaden. De är medvetna om att de kan ha en lång väg framför sig. Ariel menar att hen försöker stötta samt hjälp dessa individer på bästa möjliga sätt. Vidare belyser Ariel att det kan uppstå kommunikationsbrister i och med språk svårigheterna trots detta så upplever Ariel att drivet och engagemanget finns hos denna målgrupp för att lyckas i Sverige. Ariel menar att hen är flexibel och har i åtanke att hen möter individer som bär på olika livserfarenheter. Därpå menar Ariel att genom att visa empati och förståelse för klienterna och deras livserfarenheter kommer det att medföra goda förutsättningar och möjligheter till en god relation. Vidare lyfter Ariel upp att nå ut till målgruppen har hen arbetat mycket i mindre grupper. I dessa grupper har de nyanlända kvinnorna fått möjlighet att delta i olika temadagar som har varit anpassade utifrån samhällets förväntningar och klienternas behov. Vidare hävdar Ariel att ett annat sätt att arbeta med målgruppen har varit att använda sig av “mirakelfrågan”, där individen har fått föreställa sig ett mirakel och på detta sätt identifiera känslor och bilder som dykt upp. Detta ska bidra till motivation för att ta sig vidare och uppnå resultat menar Ariel.
“Jag försöker alltid vara flexibel i min roll och ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka mina klienter. Jag vill alltid förstå vad de har gått igenom och vad de går igenom även om det inte alltid är möjligt. (intervju med Ariel)”.
6 Analys
Syftet med denna studie är att undersöka hur studie -och yrkesvägledare arbetar och upplever samtal med nyanlända kvinnor. Frågorna vi utgår ifrån rör vilka tillvägagångssätt som studie -och yrkesvägledare anser är användbara samt hur samtalen kan se ut. Andra -och tredje frågan rör hur studie -och yrkesvägledare väljer att förhålla sig till målgruppen samt vilka svårigheter och utmaningar de möter under samtalen.
6.1 Studie -och yrkesvägledares förhållningssätt samt
tillvägagångssätt
Utifrån intervjupersonerna och det som har framkommit under intervjuerna så kan vi se att samtalen med denna målgrupp kan se väldigt olika ut.
6.1.2 Visuella tillvägagångssätt
vidga klienternas perspektiv. Tintin väljer att använda sig av inspiratörer bland annat invandrarkvinnor som lyckats utbilda sig och fått anställning i Sverige. Syftet med
inspiratörerna är att motivera och bidra med hopp till målgruppen. Lo menar att bilder bidrar till större förståelse hos klienterna.
6.1.3 Studie -och yrkesvägledarens roll i samtalet
Det som framkommit under alla intervjuer är vikten av studie -och yrkesvägledarens roll i samtalet och innebörden av det. Intervjupersonerna är överens om att studie -och
yrkesvägledaren bör hålla sina egna känslor, värderingar, åsikter och fördomar för sig själv och endast tänka på klientens behov. Det är viktigt att studie -och yrkesvägledaren är neutral under samtalen och inte kommer med sina åsikter utan respekterar den sökandes kulturella bakgrund, normer och värderingar. Genom att lyssna på klientens behov och informera varsamt kommer det att medföra en god relation samt kommunikation mellan studie -och yrkesvägledaren och klienten. Klienten kommer att få ökat förtroende och tillit för studie -och yrkesvägledaren när klienten och dennes bakgrund blir respekterad. Det kan vi koppla till Leong och Guptas teori (2008) som lyfter upp flera steg för att få en ökad förståelse av
klientens normer och värderingar. I det första steget lyfter författarna upp vikten av att studie -och yrkesvägledaren tar hänsyn till klientens kulturella bakgrund som i sin tur kommer att leda till ett relationsskapande mellan den sökande och studie -och yrkesvägledaren. Det går att koppla med Leong och Gupta (2008) som belyser begreppet kulturell anpassningsbar som innebär att studie – och vägledaren bör ta hänsyn till klientens tidigare kulturella bakgrund och detta ska ge goda förutsättningar till en bra relation. Utifrån Cleos arbetssätt, så kan begreppet kulturell anpassningsbarhet anammas på följande sätt: genom flera samtal med klienten för att lära känna och förstå dennes förutsättningar samt möjligheter. Detta går att koppla till dem tre första stegen i modellen, att studie – och yrkesvägledaren behöver ta hänsyn till kulturella normer och värderingar, hur dessa kan påverka klientens beslut samt kulturkrockar som kan uppstå mellan studie- och yrkesvägledaren och klienten (Leong och Gupta 2008).
vilken kulturell bakgrund klienten har. Detta dilemma kan påverka samtalet och denna
information kan upplevas som värdeladdad av klienten. Detta i sin tur kan ifrågasätta studie – och yrkesvägledarens neutralitet där hen bör hålla sina egna åsikter för sig själv. Det som framkom under intervjun med Kim kan kopplas med Peavy och Lis teori (2003) som belyser vikten av att studie -och yrkesvägledare bör ta hänsyn till sin egna och klientens kultur. Kulturen är föränderlig och att informera om den svenska kulturen kan i sin tur leda till att individen väljer att anpassa sig till den svenska kulturen och de svenska normerna (Mattsson, 2015, 85). Samtalet kommer att formas på ett visst sätt, beroende på hur mycket hänsyn studie -och yrkesvägledaren tar till klienten bakgrund samt sätt hur denne väljer att formulera sig (Peavy & Li, 2003, 190-194). Om studie -och yrkesvägledaren inte väljer att ta hänsyn till klientens kultur utan utgår främst från den svenska kulturen, kan det medföra att samtalet inte blir lyckat då den sökande inte känner sig respekterad. Studie- och yrkesvägledaren kan å andra sidan visa hänsyn och förståelse för klientens bakgrund vilket kan leda till att klienten känner sig respekterad och förstådd.
6.1.4 Verktyg och tillvägagångssätt för ett lyckat samtal
Kim nämner att hen alltid inleder samtalet genom att göra en kartläggning för att få en tydlig bild av individens förutsättningar, möjligheter samt bakgrund.
Vidare nämner Pixi att hen väljer att ha en normkritisk förhållningsätt i en del sammanhang när hen arbetar med målgruppen. Denna arbetsmetod kan vara användbar för få syner på andra normer och eventuellt skapa förändringar. Detta normkritiska förhållningssätt innebär att Pixi inte är neutral i alla situationer. Under vägledningssamtal med nyanlända kvinnor väljer Pixi att ställa öppna frågor för att vidga deras perspektiv, vilket enligt Egan (2018, 175) är ett bra tillvägagångssätt för att vidga perspektiv som i sin tur kan leda till utveckling.
Egan (2018, 164) nämner vikten av öppna frågor för att leda vägledningssamtalet vidare och vidga perspektiven. Cleo upplever att det är svårt att nå fram till målgruppen som inte är språkmässigt starka med öppna frågor därför väljer hen att använda sig av slutna frågor som är enklare att förstå. Tintin däremot använder sig främst av öppna frågor för att klienten ska utforska och reflektera kring deras val. Det är även viktigt att väva in insikt och utsikt samt styrkor och svagheter i de vägledande samtalen menar Tintin. Cleo och Ariel upplever att många av samtalen är lösningsfokuserade och dem arbetar mycket genom att motivera
klienterna. Ariel använder också “mirakelfrågan” som innebär att klienten får föreställa sig att ett mirakel sker under de lösningsfokuserade samtalen för att ge dessa individer motivation att fortsätta mot sitt mål. Tintin arbetar även mycket med gruppvägledning för att hen upplever att klienterna får möjlighet att byta tankar och ideér med varandra. Gruppvägledning i mindre grupper är ett arbetssätt som även Ariel använder sig av genom att ha olika temadagar utifrån klienternas behov och samhällets förväntningar på dem. Cleo använder sig också av
gruppvägledning i kombination med enskilda samtal. Cleo menar att ett lyckat resultat når hen bäst genom att kombinera de olika samtals former. Lo väljer också att utgå efter Gerard Egan samtalsmodell The skilled helper under sina samtal och de tre olika stegen dåtid, nutid och
framtid. Lo upplever att om hen följer dessa steg underlättas vägledningsprocessen (Egan
2018). Lo berättar även att det är viktigt med att stämma av, lyssna aktivt samt att tillåta klienten att tala till punkt. Författarna Peavy och Li (2003, 192) belyser begreppet turn-taking som innebär att studie- och yrkesvägledare tillåter och ger utrymme till klienten att uttrycka sig. Lo däremot arbetar för att skapa möjligheter för klienterna att uttrycka sig och utvecklas. Lo upplever även att det krävs ett stort engagemang samt att alla samtal inte kan utformas på detta sätt.
6.2 Utmaningar och svårigheter under samtalet
Pixi och Cleo lyfter upp att en utmaning de kan möta under samtal är när kvinnans man är med. Då är det ofta så att mannen för kvinnans talan. Kvinnan talar till sin man och inte direkt till studie- och yrkesvägledaren oavsett om det är en man eller en kvinna. Både Pixi och Cleo påpekar att de alltid talar till klienten även om deras respektive är med. Studie- och
yrkesvägledarna menar att samtalen skiljer sig mycket om den respektive är med eller inte. Begreppet interrupting som innebär att avbryta kan kopplas till det Pixi och Cleo berättar om den respektive som väljer att tala under samtalet. Det kan vara så att nyanlända kvinnors män vill hjälpa till, att avbryta under samtalen kan i vissa kulturer innebära att individen försöker hjälpa till och är intresserad (Peavy & Li, 2003, 192-193).
Pixi upplever även att väglednings samtal påverkas negativt och hen upplever det som utmanande när klienterna kommer med sina barn och samtalens störs. Pixi upplever även att denna målgrupp har stereotypiska åsikter om olika könsdominerade yrken och att det är svårt att bryta dessa mönster.
6.3 Kulturella utmaningar och svårigheter
En annan utmaning som Kim upplever är att kroppsspråk och ansiktsuttryck kan
missuppfattas av båda parterna under samtalet. Klienten och studie -och yrkesvägledaren förstår inte varandras kroppsspråk eller ansiktsuttryck på samma sätt då de inte delar samma kulturella bakgrund vilket kan vara en faktor att det uppstår missförstånd menar Peavy och Li (2003). Cleo hävdar att familj och sättet att tänka kollektivt kan vara utmanande att hantera. Hen belyser att det kan komma förslag och möjligheter för klienterna men beslut går inte att fattas för familjen behöver vara involverade. Cleo menar att det kan vara bra med ett
individuellt förhållningssätt i vissa avseenden för klientens bästa. Vidare belyser Pixi och Cleo att en påverkningsfaktorer är familjen och att det är viktigt för dessa klienter att ta hänsyn till omgivningen. En del av klienterna vill inte hamna i utanförskap, från sin
perspektiv kan det bli svårt för studie -och yrkesvägledarna att ta hänsyn till det då det är främmande för dem. Det viktiga är att studie -och yrkesvägledaren upplever att klienten kommer till tals och därefter förklara om möjligheterna som erbjuds i Sverige. Self-construal innebär att individen är formad av två olika aspekter, individualism där hänsyn tas till egna känslor och egna beslut. Individen kan även formas av kollektivismen där gemenskap och familj hjälper till att fatta gemensamma beslut (Peavy & Li 2003). Här kan vi se konkret att studie -och yrkesvägledarna behöver navigeras mellan dessa två synsätt i möten med klienter.
6.4 Kulturkrockar i samband med den svenska kontexten
Tintin och Ariel belyser att bristen på kunskap om det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden hos målgruppen kan vara en utmaning under vägledningssamtal. Vidare upplever Tintin att en utmaning är den kulturella bakgrunden som kan påverka och begränsa valmöjligheterna för denna målgrupp. Utifrån Peavy och Lis teori så kan detta kopplas med begreppet self-construal som innebär att individen kan formas utifrån den kollektiva kulturen och omgivningen hen tillhör. Det kan i sin tur medföra kulturkrockar mellan studie -och yrkesvägledaren som försöker framföra den svenska kulturen om individen i fokus och klientens sätt att tänka kring sina val (Peavy och Li, 2003, 190). När klienten och studie -och yrkesvägledaren inte har samma kulturella bakgrund kan det i sin tur leda till missförstånd då de inte förstår varandras sätt att prata. Detta kan vi koppla med Peavy och Lis begrepp
communication styles and misscommunication (2003, 190). Vidare belyser författarna även
begreppet grounding (2003, 193-194) som innebär grunden i samtalet. Med det sagt så bör studie -och yrkesvägledaren ta hänsyn till klientens kulturella bakgrund och visa empati för klienten.
Lo nämner att kulturkrockarna kan vara en svårighet, att klienten kan ha en annan kulturell bakgrund som skiljer sig med studie- och yrkesvägledarens. Därefter bör studie -och
yrkesvägledare ta hänsyn till den svenska kulturen vilket kan bli en stor utmaning. Lo menar att det kan bli stora kulturkrockar och därför bör studie -och yrkesvägledare vara neutral. Lo belyser också att hen möter många klienter som kommer till Sverige utan tidigare
det som Lo belyser kan kulturellt anpassningsbar- modellen inte alltid vara användbar. Lo utgår under sina samtal från ett svenskt samhälleligt perspektiv där arbete och studier är av stor vikt. Därför kan Leong och Guptas modell “kulturellt anpassningsbar” (Leong & Gupta 2008, 236-237) inte alltid implementeras i dessa vägledningssamtal då studie -och
yrkesvägledaren behöver ta hänsyn till de krav och förväntningar som samhället har på klienterna. Andra faktorer som kan spela roll är arbetsförmedlingens krav och var i etableringsprocessen klienten befinner sig i.
6.5 Sammanfattning av analys
7 Diskussion
Studiens syfte är att undersöka hur studie -och yrkesvägledare arbetar med nyanlända kvinnor inom vuxenutbildningen. Vi har valt att intervjua informanter i större och mindre orter för att få ett bredare perspektiv av arbetet med denna målgrupp. Vi har valt att undersöka hur studie -och yrkesvägledare arbetar i olika orter -och om det fanns olikheter. Intervjupersonerna har mellan ett halvår till fem års erfarenhet av arbetet med målgruppen.
Vi har valt att analysera resultatet med hjälp av Peavy och Lis teori samt Leong och Guptas teori. Peavy och Lis teori belyser vikten av att studie -och yrkesvägledaren bör ta hänsyn och respektera klientens kulturella bakgrund. Leong och Guptas teori belyser hur studie – och yrkesvägledare ska arbeta med målgruppen samt hur de ska förhålla sig till nyanlända individer med en annan kulturell bakgrund. Det som framkommit i studien är att studie -och yrkesvägledare möter svårigheter, hinder samt utmaningar i möten med denna målgrupp. Kulturkrockar och kulturella aspekter kan leda till missförstånd i kommunikationen vilket kan försvåra syftet med vägledningssamtalet. Studie -och yrkesvägledaren kan ha en annan
kulturell bakgrund och klienten kan ha en annan vilket i sin tur kan innebära att kroppsspråket och ansiktsuttryck kan misstolkas. Majoriteten av intervjupersonerna är överens om att
språket är ett stort hinder. Det kan vara svårt och utmanande att nå fram till nyanlända kvinnor som brister i det svenska språket. Det försvårar vägledningssamtalet.
7.1 Samtalsstilar
Hertzberg och Åsa Sundelin (2014) som menar att studie – och yrkesvägledaren kan påverka samtalen både positivt och negativt. Det kan ske medvetet eller undermedvetet.
7.2 Svårigheter
Utifrån vår empiri så har det framkommit att intervjupersonerna upplever att en svårighet och ett hinder i vägledningssamtalet med denna målgrupp är språket. De språkliga svårigheterna upplevs som utmanande och som ett hinder för att komma vidare i samtalen menar
intervjupersonerna. Det kan vi koppla med Chens (2008) forskning som belyser svårigheter i väglednings samtal med nyanlända. En svårighet som Chen bland annat belyser är språket. Vidare belyser Chen hur väl individer väljer att anpassa sig till det nya samhället kommer det att innebära ett bättre mående och möjligheter för dem. I samband med kommunikation svårigheterna på grund av språket så kan misstolkningar och missförstånd ske (Chen 2008). Det är även en aspekt som framkommit utifrån intervjupersonernas upplevelser under samtalen med nyanlända kvinnor, att ansiktsuttryck och kroppsspråket kan misstolkas. Det kan vara så att studie -och yrkesvägledaren och klienten inte har liknande kulturell bakgrund vilket kan leda till missförstånd. Det uppstår även missförstånd när de kulturella
bakgrunderna skiljer sig, vilket innebär att normer och värderingar skiljer sig. Det kan vara en stor omställning för nyanlända kvinnor att anpassa sig till den svenska kulturen samt det svenska arbete -och utbildningssystemet som många av intervjupersonerna väljer att förmedla. Författarna Lönnroos och Gustafsson (2015) belyser språkets betydelse för etablering på arbetsmarknaden. Författarna lyfter fram i studien att den låga graden av sysselsättning kan bero på brister i det svenska språket som försvårar etableringsprocessen.
arbetslivserfarenheter mot arbete eller studier. Lönnroos och Gustafsson (2018) belyser även detta då faktorer så som tidigare kompetenser och erfarenheter har betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Ericson och Rakar (2017) har i sin studie undersökt vilken
etableringsprocess nyanlända genomgår i det svenska samhället. De har undersökt hur de institutionella verksamheterna förhåller sig till målgruppen nyanlända samt den samhälleliga kontexten. De är kritiska till de befintliga lagarna och menar att det svenska smörgåsbordet som andra forskare pratar om inte alltid är självklart för de nyanlända (Ericson & Rakar 2017, 22).
Bimrose & Mcnair (2011, 321-324) belyser även detta och menar att studie -och yrkesvägledare möjligtvis kan bidra till att bryta stereotyper om de olika yrken som de
nyanlända individerna har. Vidare kan det råda meningsskiljaktigheter mellan samhällets krav och klientens krav. Det i sin tur kan vi koppla med det ovan nämnda om att
Arbetsförmedlingen kan ha krav på dessa individer för deras etablering. Det kan även vara så att dessa nyanlända kvinnor inte vill arbeta eller studera en faktor till detta kan vara familjen eller gemenskapen. Individerna vill tillhöra en gemenskap och känna sig inkluderade men om de skulle avvika från detta så exkluderas de från gemenskapen (ibid).
7.3 Metoddiskussion
intervjupersonerna verkade avslappnade. En utmaning vi stötte på under de digitala
intervjuerna var att vi gick miste om en del av kroppsspråket hos intervjupersonerna samt att vid enstaka tillfällen förekom det tekniska störningar.
7.4 Teoridiskussion
Vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån Leong och Guptas kulturellt
anpassningsbara modell, Gerard Egans samtalsmodell samt Peavy och Li teori. Med hjälp av teorierna vi har valt har vi velat förstå och jämföra hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att bemöta nyanlända kvinnor. Författarna Leong och Gupta samt Peavy och Li har genomfört studier som belyser detta. De har tagit fram lämpliga modeller som enligt dem ska underlätta samtalsprocessen för studie- och yrkesvägledare i mötet med individer som befinner sig mellan två olika kulturer. Egans samtalsmodell hjälper oss att förstå informanternas övergripande samtalsprocess som även avspeglas under samtalen med målgruppen. Vi upplever att teorierna har varit användbara och relevanta till vår studie. Vidare anser vi att en del av teorierna inte alltid är applicerbara i alla samtal. Det finns begränsningar samt faktorer såsom krav och regler som intervjupersonerna behöver förhålla sig till som kan påverka teoriernas funktionalitet.
7.5 Forskningsförslag
Utifrån vårt empiriska data så har vi fått syn på betydelsefulla uppgifter om kommunikationen mellan nyanlända kvinnor och studie- och yrkesvägledare. Informanterna har bidragit med nya perspektiv som vi inte kommit i kontakt med tidigare. Vi har även fått en bredare förståelse för målgruppen. Genom att finna likheter och olikheter mellan informanternas upplevelser och det som framkom under intervjuerna har vi fått en större förståelse för att teorierna inte alltid kan implementeras. Vi anser att det behövs mer forskning anpassat kring arbetet med denna målgrupp. Vi tycker att universiteten som erbjuder studie -och
arbetet med nyanlända individer. Det i sin tur kommer innebära att denna studie -och yrkesvägledare får en ökad förståelse för individer och deras kulturella bakgrund samt de normer och värderingar de har med sig.
Referenser
Arbetsförmedlingen 2021. Nyanländ
https://arbetsformedlingen.se/for-arbetsgivare/anstall-med-stod/vem-kan-du-anstalla-med-stod (hämtad 2021-04-25)
Bimrose, J. Mcnair, S.(2011) Career support for migrants. Journal of Vocational Behavior (325-333)
Chen, Ch. P. (2008). Career guidance with immigrants. I J.A. Athanasou & R. Van Esbroeck (Eds.). International Handbook of Career Guidance. (s.419-442). Dordrecht: Springer Science E-bok
Egan, Gerard. 2018. The Skilled Helper - A Problem Management & Opportunity-Development Approach to Helping. 11. uppl. Cengage Learning, INC.
Ericssson Ulf, Rakar Fredrik. 2017. Med minne av en framtid- Integration och etablering som meningsskapande processer. Karlstad: Karlstad Universitet.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1079667/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2021-04-20) Folkhälsomyndigheten. 2020. Arbete hemma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/arbete-hemma/
(Hämtad 2021-04-14)
Hertzberg Fredrik, Sundelin Åsa. 2014. International Journal for Educational and Vocational Guidance. 14(1):89-102. Counseling between recognition, justice and difference: the
significance of power asymmetries, communicative projects and unintended consequences in career counseling of immigrants in Sweden. Dordrecht: Springer Science + Business
https://link-springer-com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007/s10775-013-9261-z.pdf (hämtad 2021-04-10)
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
