Studiecirklarnas genomförande

Den sista delen av enkäten behandlade frågor som skulle svara mot cirkelledarnas kompetens att genomföra studiecirklar på ett bra sätt.

Här bad jag cirkelledarna beskriva på vilket sätt som de vanligtvis genomförde en cirkelträff. Här fick en mängd olika svar och varianter. En del var mycket uttömmande och andra var korta. Det interna bortfallet på frågan var 1 respondent. Nedan presenteras en modell över hur cirkelledarna sammanfattningsvis beskriver hur de vanligtvis genomför sina studiecirklar (se figur 4 sid. 37).

Figur 4. Sammanfattning över hur cirkelledarna vanligtvis genomför sina studiecirklar

Figuren visar på att cirkelledarna börjar förbereda träffen genom att tänka på dess innehåll. Deltagarna kan ha uppgifter att lösa till träffen på olika sätt. Kanske något att läsa på eller något att ta reda på. När väl träffen börjar så inleder och talar ledaren om träffens mål och kanske föreläser om dagens ämne som introduktion. Därefter följer en diskussion kring förra träffen och förväntningar på dagens träff. När träffen väl tar fart finns det många inslag som kan göra den mycket viktiga diskussionen vital. Cirkelledarna lyfter fram studiematerial,

Cirkelledaren förbereder inför cirkeln Faktorer att arbeta med för en

lyckad studiecirkel: - alla ska trivas

- deltagarna ska lära känna varandra

- kallelse inför träffen

- cirkeln ska ha tydliga mål _{Deltagarna läser på inför träffen}

Träffen börjar och cirkelledaren inleder

Diskussion/samtal

Fika

Diskussion/samtal

Avslut på cirkelträffen Föreläsning

Reflektion över förra träffen Förväntningar på träffen

Studiematerial Fakta/ämneskunskap Redovisning av uppgifter Erfarenheter

Reflektion över träffen Prioriteringar av idéer Genomgång av uppgifter Till nästa gång

Att tänka på till alla träffar: Vilka är träffens inlärningsmål? Vilka metoder ska vi använda?

fakta- och ämneskunskap, redovisning av eventuella uppgifter och deltagarna får berätta om sina erfarenheter. När diskussionen varit igång ett tag är det dags för paus och fika. När fikat är över börjat diskussionen igen. Nu är fokus på prioriteringar över de idéer som framkommit, vilka uppgifter som ska göras till nästa gång och reflektion över träffen. När diskussionen är slut är det dags att avsluta och bestämma när det är dags för nästa träff.

Det begrepp som cirkelledarna tycker är nyckelbegreppet för en studiecirkelträff är diskussion. Därefter kommer begrepp som erfarenhetsutbyte, reflektion, samtal, tankar, att deltagarna får berätta själva och att det kommer fram idéer.

Efter att cirkelledarna fått beskriva på vilket sätt som de genomför en studiecirkel fick de svara på frågan om vilket moment som de trodde deltagarna uppskattar mest. Cirkelledarna gav en mängd olika svar vilka redovisas i diagrammet nedan. Det interna bortfallet var 1 respondent.

Diagram 5. De moment som cirkeldeltagarna uppskattar mest enligt ledarna

Cirkelledarna sa sig tro att deltagarna i de flesta fall uppskattade diskussioner i olika former med. Därefter var det moment där deltagarna själva var aktiva som var det tydligaste. När gäster kom till studiecirkeln eller när studiecirkeln genomför studiebesök var också populärt.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 D^isk us^si on S^tu di^ebes ök Gä^st Fö^re lä^sn in^g Nä^{r d} el^ta ga^rna är ^akt iv^a A^ndr a ^mo m^en t V^{et e} j A n ta l svar Serie1

Cirkelledarna fick frågan om vilket moment som de trodde att deltagarna uppskattade minst. På denna fråga hade cirkelledarna mindre varierande svar. Bortfallet var hela 6 respondenter och 9 visste inte. Svaren på frågan presenteras i diagrammet nedan:

Diagram 6. De moment som cirkeldeltagarna uppskattar minst enligt ledarna

Det vanligaste svaret var att deltagarna inte uppskattar föreläsningar. Inte heller när någon i studiecirkeln tar för mycket plats är populärt. Att cirkeln tar för mycket tid och faktorer i eller runt cirkeln som stressar är något som inte deltagarna gillar. Deltagarna vill inte heller läsa mellan träffarna och inte vill de att träffen ska ta slut.

I enkäten var den sista frågan om det var något annat som respondenterna ville tillägga. Det stora flertalet hade inget att tillägga utan lämnade helt tomt eller skrev ”nej”, vilket var 7 personer. Det interna bortfallet var 18 svar på frågan.

De som ville berätta något annat om sin studiecirkelverksamhet skrev många olika saker. Många framhöll att det är roligt med studiecirkelverksamhet. Andra påpekar vikten av att SISU Idrottsutbildarna satsar på utbildning av cirkelledare för att bibehålla och öka kvalitén i verksamheten. Någon framhåll att det är viktigt med utbildning för att kunna rekrytera ledare i

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fö^re lä^sn in^g Ta^{r fö} r my cke t ti^{d /} st^res s N^är nå gon tar fö^{r m} yc^ke t pl^ats Lä^sa m^ell an ^tr äff^arn a N^är tr^äffe n ä^r sl^ut A^nna t Ve^{t e} j A n ta l svar _Serie1

framtiden. En cirkelledare skriver om vikten av cirkelverksamhet då det ökar delaktigheten i föreningen och tränar ungdomarna att ta ansvar.

Cirkelledarna beskriver sin egen utveckling i cirkelverksamheten. Man lär sig lyssna, sammanfatta och skapa delaktighet. En cirkelledare anser att det ibland kan vara svårt att få med sig ungdomarna i laget i cirkeln men att det är viktigt att arbeta med frågor kring moral och etik, drogförebyggande och spelteori. Slutligen lyfter några ledare fram det negativa med byråkratin kring cirklar och uppmanar till mindre blanketter och papper.

Sammanfattning

Cirkelledarna genomför sina cirklar på olika sätt men det klart viktigaste inslaget är diskussionen mellan deltagarna i cirkeln. Att deltagarna får samtala om det för dagen aktuella temat. Detta avspeglar sig i hur cirkelledarna har svarat på frågan om vilket moment som deltagarna uppskattar mest. Där svaret är diskussionen. Svaret på frågan om vilket moment som deltagarna i studiecirkeln uppskattar minst blir svaret föreläsning i de flesta fall eller när någon tar för mycket plats i studiecirkeln. Slutligen ombads cirkelledarna att skriva något annat som kunde tillföra undersökningen något. Detta gjorde ett antal och av dessa svar var det vanligaste att studiecirkeln ökade delaktigheten och var bra för ledarrekryteringen.

6.2 Analys av enkät

Cirkelledarna är som regel födda efter andra världskriget och har i de flesta fall en utbildning som är minst på gymnasienivå och nästan hälften av cirkelledarna har ytterligare någon utbildning över gymnasiet. Detta speglar väl samhällets utbyggnad av utbildningssystemen som har skett från 1950-talet. Cirkelledarna har en varierad bakgrund och de har både teoretiska och praktiska utbildningar med sig in i cirkelledarskapet. Gruppen präglas inte av en onormalt stor andel pedagoger. Dock så är andelen pedagoger 40% av de som genomgått någon form av utbildning på högskola. 10 cirkelledare har gått på folkhögskola vilket kan ha påverkat dem att bli cirkelledare då folkhögskolans pedagogik bygger på samma metoder som studiecirkeln.

Cirkelledarna arbetar med en mängd olika yrken. Där olika administrativa och pedagogiska arbeten är de vanligaste. Att cirkelledarna vanligtvis arbetar med dessa yrken kan bero på dels att cirkelledarskapet kräver pedagogiska metoder i arbetet med gruppen men också att den

stadsbidragsberättigade studiecirkeln har regler att följa som kan upplevas som komplicerade och onödigt byråkratiska. Det påtalar några cirkelledare i sina svar.

I cirkelledarrollen finns det två olika dimensioner dels så handlar det om att vara pedagogiskt skicklig men också att kunna de ämnen som man är cirkelledare i. Dessa skickligheter kan man tillskansa till på olika sätt. Inom idrotten är det vanligt att utveckla sin ämnesskicklighet genom att gå olika former av tränarutbildningar eller kurser för administrativa ledare. Cirkelledarskapet kan man utveckla genom att gå på cirkelledarutbildning hos SISU Idrottsutbildarna. 34 av cirkelledarna har gått på någon form av tränarutbildning inom idrotten. Dessa utbildningar var på varierande nivå från grundkurser till mer avancerade utbildningar. Några av cirkelledarna har gått på administrativa kurser inom idrotten. När det gäller att utveckla sin förmåga som cirkelledare har 26 personer deltagit i någon form av cirkelledarutbildning och 19 personer har inte gjort det. I riktlinjerna för studieförbunden påtalas vikten av att cirkelledarna erbjuds möjlighet till kompetensutveckling i både pedagogik och ämneskunskap. Cirkelledarna ska vara godkända av den lokala studieförbunds enhet vilket är lättare att göra om den ansvarige vet att cirkelledaren är utbildad för sitt uppdrag.

Cirkelledaren är studieförbundets förlängda arm mot cirkeldeltagarna och ska föra ut studieförbundets budskap och kunna berätta om vad folkbildning är och hur den är uppbyggd.⁹¹ I SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren påtalar man vikten av att cirkelledaren ska få en introduktion eller utbildning för sitt uppdrag.⁹²

Den optimala studiecirkeln ska enligt cirkelledarna bestå av mycket diskussion och engagemang bland deltagarna. Andra viktiga begrepp är tydliga mål, erfarenhetsutbyte och att cirkelledaren är påläst. Flera cirkelledare svarar att gruppen inte får vara för stor och att deltagarna måste få säga sin mening. När Oscar Olsson beskriver studiecirkeln⁹³ nämner han samtalet, meningsutbytet och cirkelledarens roll som organisatör. SISU Idrottsutbildarna talar om den mindre gruppen som regelbundet träffas och lär sig något⁹⁴ och ABF säger att i en studiecirkel bygger lärandet på kunskapsutbytet mellan deltagarna.⁹⁵

91 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 92 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 93 Törnqvist, 1996, sid. 27 ff. 94 www.sisuidrottsutbildarna.se 060413 95 www.abf.se 060413

Att erbjuda sina cirkelledare kompetensutveckling är ett uppdrag som varje godkänt studieförbund har. Denna kompetensutveckling ska erbjudas både i pedagogik och i de ämnen som cirkelledaren är ledare i.⁹⁶ I undersökningen svarade de flesta cirkelledare att de vill utveckla sin pedagogiska kunskap och även i många fall sitt ledarskap. Ett antal cirkelledare vill ha kompetensutveckling i det ämne som man håller cirklar i.

Cirkelledarna anser att SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda dem kompetensutveckling i pedagogik och ledarskap men också i ämneskunskap, pedagogiska metoder och cirkelledarskapet. Här finns en klar sammanstämmighet mellan vad som är SISU Idrottsutbildarnas uppdrag och vad cirkelledarna anser att SISU bör erbjuda dem kompetensutveckling i.

Uppdraget som cirkelledarna har från SISU Idrottsutbildarna är att genomföra träffar i de studiecirklar som de är ansvariga för. I detta uppdrag finns en del administrativa och informativa åtaganden men den största delen handlar om att pedagogiskt leda studiecirkeln. I undersökningen har cirkelledarna fått beskriva på vilket sätt som de genomför sina cirkelträffar. Cirkelledarna besvarade denna fråga mer eller mindre uttömmande. Det som är kärnan i svaren hos cirkelledarna är att diskussionen och samtalet står i fokus. Där man kan fylla på sina träffar med litteratur, reflektion, föreläsning och uppgifter. Cirkelledarna uppfattar att deltagarna uppskattar just diskussionerna i studiecirklarna mest. Att deltagarna själva får vara aktiva är viktigt för en lyckad träff. Inslag såsom studiebesök, gäst i cirkeln eller enstaka föreläsningar är andra viktiga delar i en lyckad studiecirkel.

Studiecirkeldeltagarna uppskattar däremot inte för mycket föreläsningar eller när någon deltagare tar för mycket plats i cirkeln. De vill att cirkeln ska ta lagom mycket tid så de slipper känna sig stressade av att delta i den. Att behöva läsa mellan träffarna uppskattas inte särskilt mycket.

Folkbildningen och studiecirkeln kännetecknas av människors fria möjlighet till bildning.⁹⁷ Där stor hänsyn ska tas till enskilda människors behov och livsmål. Aktiviteterna ska präglas av självverksamhet och ett avspänt förhållningssätt mellan deltagare och ledare. Cirkelledaren

96

www.folkbildning.se 060312 97

ska vara en organisatör och inte en lärare, alla deltagare ska vara aktiva, kunskapssökandet ska vara i fokus och samtalet och diskussionen ska ske med vännerna i cirkeln. Deltagarnas delaktighet och aktivitet är en förutsättning för kunskapsutbyte och lärande.

Att cirkelledaren i en grupp är kompetent är närmast en självklarhet. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag.

Otto Granberg⁹⁸ ser att kompetensen består av tre delar där den som anses som kompetent ska ha kunskap för sitt uppdrag, ha en vilja att utföra sitt uppdrag och ha tillfälle för att utföra uppdraget. I detta fall innebär detta att cirkelledarna måste ha kunskap om sitt cirkelledarskap, en vilja att vara cirkelledare och ha tillfälle att vara cirkelledare i en grupp. Cirkelledarna i denna studie har haft tillfälle att vara cirkelledare. Att de vill vara cirkelledare vet vi inget om, men man får anta det då de är ideella cirkelledare på sin fritid.

Kunskapen om att vara cirkelledare kan man fundera över genom att använda sig av Otto Granbergs nedbrytning av kunskap.⁹⁹ Han talar om kunskap som faktakunskap. Vilket cirkelledarna kan ha genom sin tränarutbildning, cirkelledarutbildning och den kunskap som cirkelledarna fått i skolan eller på arbetet. Vidare handlar kunskap om förståelse om och insikt i det man tänker på. Kunskap är färdighet i det man gör. Att cirkelledare som varit cirkelledare under en längre tid har övat upp en förmåga att vara cirkelledare. Cirkelledarna i studien har varit cirkelledare i genomsnitt i 6 år. Slutligen finns förtrogenhetskunskap. Att människan vet vilka följer som ett visst handlande får om man utför handlandet. Även denna kunskap är kopplad till erfarenhet. Cirkelledarna i gruppen håller i snitt 2,8 cirklar per år och dessa varar i medeltal 52 studietimmar.

98

Granberg, 2003, sid. 405-407. 99

Cirkelledarnas kompetens kan undersökas i form av figuren som finns på sidan 22 av Otto Granberg.¹⁰⁰ Figuren har utvecklats med de förutsättningar som gäller för ett framgångsrikt cirkelledarskap för att lättare se vad som krävs av en kompetens cirkelledare.

Figur 5. Kompetensbegreppet i ett cirkelledarskap

För att vara en kompetens cirkelledare måste man som individ ha en faktisk kompetens om hur man är cirkelledare. Vidare så måste cirkelledaren ha en formell utbildning för sitt uppdrag. Att man har gått i skola, att man gått på kurser inom det ämne som man ska vara cirkelledare i och att man fått utbildning i hur det är att vara cirkelledare. För att man ska kunna lösa sin uppgift som cirkelledare måste man lösa situationens krav på att vara kompetent att man uppfyller deltagarnas krav på att kunna genomföra en bra studiecirkel och slutligen måste man som cirkelledare ha den förskrivna kompetensen. Att man känner till de regler som styr folkbildningen och vad som kännetecknar den.

Enligt denna modell att se på hur en kompetent cirkelledare ska vara kan man bryta ner den undersökta gruppen enligt rubrikerna. Det stora flertalet av cirkelledarna har en bra formell kompetens när det gäller utbildning i skolväsendet. Nästan hela gruppen har någon form av utbildning efter grundskolan. När det gäller ämneskunskap och pedagogisk kunskap så har cirka 2/3 genomgått någon form av kurs inom idrotten och 6/10 deltagit i en cirkelledarutbildning. Cirkelledarna ska ha en faktisk kunskap över hur man ska genomföra en studiecirkel vilket man kan konstatera att de flesta har i de svar man har avgivit om hur man

100

Granberg, 2003, sid. 407.

Individen Uppgiften

Faktisk kompetens Situationens krav på

Att cirkelledarna kan kompetens

sitt cirkelledarskap Deltagarnas krav på

en bra cirkel

Formell kompetens Föreskriven

Att cirkelledarna har kompetens

utbildning för sitt uppdrag Att cirkelledarna

har kunskap om regler och folkbildning Utnyttjad kompetens

Handling

Cirkelledarens förmåga att genomföra bra cirklar

bedriver sina studiecirklar. De stämmer väl överens med de riktlinjer som finns. Hur det är med den föreskrivna kompetensen är svårare att svara på men gruppen som genomgått cirkelledarutbildningen måste anses som de har den och förhoppningsvis även de andra men det är inte säkert. Det är även svårt att svara på hur cirkelledarna lever upp till kravet på situationskompetens. Men eftersom de har varit cirkelledare och de blivit genomförda så måste deltagarna ha varit rätt så nöjda. Många cirkelledare har även varit det i flera år och i många cirklar och timmar så borde denna kompetens finnas.

Dessa fyra områden möts i handlandet i hur cirkelledarna verkligen genomför sina cirklar. Att de utnyttjar sin kompetens för att genomföra sina studiecirklar på ett bra sätt. De flesta cirkelledarna i denna studie bör enligt denna modell ha förutsättningarna för att genomföra dem på ett bra sätt.

Använder man modellen för att analysera de områden som cirkelledarna vill utveckla sig själva i så finner man att de handlar till stora delar om formell kompetens och till viss del om föreskriven kompetens. Cirkelledarna vill utveckla sin pedagogiska förmåga och sitt ledarskap främst. Vissa cirkelledare vill öka sin kunskap kring folkbildningen och vilka regler som gäller för den. De vill ha en fördjupad cirkelledarkompetens.

Bildning är en process där varje individ är sin egen läromästare och tar själv ansvar för sitt lärande.¹⁰¹ Genom att människan deltar i olika sammanhang upptäcker hon nya saker. Bildningen sker genom att människan reflekterar över sina intryck. Den undersökta gruppen cirkelledare genomför sina träffar till stor del efter bildningens grundidé. Det finns gott om tid för diskussion och samtal. Cirkelledarna vill att deltagarna själva ska vara aktiva i diskussionerna och slutligen reflektera över träffarnas innehåll. Man kan även se att deltagarna uppskattar att diskutera och vara aktiva. De upplever troligtvis med all rätt att de lär sig mest då. Detta bekräftas av att cirkelledarna upplever att deltagarna inte uppskattar inslag såsom föreläsningar, läsa mellan träffarna och när någon tar för mycket plats speciellt mycket. Cirkelledarna har insett att lärandet inom folkbildningen sker genomsamtal och reflektion.

101

7. Diskussion

Syftet med uppsatsen har varit att söka reda på vilken kompetens som cirkelledarna hos SISU Idrottsutbildarna har och vilken kompetens som de upplever sig sakna i sin roll som cirkelledare.

För att kunna svara upp mot uppsatsen syfte har det genomförts en enkätstudie. Denna studie vände sig till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Enkäterna förmedlades genom SISU:s 5 utbildningskonsulenter i länet. Detta med geografisk spridning då varje konsulent ansvarar för ett eget område i länet. Svarsfrekvensen blev cirka 60%. Tidsåtgången för att få in enkäterna överskred med råge det sista datum som från början var tänkt. Kvalitén i svaren var i stora delar bra och respondenterna hade svarat engagerat. Ett flertal cirkelledare upplevde dock frågorna som svåra och att det tog lång tid att svara på enkäten.

Den alternativa metoden som diskuterades när undersökningen planerades var intervju. Den hade kunnat ge fördelar såsom kortare tid att genomföra undersökningen. Djupare svar från respondenterna, möjlighet att ställa följdfrågor och kunna förklara de frågor som fanns i en eventuell intervjuguide. Intervjuerna hade kunnat kompletteras med observation i respondenternas studiecirklar. Detta hade kunnat ge ett större djup i undersökningen vilket hade tillfört undersökningen fakta som nu inte finns. Dock med den nackdelen att det blivit betydligt färre respondenter.

Att dela ut enkäterna till konsulenterna för att de skulle ansvara för att enkäterna skulle bli ifyllda verkade bra när arbetet planerades men det hade nog varit bättre att be dem välja ut vilka cirkelledare som de ville ha med i studien och fått deras adresser och skickat enkäten till dem med ett frankerat svarskuvert. Den konsulent som gjorde så hade bäst svarsfrekvens. Att lita på konsulenternas insats gjorde antagligen att svarstiden tog onödigt lång tid och att de blev ständigt påminda om mina enkäter i en redan stressad värld.

I undersökningen finns en omfattande bakgrund till folkbildningen, SISU Idrottsutbildarna och det svenska skolväsendet med. Detta för att ge läsaren en insikt i hur folkbildningen växte fram och vilka syften den har. Bakgrunden kan uppfattas som för omfattande och att det är för många delar med i den. Dock anser jag som författare att en läsare som inte är insatt i ämnet behöver en omfattande bakgrund för att förstå folkbildningen och SISU Idrottsutbildarnas

roll. Bakgrunden innefattar regler som styr folkbildingen vilket är nödvändigt att känna till för att förstå analysen av svaren från cirkelledarna.

Uppsatsens teoretiska kapitel är uppdelad i två olika delar. Den första behandlar bildning, folkbildning och begreppet studiecirkel. Det andra kompetens. Det är dessa två områden som utgör kärnan i uppsatsen cirkelledarna inom SISU Idrottsutbildarna och dess kompetens. Avsnittet om bildning blev omfattande och djupt med både en historisk tillbakablick och vad begreppet står för i modern tid. Begreppet kompetens var svårare att göra lika omfattande då mycket av det som var skrivet handlade om kompetens inom arbetet och främst inom industrin. Detta passade inte in i det kompetensbegrepp som denna uppsats handlar om.