bstrakt
Institutionen för pedagogik
SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare
- kompetens och upplevda
kompetensutvecklingsbehov
Pierre Thorell Johansson
Uppsats i pedagogik, 41 – 60 poäng
Vårterminen 2006
ABSTRACT
Pierre Thorell Johansson
SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare - kompetens och upplevda kompetensutvecklingsbehov SISU Idrottsutbildarna: The leaders of non governmental public education competence and need of education
Antal sidor: 52
Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.
Sökord: Cirkelledare, folkbildning, SISU Idrottsutbildarna, studiecirkel
Innehåll
Innehåll
C-uppsats 10 poäng Pedagogik
Våren 2006
Postadress: Gatuadress: Telefon:
1. Inledning 5
2. Syfte 5
2.1 Problemformulering 5
3. Bakgrund 7
3.1 Folkbildningens historia 7
3.2 SISU Idrottsutbildarnas framväxt 9
3.2.1 SISU Idrottsutbildarna uppdrag 11
3.3 Studiecirkeln 12
3.3.1 Cirkelledaren i en statsbidragsberättigad studiecirkel 12 3.3.2 SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren 12 3.3.3 SISU Idrottsutbildarnas utbildning av cirkelledare 13 3.4 Regeringens folkbildningsproposition 2005/06:192 14 3.5 Utbildning i Sverige 14 4. Teoretiska utgångspunkter 17 4.1 Bildning 17 4.2 Kompetens 20 5. Metod 23
5.1 Urval och tillvägagångssätt 24
5.2 Utformande av enkät och bortfall 24
5.3 Validitet och Reliabilitet 25
5.4 Generalisering 26
5.5 Etiska överväganden 26
5.6 Bearbetning av enkät 27
4
6. Undersökningen 29
6.1 Cirkelledarnas svar 29
6.1.1 Bakgrunds frågor 29
6.1.2 Cirkelledarnas utbildningsbakgrund 32
6.1.3 Cirkelledarnas behov av kompetensutveckling 35
6.1.4 Studiecirklarnas genomförande 36
6.2 Analys av enkät 40
7. Diskussion 46
8. Figur och tabellförteckning 50
9. Referenser 51
Bilaga: 1. Missivbrev
2. Enkät
1. Inledning
Bakgrunden till uppkomsten av denna uppsats är att jag arbetar på SISU Idrottsutbildarna Småland sedan 1997 och i mitt arbete arbetar jag med folkbildning i allmänhet och studiecirklar i synnerhet. Alla studiecirklar leds av en cirkelledare som ska vara godkänd av studieförbundet. Cirkelledaren har under hösten 2005 hamnat i fokus genom att en rad granskningar av folkbildningen genomförts. Dessa granskningar har visat på en del allvarliga brister i verksamheten vilket föranlett en diskussion av cirkelledarens roll och kompetens inom SISU Idrottsutbildarna. Resultatet av granskningen visade på att endast cirka 70%1 av deltagarna var medvetna om att de har deltagit i en studiecirkel i SISU Idrottsutbildarnas regi. Att informera om detta är Studieförbundets och cirkelledarens ansvar.
Det är med denna bakgrund som mina tankar kring denna uppsats kom till. Det finns många åsikter och idéer kring våra cirkelledare men det finns få undersökningar som kan klarlägga vilken kompetens cirkelledarna har och vilken kompetens som de upplever sig sakna.
Under våren 2006 kom SISU Idrottsutbildarna och organisationens folkbildning fortsatt stå i fokus dels genom en artikelserie i tidningen Dagens Nyheter (DN). Där ifrågasattes kvalitén på folkbildningsverksamheten och det framfördes misstankar om fusk. Kulturministern Lena Hallenberg uttalande sig om SISU Idrottsutbildarnas framtid inom folkbildningsfamiljen vid framläggandet av den nya folkbildningspropositionen (2005/06:1922) den 21 mars 2006 i Jönköping. I propositionen kan man läsa att SISU Idrottsutbildarnas framtida finansiering bör ses över då folkbildningens metoder kanske inte är den bästa för idrottens bildning. Detta kan härledas till deltagarundersökningen som genomfördes hösten 2005.
Dessa faktorer gör att under tiden som uppsatsen skrivs är det en intensiv period för SISU Idrottsutbildarna och organisationens framtid. Där en del av problemen har sin kärna i organisationens dåliga resultat i deltagarundersökningen och cirkelledarens roll som kulturbärare i folkbildningen vilket SISU Idrottsutbildarna inte klarat av att förankra.
1
www.sisuidrottsutbildarna.se 060612 2
2. Syfte
Syftet med uppsatsen är att utvärdera vilken kompetens som cirkelledarna hos SISU Idrottsutbildarna har och vilken kompetens de upplever sig sakna i sin roll som cirkelledare hos SISU Idrottsutbildarna.
2.1 Problemformulering
De problemformuleringar som uppsatsen kommer att arbeta med är följande:
Vilken kompetens har cirkelledarna inom SISU Idrottsutbildarna i Kronobergslän?
Erik Gustaf Geijer
3. Bakgrund
I detta kapitlet beskrivs folkbildningens historia, SISU Idrottsutbildarnas utveckling men även de regler som finns för folkbildningen för att ge en bakgrund till problemet som undersökningen tar upp. Här definieras relevanta begrepp som används i uppsatsen.
3.1 Folkbildningens historia
I Sverige fördes under 1830-talet en intensiv diskussion om den allmänna massans bildande och på vilket sätt detta lämpligen bör ske. Personligheter såsom Erik Gustaf Geijer3 och C.A. Agardh4 kom att engagera sig hårt för folkskolan och folkbildningen i allmänhet. Fredrika Bremer5 krävde bildning för kvinnorna i vårt land.6 Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande anses som den första bildningsorganisation och den grundandes 1833 på initiativ av Frans Anton7 Ewerlöf.8 Runt 1845 kom de första bildningscirklarna och arbetsföreningarna att starta. Dessa spreds till ett 30-tal platser i landet. Föreningarna kom att präglas av liberala idéer.
Folkbildningens mål var att påskynda social utveckling och verka för en utjämning mellan klasserna. Under 1860-talet genomfördes en rad reformer såsom kommunallagarna och införandet av riksdagsordningen gjorde att folkbildningen i högre grad blev ett samhällsintresse.9
Till följd av folkskolans införande 1842 kom en ny grupp människor i samhället att spela en viktig roll, nämligen folkskolelärarna. De kom lokalt att arbeta för människors bildande. Under andra halvan av 1800-talet växte insikten hos folkrörelserna om att kunskap var en förutsättning för att kunna få inflytande över samhällets utveckling. Detta gjorde att folkrörelserna tog upp bildningen som en del av sin verksamhet. Inom exempelvis nykterhetsrörelsen grundades bibliotek, det hölls föreläsningar och det startades studiecirklar.
3
Född, 1783, död 1847, professor i historia, filosof, författare och tonsättare. Var medlem i Svenska Akademin. Mottagare av Svenska Akademins stora pris. www.ne.se 060506
4
Agardh var botanisat och biskop under 1800-talet. www.ne.se 060506 5
Född 1801, död 1865, författare som sökte efter sanningen och var inte rädd för att uttrycka den i skrift och tal.
www.ne.se 060506 6
www.ne.se 060404 7
Född 1799, död 1883, han var ämbetsman, publicist och sekreterare åt riksståthållaren i Norge. www.ne.se
060506 8
Johansson, 2002, sid. 36. 9
Rickard Sandler med fru Folkbildningsförbundet bildades år 1903 och hade till uppgift att förmedla föreläsningar och böcker där föreläsningsföreningar växte fram.10
1902 är det år som allmänt räknas som studiecirkelns födelse år i Sverige. Fadern till studiecirkeln var Oscar Olsson.11 En studiecirkel skulle, enligt Oscar Olsson, för arbetaren vara en upplysningshärd så god som folkhögskolan.12 Oscar Olsson menade att folkbildningsarbetet bäst bedrevs inom folkrörelserna. Det var här människorna möttes vilket gjorde att det fanns grupper som kunde samlas runt gemensamma intressen i studiecirkeln.13
1912 bildades ABF, Arbetarnas Bildnings Förbund. Detta var det första organiserade studieförbundet. Rickard Sandler14 menade att folkbildning var en förutsättning för socialismen. Efterhand bildade andra folkrörelser nya studieförbund efter sina inriktningar. Med studiecirklar, föreläsningar och bibliotek nådde studieförbunden ut på glesbygden. Folkbildningen fick under 1920-talet samhällsstöd i allt högre grad. 1946 fastslog man ett bidragssystem som vilade på stöd från samhällets tre nivåer, stat, landsting och kommun.15
Vid andra världskrigets slut expanderade folkbildningen stort. När skolan reformerades under 1960-talet förändrades folkbildningen roll. Folkbildningen kunde starta på en högre nivå när grundkunskapen hos medborgarna ökade. Ämnena för studiecirklarna kom att variera med allt från datateknik, språk, internationella frågor och ideologiska frågor. Studieförbunden har försökt att möta samhällets förändringar och dess behov. Folkbildningen kom även att spela en stor roll inom kulturen genom arrangemang ute i landet.16
10
www.ne.se 060404 11
Född 1877, död 1950. Olsson arbetade hårt för folkrörelserna och var politiskt engagerad inom
socialdemoktatin. Han arbetade som riksstudieledare inom IOGT och blev senare även riksdagsman. I riksdagen kom han att ägna sig åt utbildning, kultur och nykterhet. www.ne.se 060506
12
Törnqvist, 1996, sid. 27. 13
Törnqvist, 1996, sid. 33. 14
Född 1884, död 1964, politiker inom socialdemokratin med ett flertal ministerposter, lärare på folkhögskolorna Hola och Brunnvik som har anknytning till socialdemokratin. www.ne.se 060506 15
www.ne.se 060404 16
Den senaste stora förändringen kom 199117 då stödet till folkbildningen övergick från regelstyrning till målstyrning. Skolöverstyrelsens ansvar överlämnades till folkbildningsrådet. Rådet fick i uppdrag att fördela statens stöd till folkbildningen. Folkbildningsrådet fick i uppgift att arbeta fram budgetunderlag och svara för stödets utvärdering. Göran Persson18 som då var utbildningsminister, gav SISU beröm, och uppmanade andra studieförbund att arbeta med att utveckla sina medlemsorganisationer.19 Göran Person syftade på det arbetssätt som SISU valt där organisationen arbetar i nära samarbete med sina medlemsorganisationer med studiecirklar och utvecklingsarbete. Där organisationen har tagit rollen som pådrivare på sina medlemsorganisationer i utvecklingsarbetet.
3.2. SISU Idrottsutbildarnas framväxt
SISU Idrottsutbildarna bildades den 23 september 1985 på Bosön, idrottens egen folkhögskola på Lidingö, Stockholm. Studieförbundets verksamhet startade formellt 1 juli 1986.20 SISU är det senast bildade studieförbundet i folkbildningsfamiljen. Namnet som antogs vid bildandet var Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund. Starten hade formellt möjligtgjorts genom att vårriksdagen godkände regeringens förslag till budgetproposition där regeringen hade föreslagit att SISU Idrottsutbildarna skulle får statligt stöd.21
Bildandet av SISU Idrottsutbildarna var långt ifrån problemfritt. Arbetet hade inletts under tidigt 1980-tal och krävde stora insatser både på central-, regional- och lokalnivå. SISU:s bildande möttes inte positivt av alla inom idrotten och inte heller av folkbildningen. Det fanns de inom idrotten som tyckte att man likaväl kunde ha blivit medlemmar i ABF.22 Idrotten och folkbildningen var omdebatterad i många olika sammanhang och var ett känsligt ämne. Detta konstaterar man exempelvis när man läser Folkbildningsboken23 från 1978. Problemen kan främst sammanfattas inom tre begrepp. Det var ett ideologiskt ifrågasättande. Åsikten var att idrotten som folkrörelse hade rätt till ett studieförbund men var idrotten en riktig folkrörelse. Det handlade om val av ämnen. Idrott i sig är inget ämne som är berättigat folkbildningsstöd då idrotten har stöd från annat håll. Var drar man gränsen mellan idrott och folkbildning och var kommer bildningen in inom idrotten? Det blev många diskussioner kring gränsdragningar.
17
www.folkbildning.se 060406 & www.ne.se 060404 18
Född 1949, socialdemokratisk politiker, flertal ministerposter innan han blev partiordförande 1996, Sveriges nuvarande statsminister. www.ne.se 060506
19 Wallin, 2003, sid. 92. 20 www.smalandsidotten.se 060320 21 Wallin, 2003, sid. 79. 22
SISU Idrottsutbildarna, 2005, sid. 3. 23
Slutligen handlade det om målgrupperna. Vilka är och hur når man målgruppen för folkbildningen?24
I problematiken25 som föregick bildandet fanns även problem med myndigheter, regler och de andra studieförbunden. Skolöverstyrelsen som vid SISU:s bildande hade ansvar för studieförbundens frågor ansåg att, studieförbund slår man ihop, man bildar inte nya och myndigheten agerande därefter. Folkbildningsförbundet ansåg inte att idrotten skulle få bilda ett eget studieförbund, med hänvisning till gränsdragningsfrågan. Slutligen var idrotten tvungen att enligt reglerna genomföra minst 50.000 studietimmar tre år i rad. Detta enligt reglerna för att få bilda ett eget studieförbund. Dessa timmar var tvungna att genomföras i samarbete med andra studieförbund. De första två åren klarade idrotten kraven men när år 3 var genomfört så rapporterade inte de andra studieförbunden in all studieverksamhet då man inte ville ha ytterligare ett studieförbund att konkurrera med. I detta läge agerade Skolöverstyrelsen och krävde att studieförbunden skulle rapportera in all verksamhet. Detta hjälpte inte utan myndigheten ansåg på sannolika skäl att SISU hade klarat kraven ändå.
Tanken med bildandet var att idrotten skulle få mer utbildning på lokal nivå i idrottsföreningarna. I det lokala arbetet tyckte man att studiecirkel och andra metoder inom folkbildningen fungerade bra. För föreningsaktiviteter lämpade sig särskilt kulturaktiviteter som kan stödjas genom ett studieförbund. Samhällets stöd på olika nivåer påverkade även val av organisationsform.26
SISU Idrottsutbildarna fick statsbidrag från den 1 juli 1986. Verksamheten präglades av att pröva olika metoder och föreningsutveckling.27 Det lades ner mycket tid och kraft på att utveckla organisationen, knyta kontakter med kulturhandläggare och göra SISU känt inom idrotten.28
1992 gjorde en allt större förlagsverksamhet och omfattande bokutgivning att man bildade SISU Idrottsböcker AB, detta för att svara för SISU:s behov av litteratur och studiematerial. Böckerna som förlaget ger ut skulle svara mot idrottens behov. 1994 tillkom Idrottens 24 Wallin, 2003, sid. 79-80. 25 Wallin, 2003, sid. 80-82. 26 www.sisuidrottsutbildarna.se/vastergotland 060320 27
SISU Idrottsutbildarna, 2005, sid. 3. 28
bokklubb som rivstartade med över 10.000 medlemmar.29 Genom SISU Idrottsböcker kom även en kanal mellan forskare och föreningsledare att öppnas. Något som Centrum för idrottsforskning länge hade efterlyst.30
I Malmö vid årsstämman 1999 bestämdes att SISU skulle genomföra ett namnbyte från Svensk Idrottsrörelses Studieförbund till Svenska Idrottsrörelsens Studie- och Utbildningsorganisation, vilket man kommunicerade som SISU Idrottsutbildarna.31 Bakgrunden till namnbytet var att idrotten ville tydliggöra uppdraget för organisationen. SISU har idrottens totala uppdrag att arbeta med utbildning och inte bara med folkbildningens metoder.
3.2.1 SISU Idrottsutbildarnas uppdrag
SISU Idrottsutbildarna är ett av nio godkända studieförbund.32 Detta innebär att förbundet har rätt att ta del av samhällets ekonomiska stöd. Detta stöd kommer från stat, kommun och landsting. Det innebär även att studieförbundet har en skyldighet att värna om och utveckla folkbildningen.33
Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, SISU, är idrottens utbildningsorganisation. Den ska arbeta för att utveckla människor positivt såväl fysiskt, socialt som kulturellt. Organisationen har som idé att: ”SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet”.34
Inom idrotten sker arbetet genom att organisera utbildning inom ett brett fält. Det kan vara tränarutbildningar, föreläsningar, studiecirklar, kurser och kulturarrangemang. SISU Idrottsutbildarna arbetar efter varje enskild förenings utbildningsbehov genom att upprätta en utbildningsplan inför varje säsong.35
29
SISU Idrottsutbildarna, 2005, sid. 4-5. 30
Wallin, 2003, sid. 92. 31
www.sisuidrottsutbildarna.se/vastergotland 060320 32
Oscar Olsson, studiecirkelns fader
Oscar Olsson på Nordiska studiecirkelmötet 1929
3.3 Studiecirkeln
En studiecirkel är en grupp om minst tre människor som träffas under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar för att gemensamt söka kunskap. Cirkelledaren som kan vara en av dessa tre är godkänd av studieförbundets lokala enhet. Det ska finnas tid för eftertanke mellan gruppens träffar.36
Studierna ska innebära möten mellan människor där dialogen utgör den pedagogiska basen i en studiecirkel. För att kunna föra en bra dialog bör inte en studiecirkel bestå av allt för stor grupp människor men gärna fler än tre.37
3.3.1 Cirkelledaren i en statsbidragsberättigad studiecirkel
I en studiecirkel som är statsbidragsberättigad38 ska cirkelledaren vara godkänd av studieförbundets lokala enhet. Denna person ska ha en pedagogisk förmåga och vara medveten om folkbildningens särart. Det förutsätter även att cirkelledaren ska vara lyhörd för gruppens behov. Cirkelledaren ska regelbundet erbjudas möjlighet, av studieförbundets ansvariga avdelning, att genomgå kompetensutveckling i pedagogik men även inom det ämne som cirkelledaren arbetar med.
3.3.2 SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren
SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren vilar på folkbildningsrådets (se 3.3.1) bestämmelser som är kompletterade med egna skrivningar.
I SISU Idrottsutbildarnas regler39 påpekar man att i princip kan vem som helst vara cirkelledare men att studieförbundets verksamhetsansvarige på ett rimligt sätt ska förvissa sig om att personen är lämplig för sitt uppdrag. SISU Idrottsutbildarna har ett ansvar att godkänna cirkelledaren för sitt uppdrag samt att det
faktiskt går att säga nej till en person som vill bli cirkelledare om det är motiverat. Här påpekas även vikten av att den blivande cirkelledaren får introduktion och utbildning i sitt uppdrag.
Det finns inga ålderskrav i reglerna40 men det påpekas att en cirkelledare med unga deltagare måste vara mogen sitt uppdrag och känna ansvar. Det påpekas även att cirkelledaren är studieförbundets förlängda arm ut i verksamheten och cirkelledaren är ansvarig för att deltagarna känner till att de medverkar i en studiecirkel hos SISU Idrottsutbildarna och vad organisationen är för något och vad den står för. Slutligen skriver SISU i reglerna att det inte finns några hinder att en anställd hos SISU Idrottsutbildarna eller i en förening håller i en studiecirkel på arbetstid.
3.3.3 SISU Idrottsutbildarnas utbildning av cirkelledare
Utbildningen av cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna bygger främst på två studiematerial. Det första Studiecirkeln utvecklar idrotten41 och det helt nyligen utgivna Guide för cirkelledare.42 Syftet med dessa böcker är att utbilda cirkelledare inom idrotten. Böckerna ska kunna fungera som material vid kurser eller som studiematerial vid cirklar i cirkelledarskap.
Båda dessa material inriktar sig på cirkelledarens pedagogiska skicklighet samt fördjupad kunskap om folkbildningen och dess historia. Kunskap i de olika ämnena lämnas helt åt sidan. I utbildningen ingår även kunskap i folkbildningens regler och administration. Materialen bygger på de krav som finns kring att vara en godkänd ledare inom folkbildningen.
Den cirkelledarutbildning som bedrivs i Småland utgår från ett stomprogram43, se bilaga 3, och där man mestadels använder sig av Guide för cirkelledare men man har också kompletterat med andra material som tagits fram inom SISU Idrottsutbildarna Småland. I denna utbildning försöker man ge cirkelledarna en pedagogisk grund att använda sig av, folkbildningskunskap och en administrativ utbildning. Detta är ett försök att klara de krav som finns på en godkänd cirkelledare.
3.4 Regeringens folkbildningsproposition 2005/06:192
Propositionen44 behandlar folkbildningen framöver och ska beslutas om i riksdagen under år 2006. I propositionen kan man läsa att regeringen anser att folkbildningen lever upp till de krav som staten har på folkbildningen och att den är en viktig del av demokratiutvecklingen. Regeringen föreslår i propositionen att folkbildningen särskilt ska arbeta med verksamhet som stödjer utvecklingen av demokratin, bidra till att människor fortsatt ska kunna påverka sin livssituation, skapa engagemang för demokratifrågor, att folkbildningen ska bidra till att utjämna kunskapsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i landet. Folkbildningen ska slutligen arbeta med att höja intresset för kultur.
Regeringen förslår att de tidigare prioriterade målgrupperna byts ut mot sju verksamhetsområden vilka är: Den gemensamma värdegrunden, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturverksamheten, personer med funktionshinder och folkhälsa.
I propositionen läser man att bidraget från staten skall användas till studie-, bildnings- och kulturverksamhet och inte ska ses som ett verksamhetsstöd. Det är viktigt att det finns en klar gräns mellan folkbildningsverksamheten och den ordinarie verksamheten i organisationen. I detta sammanhang skriver regeringen att ”det bör prövas om statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet kan kanaliseras direkt till idrotten”.45
3.5 Utbildning i Sverige
Utbildning är ett vanligt ord som vi använder oss av när människor och deras förmåga eller möjligheter till utveckling diskuteras. Den svenska folkbildningen har en del av sina rötter i den svenska utbildnings historien genom folkskolelärarnas bildningsarbete under 1800-talets andra hälft. Det svenska utbildningsväsendets utveckling har i hög grad påverkat den inriktning som folkbildningen i Sverige har haft genom årtiondena. Detta genom att folkbildningen från början fokuserade på grundläggande kunskaper till genom skolans utbildning kunna mer inrikta sig på fackkunskaper och enskilda personers intressen. Utbildning som begrepp innebär systematisk undervisning och träning som ger kunskaper och färdigheter för ett visst yrke enligt Nationalencyklopedin.46
John Dewey,47 som i hög grad har inspirerat den svenska skolan, hävdar att skolorna tillkom samtidigt som de sociala traditionerna blivit så komplexa att en stor mängd av dem blivit nerskrivna och kunde förmedlas via symboler.48 Behovet av undervisning och lärande är uppenbart för samhällets fortsatta existens. Skolan är ett viktigt medel för att forma unga och deras attityder. Han säger också att utbildning är en process som barnet ska växa inom.
1842 infördes folkskolestadgan49 i Sverige där det reglerades att varje församling bör ha en fast skola med en godkänd lärare. Kunde inte detta ordnas kunde en kringresande lärare godkännas. Utbildning till lärare infördes i de flesta stiftstäderna. Det råder delade meningar om skolan infördes för att uppfostra folket eller om målet var allmän medborglig bildning för folket. De föräldrar som hade råd gav sina barn hemundervisning eller skickade dem på privatskolor för att undvika den offentliga skolan.
I Sverige infördes 1882 sexårig skolplikt som kom att utökas till sju år 1936. Den obligatoriska skolan kompletterades med fortsättningsskolor, lärlingsskolor och högre folkskola. Den svenska skolverksamheten kännetecknades av parallellskolesystemet. Där alla barn upp till fjärde året i skolan kunde vara folkskolelever. Därefter skildes barnen mellan olika skolsystem där endast 25% gick vidare till realskolor och folkskolor, 8% till gymnasiet och 3% till universiteten. 1950 började man på försök med den så kallade enhetsskolan där målet var nio år sammanhållen skola för alla.50 1962 infördes grundskolan vilket innebar nio års obligatorisk skola för alla. Under 1990-tal kom förskolan att bli den första delen i samhällets samlade utbildningssystem. Gymnasieskolan omformades även den i början av 1990-talet så att man istället för linjer väljer program och alla utbildningar är på tre år. De tre utbildningssystemen fick alla tre nya läroplaner för att hålla ihop systemen med en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande.51
47
Född 1859, död 1952. Amerikansk filosof och pedagog. Han räknas till en av de stora inom pragmatiken. Han var mycket intresserad av undervisning och uppfostran inom vilket han skrev en rad böcker men han startade även en skola tillsammans med sin fru. Han förespråkade att eleverna skulle lära sig genom problemlösning och handling. Undervisningen skulle knyta an till varje individs intressen och läggning. Arbetsformerna skulle vara aktivitetsinriktade. Han myntade det kända citatet ”learning by doing”. www.ne.se 060505
Tabell 1. Utbildningsnivån i den svenska befolkningen 1975-2000 i åldersgruppen 20-65 år
Utbildningsnivå 1975 2000
Grundskola 49% 16%
Kort gymnasieutbildning 26% 32%
Lång gymnasieutbildning 11% 19%
Kort eftergymnasial utbildning 8% 18% Lång eftergymnasial utbildning 6% 15%
Källa: Abrahamsson, Abrahamsson, Björkman, Ellström & Johansson, 2002, sid. 49.
Immanuel Kant
4. Teoretiska utgångspunkter
I uppsatsen används en del olika begrepp som är betydelsefulla för undersökningen och dess slutsatser. Nedan presenteras dessa och ges en definition.
4.1 Bildning
I detta avsnitt förklaras begrepp som finns inom bildningen och dess innebörd.
Bildning - vad är det?
”Bildningens väg en den enskilda människans utveckling mot mognad och kunnighet, såväl som kollektivets väg ur förtryckande andliga och kulturella förhållanden”52
Att bilda sig innebär att man som människa deltar i en ständigt pågående process där man genom olika intryck är sin egen läromästare. Att människan deltar i olika sammanhang kan medföra att hon upptäcker nya saker, övar färdigheter och får nya intryck. Människan bildar sig genom att reflektera över sina intryck. Människan har också ett behov av att öva sig i det hon har tagit till sig. Att bilda sig kan ske i många olika sammanhang, i en kör, i en studiecirkel eller på jobbet.53
Begreppet bildning har sitt direkta historiska ursprung från 1700-talets Tyskland.54 Dock har själva ordet en längre historia. De tyska filosoferna kom under 1700-talet att bli inspirerade av antikens Grekland men också från samtidens England och Frankrike. Dessa gav bildningen det innehåll som vi än idag känner igen. Johann Gottfried von Herder55 var troligtvis den första som kom att använda bildningsbegrepp på det sätt som vi idag använder ordet. Filosofen Immanuel Kant56 och skolreformatorn Johann Heinrich Pestalozzi57
52
Gustavsson, 1991, sid. 11. 53
Von Hentig, 1998, sid. 31-33. 54
www.ne.se 060404 55
Född 1744, död 1803. Herder var en tysk tänkare, diktare och kritiker. www.ne.se 060506 56
Född 1724, död 1804, tysk, professor i logik och metafysik, en av den moderna tidens mest betydelsefulla tänkare. www.ne.se
57
Hans Larsson
anslöt sig till det nya sättet att se på bildning. 1800-talets stora bildningstänkare var Wilhelm von Humboldt.58 Spänningen i begreppet bildning var tydlig redan från början. Vissa ansåg att bildning bara var för de högst utbildade medan andra ansåg att bildning var för alla. Wilhelm von Humboldt lade ner sin kraft på den högre bildningen i Tyskland vilken blev den mest framgångsrika där. I Sverige blev utvecklingen på ett annat sätt. Här kom bildningen att bli för alla. Kollektivet skulle lyftas till en högre kunskapsnivå. Speciellt två svenska bildningstänkare förenade idéerna om folklig bildning och akademisk bildning. Dessa var C.A. Agardh och Hans Larsson.59
Efter andra världskriget kom föreställningar om bildning spela en mindre roll. Detta berodde på flera olika faktorer dels på idéerna kring formell utbildning men också på att begreppet förtydligades och likställdes med ett anständigt och förfinat beteende. Ordet kom att likställas med förmågan att klara frågesport. Dock har debatten om bildning de senaste årtionden återigen kommit i fokus. Detta i samband med utbildningsväsendets omvandling.60
Folkbildning
Ordet folkbildning61 är ett samlingsbegrepp för människors insikter och orientering inom områden som inte innefattas av deras egna specifika kunskaper eller kunskaper som krävs för att klara sitt arbete. Folkbildningen ska avgränsas mot både akademisk specialisering och yrkesspecialisering. Innehållet inom folkbildningen är varierande och växlar med samhällets utveckling över tid. Folkbildningen ska ta stor hänsyn till enskilda människors behov och livsmål. Aktiviteterna inom folkbildningen kännetecknas av självverksamhet och ett icke-auktoritärt förhållningssätt mellan ledare och deltagare.
Begreppet studiecirkel
En studiecirkel kan beskrivas på flera olika sätt. Här presenteras några definitioner av begreppet:
58
Född 1767, död 1835, tysk ämbetsman som tog fram riktlinjerna för det nyhumanistiska gymnasiet samt ideologin bakom det nya Berlin-universitetet, 1810. www.ne.se 060506
59
Född 1862, död 1944. Larsson var professor i teoretisk filosofi, ledamot av Svenska Akademin och författare. I sitt författande skrev han främst om Kants idéer som var en av hans inspiratörer. www.ne.se 060506
60
www.ne.se 060404 61
Oscar Olsson 1930-tal Oscar Olsson62 beskriver arbetet i en studiecirkel som att det är en
kamratgrupp som leds av en av medlemmarna i gruppen. Det behöver nödvändigtvis inte vara en litterär person. Cirkelledaren ska vara en god organisatör. En studiecirkel har ingen lärobok utan huvudverksamheten är deltagarnas självstudier utifrån bokens innehåll. Böckerna cirkulerar mellan deltagarna i studiecirkeln för att när de är färdiga sättas i föreningsbiblioteket. En studiecirkel ska vara fri till sin form och metod. Alla deltagare förväntas vara aktiva i
cirkelns arbete. Självbildningen är i tre steg: kunskapssökandet, läsningen och reflektionen.63 Den bästa metoden för självbildning är enligt Oscar Olsson samtalet, meningsutbytet mellan kamrat- och vänkretsen.64
I Nationalencyklopedin beskrivs studiecirkeln som:
”en grupp människor som träffas planmässigt och ägnar sig åt studier eller kulturverksamhet”65
ABF beskriver studiecirkeln som en grupp människor som träffas regelbundet och studerar tillsammans. En studiecirkel har en ledare och sex till tolv deltagare. Varje studiecirkel är unik och det är deltagarna som själva gemensamt bestämmer vad som ska studeras och i vilken takt. Studiecirkeln bygger på kunskapsutbytet mellan deltagarna.66
SISU Idrottsutbildarna anser att:
”studiecirkeln är en arbetsform som kännetecknas
av att en mindre grupp människor, under en längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något. Studiecirkeln bygger på samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar intressanta diskussioner som utvecklar alla i cirkeln”.67
berikats med en eller flera forskare.68 Arbetet i en forskningscirkel går ut på att deltagarna diskuterar och analyserar ett gemensamt problem för att med forskarens hjälp belysa frågor där det inte finns några enkla eller självklara svar. Forskarens roll är att bidra med aktuell forskning inom området eller bjuda in andra forskare som kan belysa ämnet bättre. Forskningscirkeln ska finna sina egna former som passar gruppen bäst. En forsningscirkel ska ses som en mötesplats för många olika människor.
Studiecirkeln kan sammanfattas som en mindre grupp människor som träffas regelbundet för att studera ett fritt valt ämne efter det upplägg som gruppen är överens om. Cirkelledaren ska vara en organisatör, samtalsledare och se till så att alla blir delaktiga. Deltagarnas aktivitet är en förutsättning för att kunskapsutbyte och lärande.
4.2 Kompetens
I dagens samhälle används begreppet kompetens i allt högre uträckning. I denna undersökning står begreppet kompetens i fokus. Men vad är kompetens och vad innebär begreppet kompetens i denna undersökning? Detta avsnitt är ett försök till att förklara begreppet kompetens och närliggande begrepp.
I Nationalencyklopedin finner man att kompetens69 innebär att det finns en överensstämmelse, ett sammanträffande och att man räcker till för sitt uppdrag. Att personens färdigheter lämpar sig för det uppdrag som finns eller som man innehar.
Enligt Sandberg och Targama70 står dagens kompetensbegrepp för de specifika kunskaper och färdigheter som krävs för att uppnå tillväxt och förnyelse i en organisation. Kompetensbegreppet fokuserar på relationen mellan människa och arbete. Att människan har de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra ett visst arbete på ett effektivt sätt.
Ett sätt att förklara kompetens som är mindre produktionsinriktat står Otto Granberg71 för. Han menar att kompetens består av tre komponenter. Det första är kunskap, vilket är grunden. Den andra delen är viljan. Att man har vilja att använda sig av sin kunskap. Den sista delen är tillfället. Att rätt tillfälle uppkommer så att man kan visa upp sin kunskap och vilja.
68
Siljehag & Härnsten, 1998, sid. 2, 5. 69
www.ne.se 060404 70
Sandberg & Targama, 1998, sid. 52-53. 71
Granberg betonar att kompetens handlar om något som man utfört, att kompetens inte finns förrän den har visat sig i praktiken.
Figur 1. Kompetensens tre delar (Granberg, 2003, sid. 405)
I figur 1 förklarar Otto Granberg72 kunskapen med att den fyller en funktion, löser ett problem eller underlättar en verksamhet. Kunskap fungerar som ett redskap. Genom människans kunskap utökas vår kontaktyta mot omvärlden och vår förståelse av den ökar. Kunskapen har enligt Otto Granberg fyra former. Det är faktakunskap som innebär vetande om isolerade sakförhållanden. Förståelse innebär att människan har insikt om samband samt uppfattning om mening och innebörd om det man tänker på. Kunskap är också färdighet. Vilket innebär att människan har kunskap om hur något ska göras och att jag verkligen kan utföra detta. Slutligen finns förtrogenhetskunskap. Det innebär att människan kan handskas med vissa fenomen för att jag ska veta vad det är frågan om och dessutom vet människan vilka följder en viss åtgärd kan få. Dessa fyra kunskaper kompletteras i vissa fall med begreppet tyst kunskap vilket innebär kunskap som baseras på tidigare erfarenheter. Denna tar sig uttryck i inriktningar, förhållningssätt och färdigheter som fungerar efter en persons sätt att se företeelse. Tyst kunskap förklaras ofta som personlig kunskap.
Kompetensbegreppet kan förklaras med figur 2 nedan:
Figur 2. Det komplicerade kompetensbegreppet (Granberg, 2003, sid. 407)
I figur 2 av Otto Granberg kan faktisk kompetens ses som reell kompetens vilket innebär den kunskap personen verkligen besitter och har förmåga att använda sig av. Formell kompetens73 kan förklaras med att en person har den utbildning eller erfarenhet som krävs för en viss befattning.
Kompetens och att vara kompetent för sitt uppdrag eller arbete innebär sammanfattningsvis att människan besitter kunskap, förmåga och vilja att utföra ett uppdrag eller arbetsuppgift på ett korrekt sätt samtidigt som det ska ske effektivt.
5. Metod
Metoden som man väljer för sin undersökning har som uppgift att på bästa sätt kunna svara på problemformuleringar och syfte som undersökningen har. I detta fall så handlar undersökningen om den kompetens som cirkelledarna hos SISU Idrottsutbildarna har och vilken kompetens som de upplever sig sakna.
I planeringen av arbetet med undersökningen ingick val av lämplig metod för datainsamlingen. I detta arbete diskuterades främst två olika metoder. Det var intervju och enkät.
Intervjun har fördelar såsom att man kan ställa djupare och mer exakta frågor, intervjuaren kan ställa följdfrågor och be den som svarar att utveckla sitt svar. Respondenten kan genom det talade språket ge ett innehållsrikt svar som ger undersökningen mycket fakta att bearbeta. Till metodens nackdelar hör att det är färre som kan delta i undersökningen genom att intervjuerna tar mycket tid både för den som håller i intervjuerna men också för den som ska delta i undersökningen. Det kan vara svårt att finna lämpliga tider för intervjuaren och respondenten att mötas.74
Den andra metoden som diskuterades var enkät. Denna metod har som fördelar att ett större antal respondenter kan delta då den som håller i undersökningen inte behöver vara med vid ifyllandet, respondenten kan svara när den själv har tid, respondenten kan vara anonym, respondenten kan vara på vilken plats den vill när ifyllandet sker och den tar som regel kortare tid att delta i. Till enkätens nackdelar är att det kan bli bortfall då det kan vara svårt att få tillbaka enkäterna i tid, påminnelserna kan bli verkningslösa då respondenterna bestämt sig för att inte vara med eller så ignorerar de enkäten, man kan inte ställa följdfrågor eller be respondenten utveckla sina svar. Vissa personer kan uppleva det svårt att uttrycka det man vill förmedla genom det skrivna språket. I de ifyllda enkäterna kan man få frågor som lämnas obesvarade.75
Valet av metod föll slutligen på enkät. Anledningen till detta var att enkäten kan besvaras av fler personer än som kan delta i en intervjuundersökning. För den genomförda studiens
74
Trost, 1997. 75
trovärdighet och användbarhet bedömdes antalet respondenter som en avgörande trovärdighets fråga.
5.1 Urval och tillvägagångssätt
Den undersökta gruppen består av cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna som är aktiva inom Kronobergs län. Cirkelledarna bestod av både kvinnor och män i varierande åldrar. De var inte ledare för något speciellt ämne och inte heller knutna till en viss idrott. Utan de var valda endast i egenskap av cirkelledare. Detta urval skedde genom att SISU Idrottsutbildarnas fem76 utbildningskonsulenter77 i Kronobergslän fick 15 enkäter var. Konsulenterna ansvarade var och en för ett geografiskt område i länet vilket gjorde att enkäterna fick en geografisk spridning.78
Instruktionen som gavs till varje konsulent innan de delade ut enkäterna var att de skulle försöka få med cirkelledare med olika bakgrund. Enkäterna skulle delas ut till dem som varit cirkelledare under en följd av år, cirkelledare som fanns i föreningar med omfattande (över 500 studietimmar per år) studieverksamhet, till cirkelledare som nyligen (endast deltagit i någon cirkel) börjat sitt uppdrag och cirkelledare som fanns i föreningar med mindre studieverksamhet (under 500 studietimmar per år). Utbildningskonsulenterna gjorde efter instruktionen ett bekvämlighetsurval79 inom sitt geografiska område över vilka cirkelledare som skulle svara på enkäten.
Enkäterna skulle, när de var ifyllda, lämnas tillbaka till respektive konsulent för vidarebefordran till mig.
5.2 Utformande av enkät och bortfall
I utformandet av enkäten (se bilaga 2) var ambitionen att i så hög grad som möjligt få kvalitativa svar. Att genom frågorna få en så bra bild som möjligt av cirkelledarskapet men också över vad som saknas i deras kompetens. Det var viktigt att få så hög svarsfrekvens som möjligt vilket gör att enkäten inte får vara för omfattande. För att ytterligare underlätta
76
Författaren är själv anställd som utbildningskonsulent och har i egenskap av detta även ansvarat för 15 enkäter. 77
SISU Idrottsutbildarnas medarbetare som arbetar med föreningar och deras folkbildningsverksamhet har yrkestiteln utbildningskonsulent och de finns placerade på tio olika orter i Småland. Organisationen har över 300 medarbetare i hela landet.
78
Patel & Davidsson, 1994, sid. 44. 79
svarandet80 och inbjuda till att delta har enkäten utformats på ett sätt som gör den lätt att överskåda och inte med för många frågor på varje sida. Innan enkäten tar sin början fanns ett missivbrev81 (se bilaga 1) som berättade om undersökningen och vem författaren var och undersökningens syfte.
Tabell 2. Enkätstudien med bortfall per konsulent
Konsulent A82 Konsulent B Konsulent C Konsulent D Konsulent E
Antal enkäter 15 15 15 15 15
Bortfall 1 4 3 9 12
Besvarade enkäter 14 11 12 6 3
Tabellen visar att 4683 enkäter av 75 är besvarade, vilket motsvarar 61%. Det externa bortfallet är totalt 29 enkäter (39%).
Enkäten delades upp i fyra olika problemområden varav det första kom att handla om cirkelledarnas bakgrund och om deras erfarenhet av cirkelledarskapet. Den andra delen var inriktad på formell utbildning, dels av skolan men också om de deltagit i några cirkelledarutbildningar i SISU Idrottsutbildarnas regi. Här fanns också frågor som riktade in sig på hur man upplevde utbildningen som cirkelledare, om man deltagit i någon och en fråga om hur en studiecirkel ska genomföras. Den följande delen handlade om vilken kompetens som de vill utveckla som cirkelledare och vilka utbildningar som SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda. Undersökningens fjärde del riktade in sig på rollen som cirkelledare och hur man genomför en studiecirkel. Detta innebar att avsnittet om deras bakgrund och delvis avsnitt ett har en hög grad av strukturering och de andra två avsnitten har en låg grad av strukturering.84
5.3 Validitet och Reliabilitet
Undersökningens validitet85 bygger på att respondenterna svarade på de frågor som var ställda i enkäten och som låg till grund för att undersökningen ska kunna svara upp mot dess syfte och på de problemformuleringar som fanns.
80 Trost, 2001, sid. 50-51. 81 Trost, 2001, sid. 44. 82
Utbildningskonsulent som använde sig av utskick med frankerade svarskuvert till sina utvalda cirkelledare. 83
Tre enkäter har lämnats till författaren efter att bearbetningen skett. Svaren bekräftade bilden över cirkelledarskapet som de övriga respondenterna gett.
84
Trost, 2001, sid. 56-57. 85
Respondenterna har i sina svar svarat på de frågor som var ställda och inte avvikit från ämnet. De har i många fall givit innehållsrika och givande svar vilka har kunnat användas i undersökningen. Med denna bakgrund måste undersökningen validitet anses som god.
Reliabiliteten86 i undersökningen bygger på att enkätstudien genomförs på ett tillförlitligt sätt. I detta fall så har enkäterna efter instruktion lämnats över till utbildningskonsulenterna i Kronobergs län för vidare distribution till respondenterna samt därefter när dessa är ifyllda återlämnades till respektive konsulent för vidareförmedling till författaren. I författarens roll som utbildningskonsulent har respondenterna fått enkäten med ett medföljande brev
(se bilaga 1) från mig och ett frankerat svarskuvert. Urvalet av respondenter har skett genom ett bekvämlighetsurval av respektive konsulent. Uppföljning av enkätkedjan har gjorts genom samtal med utbildningskonsulenterna under tiden som studien pågick.
5.4 Generalisering
Syftet med den genomförda undersökningen var att reda ut vilken kompetens som SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare har och vilka behov de har av kompetensutveckling. Den använda populationen som tagits fram genom ett bekvämlighetsurval i Kronobergs län är sig inte representativt för alla cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna med borde i vilket fall som helst kunna ge en bra bild av cirkelledarskapet och dess behov. Populationen och deras avgivna svar var dock så många att dess resultat med försiktighet borde vara generaliserbara87 i sammanhang där cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna diskuteras. Detta genom den använda metoden med geografisk spridning över Kronobergs län och de instruktioner på spridning av respondenter som utbildningskonsulenterna fick vid enkäternas utdelande.
5.5 Etiska övervägande
För att genomföra undersökningen och rapporteringen av den på ett korrekt sätt är det viktigt att fundera över etiken och moralen i arbetet. Funderingarna kring etik och moral har följt med under hela arbetet.88
I denna rapport har fokus främst varit på enkätens utformande och svar samt på hur respondenterna ska förbli anonyma genom hela processen och den slutliga produkten.89 När enkäten arbetades fram lades mycket energi på frågeställningarna så att dessa inte påverkade respondenterna i någon riktning och gav dem möjlighet att svara på det sätt som de kände var det rätta. Språket i frågorna var en annan faktor som gavs stor eftertanke. Alla respondenter oavsett bakgrund skulle kunna förstå frågorna utan problem. Slutligen diskuterades antalet frågor i enkäten i förhållande till nödvändig information för undersökningen och svarsfrekvens. Detta för att hitta den optimala blandningen för att få så mycket information och så många svar som möjligt från respondenterna.
Enkäten kom att fyllas i anonymt90 för att respondenternas identitet skulle förbli konfidentiell. På denna finns inget som visar på vem som besvarat enkäten eller från vilket område den kommer. Utöver detta så har 60 av de totalt 75 enkäterna förmedlats av andra personer till mig. Jag valde för att garantera anonymiteten av mina 15 enkäter att göra ett bekvämlighets urval i mitt geografiska område och skicka enkäterna till dessa per post med ett frankerat svarskuvert. Så att alla svar kom att se ut på samma sätt när de kom i retur. Anonymiteten bevaras även i presentationen av materialet.
5.6 Bearbetning av enkät
Enkäten bearbetades i flera steg (se figur 3 på sid. 28) för att informationen från enkäterna skulle göras användbar i uppsatsen. Denna bearbetning gick till enligt följande: Jag samlade de inkomna enkäterna i en pärm för att göra en första överblick över respondenternas svar. Därefter så skapades en tom enkät där varje svar kunde redovisas för sig så att alla svar på en fråga kunde överblickas och antalet svar kunde räknas för redovisningen av det interna bortfallet. Även det externa bortfallet räknades fram i detta steg.
När detta arbete var klart och alla svar som inkommit i undersökningen var inskrivna i den tomma enkäten vidtog nästa steg. I detta steg började jag fundera över bästa sätt att synliggöra svaren för varje fråga samt hur dessa skulle ha kopplats samman med de vetenskapliga problemen. Detta arbete blev omfattande och tog mycket tid. Arbetssättet som användes här var en tankekarta för varje enkätfråga där svaren länkades samman till en text med ett
Figur 3. Bearbetning av undersökningsmaterialet
5.7 Metodkritik
Den valda metoden för undersökningen kom att visa sig fungera bra i vissa delar och i andra delar mindre bra. Enkätformen gjorde att antalet respondenter blev godkända 46 (61%) stycken av de 75 utdelade. Dock upplevde ett flertal av respondenterna frågorna som svåra och att de tog lång tid att svara på vilket troligtvis inverkade negativt på antalet svar. Modellen med att låta utbildningskonsulenterna ansvara för utdelandet av 15 enkäter var visade sig fungera på olika sätt vilket redovisas tidigare i detta kapitel. Utbildningskonsulenten som skickade ut sina enkäter per post med medföljande frankerat svarskuvert tillsammans med utbildningskonsulent b hade flest svar. Utbildningskonsulenterna hade svårighet att få in enkäterna och hade svårt att finna tiden att arbeta med undersökningen. Det kan ha varit så att om alla respondenter fått enkäten per post med frankerat svarskuvert att svarsfrekvensen varit högre.
Enkätens konstruktion med många öppna frågor gav i många fall önskat resultat där respondenterna i många fall gav uttömmande svar som gav undersökningen mycket. En del respondenter valde dock att svara knapphändigt vilket inte var bra. Detta föranledde en del problem särskilt kring cirkelledarnas behov av kompetensutveckling där svaren var väldigt knapphändiga. Här hade en annan metod underlättat där man kunnat ställa följdfrågor och be
dem utveckla sina svar. Steg 1 Alla enkäter samlas i en pärm och granskas för
att författaren skulle få en samlad bild över materialet Steg 2 En tom enkät skapas där alla avgivna svar skrivs in så att alla svar per fråga kunde överblickas. Det interna bortfallet per fråga räknades fram samt det externa bortfallet.
Steg 3 I detta steg bearbetades svaren för varje fråga igenom. Text och diagram/figur som presenterade de olika svaren togs fram och skrevs in i uppsatsen. Metoden för detta arbete var tankekarta.
Bearbetn
6. Undersökningen
I detta kapitel presenteras resultaten av enkätstudien. Därefter kommer en analys av svaren efter den bakgrund och teori som tidigare har presenterats.
6.1 Cirkelledarnas svar
Cirkelledarnas svar redovisas i den ordning som frågorna kom i enkäten. Det interna bortfallet redovisas för att tydliggöra hur många cirkelledare som svarat på varje enskild fråga.
6.1.1 Bakgrunds frågor
Respondenterna som är 46 till antalet består av 18 kvinnor och 28 män vilket gör att alla deltagare har svar på den frågan. De är födda från 1933 till 1981 och enligt en framtagen median födda 1961. En person har inte uppgivit vilket år den är född.
Tabell 3. Antal respondenter per årtionde
Årtionde 1930-tal 1940-tal 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal
Antal personer 1 6 14 14 9 1
Tabellen ovan visar att det stora flertalet personer som är cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna i Kronobergslän är födda på 1950-, 1960- och 1970-talen. Vilket innebär att de är i åldern 27 till 56 år gamla. Medianen för födelse år är 1961 vilket innebär att man är eller ska fylla 45 år.
Diagram 1. Översikt av antal år som cirkelledarna varit ledare
6.2 Analys av svaren
Av diagrammet framgår att cirkelledarna har varit aktiva mellan 1 och 20 år. Där 20 av dem har varit det mellan 3-5 år. En cirkelledare har varit med i 20 år vilket är sedan starten av den statsbidragsberättigade verksamheten 1986.
Respondenterna fick därefter svara på frågan om hur många cirklar per år som de var ledare för? Svaren kom att variera stort. Den som var ledare för flest studiecirklar svarade 10 och de som var ledare för minst svarade en. Medianen för svaren var 2 och medeltalet var 2,8 cirklar. Det interna bortfallet var 1. Nedan presenteras svaren i ett diagram.
Diagram 2. Antalet cirklar per år som varje cirkelledare håller i
I diagram 2 kan man utläsa att hela 16 cirkelledare håller i 1 studiecirkel per år. 12 cirkelledare håller i 2 studiecirklar per år. 2 cirkelledare håller i hela 10 studiecirklar per år. 1 cirkelledare håller i antingen 6,7 eller 8 cirklar per år.
För att få reda på omfattningen av deras cirkelledarskap fick respondenterna svara på frågan om hur många studietimmar som de var cirkelledare för per år. Svaren på frågan varierade från 12 studietimmar till 220 studietimmar per år. Medelvärdet för svaren är 52 studietimmar per år och medianvärdet är 30 studietimmar per. Det interna bortfallet var 4 svar.
Diagram 3. Antal studiecirkeltimmar som varje ledare leder per år
Cirkelledarna ägnar varierande mängd tid åt sitt ledarskap varje år. Det stora flertalet finns dock i intervallet 30 till 60 studietimmar per år. 4 cirkelledare leder 200 studietimmar eller mer. 4 cirkelledare leder färre än 20 studietimmar per.
Sammanfattning
6.1.2 Cirkelledarnas utbildningsbakgrund
I detta avsnitt presenteras deltagarnas svar på frågor kring deras formella utbildning och hur en cirkel ska fungera om den fungerar som bäst. Dessa frågor syftar till den första problemformuleringen om den kompetens som cirkelledarna har.
Deltagarna i undersökningen fick svara på deras utbildningsbakgrund och vilka skolor de har genomgått. Det visa sig att deltagarna har en varierande utbildningsbakgrund. 4 cirkelledare har enbart gått ut grundskolan. 2 personer har genomgått andra utbildningsformer än de idag gällande. 20 deltagare har gått gymnasium och 10 cirkelledare har genomgått högskola/universitet och slutligen så har 10 cirkelledare gått på folkhögskola. Ett större antal cirkelledare har genomgått ett flertal av dessa utbildningsformer men här redovisas endast den utbildning som är deras senaste i utbildningstrappan. Alla cirkelledare har svarat på frågan.
Av de cirkelledare som har genomgått gymnasium har 15 personer en teoretisk inriktning på sin gymnasieutbildning och 16 personer en praktisk utbildning. Hos de cirkelledare som har gått på högskola/universitet har 4 en pedagogisk utbildning och 6 personer en annan utbildning.
Diagram 4. Cirkelledarnas yrkeskategorier
Diagram 4 visar att av cirkelledarna har 14 personer ett yrke med pedagogisk inriktning. 16 personer har en inriktning på sin sysselsättning mot administration. Dessa två kategorier av yrken utgör en klar majoritet. 5 personer arbetar praktiskt, 4 personer är egna företagare, 2 är pensionärer, 2 arbetar i handel och slutligen arbetar 3 personer med hälso- och sjukvård. Många cirkelledare är även ledare på ett eller annat sätt i sin förening. Många föreningar erbjuder olika former av ledarutbildningar. För att få reda på om cirkelledarna genomgått någon kurs inom idrotten frågade vi om de gått på någon tränarutbildning inom idrotten. Detta kan vara av intresse för att få reda på cirkelledarnas fackkunskap inom sitt område.
Av de 45 enkätsvaren har 34 någon form av tränarutbildning inom idrotten, 11 har ingen tränarutbildning och 1 person har inte besvarat frågan. Den klart dominerande kursen var grundkurs i fotboll. Därefter följde ungdomsledarutbildning 1 och 2 i fotboll. Ett antal personer har grundkurser inom gymnastik och ishockey. Någon person har grundutbildningar inom orientering, innebandy och bandy. En del av cirkelledarna har mer generella barn- och ungdomsledarutbildningar som inte är knutna till någon idrott. Tre personer har skrivit att de har en administrativ utbildning inom idrotten.
För att få reda på hur många av cirkelledarna som har utbildning som cirkelledare så ställdes frågan om de har genomgått någon cirkelledarutbildning hos SISU Idrottsutbildarna. 26 cirkelledare svarade att de har genomgått en eller flera cirkelledarutbildningar. 19 personer svarade att de inte hade gått på någon cirkelledarutbildning hos SISU Idrottsutbildarna. En person svarade inte alls.
Kommentarerna hos dem som hade gått på cirkelledarutbildning om utbildningen är att den var bra eller mycket bra (18 svar). Att den som hållit i utbildningen hade varit inspirerande och engagerande (2 svar). Utbildningen hade varit lärorik (3 svar). Att man som cirkelledare fått konkreta råd och idéer (2 svar). En person skrev att den var helt okej .
Den sista frågan i avsnittet om cirkelledarnas kompetens var att de skulle beskriva hur den optimala studiecirkeln var. Detta har alla utan en person gjort.
Cirkelledarna tog upp många saker som var viktiga för att cirkel ska fungera optimalt. Det klart vanligaste ordet var bra engagemang. Detta ord har många cirkelledare kopplat på med alla ska ”vara med”, ”motiverade” och att det ska vara ”högt till tak”. Cirkelledarna säger att det är viktigt att deltagarna är delaktiga i studiecirkeln och att den ska ha tydliga mål. Att man ska diskutera i en studiecirkel är det många som lyfter fram. Att man i en studiecirkel kan ha erfarenhetsutbyte och att i en studiecirkel ska alla få säga sin mening är andra saker som cirkelledarna tar upp. Någon lyfter upp gruppens storlek och påpekar att gruppen inte får vara för stor. Två av cirkelledarna anser att besök av fackmän är viktigt och andra fyller på med att metoderna gärna får variera i en bra cirkel. Cirkelledarna talar även om vikten av ett bra material och att man som cirkelledare ska vara påläst. Slutligen svarar en cirkelledare att det är viktigt att gruppen känner att det finns tid och att man inte blir stressad när man arbetar i en studiecirkel.
Sammanfattning
stora huvudgrupper går att urskilja. Det är yrken med pedagogisk inriktning med 14 personer och yrken med administrativ inriktning med 16 personer.
Bland cirkelledarna är det vanligt att man genomgått någon form av tränarutbildning. Detta har 34 personer gjort. Den vanligaste kursen är grundkurs i fotboll och därefter andra kurser inom ungdomsfotbollen. När det gäller cirkelledarutbildning så har 26 personer deltagit i en cirkelledarutbildning. Dessa kurser kommenterades generellt med att deltagarna tyckte att kursen varit bra. Den sista frågan i avsnittet var att de skulle beskriva den optimala studiecirkeln. Här var det vanligaste svaret att den optimala studiecirkeln kännetecknas av engagemang, delaktighet och ”alla ska vara med”.
6.1.3 Cirkelledarnas behov av kompetensutveckling
Detta kapitel i empirin handlar om den kompetens som cirkelledarna upplever sig sakna och vilken fortbildning som SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda sin cirkelledare.
Respondenterna fick frågan om vilka kompetenser i sitt cirkelledarskap som de vill utveckla. På den frågan svarade cirkelledarna i de flesta fall pedagogiken. Flera svarade att de vill utveckla sitt ledarskap. Andra svar som var vanligt förekommande var förmågan att lyssna, sin faktakunskap, kommunikation, metoder och hjälpmedel och sin kunskap om lärande. Andra svar som endast någon cirkelledare gav var att prata inför grupp, hur man kan arbeta med deltagarstyrt lärande, kunskaper om grupputveckling och hur man får med sig gruppen. Det interna bortfallet på frågan var 2 svar och 3 svarade att de inte visste.
Efter att ha frågat om vilka egenskaper som cirkelledarna vill utveckla var det naturligt att fråga vad cirkelledarna anser att SISU Idrottsutbildarna ska erbjuda dem för kompetensutvecklingsmöjligheter.
Sammanfattning
Cirkelledarna vill utveckla sin pedagogiska skicklighet för att klara sitt uppdrag som cirkelledare bättre. Men också sitt ledarskap är det många som vill arbeta med. Ett fåtal tar upp att de behöver med kunskap i sitt ämnesområde. Cirkelledarna tycker att SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda kurser i just dessa ämnen, pedagogik och ledarskap.
6.1.4 Studiecirklarnas genomförande
Den sista delen av enkäten behandlade frågor som skulle svara mot cirkelledarnas kompetens att genomföra studiecirklar på ett bra sätt.
Figur 4. Sammanfattning över hur cirkelledarna vanligtvis genomför sina studiecirklar
Figuren visar på att cirkelledarna börjar förbereda träffen genom att tänka på dess innehåll. Deltagarna kan ha uppgifter att lösa till träffen på olika sätt. Kanske något att läsa på eller något att ta reda på. När väl träffen börjar så inleder och talar ledaren om träffens mål och kanske föreläser om dagens ämne som introduktion. Därefter följer en diskussion kring förra träffen och förväntningar på dagens träff. När träffen väl tar fart finns det många inslag som kan göra den mycket viktiga diskussionen vital. Cirkelledarna lyfter fram studiematerial,
Cirkelledaren förbereder inför cirkeln Faktorer att arbeta med för en
lyckad studiecirkel: - alla ska trivas
- deltagarna ska lära känna varandra
- kallelse inför träffen
- cirkeln ska ha tydliga mål Deltagarna läser på inför träffen
Träffen börjar och cirkelledaren inleder
Diskussion/samtal
Fika
Diskussion/samtal
Avslut på cirkelträffen Föreläsning
Reflektion över förra träffen Förväntningar på träffen
Studiematerial Fakta/ämneskunskap Redovisning av uppgifter Erfarenheter
Reflektion över träffen Prioriteringar av idéer Genomgång av uppgifter Till nästa gång
fakta- och ämneskunskap, redovisning av eventuella uppgifter och deltagarna får berätta om sina erfarenheter. När diskussionen varit igång ett tag är det dags för paus och fika. När fikat är över börjat diskussionen igen. Nu är fokus på prioriteringar över de idéer som framkommit, vilka uppgifter som ska göras till nästa gång och reflektion över träffen. När diskussionen är slut är det dags att avsluta och bestämma när det är dags för nästa träff.
Det begrepp som cirkelledarna tycker är nyckelbegreppet för en studiecirkelträff är diskussion. Därefter kommer begrepp som erfarenhetsutbyte, reflektion, samtal, tankar, att deltagarna får berätta själva och att det kommer fram idéer.
Efter att cirkelledarna fått beskriva på vilket sätt som de genomför en studiecirkel fick de svara på frågan om vilket moment som de trodde deltagarna uppskattar mest. Cirkelledarna gav en mängd olika svar vilka redovisas i diagrammet nedan. Det interna bortfallet var 1 respondent.
Diagram 5. De moment som cirkeldeltagarna uppskattar mest enligt ledarna
Cirkelledarna sa sig tro att deltagarna i de flesta fall uppskattade diskussioner i olika former med. Därefter var det moment där deltagarna själva var aktiva som var det tydligaste. När gäster kom till studiecirkeln eller när studiecirkeln genomför studiebesök var också populärt.
Cirkelledarna fick frågan om vilket moment som de trodde att deltagarna uppskattade minst. På denna fråga hade cirkelledarna mindre varierande svar. Bortfallet var hela 6 respondenter och 9 visste inte. Svaren på frågan presenteras i diagrammet nedan:
Diagram 6. De moment som cirkeldeltagarna uppskattar minst enligt ledarna
Det vanligaste svaret var att deltagarna inte uppskattar föreläsningar. Inte heller när någon i studiecirkeln tar för mycket plats är populärt. Att cirkeln tar för mycket tid och faktorer i eller runt cirkeln som stressar är något som inte deltagarna gillar. Deltagarna vill inte heller läsa mellan träffarna och inte vill de att träffen ska ta slut.
I enkäten var den sista frågan om det var något annat som respondenterna ville tillägga. Det stora flertalet hade inget att tillägga utan lämnade helt tomt eller skrev ”nej”, vilket var 7 personer. Det interna bortfallet var 18 svar på frågan.
De som ville berätta något annat om sin studiecirkelverksamhet skrev många olika saker. Många framhöll att det är roligt med studiecirkelverksamhet. Andra påpekar vikten av att SISU Idrottsutbildarna satsar på utbildning av cirkelledare för att bibehålla och öka kvalitén i verksamheten. Någon framhåll att det är viktigt med utbildning för att kunna rekrytera ledare i
framtiden. En cirkelledare skriver om vikten av cirkelverksamhet då det ökar delaktigheten i föreningen och tränar ungdomarna att ta ansvar.
Cirkelledarna beskriver sin egen utveckling i cirkelverksamheten. Man lär sig lyssna, sammanfatta och skapa delaktighet. En cirkelledare anser att det ibland kan vara svårt att få med sig ungdomarna i laget i cirkeln men att det är viktigt att arbeta med frågor kring moral och etik, drogförebyggande och spelteori. Slutligen lyfter några ledare fram det negativa med byråkratin kring cirklar och uppmanar till mindre blanketter och papper.
Sammanfattning
Cirkelledarna genomför sina cirklar på olika sätt men det klart viktigaste inslaget är diskussionen mellan deltagarna i cirkeln. Att deltagarna får samtala om det för dagen aktuella temat. Detta avspeglar sig i hur cirkelledarna har svarat på frågan om vilket moment som deltagarna uppskattar mest. Där svaret är diskussionen. Svaret på frågan om vilket moment som deltagarna i studiecirkeln uppskattar minst blir svaret föreläsning i de flesta fall eller när någon tar för mycket plats i studiecirkeln. Slutligen ombads cirkelledarna att skriva något annat som kunde tillföra undersökningen något. Detta gjorde ett antal och av dessa svar var det vanligaste att studiecirkeln ökade delaktigheten och var bra för ledarrekryteringen.
6.2 Analys av enkät
Cirkelledarna är som regel födda efter andra världskriget och har i de flesta fall en utbildning som är minst på gymnasienivå och nästan hälften av cirkelledarna har ytterligare någon utbildning över gymnasiet. Detta speglar väl samhällets utbyggnad av utbildningssystemen som har skett från 1950-talet. Cirkelledarna har en varierad bakgrund och de har både teoretiska och praktiska utbildningar med sig in i cirkelledarskapet. Gruppen präglas inte av en onormalt stor andel pedagoger. Dock så är andelen pedagoger 40% av de som genomgått någon form av utbildning på högskola. 10 cirkelledare har gått på folkhögskola vilket kan ha påverkat dem att bli cirkelledare då folkhögskolans pedagogik bygger på samma metoder som studiecirkeln.
stadsbidragsberättigade studiecirkeln har regler att följa som kan upplevas som komplicerade och onödigt byråkratiska. Det påtalar några cirkelledare i sina svar.
I cirkelledarrollen finns det två olika dimensioner dels så handlar det om att vara pedagogiskt skicklig men också att kunna de ämnen som man är cirkelledare i. Dessa skickligheter kan man tillskansa till på olika sätt. Inom idrotten är det vanligt att utveckla sin ämnesskicklighet genom att gå olika former av tränarutbildningar eller kurser för administrativa ledare. Cirkelledarskapet kan man utveckla genom att gå på cirkelledarutbildning hos SISU Idrottsutbildarna. 34 av cirkelledarna har gått på någon form av tränarutbildning inom idrotten. Dessa utbildningar var på varierande nivå från grundkurser till mer avancerade utbildningar. Några av cirkelledarna har gått på administrativa kurser inom idrotten. När det gäller att utveckla sin förmåga som cirkelledare har 26 personer deltagit i någon form av cirkelledarutbildning och 19 personer har inte gjort det. I riktlinjerna för studieförbunden påtalas vikten av att cirkelledarna erbjuds möjlighet till kompetensutveckling i både pedagogik och ämneskunskap. Cirkelledarna ska vara godkända av den lokala studieförbunds enhet vilket är lättare att göra om den ansvarige vet att cirkelledaren är utbildad för sitt uppdrag.
Cirkelledaren är studieförbundets förlängda arm mot cirkeldeltagarna och ska föra ut studieförbundets budskap och kunna berätta om vad folkbildning är och hur den är uppbyggd.91 I SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren påtalar man vikten av att cirkelledaren ska få en introduktion eller utbildning för sitt uppdrag.92
Den optimala studiecirkeln ska enligt cirkelledarna bestå av mycket diskussion och engagemang bland deltagarna. Andra viktiga begrepp är tydliga mål, erfarenhetsutbyte och att cirkelledaren är påläst. Flera cirkelledare svarar att gruppen inte får vara för stor och att deltagarna måste få säga sin mening. När Oscar Olsson beskriver studiecirkeln93 nämner han samtalet, meningsutbytet och cirkelledarens roll som organisatör. SISU Idrottsutbildarna talar om den mindre gruppen som regelbundet träffas och lär sig något94 och ABF säger att i en studiecirkel bygger lärandet på kunskapsutbytet mellan deltagarna.95
