Studiefrämjandets organisatoriskt inbäddade kunskap

Vid kartläggning av den organisatoriskt inbäddade kunskap som idag existerar inom Studiefrämjandet, gav fokusgruppintervjun med respondenterna Ola Bixo samt Elisabeth Nyström det resultat som figuren nedan visar. Figurens variabler utgör dessutom analysens konceptuella kategorier. Analys sker parallellt med att det empiriska materialet redovisas.

Figur 6. Resultat från karläggning av Studiefrämjandets organisatoriskt inbäddade kunskap. 6.1.1.1. Folkbildning

En av de faktorer som, vid kartläggningen av Studiefrämjandets organisatoriskt inbäddade kunskap, starkt ansågs bidra till Studiefrämjandets framgång i dagsläget var Folkbildningen och dess pedagogik. Detta var även ett av de områden som berördes mer ingående under den inledande djupintervjun. Elisabeth förklarar att kriterierna för folkbildning är att man ska lära av varandra i grupp och ha ett samspel (Nyström, 2011). Ola fyller ut med och berättar att den största delen av Studiefrämjandets uppdrag härstammar ur den av riksdagen framlagda propositionen som handlar om utveckling och förnyelse av demokratin. Målet med propositionen är att alla ska få delaktighet i kulturliv, att utbildningsklyftorna ska minska och att alla ska få chansen att göra sin röst hörd. Detta är dessutom kärnan i folkbildningens filosofi som funnits och ackumulerats ända sedan början av 1900-talet (Bixo, 2011). På Studiefrämjandets hemsida står det dessutom att folkbildningens pedagogiska metoder handlar som effektivt lärande i den mån att kunskapen inte försvinner efter avslutad kurs. I den folkbildning som Studiefrämjandet tillämpar går praktik och teori ofta hand i hand, varför resultatet många gånger blir personligt och insiktsfullt (Studiefrämjandet – Folkbildning, 2011). Ola berättar att den största samhällsuppgiften som Studiefrämjandet idag står inför, är att fånga upp de människor i förorten som står i utanförskap. I detta arbete menar han att det personliga mötet som Studiefrämjandet erbjuder genom sina studiecirklar är oerhört viktigt. Detta personliga möte möjliggörs genom att en coach, en kulturhandläggare inom området,

Vad gör Studiefrämjandet framgångsrikt idag? Folkbildning Kursutbud Kurser till anställda Omvärlds- analys Duktiga lärare Kunniga med- arbetare Cirkelledarkurserna L1, L2 och L3 Krav på utbild- ning Handlägg -arnas urval

utvecklar en handlingsplan för att hitta ett lämpligt sätt att arbeta med utveckling av gruppen samt individerna i den (Bixo, 2011).

I stycket ovan resoneras kring den specialkompetens som idag utgör grunden för Studiefrämjandets verksamhet, nämligen folkbildningen och dess pedagogik som inbegriper kunskaper inom effektivt lärande under deltagande och samspel i grupp. Folkbildningen har, liksom ovan angivits, ackumulerats över tid och är idag djupt inbäddad i Studiefrämjandets organisation. I enlighet med Eisenhardts och Martins (2000, s. 1107) forskning som pekar på att befintliga resurskonstellationer med fördel kan användas för att utveckla nya, vill vi mena på att folkbildningens pedagogik och allt vad denna inbegriper kan tänkas vara en sådan befintlig resurskonstellation.

Efter att denna övergripande fråga har ställts, rekommenderar Ambrosini och Bowman (2001, s. 822) att en mer grävande process bör följa. Genom att ställa frågor av typen: Hur händer

det?; Vad orsakar det?; Vad påverkar det?; Vem/vilka är inblandad/-e?, menar de att mönster

i företagets handlande kan urskiljas (Ambrosini & Bowman, 2001, s. 823).

Olas första respons på frågan gällande varför Studiefrämjandet är bra på folkbildning, är för att de har kunniga medarbetare (Bixo, 2011).

Genom att gräva ännu djupare så framkom att de processer som i sin tur utgör fortbildningen för Studiefrämjandets lärare är ledarkurser inom cirkelledning. Exempel på dessa är utbildningar benämnda L1, L2 och L3. Ola berättar att L1 handlar mycket om lärstil, L2 om kommunikation och inlärningsprocesser och L3 om mer fördjupande kunskaper inom pedagogik som exempelvis konflikthantering. Under dessa kurser är syftet att en blivande cirkelledare ska få uppleva allt det som Studiefrämjandet vill att denne ska inse. Ola berättar att cirkelledarna genom dessa ledarkurser ges en förståelse för att vi alla har olika lärstilar. Medan somliga måste ha tankekartor för att få det att fastna, kan andra få det de hört att åka rätt in i huvudet. Just detta, att vi alla är olika, berättar han är ett mycket centralt inslag i alla ledarkurser som Studiefrämjandet tillhandahåller sina lärare. I detta är en förståelse för gruppdynamiken, vad som händer i en grupp väldigt viktigt. För att lärande ska ta form menar Ola att det krävs aktivt deltagande av den enskilde. Detta då han anser att man alltid lär sig mer i samspel med andra. Vad mer är berättar Ola att det finns två kategorier av cirkelledare. Dels de betalcirkelledare som ovan benämnts lärare. Dessutom finns det ideella cirkelledare som utgör en del av folkbildningen. Exempel på en sådan cirkelledare kan vara någon av medlemmarna i ett band. Dennes uppgift är då att alla ska få bli hörda samt att få till ett givande och bra utbyte. Även denna typ av cirkelledare får den utbildning som krävs (Bixo, 2011).

Bollinger och Smith (2001, s. 9) definierar den organisatoriskt inbäddade kunskapen som något som ackumulerats inom organisationen över tid. Dessutom menar de att den organisatoriskt inbäddade kunskapen till stor del utgörs av de anställdas kunnande gällande kunder, processer, misstag samt orsaker till framgång. Ovan framkommer, liksom tidigare nämnts, att folkbildningen och hur dess pedagogik lärs ut utgör en form av organisatoriskt inbäddad kunskap som ackumulerats över tid inom Studiefrämjandet. Hur denna pedagogik lärs ut, är genom tillhandahållande av ledarskapskurser till Studiefrämjandets anställda.

Genom dessa kurser överförs således denna pedagogik till de anställda som i sin tur tillämpar denna vid utövandet av sin lärarroll. I detta utövande kan lärarna sedan sägas bidra till Studiefrämjandets organisatoriskt inbäddade kunskap genom att de förvärvar ny kunskap gällande exempelvis kunder, processer, misstag samt orsaker till framgång. Vi vill dessutom mena på, i enlighet med Days (1994, s. 38) definition på ett företags förmågor, att den organisatoriskt inbäddade kunskap som folkbildningen utgör, då den lärs ut genom de olika fortbildningsprocesserna som lärarna får ta del av, övergår till en förmåga hos verksamhetens lärare att tillhandahålla deltagande och lärorika kurser som dessutom uppskattas av deltagarna.

Ett belysande exempel på vilket värde som denna förmåga och den bakomliggande organisatoriskt inbäddade kunskapen skapar, utgör den undersökning som år 2008 genomfördes av Folkbildningsrådet. I denna undersökning visade det sig att de allra flesta av deltagarna upplevde att den studiecirkel de deltagit i hade förbättrat deras kunskaper samt att de haft användning av dessa kunskaper såväl privat som på fritiden. Dessutom menade många att de även utvecklats personligen genom mötet med andra cirkeldeltagare. Cirkelledarens roll uppgavs av många vara central för studiecirkelns framgång. Drygt 75 % menade att ledarens kunskaper i ämnet var viktigt, dels för samtalen i cirkeln men även för att deltagarnas förväntningar på cirkeln skulle uppfyllas (Rooth, 2010).

6.1.1.2. Kursutbud

Den andra faktorn som enligt respondenterna, vid kartläggningen av Studiefrämjandets organisatoriskt inbäddade kunskap, starkt sågs bidra till Studiefrämjandets framgång var

kursutbud enligt profil, d.v.s. inom djur, natur, kultur och miljö (Nyström, 2011). Elisabeth

berättar att de har ungefär 450 kurser per termin och viktig är att alla dessa passar inom ramen för den profilering som Studiefrämjandet har. Då en deltagare lämnar en kurs ska denne känna sig nöjd, varför det dessutom är viktigt att förväntningarna på kursen presenteras för deltagarna redan vid start. Den främsta orsaken till varför en människa väljer en kurs, menar Elisabeth vara då det finns ett intresse inom just det område som kursen berör. Därför blir det extra viktigt att Studiefrämjandet kan tillhandahålla de kurser som känns nya och trendiga. Elisabeth berättar att Studiefrämjandet har vissa framgångsfaktorer då det kommer till urval av kurser. Den första framgångsfaktorn utgörs av det faktum att folk vill gå på kurser just för att de behöver den kunskapen. För att exempelvis bli jägare behövs en jägarutbildning. Detta innebär att sådan utbildning är starkt förknippad med deras organisation samtidigt som den är något som en person behöver för att utöva en fritidssyssla. Den andra framgångsfaktorn menar Elisabeth berör de kurser där valet inte styrs av ett praktiskt behov, utan snarare av intresse (Nyström, 2011).

I stycket ovan berörs den andra framgångsfaktorn för Studiefrämjandets verksamhet idag, nämligen dess kursutbud. I enlighet med Eisenhardt och Martin (2000, s.1107) vill vi mena på att även detta område kan tänkas inbegripa befintliga resurskonstellationer som kan komma att nyttjas även inom Bryggarsalen.

På frågan om hur de upprätthåller detta kursutbud, berättar Ola att de inom Studiefrämjandet arbetar kontinuerligt med att försöka hitta samt fånga upp nya trender och att de dessutom

själva försöker vara trendsättare. Detta möjliggör de genom att arbeta med omvärldsanalys och det är främst handläggarna som har som uppgift att bedriva denna omvärldsbevakning inom sitt område. Dessutom har de tillfällen då de genomför brainstorming i grupp genom vilka alla, oavsett yrkesroll och inriktning, får vara med och spåna kring tänkbara och otänkbara kurser (Bixo, 2011).

I detta avsnitt framkommer att kurserna i stor utsträckning väljs ut på basis av handläggarnas personliga urvalskriterier. De urvalskriterier som dessa handläggare utgår ifrån präglas, förutom att de ligger i linje med Studiefrämjandets profil, således av deras subjektiva tolkning av information gällande trender på aktivitetsfronten samt av deras intuition om vad som kommer att gå hem bland Studiefrämjandets kursdeltagare. Dessa är samtliga faktorer som Bollinger och Smith (2001, s. 9) menar utgör varje enskild anställds inbäddade kunskap, d.v.s. hur de anställda faktiskt gör då de, i detta fall, väljer ut kurser för varje termin.

Elisabeth menar att det viktigaste av allt för att kurserna ska vara framgångsrika är att ha

lärare som är duktiga och verksamma själva inom området. Hon berättar vidare att alla de

lärare som Studiefrämjandet anställer har specialistkunskap inom det område de undervisar i. Dessutom ges de vid sin anställning hos Studiefrämjandet vidareutbildning inom folkbildning och ledarskap (Nyström, 2011). Just kravet på utbildning för lärarna, anser Ola vara viktigt då detta ger något slags mått på kvalitet. Det är även på denna punkt som han menar på att Studiefrämjandet kan sägas nischa sig mot andra studieförbund (Bixo, 2011). Elisabeth fyller ut med och berättar att medan kursens handläggare endast behöver ha ett intresse inom området, måste kursens lärare ha den utbildning som krävs. Höga krav på Studiefrämjandets lärare vad gäller utbildning, menar hon är nödvändigt för att kunna garantera en hög kvalitet på kurserna (Nyström, 2011).

I stycket ovan framkommer tydligt att det är de anställdas kunnande som utgör en central del i organisationens inbäddade kunskap. Detta i enlighet med Bollingers och Smiths (2001, s. 9) definition på organisatoriskt inbäddad kunskap. Vidare är denna kunskap specifikt knuten till Studiefrämjandets lärare och exakt hur varje enskild gör då denne lär ut är inget som går att läsa sig till. Att lärarna dessutom ges fortbildning genom vilken de lär sig Studiefrämjandets värderingar samt pedagogiska grunder, medför dessutom att den inbäddade kunskap som de anställda bär på blir specifik Studiefrämjandets kontext. Att den inbäddade kunskapen som Studiefrämjandets lärare bär på kan sägas vara praktisk, delvis svår att artikulera, personligt knuten samt specifik den kontext som organisationen i fråga utgör, stämmer bra in på de karaktärsdrag som Ambrosini och Bowman (2001, s. 812-813) menar att organisatoriskt inbäddad kunskap kännetecknas av. Dessutom framkommer ovan att duktiga och kunniga lärare ger ett slags mått på kvalitén i de kurser som tillhandahålls av Studiefrämjandet. Detta i enlighet med det tidigare gjorda antagandet gällande att den organisatoriskt inbäddade kunskapen ger en indikation till företagets målgrupp gällande kvalitén i den tjänst som tillhandahålls av företaget i fråga.