Studiemotivationens förändring under gymnasietiden

Diagram 8 visar hur eller om studiemotivationen bland de tillfrågade gymnasieeleverna har förändrats under studietiden. För 41 procent av eleverna har studiemotivationen under gymnasietiden ökat och för 28 procent har studiemotivationen minskat. 31 procent av de tillfrågade eleverna svarade att deras studieintresse är oförändrat. Detta resultat visar ej samma negativa utveckling som ovan nämnda rapporter (se kapitel 1). Dessa rapporter uppvisar exempelvis att yrkesförberedande utbildningar återfinns bland de sämsta gällande behörighet till högskola, avhopp och medelbetyg i ESO:s undersökning (GP, 1 juni 2001). 41 procent av de tillfrågade eleverna anser att deras studiemotivation har ökat under gymnasietiden, vilket är ett positivt resultat även om vi är medvetna om att vi inte riktigt kan avgöra hur motiverad eleven egentligen är.

Mitt studieintresse har under gymnasitiden 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Ökat Minskat Inte ändrats

Diagram 8 Procentsammanställning av fråga 8

Av de elever vars studiemotivation har ökat under gymnasietiden anser sig hela 95 procent vara studiemotiverade idag. Bland de elever som upplever att deras studiemotivation har minskat är hälften studiemotiverade i skolan idag, medan den andra hälften inte anser sig vara det.

Studiemotiverad idag Ja Nej Total Ökat 39 2 41 Minskat 14 14 28 Inte ändrats 22 11 33 Min studiemotivation har under gymnasietiden: Total 75 27 102

Tabell 5 Sammanställning av fråga 8 och 13

Studiemotivationen har betydelse gällande avhopp och byte av gymnasieprogram. Bland de eleverna med minskad studiemotivation har 52 procent planerat att byta gymnasieprogram. 57 procent av eleverna vars studieintresse minskat har mer än en gång planerat att hoppa av gymnasiestudierna helt.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Planerat att byta gymnasieprogram

Planerat att hoppa av gymnasiestudierna

Ökad studiemotivation

Minskad studiemotivation

Oförändrad studiemotivation

Diagram 9 Procentsammanställning av fråga 8, 10, 11

4.8 Resultatsammanfattning

Utifrån vårt resultat anser vi att tidigare yrkeserfarenhet kan vara en faktor som påverkar studiemotivationen. Bland de tillfrågade eleverna som hade provat på yrket innan påbörjad gymnasieutbildning är studiemotivationen hög. Detta kan bero på att dessa elever har en större verklighetsförankring och lättare att se mening och sammanhang med studierna. Även bland de elever som inte valde det yrkesförberedande programmet på grund av att de tidigare provat på yrket är studiemotivationen hög. Detta beror således inte på tidigare yrkeserfarenhet utan skolan kan vara den betydelsefulla källan för ökad studiemotivation bland dessa elever.

En mycket stark anledning till att ett yrkesförberedande program på gymnasiet valdes beror på att praktiskt arbete ingår i utbildningen. Vikten av att praktiskt arbete ingår i undervisningen på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen förstärks ytterligare då 70 procent av de tillfrågade eleverna svarade att de blev studiemotiverade genom att arbeta praktiskt.

I stort sett alla tillfrågade elever instämmer helt eller delvis i påståendet att de blir studiemotiverade av att ha tydliga mål. Ett fåtal av eleverna instämmer inte alls i påståendet om de valde gymnasieprogrammet därför att de vill arbeta inom branschen i framtiden. Av dessa elever är ändå närmre hälften studiemotiverade i skolan idag. Yrkesrollen är troligtvis inte det drivande positiva målet för de tillfrågade eleverna i vår undersökning. Intresset för undervisningens innehåll kan istället vara det som är

drivande för dessa elever. Att intresset är en viktig motivationsskapande faktor kan vi utläsa från vår undersökning. Även positiv förväntan är en viktig drivkraft för motivationen. Bland de elever som är studiemotiverade i skolan idag och vars studiemotivation har ökat under gymnasietiden, dessa elevers förväntningar motsvarar innehållet i utbildningen.

De tillfrågade eleverna fick ta ställning till påståendet om de blir studiemotiverade när de får vara med och påverka undervisningen. Resultatet av denna fråga är relativt svårtolkad då den största andelen av eleverna instämmer delvis. Däremot visar resultatet från vår studie att betyg är en faktor som är motivationsskapande. Mer än hälften av de tillfrågade eleverna blir studiemotiverad genom att få betyg. För 41 procent av eleverna har studiemotivationen under gymnasietiden ökat och för 28 procent har studiemotivationen minskat. 31 procent av de tillfrågade eleverna svarade att deras studieintresse är oförändrat

5 DISKUSSION

I detta avsnitt diskuteras vår studie i sin helhet gällande motivet för studien och arbetets gång. Vidare diskuteras metodval och genomförandet av undersökningen. Slutligen diskuteras det som framkom i vår resultatanalys och studie- och yrkesvägledarens betydelse i skolans motivationsarbete. Den information och kunskap om ämnesområdet som vi samlat in innan vi började vår studie påvisade negativa siffror gällande gymnasieelevers studiemotivation. Under arbetets gång fann vi dock fler tidigare forskningsresultat som visade att det har skett en förbättring. Även resultatet från vår undersökning visade sig vara positivt när det handlar om gymnasieelevernas studiemotivation.

Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Styrkan med vår studie utifrån ett metodperspektiv anser vi är att spridningen av elever, från olika program och skolor, ger en bredd i undersökningen. Denna metod har fungerat bra med hänsyn till syftet med vår studie, dock har vi i efterhand förstått att det funnits vissa brister i enkäten. Utifrån vår kunskap om denna typ av arbete samt studiens begränsade omfattning har det varit svårt att få fram en enkät som täcker ämnesområdet i sin helhet. Frågor som varit av intresse att få svar på är till exempel frågor angående skolpersonalens nytta för motivationsarbetet. Vi anser dock att vi genom vår enkätundersökning har besvarat våra forskningsfrågor utifrån syftet med studien.

Vår uppfattning var från studiens början att eleverna kände olust och saknade motivation till studierna. Vårt resultat visade dock på motsatser då de tillfrågade eleverna är studiemotiverade i större utsträckning än vi tidigare trott. De rapporter som vi tagit del av innan vi påbörjade vår studie visar en mer negativt ståndpunkt gällande studiemotivationen på gymnasieskolan idag. Utifrån vad som framkommit i vår studie är det rimligt att anta att många elever upplever sig själva som studiemotiverade. I och med att vi fått många negativa varsel gällande studiemotivationen bland gymnasieeleverna innan vi påbörjade vår studie kan detta ha medfört att vår syn på resultatet tenderat till att bli negativt. Det finns alltid en risk att de förväntningar som

finns på förhand kan bidra till att påverka tolkningen av resultatet. Vi har dock varit medvetna om detta och varit noga med att försöka att inte vinkla resultatet.

Vårt resultat visade på att de flesta av de tillfrågade eleverna inte valde sitt program för att de hade tidigare yrkeserfarenhet vilket vi fann oroväckande. Eftersom de yrkesinriktade utbildningarna är inriktade på just ett specifikt yrke anser vi att det är viktigt för studiemotivationen att man känner till och vet vad yrket innebär för att kunna se mål med sin utbildning. Bland de elever som valde en yrkesinriktad utbildning på grund av att de provat på yrket innan var studiemotivationen hög. Att samverkan mellan skola och arbetsliv fungerar bra redan i grundskolan anser vi är mycket betydelsefullt. Prao och studiebesök hjälper eleven att göra ett mer underbyggt val och har därmed större chans att även under gymnasietiden se mening med utbildningen och känna sig studiemotiverad.

Det framkom också i vår undersökning att en mycket stark anledning till att ett yrkesförberedande program på gymnasiet valdes beror på att praktiskt arbete ingår i utbildningen, vilket var ett resultat som vi förmodade skulle bli synlig. Det är viktigt att se de elever som behöver mer praktiskt arbete i undervisningen för att motivera dessa. Idag går ungdomar i skolan allt längre tid och det kan vara svårt för många som inte lyckas med skolresultaten att förbli studiemotiverade. När en elev har upplevelser av att inte klara av skolans krav kan eleven få negativa känslor till skolan. I vår undersökning framkom det att de tillfrågade eleverna blev studiemotiverade när de fick betyg. Detta kan bero på, enligt vår mening, att elevernas enda form av bekräftelse fås genom betygen. Vi anser att det krävs en uppmuntrande miljö med skolpersonal som har positiva förväntningar på eleven och tror på den enskilda elevens kapacitet för att på så sätt skapa studiemotivation. Elevens självkänsla kan stärkas genom beröm, stöd och uppmuntran. Om eleven känner sig sedd och känner att någon lyssnar kan beteende och känslor till skolan ändras och motivationen öka.

Studie- och yrkesvägledaren på skolan är en person som, med hjälp av sina färdigheter i samtalsmetodik, i allra högsta grad kan delta i motivationsarbetet. Det är viktigt att i samtalet skapa en atmosfär av samarbete, där vägledaren undviker en auktoritär hållning inför eleven och istället stödjer eleven för att skapa en god relation och ett klimat som främjar, inte tvingar till förändring. En duktig vägledare kan göra stora insatser för elever som förlorat sin studiemotivation. Genom motiverande samtal kan man starta en

förändringsprocess hos eleven. En process som i sin tur leder till ökad studiemotivation. Det kan vara nödvändigt att hitta alternativ till den traditionella undervisningsformen. Om eleverna får vara delaktiga och ha inflytande i skolsituationen kan deras studiemotivation öka. Våra förhoppningar är att den nya reformen av gymnasieskolan 2010 ska fungera bättre för de elever som är duktiga på praktiskt arbete. Yrkesutbildningarna ska antingen ges som skolförlagd eller som lärlingsutbildning. Det kommer dock fortfarande vara av stor vikt att även grundskolan integreras mer med arbetslivet. Vi anser att studie- och yrkesvägledaren även i detta integreringsarbete spelar en central roll.

5.1 Slutsats

På vår första frågeställning, hur stor andel av gymnasieeleverna på yrkesförberedande program som är studiemotiverade i skolan, fick vi ett resultat som visade att över 70 procent känner sig studiemotiverade. Vår andra frågeställning handlade om vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas studiemotivation. Detta gav ett resultat att eleverna är som mest studiemotiverade när de får arbeta praktiskt, med tydliga mål och får betyg på det de gör. Då de får vara med och påverka undervisningen motiverar eleverna men inte i lika stor utsträckning.

Vi koncentrerade oss ej på kön eller programval då vi presenterade vårt resultat. Anledningen till detta var att vi var tvungna att begränsa oss i vår studie och vi valde därför att lägga fokus på studiemotivationen i sin helhet istället för att inrikta oss på genus eller programval. En studie om hur studiemotivationen sett ur ett genusperspektiv hade varit mycket intressant för fortsatt forskning inom området. Då vårt arbete utgår från elevperspektivet skulle motsvarande undersökning utifrån ett personalperspektiv vara intressant och kompletterande för fortsatt forskning. Ett större engagemang från skolpersonal tror vi kan vara en viktig bidragande faktor för att skapa studiemotivation hos eleverna. Det krävs lyhördhet bland personal där varje enskild elevs behov och önskemål tillgodoses gällande undervisningsform och ämnesutbud.

Referenser

Andersson, A. Damkjaer, L. Lykke, L C. (2005) Kompassen till ditt liv – coachning i att

skapa förändring. Stockholm: Viva Förlag

Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Bergendal, G. (1990) Praktikgrundad kunskap. Lund: Studentlitteratur

Dahlgren, H. (2001) Lärprocessen om målmedvetet lärande. Solna: Eklunds Förlag

Gustavsson, B. (2002) Vad är kunskap? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Liber

Henrysson, L. (1994) Syo-kulturer i skolan – elevers och skolpersonals uppfattningar av

studie-, yrkes-, och arbetslivsorientering på några högstadieskolor. Stockholm:

Almqvist & Wiksell International

Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Liber

Lindh, G. (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: HLS Förlag

Lindh, G. (1988) Vägledningsboken- vägledning med inriktning på utbildning, yrke och

arbete.Lund: Studentlitteratur

Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006) Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera

och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur

Patel, R. & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Sjöberg, L. (1997) Studieintresse och studiemotivation – en analys av de grundläggande

faktorerna. Stockholm: Institutet för individanpassad skola

Skolverket (2008) Studieresultat i gymnasieskolan - en statistisk beskrivning av

ofullständiga gymnasiestudier. Växjö

Stipek, D. & Seal, K. (2001) Motivated Minds. New York: Owl Books

Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB

Internetreferenser

11 oktober 2006

Regeringen blåser av gymnasiereformen

http://www.regeringen.se/sb/d/7653/a/70825

4 september 2004

Yrkesutbildning ger inga jobb

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=307379

28 mars 2008

Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola

Utbildningsdepartementet http://www.regeringen.se/sb/d/10463 15 februari 2008 Gymnasieskolan http://www.skolverket.se/sb/d/740 18 juli 2007

Indragna studiestöd ökar kraftigt

17 juni 2008

Bättre resultat i gymnasieskolan men många avbryter studierna i förtid

Bilaga 1