Gymnasieelevers studiemotivation - En kvantitativ studie på yrkesförberedande program

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Gymnasieelevers studiemotivation

En kvantitativ studie på yrkesförberedande program

Learning motivation among college students

A quantitative study on vocational program

Malin Björk

Anna-Karin Schmidt

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examensarbete 15hp

2008-11-04

Examinator: Nils Andersson Handledare: Anna-Karin Svensson

Sammanfattning

Gymnasieskolan, som idag är en frivillig skolform, skulle kunna jämföras med den obligatoriska grundskolan eftersom minst gymnasiekompetens förväntas av individen både från samhället och från arbetslivet. Ungdomars möjligheter att ta sig ut på arbetsmarknaden har försämrats under de senaste årtiondena och det finns få andra alternativ för ungdomar än gymnasieskolan. Detta medför att många elever blir tvingade in i fortsatta studier efter grundskolan med bristande studiemotivation.

Under våra praktikperioder har vi själva uppmärksammat att dessa elever är krävande i tid och engagemang både för lärare, studie- och yrkesvägledare samt övrig skolpersonal. Eftersom motivationsarbete är en fråga om bemötande är det därför högst angeläget för oss i vår kommande yrkesprofession att ha kunskap om bemötandet av dessa elever. Syftet med denna studie är att kartlägga, hur stor andel av gymnasieelever på yrkesförberedande gymnasieprogram som är studiemotiverade i skolan. Vi vill även undersöka vilka faktorer i skolan som kan påverka deras studiemotivation. I vår undersökning har vi utgått från följande frågeställningar:

•

•

Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning då detta metodval var mest lämpligt för vårt syfte. Vår undersökning omfattar 105 gymnasieelever fördelat på fem olika program från fyra gymnasieskolor. Resultaten av undersökningen visar att de elever på de yrkesförberedande programmen som ingått i vår studie är mer studiemotiverade än vad vi tidigare trott. Det framkommer även att den praktiska delen i programmen i stor utsträckning är viktig för dessa elevers studiemotivation.

Förord

Vi vill tacka samtliga elever som ställt upp i vår enkätundersökning.

Vi vill även tacka lärare och övrig personal på de olika skolorna vi besökt som tagit tid och hjälpt oss på olika sätt under arbetets gång.

Ett stort tack vill vi även rikta till vår handledare som gett oss värdefulla råd, stöd och uppmuntran i vårt skrivande.

Malmö, oktober 2008 Malin Björk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING

1

1.1 Bakgrund

1

1.2 Syfte

3

1.3 Avgränsningar

3

2 TEORIBAKGRUND

4

2.1 Gymnasieskolan idag

4

2.2 Den nya gymnasieskolan 2010

4

2.3 Motivation

5

2.4 Behov

6

2.5 Mål

8

2.6 Praktiska inslag

9

2.7 Elevpåverkan

11

2.9 Studie- och yrkesvägledarens roll i motivationsarbetet

11

3 METOD

14

3.1 Metodval

14

3.2 Urval

15

3.3 Bortfall

16

3.4 Genomförande

16

3.5 Reliabilitet och validitet

17

4 RESULTAT OCH ANALYS

19

5 DISKUSSION

34

5.1 Slutsats

36

6 REFERENSER

37

1 INLEDNING

I det första kapitlet presenteras bakgrunden till vårt examensarbete där en kort redogörelse för hur bland annat dagens skolsituation i gymnasieskolan ser ut. Därefter beskriver vi hur detta får relevans för vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare. Avslutningsvis i detta kapitel framställs syftet med studien och de frågeställningar som ligger till grund för vårt examensarbete.

1.1 Bakgrund

Gymnasieskolan, som idag är en frivillig skolform, skulle kunna jämföras med den obligatoriska grundskolan. Detta eftersom minst gymnasiekompetens förväntas av individen både från samhället och från arbetslivet. Bristen på andra alternativ för ungdomar än gymnasieskolan, medför att många elever blir tvingade in i fortsatta studier efter grundskolan. Ungdomars möjligheter att ta sig ut på arbetsmarknaden har försämrats på senare år vilket har lett till att skoltrötta elever gått vidare till gymnasiet, och inte sällan till det individuella programmet. De senaste årtiondena har arbetslivet och sysselsättningen förändrats för ungdomar. I slutet på 1980-talet hade drygt 200 000 ungdomar (16–19 år) ett arbete och omkring 500 000 unga vuxna (20–24 år) var sysselsatta. Under 1990-talet minskade sysselsättningen med totalt 710 000 arbetstillfällen och nästan hälften av dessa försvann från ungdomar och unga vuxna (Skolverket, 2008). Detta kan medföra att elevens eget intresse och studiemotivation minskar, eftersom människor mår bäst och presterar bäst när de sysslar med något som de är intresserade av (Sjöberg, 1997).

Med hänsyn till den rådande debatten om bristande studiemotivation i gymnasieskolan, däribland rapporter om ökat skolk och ett större antal elever med indraget studiestöd samt avhopp från de nationella programmen, fann vi stort intresse att forska vidare i detta högst aktuella ämne. Antalet gymnasieelever som får sitt studiestöd indraget har ökat med 300 procent i hela landet de senaste tre åren (DN, 18/7 2007). Nästan var tredje elev hoppar av gymnasieskolan. 10 000 avhopp sker under de två första åren och ytterligare 20 000 elever lämnar tredje årets gymnasiestudier utan att ha grundläggande behörighet (DN, 17/6 2008). Att antalet elever ökar på de individuella programmen och att dessa program är på väg att bli gymnasiets enskilt största utbildning (DN, 11/10 2006) anser vi är mycket oroväckande och därmed sattes grunden till denna studie.

I vår undersökning vill vi genom en kvantitativ studie ta reda på hur stor andel av gymnasieelever på yrkesförberedande gymnasieprogram som är studiemotiverade i skolan ur ett elevperspektiv. Vidare vill vi ta reda på vilka faktorer i lärandesituationen i skolan som kan påverka elevernas studiemotivation. Vi har valt att inrikta oss på elever på yrkesförberedande gymnasieprogram på kommunala skolor, detta med stöd av en undersökning gjord av finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi, ESO. Studien undersökte 382 gymnasieskolor i Sverige som hade mer än 30 avgångselever 1999 och deras undersökning bedömde flera olika faktorer. Bland annat huruvida skolornas elever har höjt eller sänkt sitt medelbetyg i kärnämnena sedan grundskolan, hur stor andel av avgångsstudenterna som har allmän behörighet till högskola samt hur stor andel av skolornas studenter som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år. ESO:s undersökning visade en tydlig tendens att små skolor, friskolor och skolor som erbjuder teoretiska program hamnar högt upp i rankingen, medan stora, kommunala skolor med främst yrkesförberedande utbildningar återfinns långt ned på listan (GP, 1/6 2001).

1.1.1 Yrkesrelevans

Under våra praktikperioder har vi själva uppmärksammat att de elever som har bristande studiemotivation är krävande i tid och engagemang både för lärare, studie- och yrkesvägledare samt övrig skolpersonal. Detta är ett viktigt undersökningsområde som berör arbetssituationen på skolan och som kan vara en av orsakerna till problemsituationer som uppstår på gymnasieskolan. Motivation och motivationsarbete är en fråga om bemötande (Jenner, 2004) och det är därför högst angeläget för oss i vår kommande yrkesprofession att ha kunskap om bemötandet av dessa elever. Motivation är inte en egenskap hos individen utan en följd av erfarenheter och bemötande. För de som är inblandade i motivationsarbetet gäller det att ha en förståelse för vad dålig självkänsla och misslyckanden kan innebära (Jenner, 2004). Tydliga mål är en viktig faktor för studiemotivationen bland eleverna (se kapitel 2.6 och kapitel 4) och det är därför betydelsefullt i studie- och yrkesvägledarens arbete att hjälpa eleven att se kopplingen till de uppställda målen. Förutom kännedom om sina inre förutsättningar och kunskap om yttre faktorer såsom valalternativ måste eleven också veta hur de ska gå tillväga för att nå målen (Henrysson, 1994).

1.2 Syfte

Med underlag av ovanstående text där vi beskriver skolsituationen i gymnasieskolan, med bland annat bristande alternativ till gymnasieskolan, minskad studiemotivation och ett ökat avhopp från de nationella programmen vill vi i vår studie ur ett elevperspektiv lyfta fram denna problematik. Syftet med denna studie är att kartlägga, genom en kvantitativ undersökning, hur stor andel av gymnasieelever på yrkesförberedande gymnasieprogram som är studiemotiverade i skolan. Vi vill även undersöka vilka faktorer i skolan som, enligt elevernas uppfattning, kan påverka deras studiemotivation.

1.2.1 Frågeställning

Utifrån ovanstående syfte har följande frågeställningar formulerats

•

•

1.3 Avgränsningar

Begreppet motivation är så pass omfattande och kan innefatta alltifrån psykiska, fysiska, sociala, kulturella och genetiska aspekter etc. Vi har därför bestämt oss för att fokusera på och begränsa oss till elevens studiemotivation och faktorer i lärandesituationen i skolan som kan påverka denna. På grund av våra tidsramar omfattar studien endast ett avgränsat geografiskt område samt ett begränsat antal elever.

2 TEORIBAKGRUND

Detta avsnitt inleds med en kort presentation av den nuvarande gymnasieskolans och dess styrdokument samt den nya gymnasiereformen, 2010. Detta efterföljs av en presentation av motivationsbegreppet. Det finns många olika teorier kring motivation och vi har därför valt att i detta avsnitt endast behandla de teorier och motivationsfaktorer som vi finner mest relevanta för vår studie

2.1 Gymnasieskolan idag

Samtliga kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform och eleverna har i princip rätt att få sitt förstahandsval tillgodosett (Skolverket, 15/2 2008). Gymnasieskolan styrs av skollag och läroplan. Skollagen anger de övergripande målen för skolans verksamhet och läroplanerna anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. Den senaste läroplanen för gymnasieskolan (Lpf 94) trädde i kraft den 1 juli 1994.

Från år 2000 finns det 17 olika nationella program, samtliga är treåriga och ger behörighet att studera på universitet eller högskola. Varje program omfattar 2500 gymnasiepoäng. Samtliga nationella program innefattar åtta kärnämnen; svenska, engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap och religionskunskap. Varje program får sin egna specifika utformning genom sina karaktärsämnen. Tretton av programmen ska innefatta minst femton veckor på en arbetsplats utanför skolan, s.k. arbetsplatsförlagd utbildning. På fyra av programmen är arbetsplatsförlagd utbildning inte obligatorisk (Skolverket, 15/2 2008).

2.2 Den nya gymnasieskolan

Enligt den nuvarande regeringens förslag kommer en ny gymnasiereform att träda i kraft under hösten 2010. Några av de problem man då vill försöka motverka är de många avhoppen från de nationella programmen på gymnasieskolan och att många elever inte klarar av de uppsatta målen. Bidragande orsaker är bland annat det höga antalet elever på IV-programmet och att många saknar betyg från grundskolan.

Huvuduppgiften i förslaget är en ny struktur för gymnasieskolan där yrkesutbildningarna är en viktig del i utredningen. Förslagen ska leda till en högre kvalitet i såväl yrkesutbildning som studieförberedande utbildning.

I förslaget ska 19 nya nationella program inrättas där 14 av dessa är yrkesprogram som ska leda till anställningsbarhet. En yrkesutbildning kan antingen ges som skolförlagd eller som lärlingsutbildning. För skolförlagd yrkesutbildning gäller att det är obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. Förslaget innebär också att det inrättas fem nationella högskoleförberedande program som leder till att eleven blir väl förberedd för högskolestudier. Det ska finnas åtta gemensamma ämnen i alla gymnasieprogram; svenska, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa. De ämnen som idag kallas kärnämne föreslås ersättas med begreppet gymnasiegemensamma ämnen. Genom aktiva val ska eleven inom programmen kunna få grundläggande högskolebehörighet. De elever som läser inriktningarna yrkesexamen och lärlingsexamen får själva välja om de vill läsa in behörighet till högskolan (Regeringen 28/3 2008).

2.3 Motivation

Motivation är lust att nå ett mål och benägenhet att handla (Dahlgren, 2001).

Motivation: sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter i gång, upprätthåller och riktar beteende (Nationalencyklopedin).

Motivationsbegreppet särskiljs ofta mellan inre motivation och yttre motivation. Inre motivation är ett inifrån styrt beteende och är därför en process som aktiverar, guidar och bibehåller beteenden (Lundgren & Lökholm, 2006). Detta innebär att eleven som är intresserad och finner studierna som meningsfulla är motiverad utifrån inre krafter. Andra benämningar på inre motivation är naturlig motivering och sakmotivering (Imsen, 2000). Lundgren & Lökholm (2006) skriver att motivation kan liknas med kraften som får en bil att färdas framåt. Om den inre processen uteblir uppstår apati och utan motivation kan individen inte företa sig någonting. Med yttre motivation menas det tryck utifrån som påverkar den inre processen (Lundgren & Lökholm, 2006) och därmed väcks benägenheten att handla av ett yttre stimuli (Dahlgren, 2001). Exempelvis

när en elev studerar för att få bra betyg styrs dennes benägenhet att handla enbart av möjlighet till belöning. Gemensamt för de båda motivationsformerna är dock att källan till handlandet är en positivt drivande erfarenhet eller förväntan, antingen om det är glädje som styrs inifrån eller möjlighet till framtida belöning (Imsen, 2000). Hur man förhåller sig till sina upplevelser bestäms av vilket värde man tillmäter varje enskild upplevelse. En erfarenhet har alltid sitt ursprung i en upplevelse. Beroende på hur man uppfattar upplevelsen gör man erfarenheter som både kan vara positiva och negativa. Upplevelser av framgång och misslyckanden är betydelsefulla i ens liv. Upplevelser av framgång är förknippade med positiva prestationer och ger upphov till en känsla av lust att handla målinriktat, dvs. motivation (Andersson, Damkjaer & Lykke, 2005).

Inom motivationsteorin skiljs benämningarna primär och sekundär motivation åt. Den första anser man vara biologiskt betingad medan den andra anses vara en följd av social och kulturell inlärning (Dahlgren, 2001).

Nyfikenhet, intresse och hunger efter kunskap väcks genom att det främmande görs bekant och det alltför välbekanta görs främmande (Gustavsson, 2002, s.46).

Prestationsmotivation handlar om elevens verklighetsförankring när det gäller att välja mål, ambitioner och uppfattning om vad som är värt att arbeta med. Det är även en önskan att utföra någonting bra. En individ med hög prestationsmotivation har en positiv inställning till att själv klara av saker och ting och gör sitt bästa oavsett belöning. Prestationsmotivation är därmed ej i första hand kopplad till önskan om belöning. För att använda oss av termer som vi tidigare nämnt handlar prestationsmotivation om inre motivation och inte om yttre (Imsen, 2000).

2.4 Behov

Alla beteenden syftar till att tillfredsställa behov. Människan har till skillnad från enkla organismer inlärningen som ett mellanled mellan behov och beteende. Genom tidigare inlärning kan vårt beteende förändras (Dahlgren, 2001).

Behov: begrepp som inom fysiologi och psykologi används för att förklara människors och djurs målinriktade beteende (Nationalencyklopedin).

I grunden finns de biologiska behoven, dvs. behov av näring, sömn, skydd osv. och individens beteende syftar till att tillfredsställa behoven. Hos människan väcker behoven föreställningar om vad som kan tillfredsställa det, men föreställningarna kan även väcka ett behov. Ett behov kan skapa en inre föreställning och ökar benägenheten att handla (Dahlgren, 2001). Han menar dessutom att i inlärningssammanhang måste målet vara det som drar, såtillvida att individen kopplar målbilden till ett behov. Målet upplevs som svaret på ett behov.

Figur 1 Koppling mellan mål och behov (Dahlgren, 2001 s. 65)

2.4.1 Maslows behovshierarki

Abraham Maslows behovshierarki är en av de behovsteorier som fått starkt fäste bland pedagoger och i skolan (Imsen, 2000). Maslow anser att det finns fem grundläggande behov och dessa skall ses sammanhängande med varandra. Han menar att människan aldrig blir tillfreds utan hela tiden söker efter något mer. När ett behov är tillfredsställt finns det alltid ett nytt behov att tillgodose och vad individen söker efter beror på hur tidigare behov blivit tillfredsställda.

Enligt Maslow är några behov mer grundläggande än andra och han ordnar dem i en hierarki. Primärbehoven kommer först och de behov som är mer humanistiska och socialt orienterade kommer därefter. Detta därför att dessa behov ger sig tillkänna efter att de mer grundläggande behoven är någorlunda tillfredsställda (Imsen, 2000).

Målbild Behov

Motivation:

inre koppling mellan behov och föreställning om vad som leder till behovstillfredsställelse

Figur 2 Maslows behovshierarki

2.5 Mål

Begreppet mål har en viktig betydelse i motivationsteorin. Dahlgren hävdar att det är själva målet som är motivationskällan (Dahlgren 2001). Han skriver sedan att motivation är lust att nå ett mål och att det råder en växelverkan mellan dessa två. Individen blir motiverad när denne ser en chans att få göra något som överrensstämmer med ens uppsatta mål (Andersson, Damkjer & Lykke, 2005).

Mål ska vara tydliga, adekvata, mätbara eller verifierbara samt realistiska (Lindh, 1988). Imsen (2000) skriver att eleven har ett behov av målinriktade aktiviteter. För att en elev ska få ökad motivation är det viktigt att denna anser målet värt att arbeta mot. Incitamentvärdet är lågt om individen inte själv ser något värde i uppgiften och detsamma gäller även motivationen. Incitamentvärde är den psykologiska benämningen för belöning. Belöning som drivkraft är subjektiv och beror på individens eget värderingssystem (Imsen, 2000). Imsen (2000) menar att det är de lagom svåra uppgifterna som är gynnsamma för motivationen. Individen ser då både möjligheter att lyckas och viss osäkerhet och själva tvivlet blir upphovet till att söka kunskap. När det uppstår problem, eller när vi börjar tvivla på det vi gör söker vi kunskap för att lösa problemet (Gustavsson, 2002).

1. Fysiologiska behov 2. Behov av trygghet och säkerhet 3. Behov av kärlek och social anknytning

4. Behov av uppskattning och positiv självuppfattning

5. Behov av självförverkligande

Dahlgren (2001) beskriver hur målet fungerar som en dragningskraft. Målet måste vara konkret och synligt i individens fantasi för att det ska fungera som dragningskraft. Även Gustavsson (2002) skriver att målet ska vara angivet från början och vägen dit ska helst var så kort som möjligt. För högt uppsatta mål brukar bero på bristande självuppfattning (Lindh, 1988). Lindh (1988) hävdar att det är lönlöst om målet är tydligt och konkret om eleven saknar resurser att nå det. Om målen är för långt borta påverkas inte motivationen nämnvärt utan individen känner snarare att det inte är något att sträva efter (Dahlgren 2001). Därför är det oftast bättre att eleven börjar med mål som denne säkert vet sig ha möjlighet att nå eller att ha genomarbetat ett alternativt mål om det finns risk att målet inte kan uppnås (Lindh, 1988). Dahlgren (2001) menar att motivation kan ses som ett tillstånd i fem dimensioner och om alla fem dimensionerna är med i upplevelsen har målet stor dragningskraft.

Figur 3 Motivationstillståndets fem dimensioner (Dahlgren, 2001 s. 67)

2.6 Praktiska inslag

Kunskap är både av teoretisk och av praktisk karaktär. För att särskilja dessa två är en klassisk uppdelning sådan att man knyter an människans olika förmågor och det hon är utrustad med. Detta betyder att kroppens eller handens arbete räknas till praktiska verksamheter, manuellt arbete, medan medvetandets verksamhet räknas till det teoretiska, intellektuella arbetet (Gustavsson, 2002).

Den österrikiske filosofen Wittgenstein hade en tanke att viss kunskap går att uttrycka i ord, medan annan ej var möjlig att uttrycka verbalt. Dessa två kunskaper benämns som påståendekunskap och förtrogenhetskunskap. I praktiken förvärvar man kunskap som

1. Jag har en tydlig bild av målet 2. Jag behöver lära detta

3. Jag vill lära detta

4. Jag kan genomföra arbetet att lära detta 5. Jag har överblick över de sammanhang där

till stor del är oartikulerad, kroppslig och tyst, såkallad tyst kunskap. Man får en förtrogenhetskunskap, som gör det möjligt att bedöma och fatta kloka beslut i praktiska situationer, dvs. man vet vad och hur man ska göra, men ofta kan man inte förklara varför (Bergendal, 1990).

Idag har de yrkesinriktade gymnasieprogrammen cirka 1500 timmar praktisk utbildning av totalt cirka 2 400 timmar i hela utbildningen. Österlind och Lindell hävdar i sin debattartikel att andelen praktiktimmar är för låg:

Gymnasieskolan ger yrkeseleverna för få timmars yrkespraktik för att de ska kunna få arbete. Kontakten mellan näringslivet och skolorna är inte tillräcklig för att utbildningen ska hålla den nivå som krävs (DN 4/9 2004).

Enligt Sjöberg (1997) kan även verklighetsorienterade och praktiska inslag i en utbildning medföra upplevelse av kontroll och viktig kompetens och därmed gynnas även intresset. Det kan vara en bra strategi att visa på praktiskt värde och knyta an till andra miljöer utanför skolan då intresset hos eleverna är svagt (Sjöberg, 1997). En del av de resurser som eleven besitter är dolda och tillmäts inte något värde eftersom de inte är synliga. När dessa resurser upptäckts och prövas i handling blir de plötsligt synliga för en själv och andra och det kan stärka ens motivation (Andersson, Damkjaer & Lykke, 2005).

Samverkan mellan skola och arbetsliv bör kunna bidra till dels att eleverna får en realistisk uppfattning av arbetslivet och arbetsmarknaden och dels att eleverna får möjlighet att uppleva kopplingen mellan den abstrakta undervisningen i skolan och den praktiska tillämpningen av denna kunskap (Henrysson, 1994).

En aktiverande pedagogik har större chans att skapa intresse än en där eleverna är mer eller mindre passiva mottagare av information (Sjöberg, 1997, s. 24).

Enligt EOS:s undersökning som tidigare nämnts (se kapitel 1.1) fick de skolor bäst resultat som integrerade undervisningen med praktik från arbetslivet. En tydlig uppdelning finns fortfarande mellan praktiska och teoretiska utbildningar. Den praktiska kunskapen har värderats lågt i jämförelse med den teoretiska och intellektuellt arbete

har länge ansetts ha högre status än handens arbete. Denna uppdelning mellan det mentala och det fysiska menar Gustavsson (2002) har lett till ett odemokratiskt samhälle och en förändring av utbildningen medför en demokratisering. Kunskap ska vara användbar och allt fler utbildningar specialiseras och organiseras så att de närmar sig den praktiska verksamhet i vilken den ska användas (Gustavsson, 2002).

2.7 Elevpåverkan

De demokratiska principerna i läroplanen (Lpf 94) ska omfatta alla elever. Dessa principer innebär att eleverna ska kunna påverka, vara delaktiga i och ta ansvar för skolarbetet. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (I kap. 2 och 9§§). Skolan skall sträva mot att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning (Lpf 94).

Sjöberg (2007) framhäver vikten av att elevernas egna idéer tas tillvara. Individuella scheman som passar varje elev är bara ett exempel på åtgärder skolan kan göra för att elevens känsla av kontroll ökar. Denna känsla är viktig och eleven uppmuntras då till att ta eget ansvar och få överblick över skolsituationen.Som tidigare skrivet (se kapitel 2.6) har en aktiverande pedagogik större chans att skapa intresse hos eleverna, då den tillåter eleverna en högre grad av egenkontroll. Både barn och vuxna eftersträvar kontroll över sin situation och när de upplever sådan kontroll utvecklas motivation, intresse och kreativitet hos individen (Sjöberg, 1997). Flera studier visar att elever som har lärare som ger dem val och kontroll över sin undervisning blir mer motiverade än elever vars lärare bestämmer varje steg (Stipek & Seal, 2001). Deci och Ryen har formulerat självbestämmandeteorin som berör inre motivation och studiemotivation. De menar att vi har ett verkligt jag och de handlingar som styrs av detta är våra enda fria handlingar som inte påverkas av yttre effekter. Dessa fria handlingar är de som i störst omfattning väcker vårt intresse och leder till inre motivation genom upplevelsen av självständighet (Sjöberg, 1997).

2.8 Studie- och yrkesvägledarens roll i motivationsarbetet

Vägledning innebär att ge människor ett bättre beslutsunderlag för sina val men också att bidra till en ökad självinsikt och ökade kunskaper om vilka alternativ som finns och vad dessa kan innebära. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som

förbereder för framtida val av yrke, utbildning, arbete och livsform. Med vägledning i snäv bemärkelse menas personlig vägledning, enskilt eller i grupp (Lindh, 1997).

Relationer till andra människor påverkar ens motivation (Andersson, Damkjaer & Lykke, 2005, s. 77).

Vägledningen som bedrivs i skolan är ett samspel mellan studie- och yrkesvägledaren och eleven, vilket avser att stödja eleven och tillsammans finna en lösning på elevens situation. Vägledningsprocessen syftar dels till att öka självkännedomen och dels till att skapa en medvetenhet hos eleven om problemsituationen samt om de inre och yttre påverkansfaktorerna (Henrysson, 1994). Det finns ett flertal olika vägledningsmodeller att använda sig av men momenten är överlag desamma. Vägledaren, skall tillsammans med eleven, utreda och klargöra problemsituationen, hitta alternativa lösningar, vidga perspektiv, formulera mål och delmål (Lindh, 1988). Det krävs ofta att studie- och yrkesvägledaren tillsammans med eleven identifierar olika vägar för att denne ska nå sina uppsatta mål, dvs. upprättar en handlingsplan som ska genomföras (Henrysson, 1994). Därefter är det viktigt att en utvärdering av vägledningsprocessen sker (Lindh, 1988).

Varje människa har behov av att använda sig själv och utnyttja sin potential och om detta inte sker kan individen bli missnöjd och tappa motivationen. Att vara medveten om sina resurser kan hjälpa till att skapa önskvärda förändringar (Andersson, Damkjaer & Lykke, 2005). Lindh (1988) skriver att vägledningen ska ha klargörande effekter och de faktorer som påverkar individens problemsituation ska lyftas fram och bearbetas. I vägledningssamtalet blir individen klarare över vilka faktorer som påverkar situationen, de egna resurserna och kan därmed se vägar till förändring.

Det är också i mötet med andra vi förstår oss själva, eftersom det är först när vi kan se oss själva genom andras ögon som vi blir en individ (Lundgren & Lökholm, 2006, s. 72)

En förutsättning för att vägledning ska leda till ett positivt resultat skriver Lindh (1988) är att den först och främst ska utgå från den sökandes behov och situation. En elev som verkligen vill och tror sig kunna förändras lägger stor kraft bakom sina ambitioner.

Viljan till förändring uppstår genom skillnaden mellan det nuvarande beteendet och det önskade beteendet (Lundgren & Lökholm, 2006). Författarna betonar vikten av att personalen på skolan, som bedriver motivationsarbete, arbetar aktivt med att öka skillnaden mellan de båda beteendena för att en förändring hos eleven ska ske. Uppmärksamhet och konstruktiv feedback är tillsammans med öppenhet och tillit centrala inslag i motivationsarbetet (Andersson, Damkjaer & Lykke, 2005). Även beröm är en faktor som är motivationshöjande för eleven (Lundgren & Lökholm, 2006).

Berömmet ses som en belöning i syfte att stärka motivationen så att eleven även fortsättningsvis presterar det som anses önskvärt (Lundgren & Lökholm, 2006, s. 49)

Lundgren & Lökholm hänvisar till tidigare forskning inom området som visar att beröm skall ges på rätt sätt, genom att vara specifikt och uppriktigt, och vid rätt tillfälle för att åstadkomma önskad effekt. En elev som har låg självkänsla har svårare att ta till sig beröm eftersom det inte överensstämmer med dennes aktuella självbild. Därför är det så viktigt att berömmet är genuint ärligt och specifikt. Författarna betonar även hur stor vikt relationen har i motivationsarbetet. Om uppmuntran ges i en relation som ej är god, minskar berömmet i sin äkthet och kan upplevas som manipulativt, kontrollerande eller för sympatiskt. (Lundgren & Lökholm, 2006)

3 METOD

I detta avsnitt beskriver och motiverar vi vårt val av metod för vår undersökning. Vi redogör även kort för hur vår enkät är utformad. Vidare beskrivs urvalet av deltagare samt hur genomförandet av studien gick till. Kapitlet avslutas med frågor som rör studiens trovärdighet.

3.1 Metodval

Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod i form av en företrädesvis strukturerad enkätundersökning. Då vårt syfte är att kartlägga förekomsten av studiemotivation bland gymnasieelever på yrkesförberedande gymnasieprogram ansåg vi det mest lämpligt, med underlag av Trost (2007), att använda denna typ av metod. En kvantitativ metod används då frekvenser och procentuella beskrivningar ska anges (Trost, 2007). Vårt val av en kvantitativ metod grundar sig på hur vi har formulerat vårt syfte och problemområde. Den kvantitativa metoden är mer generaliserande och eftersom vårt intresse ligger i att påvisa en generell bild av hur studiemotivationen ser ut bland de tillfrågade gymnasieeleverna ansåg vi att en kvantitativ metod var mest fördelaktig. Begreppet generalisering är ofta problematiskt att använda i kvalitativa studier, då en kvalitativ intervju ska leda fram till en förståelse för ett fenomen (Patel & Davidsson, 2003). Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något och är en undersökningsmetod som hade gett oss ett material som visar hur ett fåtal elever tycker och tänker. Denna metod hade, utifrån vårt syfte, ej varit lämplig då vi vill undersöka hur stor andel av de tillfrågade eleverna som känner sig studiemotiverade. En statistisk analysmetod är att föredra eftersom vi vill ta reda på hur stor andel av eleverna som är studiemotiverade.

I vår enkät råder en hög grad av standardisering det vill säga att variationsmöjligheterna är begränsade. En kvalitativ undersökning hade gett en betydligt lägre grad av standardisering eftersom den ger utrymme för individen att svara med egna ord (Patel & Davidsson, 2003). En undersökning med låg standardisering hade gjort det svårt för oss att göra en statistisk analys. En statistisk analysmetod är som tidigare skrivet bättre för

vår undersökning då vi vill få fram en frekvens (Patel & Davidsson, 2003). Vår enkät är till större delen strukturerad med fasta svarsalternativ.

3.1.1 Enkätutformning

Syftet med vår enkät är att söka underlag för att kunna beskriva studiemotivationen i skolan bland gymnasieelever på yrkesförberedande program, ur ett elevperspektiv. Vi har främst format våra enkätfrågor utifrån våra två frågeställningar. Enkäten inleds med bakgrundsfrågor följt av åsiktsfrågor med tre svarsalternativ i en differentierad skala. Som tillägg till åsiktsfrågorna i enkäten hade vi en helt öppen fråga där eleverna kunde komplettera med sina egna tankar. Förutom dessa kompletterande frågor var frågorna i enkäten bundna till fasta svarsalternativ. Anledningen till detta var dels att det skulle bli lättare för eleverna att besvara frågorna och dels att det skulle underlätta vid sammanställningen och analysen av enkäten. Vårt val av varierade frågeställningar grundar sig i Trost (2007) som påpekar risken med att använda sig av allt för många åsiktsfrågor där de som svarar ska ta ställning till olika påståenden, då detta kan trötta ut den svarande. Vid utformningen av enkäten har vi varit noga med att använda oss av ett vardagligt språk, för att underlätta för eleverna att förstå frågorna och därigenom undvika missförstånd.

3.2 Urval

Vi gjorde ett slumpmässigt urval (Trost, 2007) av elever i gymnasieskolans yrkesförberedande program årskurs 2 och 3. Detta för att eleverna i vår urvalsgrupp ska vara representativa för vårt syfte på bästa sätt. Anledningen till att vi valde bort eleverna i årskurs 1 var att dessa elever precis påbörjat sin gymnasieutbildning och därför inte hunnit bilda sig en uppfattning om gymnasieprogrammet som krävs för att kunna besvara våra enkätfrågor. Ytterligare en viktig anledning till att vi valde bort eleverna i årskurs 1 var för att på många av de yrkesförberedande programmen påbörjar inte eleverna de praktiska ämnena förrän senare i utbildningen. Då undersökning bygger på att eleverna har en kännedom om de praktiska karaktärsämnena och kan jämföra dessa med de teoretiska kärnämnena föll urvalet på elever i årskurs två och tre.

Det slutliga antalet av gymnasieelever i vår urvalsgrupp uppgår till 105 stycken från sammanlagt fyra kommunala gymnasieskolor från två skånska kommuner. Dessa elever

representerar fem olika yrkesförberedande gymnasieprogram med ett flertal programinriktningar och profiler; Elprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Naturbruksprogrammet och Omvårdnadsprogrammet. Vår urvalsgrupp var inte en specifik grupp från början utan vi har utifrån tillgängligheten av elever på de olika skolorna fått ihop vår urvalsgrupp. Vi har koncentrerat oss på tillgängligheten av elever istället för att ha utgått från hela klasser, vilket har bidragit till att vi har fått en spridning och en bredd bland gymnasieprogram på ett fördelaktigt sätt. Omfattningen på studien gör den dock inte generaliserbar för hela populationen utan enbart representativ för urvalsgruppen.

3.3 Bortfall

För att få ett så begränsat bortfall som möjligt har vi varit närvarande vid både utdelning och insamling av enkäterna. Detta medförde ett obefintligt bortfall i antal utdelade enkäter, då vi återfick samtliga. Eftersom vi inte har någon vetskap om det totala antalet elever i de klasserna som vi genomfört vår undersökning i kan vi ej heller räkna bortfall på detta sätt. Däremot finns ett räknat bortfall i enstaka frågor i de insamlade enkäterna. Följande frågor 4.1, 4.3, 7, 9.2, 9.3, 9.4 och 9.5 (se bilaga 1) har ett bortfall vardera. Fråga 5 har två räknade bortfall och fråga 4.2 samt 13 har tre bortfall vardera.

3.4 Genomförande

Innan vi påbörjade vår undersökning genomförde vi en teststudie på fem personer som var representativa för vår urvalsgrupp. Vi har sedan tidigare haft kontakt med studie- och yrkesvägledaren på en gymnasieskola och valde därför att börja vår undersökning på denna skola. Vi fick genom denna kontaktperson förslag på tre olika lärare som sedan gav oss samtycke till att genomföra vår undersökning i de klasser som de undervisar i. Sammanlagt fick vi ihop 30 elever på denna skola. Studien fortlöpte vid kontakt med skolsekreteraren på en annan gymnasieskola som hänvisade oss till två olika gymnasieklasser. På denna skola blev enkätsvaren 33 stycken till antalet. Vidare kontaktades rektorerna på de två återstående gymnasieskolorna som gav oss tillåtelsen att utföra vår enkätundersökning på skolområdet. Lärare och skolkanslist hänvisade oss sedan vidare ut till sammanlagt 42 elever i fem olika klasser.

Eftersom enkäter bygger på individernas villighet att besvara frågorna är det därför viktigt att motivera dessa personer. Därför klargjorde vi syftet med undersökningen och enkäterna samt presenterade oss själva och studien i samband med utdelningen av enkäterna. Det är viktigt att de individer som ska besvara enkäten förstår syftet med undersökningen. Vidare är det viktigt att klargöra för individen på vilket sätt deras bidrag kommer att användas (Patel & Davidsson, 2003). Därför förklarade vi även att studien var frivillig och att svaren behandlas konfidentiellt och anonymt enbart till studiens ändamål. Vi undvek tolkningsproblem genom att vi var närvarande under tiden som enkäten besvarades och eleverna kunde ställa frågor direkt till oss.

Utifrån de svar vi samlat in har vi sedan bearbetat och analyserat resultatet. Vi har fört in våra enkätsvar i programmet SPSS för att få fram statistik, tabeller och kopplingar av resultatet. För att göra diagrammen som kan ses i kommande kapitel (se kapitel 4) har vi använt oss av Excel. Vi har tolkat och analyserat vårt resultat utifrån tidigare skrivna teorihänvisningar (se kapitel 2).

3.5 Reliabilitet och validitet

Vi anser att reliabilitet är relativt hög i det avseendet att vi får anta att de 105 elever som är tillfrågade har svarat ärligt på frågorna. Om en enkät ska betraktas som reliabel eller inte är svårt att veta innan vi ser hur den har blivit besvarad (Patel & Davidsson, 2003). På de frågor i enkäten som besvaras med ja eller nej har vi en följdfråga där de elever som svarade nej på frågan ska utveckla detta med varför de svarade som de gjorde (se bilaga 1, fråga 5 och 13). På dessa frågor har vi vissa tvivel om att eleverna har svarat ärligt. Vi anser oss kunna se en tendens att vissa elever svarat ja istället för nej på frågorna för att slippa skriva en förklaring. Reliabiliteten på dessa frågor är därför något lägre än övriga frågor.Vårt val av metod sätter vissa gränser då det är en standardiserad undersökning och det kan finnas en risk att eleven anser att det fattas alternativ som stämmer in på deras åsikter. Eleven kommer då att välja det alternativ som ligger närmast. Vi har höjt reliabiliteten på dessa frågor i enkäten genom öppna frågor där eleverna har fått möjlighet att komplettera med egna svarsalternativ.

När enkäter används finns det minst möjlighet att kontrollera tillförlitligheten i förväg (Patel & Davidsson, 2003). Vi har försökt att försäkra oss om att eleverna som besvarat

enkäten uppfattar den som vi tänkt oss genom att göra en pilotstudie och hämtat in synpunkter från utomstående. Patel & Davidsson (2003) påpekar vikten av att försäkra sig om att individerna som besvarar enkäten uppfattar den på ett korrekt sätt. Vi har även försökt att vara så noga som möjligt med instruktionerna till enkäten och varit närvarande för att individerna ska ha möjlighet att fråga och på så sätt undvika missförstånd på de enskilda frågorna. Med validitet menas om vi egentligen har undersökt det som vi vill undersöka och det är då viktigt att enkäten är rätt utformad så att frågorna ger svar på syftet med undersökningen. När vi gör undersökningar om människor rör det oftast om exempelvis inställningar, upplevelser och kunskap vilka alla är i hög grad abstrakta fenomen (Patel & Davidsson, 2003). Eftersom vår undersökning handlar om studiemotivation vilket är ett begrepp vars innebörd kan skilja sig åt mellan olika individer, valde vi att förklara vår definition av begreppet i enkäten för att på så sätt försäkra oss om en högre validitet i undersökningen. Validiteten i vår undersökning kan dock ha missgynnats av det faktum att vårt urval av elever endast består av dem som befinner sig i skolan. De elever som ej varit i skolan vid undersökningstillfällena kan ha frånvarit på grund av skolk. Låg studiemotivation är en av orsakerna till skolk och dessa elever innefattas tyvärr inte i vår undersökning.

4 RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt visas resultatet från enkätundersökningen som har analyserats utifrån vår teoribakgrund (se kapitel 2). Vi har valt att ej analysera samtliga frågor i likvärdig utsträckning på grund av arbetets begränsade omfattning. De enkätfrågor som analyseras i detta avsnitt är mest relevanta för vår studie och är samtidigt av störst värde för att få våra frågeställningar besvarade. Vi har valt att inte redovisa de öppna svarsalternativen på fråga 4 och 9 (se bilaga 1) då vi, i och med spridningen på svaren, inte ansåg oss kunna se något sammanhängande resultat. Resultat och analys har en tematisk indelning som delvis grundar sig i teoribakgrundens upplägg och följer således inte enkätens ordningsföljd. Frågorna presenteras i tabell- eller diagramform som sedan nedanför dessa kompletteras med analys av resultatet. Vi har valt att redovisa diagrammen i stapelform, med stöd av Backman (1998) som menar att stapeldiagram är den mest fördelaktiga redovisningsmetoden att använda när man använder sig av procentvärden.

Den första tabellen visar resultatet från fråga 1 och 2 som i vår enkät är bakgrundsfrågor. Antalet elever är fördelade på program, årskurs samt kön. Könsfördelningen bland de tillfrågade eleverna är 64 procent tjejer och 36 procent killar. Anledningen till den relativt ojämna fördelningen mellan könen är tillgängligheten på elever och det slumpmässiga urvalet bland dessa. Detta har ingen större relevans då syftet med studien inte främst ska ses ur ett genusperspektiv.

Program- och könsfördelning

Kön

Program _{Flickor Pojkar Total}

åk 2 4 4 åk 3 13 13 OP Total 17 17 åk 2 1 26 27 åk 3 0 7 7 EC Total 1 33 34 åk 2 5 4 9 HR Total 5 4 9 åk 2 8 1 9 NB Total 8 1 9 åk 2 16 16 åk 3 20 20 HV Total 36 36

Tabell 1 Sammanställning av fråga 1 och 2

Programförklaring:

OP – Omvårdnadsprogrammet EC – Elprogrammet

HR – Hotell- och restaurangprogrammet NB – Naturbruksprogrammet

HV – Hantverksprogrammet

I diagram 1 har eleverna fått ta ställning till påståendet om de valde ett yrkesförberedande gymnasieprogram därför att de hade provat på yrket innan. De har fått ta ställning till påståendet genom att instämma helt, delvis eller inte alls. Som man kan utläsa av diagrammet har ett fåtal av de tillfrågade eleverna valt en yrkesförberedande gymnasieutbildning därför att de provat på yrket. Endast 26 procent av de tillfrågade eleverna instämmer helt på påståendet.

Jag valde ett yrkesförberedande program därför att jag hade provat på yrket innan

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Diagram 1 Procentsammanställning fråga 4.1

Utifrån vårt resultat anser vi att tidigare yrkeserfarenhet kan vara en faktor som påverkar studiemotivationen. Av de tillfrågade eleverna som hade provat på yrket innan påbörjad gymnasieutbildning är 21 av 26 elever studiemotiverade idag dvs. 81 procent (se tabell 2). Den höga studiemotivationen bland dessa elever kan bero på att de har en större verklighetsförankring och lättare att se mening och sammanhang med studierna. Imsen (2000) skriver att källan till handlandet, som i detta fall är studiemotivation, är en positivt drivande erfarenhet. Vidare skriver författaren att för att en elev ska få ökad motivation är det viktigt att denna anser målet värt att arbeta mot.

De elever som har provat på yrket innan har enligt vår mening ett konkretare mål att sträva mot och detta kan medföra ökat incitamentvärde. Incitamentvärdet ökar när individen själv ser något värde i uppgiften och detsamma gäller även motivationen (Imsen 2000). Tidigare positiva upplevelser har stor betydelse för motivationen (Andersson, Damkjaer & Lykke, 2005). Av de elever som inte valde det yrkesförberedande programmet på grund av att de tidigare provat på yrket är 70 procent

studiemotiverade i skolan idag (se tabell 2). Att studiemotivationen även bland dessa elever är hög beror således inte på tidigare yrkeserfarenhet.

Jag är studiemotiverad idag

Ja Nej Total

Instämmer helt 21 5 26

Instämmer delvis 30 12 42

Instämmer inte alls 23 10 33

Jag valde ett yrkesförberedande program därför att jag har provat på

yrket innan Total 74 27 101

Tabell 2 Jämförelse av fråga 4.1 och fråga 13

I nedanstående tabell kan vi utläsa (se tabell 3) att för 15 av dessa elever har studiemotivationen ökat. Av dessa 15 elever är 13 studiemotiverade idag. Skolan kan därmed vara den betydelsefulla källan för att dessa elever har fått en ökad studiemotivation under gymnasietiden och idag är studiemotiverade.

Jag är studiemotiverad idag Jag valde inte ett yrkesförberedande program därför att

jag har provat på yrket innan Ja Nej Total

Ökat 13 2 15

Minskat 3 4 7

Inte ändrats 7 4 11

Min studiemotivation har under gymnasietiden:

Total 23 10 33

Tabell 3 Jämförelse av fråga 4.1, fråga 8 och fråga 13

Den tolfte frågan i vår enkätundersökning handlade om hur stor andel av de tillfrågade eleverna som skulle valt att praktisera eller arbeta efter grundskolan istället för att studera på gymnasiet. Resultatet visade dock att endast 23 procent av eleverna fann ett intresse i detta. Vi kan tolka resultatet som att eleverna är inställda på att gå direkt från grundskolan till gymnasiet utan någon arbetslivserfarenhet däremellan. Trots tidigare

påvisad betydelse av yrkesförankring för en ökad studiemotivation kan ej våra resultat verifiera detta utifrån elevernas perspektiv.

Om det fanns möjlighet att välja att arbeta eller praktisera efter årskurs 9 skulle jag ha valt att göra det istället för att studera på gymnasiskolan

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Diagram 2 Procentsammanställning av fråga 12

4.2 De praktiska/teoretiska inslagens betydelse för studiemotivationen

En mycket stark anledning till att ett yrkesförberedande program på gymnasiet valdes beror på att praktiskt arbete ingår i utbildningen. Över 70 procent av eleverna som svarade på detta påstående instämde helt (se diagram 3).

Jag valde ett yrkesförberedande program därför att det ingår praktiskt arbete

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Praktiska och verklighetsorienterade inslag i utbildningen gynnar intresset då det medför upplevelse av kontroll hos eleven enligt Sjöberg (1997). Författaren menar att det är en bra strategi att visa på praktiskt värde och knyta an till andra miljöer utanför skolan då intresset hos eleverna är svagt (Sjöberg, 1997). Vikten av att praktiskt arbete ingår i undervisningen på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen förstärks ytterligare då 70 procent av de tillfrågade eleverna svarade att de blev studiemotiverade genom att arbeta praktiskt (se diagram 4).

Jag blir studiemotiverad när jag får arbeta praktiskt

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

instämmer helt instämmer delvis instämmer inte alls

Diagram 4 Procentsammanställning av fråga 9.4

En aktiverande pedagogik har större chans att skapa intresse än en pedagogik där eleverna är passiva mottagare av information (Sjöberg, 1997).

Vi menar att en aktiverande pedagogik, i form av praktiskt arbete i undervisningen, är en stor intresseskapande faktor för dessa elever. Detta eftersom många av de tillfrågade eleverna själva valde ett yrkesförberedande gymnasieprogram på grund av att praktiska arbetsformer ingår i undervisningen (se diagram 3). I vår enkät fick eleverna ta ställning till den praktiska respektive den teoretiska delen i programmets utformning i det avseendet om den är för liten, för mycket eller lagom. Resultatet visade på att en klar majoritet av de tillfrågade eleverna var tillfreds gällande den praktiska delen i programmet. 59 procent av de tillfrågade eleverna tyckte även att den teoretiska delen är lagom, dock visade resultatet att hela 36 procent tyckte att programmet innehåller för mycket teorietisk undervisning (se diagram 5).

Den teoretiska delen i programmet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Lagom För mycket För lite

Diagram 5 Procentsammanställning av fråga 7

Det finns ett samband mellan den höga andel elever som ansåg undervisningen för teoretisk och de som inte är studiemotiverade i skolan. 55 procent av dessa elever är studiemotiverade medan 45 procent av eleverna inte är det. Resultatet visar även här att det praktiska arbetet i undervisningen är viktig för många av de tillfrågade eleverna och för mycket teoretisk undervisning kan vara en bidragande orsak till bristande studiemotivation.

Den teoretiska delen i programmet

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

Lagom För mycket För lite

Studiemotiverad Ej studiemotiverad

4.3 Målets betydelse för studiemotivationen

Dahlgren (2001) menar att i inlärningssammanhang måste målet vara det som drar. Mål är viktigt i motivationssammanhang då motivation är lust att nå ett mål (Dahlgren, 2001). I stort sett alla, 97 procent, av de tillfrågade eleverna i vår undersökning instämmer helt eller delvis i påståendet att de blir studiemotiverade av att ha tydliga mål. Imsen (2000) skriver att eleven har ett behov av målinriktade aktiviteter och för att eleven ska få ökad motivation är det viktigt att känna att målet är värt att sträva mot.

Jag blir studiemotiverad när jag har tydliga mål

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Diagram 7 Procentsammanställning av fråga 9.2

Vi kan utläsa i diagram 8 att flertalet av de tillfrågade eleverna instämmer helt eller delvis i påstående om att de har valt yrkesutbildningen för att de vill arbeta inom den branschen i framtiden. 11 procent instämmer inte alls i föregående påstående. Av dessa elever som inte vill arbeta inom branschen i framtiden är dock 44 procent studiemotiverade i skolan idag. Frågan som vi då ställer oss är vad som motiverar de elever som ej ser sig själva i sin kommande yrkesroll. Detta är en viktig fråga då många författare (se kapitel 2), bland andra Dahlgren (2001), poängterar vikten av ett tydligt positivt mål att sträva efter i motivationsarbetet. Yrkesrollen är troligtvis inte det drivande positiva målet för de tillfrågade eleverna i vår undersökning.

Jag valde ett yrkesförberedande program därför att jag vill arbeta inom denna bransch i framtiden

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Diagram 8 Procentsammanställning av fråga 4.2

Intresset för undervisningens innehåll kan istället vara det som är drivande för dessa elever. Intresset är en viktig motivationsskapande faktor, vilket vi kan utläsa från vår undersökning. Vi gjorde en jämförelse av påståendet om eleven valde gymnasieutbildning för att ämnena var intressanta (se bilaga 1, enkätfråga 4.3) och hur studiemotiverade eleven är i skolan idag (se bilaga 1, enkätfråga 13). Vi fick då ett resultat som visade på att intresset är av stor vikt för motivationen. Endast 11 procent av de elever som valde gymnasieutbildningen för att det var intressanta ämnen är inte studiemotiverade i skolan idag. Människor mår bäst och presterar bäst när de sysslar med något som de är intresserade av (Sjöberg, 1997, s.8). Även Imsen (2000) beskriver att motivationen ökar när eleven är intresserad, har mål och finner studierna meningsfulla.

Jag är studiemotiverad idag

Ja Nej Total

Instämmer helt 38 5 43

Instämmer delvis 34 19 53 Instämmer inte alls 2 3 5 Jag valde

yrkesförberedande utbildning för att ämnena är

intressanta Total 74 27 101

4.4 Förväntningarnas betydelse för studiemotivationen

Imsen (2000) skriver att positiv förväntan är en drivkraft för motivationen. Detta kan vi även se när vi tolkar resultatet från frågorna som handlar om studiemotivation och förväntningar (se bilaga 1, fråga 5, 8 och 13). Bland de elever som är studiemotiverade i skolan idag och vars studiemotivation har ökat under gymnasietiden, dessa elevers förväntningar motsvarar innehållet i utbildningen (se tabell 3). Gemensamt för de både inre och yttre motivation är att källan till handlandet är en positivt drivande förväntan (Imsen, 2000).

Utbildningens innehåll motsvarar mina förväntningar

Ja Nej Total

Ökat 37 1 38

Minskat 12 2 14

Inte ändrats 20 2 22

Min studiemotivation har:

Total 69 5 74

Tabell 4 Jämförelse av de elever som svarat att de är

studiemotiverade i skolan idag (fråga 13), deras förväntningar och förändringen gällande studiemotivationen.

Genom att få sina förväntningar infriade anser vi att även ett inre behov blir tillfredställt. När eleverna i detta fall känner att utbildningens innehåll stämmer överens med deras förväntningar kan de uppleva en känsla av trygghet och säkerhet. Då kan eleven gå vidare för att tillgodose andra, högre stående behov (se figur 2) och skapar nya målbilder. Individen kopplar målbilden till ett behov, till exempel behov av uppskattning och självförverkligande. Målet upplevs som svaret på behovet (Dahlgren, 2001).

4.5 Elevpåverkan och dess betydelse för studiemotivationen

De tillfrågade eleverna fick ta ställning till påståendet om de blir studiemotiverade när de får vara med och påverka undervisningen. 10 procent av eleverna instämde inte alls på detta påstående medan 28 procent instämde helt på påståendet. Hela 62 procent av de tillfrågade eleverna valde att instämma delvis på påståendet. Resultatet blir relativt svårtolkat då en så stor andel av eleverna instämmer delvis. Resultatet kan till exempel

tolkas som att eleverna är tveksamma till vad det innebär att vara med att påverka undervisningen, att de är tveksamma till om de är med och påverkar undervisningen så mycket som de tror sig kunna eller att de är tveksamma till om deras studiemotivation påverkas av denna faktor. I läroplanen (Lpf 94) står det tydligt att eleverna ska kunna påverka, vara delaktiga i och ta ansvar för skolarbetet och att skolan skall sträva mot att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning. Sjöberg (1997) skriver att människor eftersträvar kontroll över den situation de befinner sig i och när de upplever sådan kontroll utvecklas motivation, intresse och kreativitet hos individen. Detta talar för att eleverna skulle bli motiverade av att kunna vara med och påverka undervisningen då eleven uppmuntras till att ta eget ansvar för sin skolsituation, vilket vi dock inte kan se något klart resultat av i just denna undersökning.

Jag blir studiemotiverad när jag får vara med och påverka undervisningen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Diagram 9 Procentsammanställning av fråga 9.1

4.6 Betygens betydelse för studiemotivationen

Nedanstående diagram (diagram 10) visar att så många som 65 procent av de tillfrågade eleverna blir studiemotiverad genom att få betyg. Eleverna ser härmed en möjlighet till belöning i form av betyg och är motiverade genom en yttre faktor. För denna motivationsform som påverkas av yttre stimuli är källan till handlandet en positivt drivande erfarenhet eller förväntan (Imsen, 2000), i detta fall möjlighet till framtida belöning. Lundgren & Lökholm (2006) skriver att beröm är en viktig faktor för elevens studiemotivation. I skolsituationen är betyg det centrala, ibland till och med det enda, uttryckssättet gällande beröm. Detta kan förklara den höga andel elever som anser att

betygen som motivationshöjande. Berömmet ska ses som en belöning i syfte att stärka motivationen (Lundgren & Lökholm, 2006).

Jag blir studiemotiverad när jag får betyg på det jag gör

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

Diagram 10 Procentsammanställning av fråga 9.2

4.7 Studiemotivationens förändring under gymnasietiden

Diagram 8 visar hur eller om studiemotivationen bland de tillfrågade gymnasieeleverna har förändrats under studietiden. För 41 procent av eleverna har studiemotivationen under gymnasietiden ökat och för 28 procent har studiemotivationen minskat. 31 procent av de tillfrågade eleverna svarade att deras studieintresse är oförändrat. Detta resultat visar ej samma negativa utveckling som ovan nämnda rapporter (se kapitel 1). Dessa rapporter uppvisar exempelvis att yrkesförberedande utbildningar återfinns bland de sämsta gällande behörighet till högskola, avhopp och medelbetyg i ESO:s undersökning (GP, 1 juni 2001). 41 procent av de tillfrågade eleverna anser att deras studiemotivation har ökat under gymnasietiden, vilket är ett positivt resultat även om vi är medvetna om att vi inte riktigt kan avgöra hur motiverad eleven egentligen är.

Mitt studieintresse har under gymnasitiden 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Ökat Minskat Inte ändrats

Diagram 8 Procentsammanställning av fråga 8

Av de elever vars studiemotivation har ökat under gymnasietiden anser sig hela 95 procent vara studiemotiverade idag. Bland de elever som upplever att deras studiemotivation har minskat är hälften studiemotiverade i skolan idag, medan den andra hälften inte anser sig vara det.

Studiemotiverad idag Ja Nej Total Ökat 39 2 41 Minskat 14 14 28 Inte ändrats 22 11 33 Min studiemotivation har under gymnasietiden: Total 75 27 102

Tabell 5 Sammanställning av fråga 8 och 13

Studiemotivationen har betydelse gällande avhopp och byte av gymnasieprogram. Bland de eleverna med minskad studiemotivation har 52 procent planerat att byta gymnasieprogram. 57 procent av eleverna vars studieintresse minskat har mer än en gång planerat att hoppa av gymnasiestudierna helt.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Planerat att byta gymnasieprogram

Planerat att hoppa av gymnasiestudierna

Ökad studiemotivation

Minskad studiemotivation

Oförändrad studiemotivation

Diagram 9 Procentsammanställning av fråga 8, 10, 11

4.8 Resultatsammanfattning

Utifrån vårt resultat anser vi att tidigare yrkeserfarenhet kan vara en faktor som påverkar studiemotivationen. Bland de tillfrågade eleverna som hade provat på yrket innan påbörjad gymnasieutbildning är studiemotivationen hög. Detta kan bero på att dessa elever har en större verklighetsförankring och lättare att se mening och sammanhang med studierna. Även bland de elever som inte valde det yrkesförberedande programmet på grund av att de tidigare provat på yrket är studiemotivationen hög. Detta beror således inte på tidigare yrkeserfarenhet utan skolan kan vara den betydelsefulla källan för ökad studiemotivation bland dessa elever.

En mycket stark anledning till att ett yrkesförberedande program på gymnasiet valdes beror på att praktiskt arbete ingår i utbildningen. Vikten av att praktiskt arbete ingår i undervisningen på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen förstärks ytterligare då 70 procent av de tillfrågade eleverna svarade att de blev studiemotiverade genom att arbeta praktiskt.

I stort sett alla tillfrågade elever instämmer helt eller delvis i påståendet att de blir studiemotiverade av att ha tydliga mål. Ett fåtal av eleverna instämmer inte alls i påståendet om de valde gymnasieprogrammet därför att de vill arbeta inom branschen i framtiden. Av dessa elever är ändå närmre hälften studiemotiverade i skolan idag. Yrkesrollen är troligtvis inte det drivande positiva målet för de tillfrågade eleverna i vår undersökning. Intresset för undervisningens innehåll kan istället vara det som är

drivande för dessa elever. Att intresset är en viktig motivationsskapande faktor kan vi utläsa från vår undersökning. Även positiv förväntan är en viktig drivkraft för motivationen. Bland de elever som är studiemotiverade i skolan idag och vars studiemotivation har ökat under gymnasietiden, dessa elevers förväntningar motsvarar innehållet i utbildningen.

De tillfrågade eleverna fick ta ställning till påståendet om de blir studiemotiverade när de får vara med och påverka undervisningen. Resultatet av denna fråga är relativt svårtolkad då den största andelen av eleverna instämmer delvis. Däremot visar resultatet från vår studie att betyg är en faktor som är motivationsskapande. Mer än hälften av de tillfrågade eleverna blir studiemotiverad genom att få betyg. För 41 procent av eleverna har studiemotivationen under gymnasietiden ökat och för 28 procent har studiemotivationen minskat. 31 procent av de tillfrågade eleverna svarade att deras studieintresse är oförändrat

5 DISKUSSION

I detta avsnitt diskuteras vår studie i sin helhet gällande motivet för studien och arbetets gång. Vidare diskuteras metodval och genomförandet av undersökningen. Slutligen diskuteras det som framkom i vår resultatanalys och studie- och yrkesvägledarens betydelse i skolans motivationsarbete. Den information och kunskap om ämnesområdet som vi samlat in innan vi började vår studie påvisade negativa siffror gällande gymnasieelevers studiemotivation. Under arbetets gång fann vi dock fler tidigare forskningsresultat som visade att det har skett en förbättring. Även resultatet från vår undersökning visade sig vara positivt när det handlar om gymnasieelevernas studiemotivation.

Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Styrkan med vår studie utifrån ett metodperspektiv anser vi är att spridningen av elever, från olika program och skolor, ger en bredd i undersökningen. Denna metod har fungerat bra med hänsyn till syftet med vår studie, dock har vi i efterhand förstått att det funnits vissa brister i enkäten. Utifrån vår kunskap om denna typ av arbete samt studiens begränsade omfattning har det varit svårt att få fram en enkät som täcker ämnesområdet i sin helhet. Frågor som varit av intresse att få svar på är till exempel frågor angående skolpersonalens nytta för motivationsarbetet. Vi anser dock att vi genom vår enkätundersökning har besvarat våra forskningsfrågor utifrån syftet med studien.

Vår uppfattning var från studiens början att eleverna kände olust och saknade motivation till studierna. Vårt resultat visade dock på motsatser då de tillfrågade eleverna är studiemotiverade i större utsträckning än vi tidigare trott. De rapporter som vi tagit del av innan vi påbörjade vår studie visar en mer negativt ståndpunkt gällande studiemotivationen på gymnasieskolan idag. Utifrån vad som framkommit i vår studie är det rimligt att anta att många elever upplever sig själva som studiemotiverade. I och med att vi fått många negativa varsel gällande studiemotivationen bland gymnasieeleverna innan vi påbörjade vår studie kan detta ha medfört att vår syn på resultatet tenderat till att bli negativt. Det finns alltid en risk att de förväntningar som