Studien med egna elever 35

36

Första gången jag introducerade barnen för Edu-K och Brain Gymövningarna hade jag medvetet delat in dem i mindre grupper. Jag ville att det skulle bli en positiv stund och var orolig för att någon elev skulle störa och därmed påverka stämningen. Jag fick ett blandat mottagande då vissa var mycket intresserade och andra sådär. Några tyckte det var lite pinsamt att massera vissa punkter på kroppen och ville hellre skoja till det. Jag analyserade detta som en form av osäkerhet inför gruppen. Vissa barn har varit hos oss enbart under några veckor varför det fanns en viss oro bland barnen i gruppen. Detta kan vara en orsak till deras agerande i gruppen likväl som jag upplevt att jag haft svårt att nå fram till dessa elever vad gäller deras inlärning då vissa har visat svårigheter med sin koncentration och sitt skolarbete. Jag tolkar det som en form av stress de burit med sig och som bl.a. Wolmesjö (2006) och Dennison (2006) anser har ett visst inflytande på ett barns inlärning.

Under de fyra veckorna har jag observerad hur några barn har haft svårt alternativt lätt för att utföra särskilda övningar. Under de fyra testveckorna samlade jag grupperna varje tisdag där vi tränade på utvalda övningar och pratade lite om hur det kändes i kroppen. Vid morgonsamlingar lät jag dem även göra några övningar ibland innan vi började dagens arbetspass. Tyvärr fick jag aldrig någon kontinuitet då jag var jag borta en till två dagar i veckan för studier och mitt i perioden var det uppehåll för sportlov. Under sportlovet gjorde jag i ordning en vägg i hallen med planscher på Brain Gymövningar och skrev små lappar med rolig information kring övningarna. Jag ville motivera barnen till att träna på eget initiativ, något som jag tyvärr insåg är svårt att begära efter så kort introduktion. Jag började istället göra övningarna med en eller två elever när tillfället bjöds ute i hallen vid planscherna. Plötsligt fick jag en annan respons och upplevde ett större intresse och fokus från eleverna. En del började känna sig bekväma med övningarna och tyckte att det var en rolig utmaning. Jag tolkar det som att de flesta föredrog att utföra övningarna i hallen framför i en storsamling där alla tittar på varandra. I hallen fanns en tillåtande miljö och här var det ok att göra misstag utan att någon kompis skulle lägga sig i. Jag märkte fortfarande att några hade svårt för vissa övningar och behövde lite extra motivation för att komma igång. En elev som har lite motoriska svårigheter lät jag träna extra på att kasta och fånga en liten boll för att öva upp öga och hand koordinationen. Övningar som i sin tur bidrar till samspelet mellan höger och vänster hjärnhalva (Hannaford, 2005). Likaså övade vi på den liggande åttan (se bilaga 5) som eleven från början tyckte var jobbig att göra. Efterhand märkte jag hur övningarna blev lättare och lättare för eleven att utföra.

Efter en fyra veckor lång testperiod lämnade jag barnen åt en kollega för att göra praktik på min VFT-skola. Jag hade ingen möjlighet att följa upp arbetet under tiden jag var

37

borta men hörde när jag återvände att enskilda barn på eget initiativ hade gjort lite Brain Gym ibland. När jag kom tillbaka upptäckte jag till min förvåning hur vissa elever hade börjat skriva med små bokstäver och börjat få en markant snyggare handstil. Det är svårt att sätta ett finger på vilka faktorer det beror på. Våren är en tid där det händer mycket med barnen och man skördar frukterna från höstens arbete. Men det var ändå intressant att se att så många påtagligt hade förbättrat sin handstil och fått en bättre arbetskoncentration under den senaste månaden. Några av de elever som hade visat svårigheter i att fokusera på sitt skolarbete hade kommit igång och visade nu upp en harmonisk sida, effekter som stämmer överens med Dennison’s (2006) åsikter. Jag menar dock att det är svårt att enbart se detta som Brain Gyms förtjänst. Jag tolkar det som en kombination av många faktorer. De nya eleverna hade haft tid att bli trygga bland sina nya kompisar och oss vuxna. Från tidigare erfarenhet vet jag också att när någon elev börjar arbeta motiverat och koncentrerat med sitt skolarbete så kan det smitta av sig på andra. Det är därför mycket svårt att konkretisera vad som har orsakat de förändringar jag sett och inget jag har för syfte att påvisa heller.

När jag i efterhand har intervjuat (se bilaga 3) vissa av eleverna har jag fått fram olika respons. Flertalet har haft svårt att uttala sig om vad de tyckte om Brain Gym och jag inser att det är en svår fråga för så små barn att reflektera över. Några tjejer och killar uttryckte att det har känts bra att göra övningarna. De berättade hur de känt sig lugnare, blivit piggare och haft lättare för att koncentrera sig på skolarbetet. Det kan ändå vara svårt att tolka svaren som tillförlitliga då jag inser att de lätt kan ha sagt saker för att göra mig glad. Någon elev uttryckte att det inte var lönt att göra övningarna alls. De hjälper ju ändå inte. När jag bläddrar i mina observationspapper inser jag att eleven inte har varit så aktiv när vi tränat i klassrummet. Elsa som arbetar med Edu-K och Brain Gym varje dag i sin klinik nämnde i sin intervju att det inte är helt ovanligt att barn som behöver det mest är de som vill göra det minst i början. De kan tycka att det är jobbigt och försöker därför att smita undan. Snart brukar det dock lossna och det är då barnen själva känner att det är skönt och något som de behöver och därmed naturligt har lust att göra. På frågan om eleverna kan tänka sig fortsätta med Brain Gymövningarna har jag fått lite blandad svar. Några har visat ett genuint intresse, övriga verkar likgiltiga.

Under veckorna som jag höll på med detta hade vi besök av en gymnasiestudent från England. Hon kände igen vissa övningar och berättade att sådan träning inte är helt ovanligt att se på skolor i England. I relation till detta får jag fram att även i England finns olika uppfattningar om Edu-K och Brain Gym. Det finns de som tror på det och använder det i

38

praxis, och de som ifrågasätter ämnets vetenskapliga förankring som t.ex. vissa vetenskapliga organisationer enligt Randerson (2008-04-03).